Forskningsbokslut i Region Östergötland 2017 Enheten för forskningsstöd www.regionostergotland.se
Forskningsbokslut i Region Östergötland 2017
Enheten för forskningsstöd, 2018 Byrå4, Uppsala, Sverige 2018
Innehållsförteckning Inledning... 1 Organisation och beslutsvägar för forskningsfrågor... 1 Forskningsmedel... 3 Ersättning från staten ALF... 3 Tilldelning från Region Östergötland... 4 Universitetssjukvårdsenheter... 5 Datainsamling... 7 Forskningskompetens och befattningar... 8 Forskningsklimat... 13 Publikationer... 14 Kliniska prövningar... 17 Bilaga 1 Forsknings- och utvecklingspolicy i Region Östergötland Bilaga 2 FoU-meriter i Region Östergötland
Inledning En stark forskning i Region Östergötland är en viktig del för att utveckla kvaliteten i hälso- och sjukvården såväl vad gäller diagnostik, behandling och uppföljning som medarbetarnas kompetens. I regionens forskningspolicy (Bilaga 1) fastslås att forskningen ska förverkliga visionen om Östergötland som en värdeskapande region med goda livsvillkor, ett starkt näringsliv och ett hållbart nyttjande av naturens resurser. För att uppnå en vetenskaplig miljö med hög forskningsproduktion krävs långsiktig planering och tydliga strukturer för forskningsverksamhet men också en aktiv styrning för att premiera forskningstid. En stark forskningsverksamhet med en inkluderande vetenskaplig miljö är en nödvändighet för att konkurrenskraftigt kunna attrahera, rekrytera och behålla medarbetare med forskningskompetens men också för att motivera medarbetare i samtliga yrkesgrupper att börja eller fortsätta forska. Det finns i regionen sedan flera år en tydlig riktlinje för hur medarbetares FoU-meriter ska värderas på ett likvärdigt sätt (Bilaga 2). I samarbete med Linköpings universitet finns också ett karriärvägsprogram, Från student till docent, där det finns forskningsmedel att söka för medarbetare, dels för olika steg i karriärvägen och dels för olika professioner. Region Östergötland och Linköpings universitet har i decennier aktivt samarbetat för att utveckla såväl läkar- och vårdutbildningarna som den medicinska forskningen. Detta samarbete har ytterligare intensifierats i samband med ALF-avtalet 2015 (avtal mellan staten och vissa regioner/landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården). För Region Östergötland har det betytt att konkurrensen om sökbara ALF-medel har skärpts och under 2017 har kliniker värderats efter kriterier för utnämning till universitetssjukvårdsenheter. Forskningsbokslutet är en sammanställning som syftar till att beskriva organisation och förutsättningar för forskning, samt att genom kartläggning och analys ge underlag för fortsatt planering och strategisk styrning mot en stärkt forskning i Region Östergötland. Organisation och beslutsvägar för forskningsfrågor Region Östergötland är en politisk styrd organisation. Forskningsdirektören ingår i högsta tjänstemannaledningen och har det övergripande ansvaret för utveckling och processer kring regionens kliniska forskning och den forskning som ingår i det regionala utvecklingsuppdraget. Enheten för forskningsstöd vid ledningsstaben är ett operativt stöd och ansvarar bland annat för administrationen kring olika forskningsanslag. Enheten är direkt underställd forskningsdirektören. 1
Hälso- och sjukvårdsdelen i regionen är organiserad i nio övergripande produktionsenheter (centrum) med varierat antal verksamheter. I varje centrums ledningsgrupp ingår en forskningschef. Forskningsdirektören har månatliga möten (FoU-ledningsgrupp) med forskningschefsnätverket. Region Östergötland ingår i Sydöstra sjukvårdsregionen som även innefattar Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län. Region Östergötland och Linköpings universitet har i enlighet med beslut i nationella ALFavtalet 2015 tecknat ett regionalt avtal om läkarutbildning och forskning. Till detta avtal finns även ett anknytningsavtal till de andra två regionerna som beskriver förhållanden och villkor för decentraliserad läkarutbildning och för publicering vid upplåtna enheter. Beredning av frågor kring forskning, universitetssjukvård och utbildning som rör hela Sydöstra sjukvårdsregionen sker i Forskningsrådet och beslut tas i Universitetssjukvårdsberedningen (Figur 1). Figur 1. Organisationsskiss över gemensamt ledningsorgan för Region Östergötland/Linköpings universitet i enlighet med ALF-avtalet 2
Forskningsmedel Ersättning från staten ALF Staten ersätter landsting/regioner med ALF-medel för klinisk forskning och utbildning enligt ALF-avtalet 2015. Användning av ALF-medlen sker i samverkan med Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet. För forskningsdelen gällde år 2017 principen att 90 procent av ersättningen till Östergötland baserades på en fastslagen proportion i storleksordningen åtta procent av det totala nationella grundbeloppet. Återstående 10 procent baserades på en bibliometrisk utvärdering av den kliniska forskningens kvalitet beräknat på de föregående tre årens antal publikationer och citeringar. Utbildningsdelen beräknas utifrån förväntat antal helårsstudenter för verksamhetsintegrerad utbildning av läkare. År 2017 tilldelades Östergötland totalt 226 miljoner kronor uppdelat på 87 miljoner för utbildning (38,5%) och 139 miljoner för klinisk forskning (61,5%). I Östergötlands ALF-budget fördelas en viss del av dessa summor ut på infrastruktur för utbildning och forskning som en ytterligare post. Detta resulterade i 51 miljoner för utbildning, 87 miljoner för infrastruktur och 88 miljoner för forskning. Forskningsdelen är i sin tur uppdelad i sökbara medel kallade Forsknings-ALF och en rad andra sökbara medel som ingår i Från Student till Docent. Dessutom finansieras en del riktade strategiska satsningar från ALFs forskningsdel. (Figur 2a). Figur 2. Forskningsfinansiering av statliga medel (2a) och regionala medel (2b). 3
Tilldelning från Region Östergötland Region Östergötland avsätter varje år forskningsmedel i samma storlek som ALFs forskningsdel, så kallade regionala FoU-medel (RFoU 1 ). En del RFoU finansieras genom central tilldelning (RFoU Centralt ) via Regionstyrelsen men också som tilldelning via Hälso- och sjukvårdsnämnden. Det finns även omfattande medel för forskningssatsningar från klinik (RFoU Klinik ). RFoU Klinik tilldelas från Hälso- och sjukvårdsnämnden som en del av sjukvårdsersättningen. Beslut om dessa medel fattas på produktionsenhetsnivå. Forskningsfinansieringen från Region Östergötland uppgick år 2017 till 271 miljoner kronor där 109 miljoner betalades ut från Regionstyrelsen till gemensamma satsningar med Medicinska fakulteten och Sydöstra sjukvårdsregionen samt till akademiska tjänster och driftbidrag samt olika strategiska satsningar. Från Hälso- och sjukvårdsnämnden betalades 17 miljoner ut direkt till forskningsstödjande verksamheter. Därmed uppgick RFoU Centralt till 126 miljoner (Figur 2b). Klinikernas egna forskningssatsningar, RFoU Klinik, uppgick under året till 145 miljoner summerat från de sjukvårdande centrumen. En sammanställning av ALF-medel för forskning och RFoU-medel (RFoU Centralt och RFoU Klinik ) visas i Tabell 1. Sammantaget motsvarar ALF-medel och RFoU-medel 2,4 procent av den totala budgetomslutningen för hälso- och sjukvård. 1 Tidigare benämnt LFoU 4
Tabell 1. ALF-medel och RFOU-medel på centrumnivå. Medel avsatta till forskning inom respektive centrum (mkr). Centrum Förkortning ALF och RFOU Centralt b RFOU Klinik c Andel av total budgetomslutning för hälsooch sjukvård Barn- och kvinnocentrum BKC 16 9 2,3 % Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård CKOC 20 25 2,1 % Diagnostikcentrum DC 27 14 4,0 % Hjärt- och medicincentrum HMC 34 29 3,6 % Närsjukvården i Finspång NiF 0,4 0,4 0,4 % Närsjukvården i centrala Östergötland NSC 18 29 3,6 % Närsjukvården i västra Östergötland NSV 7 6 1,2 % Närsjukvården i östra Östergötland NSÖ 7 6 1,1 % Primärvårdscentrum PVC 12 1 1,0 % Sinnescentrum SC 24 25 2,9 % Samtliga sjukvårdande centrum d 165 145 2,4 % a Innefattar inte medel från externa forskningsfinansiärer b Innefattar medel beslutade från olika ledningsorgan c Innefattar medel som det fattas beslut om på centrumnivå d innefattar inte Folktandvården, Katastrofmedicinskt centrum, Centrum för verksamhetsstöd och utveckling eller ledningsstaben Universitetssjukvårdsenheter I det nationella ALF-avtalet 2015 åläggs sjukvårdshuvudmännen att utse universitetssjukvårdsenheter (USV-enheter). Universitetssjukvårdens miljöer ska kännetecknas av hälso- och sjukvård av hög kvalitet, sjukvårdshuvudmannens uttalade uppdrag för forskning, en innovativ kultur och en incitamentsstruktur som stimulerar kunskapsutveckling. Verksamheter får ansöka om att bli USV-enheter. De som svarar upp mot ställda kriterier utses att bedriva universitetssjukvård. Kraven är indelade fyra områden: forskning, utbildning, sjukvårdsstruktur och infrastruktur. Under 2017 utsågs USV-enheter för första gången. Efter en ansökningsprocess beviljades 39 kliniker (Tabell 2). På centrumnivå finns det flest USV-enheter inom Sinnescentrum, Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård och Hjärt- och medicincentrum. Tjugofem av sammantaget 35 kliniker inom dessa centrum är USV-enheter. Ingen av de övriga centrumen har en andel USV-enheter som överstiger 50 procent. Närsjukvården i östra Östergötland saknar USV-enhet. 5
Tabell 2. USV-enheter per centrum, utifrån beslut i USB mars 2017. Centrum Förkortning Antal sjukvårdande enheter Kliniker Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård BKC 2 av 4 H.K.H. Kronprinsessan Victorias barn- och ungdomssjukhus Linköping/Motala a Kvinnokliniken i Linköping CKOC 7 av 10 Hematologiska kliniken i Linköping Kirurgiska kliniken i Linköping Kirurgiska kliniken i Norrköping Lungmedicinska kliniken Onkologiska kliniken i Linköping Ortopedkliniken i Linköping Ryggkliniken i Linköping Diagnostikcentrum DC 5 av 11 Klinisk farmakologi Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Klinisk kemi Medicinsk strålningsfysik b Röntgenkliniken i Linköping Hjärt- och medicincentrum Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland HMC 9 av 13 Endokrinmedicinska kliniken i Linköping Fysiologiska kliniken i Linköping Hudkliniken i Östergötland Infektionskliniken i Östergötland Kardiologiska kliniken i Linköping Mag- tarmmedicinska kliniken i Linköping Njurmedicinska kliniken i Linköping Reumatologiska kliniken i Östergötland Thorax-kärlkliniken i Östergötland NSC 3 av 14 Medicinska och geriatriska akutkliniken i Linköping Neurologiska kliniken i Linköping Psykiatriska kliniken i Linköping NSV 1 av 6 Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena 6
Primärvårdscentrum PVC 3 av 32 VC Ekholmen+Kärna c VC Ödeshög d Sinnescentrum SC 9 av 12 ANOPIVA i Linköping Hand- och plastikkirurgiska kliniken i Linköping Käkkliniken Neurofysiologiska kliniken i Linköping Neurokirurgiska kliniken i Linköping Rehabmedicin US Smärt- och rehabiliteringscentrum Ögonkliniken i Linköping och Motala Öron-näsa-halskliniken a Beslut fattades innan namnbyte från Barn- och ungdomssjukhuset i Linköping och Motala a Beslut fattades innan namnbyte från Radiofysikavdelningen och byte av centrum för avdelningen från CKOC till DC c Beslut fattades när vårdcentralerna ingick i NSC, innan Primärvårdscentrum var inrättat Ekholmen och Kärna utgör tillsammans en USV-enhet. d Beslut fattades när vårdcentralen ingick i NSV, innan Primärvårdscentrum var inrättat Datainsamling Material till Forskningsbokslut 2017 för Region Östergötland har tagits fram via interna och publika system, publikationsdatabasen DIVA samt med hjälp av en kartläggning av RFoU Klinik. Information om påbörjad forskarutbildning, antal disputationer samt antagna docenter har erhållits från den medicinska fakulteten. För USV-enheter har också data som rapporterades in från respektive klinik till Socialstyrelsen i samband med den utvärdering av universitetssjukvård som de genomförde 2017 återhämtats. Information om pågående kliniska studier har hämtats från den amerikanska databasen clinicaltrials.gov samt EU:s system för registrering av kliniska läkemedelsprövningar. Sammansställd information om medarbetares akademiska grad har kommunicerats från Enheten för forskningsstöd till alla verksamhetschefer för verifiering och vid behov justering, undantaget Primärvårdscentrum där kommunikationen istället för med vårdcentralernas verksamhetschefer skett med centrumets forskningschef. Materialet presenteras huvudsakligen på regionnivå men i något fall även på centrumnivå. Uppdelning görs också i förekommande fall så att universitetssjukvård kan jämföras mot annan verksamhet. I Forskningsbokslut 2017 redovisas endast uppgifter från verksamheter inom Region Östergötland. Privata vårdgivare, med eller utan avtal med regionen, är inte inkluderade i sammanställningen. Statistik presenteras endast för medarbetare som har påbörjat eller avslutat forskarutbildning i detta bokslut. 7
Forskningskompetens och befattningar Medarbetarnas formella kompetens kan förutom som yrkesexamen redovisas som forskningskompetens utifrån akademisk titel och utifrån tjänst som är knuten till universitetet. Medarbetare i regionen som har en adjungering eller någon typ av förenad anställning med universitetet har förutom sin akademiska titel även en akademisk tjänstetitel, exempelvis universitetsadjunkt, universitetslektor eller professor. Akademiska titlar i förhållande till tjänster finns i Tabell 3. Tabell 3. Sammanställning över titlar och tjänster som tillämpas inom Region Östergötland/Linköpings universitet. Utbildningsnivå Akademisk titel Akademisk tjänst Kommentar Forskarnivå Professor X En professorstitel är alltid knuten till en tjänst vid ett lärosäte, eller till en ställning som oavlönad professor emeritus Biträdande professor X X Titel som tillämpas på LiU, förekommer inte på många lärosäten. Docent X Det går att vara oavlönad docent, dvs att vara antagen som docent utan att ha någon anställning vid lärosätet, eller vara docent på ett lektorat. Lektor X Akademisk tjänstetitel som förutsätter att innehavaren har disputerat. Doktor X Avser personer som har disputerat, dvs. fullgjort forskarutbildning. Licentiat X Avser personer som har erlagt licentiatexamen (motsvarande tid för en halv forskarutbildning). Doktorand (X) X Antagna studenter till forskarutbildning kallas ofta doktorander även om de inte har någon anställning på lärosätet. Avancerad nivå Master X Fullgjort minst fem års heltidsstudier på eftergymnasial nivå. Magister X Fullgjort minst fyra års heltidsstudier på eftergymnasial nivå. Adjunkt X Lärartjänst där innehavaren vanligtvis har master- eller magisterexamen men inte doktorsexamen. Grundnivå Kandidat X Fullgjort minst tre års heltidsstudier på eftergymnasial nivå. Högskoleexamen X Fullgjort minst två års heltidsstudier på eftergymnasial nivå. 8
År 2017 fanns det 755 medarbetare som har en pågående eller avslutad forskarutbildning. Detta är liten ökning jämfört med tidigare år. Andelen i förhållande till totalt antal anställda inom hälso- och sjukvård är dock förhållandevis konstant under de senaste tre åren, knappt sex procent, se Tabell 4. Förändringarna vad gäller fördelningen av akademisk grad är små, med undantag för antalet licentiater som har minskat, huvudsakligen beroende på att flera av dessa har disputerat under året. Antal antagna docenter samt uttagna examina visas i Figur 3. Tabell 4. Forskningskompetens i Region Östergötland, utveckling över tid. Kategori 2015 (%) 2016 (%) 2017 (%) Medianålder 2017 (IQR) a Professor 78 (11) 79 (11) 79 (11) 61 (55-64) Biträdande professor 4 (0,6) 9 (1) 8 (1) 52 (51-59) Docent 117 (16) 114 (16) 113 (16) 57 (50-63) Övriga disputerade b 296 (42) 308 (43) 319 (45) 49 (41-55) Licentiat 20 (3) 24 (3) 13 (2) 51 (42-58) Registrerad doktorand 198 (28) 208 (29) 223 (31) 41 (35-45) Totalt 713 (100) 742 (100) 755 (100) 48 (41-57) a Intervallet mellan den 25:e och den 75:e percentilen. b Avser anställda som har erhållit doktorsexamen men inte erhållit docentur. 35 30 25 25 27 29 20 15 10 5 0 18 15 12 12 11 8 6 2 1 1 0 0 2013 2014 2015 2016 2017 docenter doktorsexamina licentiatexamina Figur 3. Antal antagna docenter samt uttagna doktors- respektive licentiatexamina. 9
Hjärt- och medicincentrum är det största centrumet avseende antalet medarbetare med pågående eller avslutad forskarutbildning. Drygt var femte medarbetare (21 %) med pågående eller avslutad forskarutbildning är knuten till HMC. För medarbetare med docentkompetens eller högre är proportionen ännu större (30 %), se Figur 4. Tillsammans omfattar de sex centrumen Barn- och kvinnocentrum (BKC), Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC), Diagnostikcentrum (DC), Hjärt- och medicincentrum (HMC), Närsjukvård i centrala Östergötland (NSC) och Sinnescentrum (SC) runt 85 procent av alla medarbetare med pågående eller avslutad forskarutbildning. 180 160 140 120 100 80 39 58 54 17 28 60 40 20 0 46 62 26 22 40 41 29 25 28 15 15 19 7 13 5 11 11 10 6 HMC (21%) SC (18%) DC (15%) CKOC (13%) BKC (10%) NSC (8%) 17 2 11 13 PVC (4%) CVU (3%) 9 5 7 6 NSV (3%) NSÖ (2%) 6 6 KMC (1%) FTV (1%) 2 NiF (0%) Professor Biträdande prof/docent Disputerad (ej docent) Licentiat Doktorand Figur 4. Antal med forskningskompetens uppdelat på centrum. Fördelningen mellan könen avseende forskningskompetens varierar mellan akademisk grad, där de högsta akademiska nivåerna består av fler män medan fler kvinnor återfinns bland licentiater och doktorander (Figur 5). 10
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% professor 19 60 bitr professor 3 5 docent 48 65 övr disputerad 165 154 licentiat 10 3 doktorand 138 85 kvinna man Figur 5. Könsfördelning i förhållande till akademisk grad med andel (x-axel) och antal (siffra i staplar) kvinnor och män. Yrkesmässigt domineras pågående forskningsaktivitet av läkare. Ungefär 70 procent av alla som har en pågående eller avslutad forskarutbildning är läkare (Tabell 5). Drygt 7 procent är sjuksköterskor. Ingen annan yrkeskategori har en andel som är över fem procent. Av alla anställda läkare har 28 procent en pågående eller avslutad forskarutbildning. För sjuksköterskor är motsvarande andel 1,6 procent. Sett till alla andra yrkesgrupper aggregerat är motsvarande siffra 2,3 procent. Tabell 5. Fördelning av akademisk nivå för medarbetare med påbörjad eller avslutad forskarutbildning. Kategori Läkare (%) Sjuksköterska (%) Övriga kategorier a (%) Professor 68 (86) 2 (2) 9 (12) Biträdande professor 5 (63) 3 (37) 0 (0) Docent 83 (74) 7 (6) 20 (20) Övriga disputerade b 204 (64) 18 (6) 97 (30) Licentiat 3 (23) 2 (15) 8 (62) Registrerad doktorand 163 (73) 25 (11) 35 (16) Totalt 526 (70) 57 (7) 172 (23) a Innefattar samtliga andra befattningar. Yrkestitlar med mer än 10 disputerade innefattar biomedicinsk analytiker, biolog, fysioterapeut, ingenjör, psykolog, sjukhusfysiker samt tandläkare b Avser anställda som har erhållit doktorsexamen men inte erhållit docentur 11
Femtiotre medarbetare hade en förenad anställning mellan Region Östergötland och Linköpings universitet och 41 medarbetare hade en adjungering, med en medelomfattning på 30 procent av en heltidstjänst. Ytterligare 51 medarbetare hade under året en klinisk forskarbefattning, med 30 procent av sin tjänst ägnat åt forskning och undervisning (Tabell 6). Tabell 6. Adjungeringar och andra tjänster i samverkan mellan Region Östergötland och Linköpings universitet. Huvudman Typ av tjänst/befattning Kategori Antal Region Östergötland Linköpings universitet Adjungerad tjänst med koppling till institution (20 50 %) Klinisk forskarbefattning med koppling till institution (30 %) Förenad anställning med koppling till centrum/klinik (33 %) Anställd professor a Adjungerad professor 16 Adjungerad lektor 24 Adjungerad adjunkt 1 Läkare 33 Legitimerade vårdyrken 8 Naturvetare 10 Professor, arvoderad tjänst i kombination med statlig tjänst Universitetslektor, arvoderad tjänst i kombination med statlig tjänst Anställd eller oavlönad med särskilt avtal gentemot centrum/klinik a Totalt b 163 a Gruppen utgörs huvudsakligen av forskare med titel professor emeritus som bedriver FoU-arbete på klinik- eller centrumnivå. Den innefattar också professorer som inte är knutna till sjukvårdande enhet, men har avtal med annan verksamhet inom Region Östergötland b Några individer har gått från en typ av en tjänst till en annan under året, varför en rak summering leder till en överskattning 38 15 24 Sjuttiofyra procent av alla medarbetare med pågående eller avslutad forskarutbildning är anställda eller knutna till en USV-enhet (Tabell 7). Skillnaden i forskningsaktivitet avspeglar sig i alla redovisade parametrar. Nio av 10 professorer är verksamma vid en USV-enhet. Hälften av verksamhetscheferna vid USV-enheterna är disputerade, att jämföra med tjugo procent för andra kliniker utanför primärvården som inte är USV-enheter. I primärvården är inte någon verksamhetschef disputerad. 12
Tabell 7. Fördelning av akademiska tjänster och titlar i förhållande till USV-status. Kategori USVenhet (%) Ej USVenhet, ej primärvård a (%) Ej USVenhet, primärvård (%) Ej sjukvårdande enhet (%) Professor 70 (89) 2 (2) 1 (1) 6 (8) Biträdande professor 7 (88) 0 (0) 0 (0) 1 (12) Docent 91 (81) 12 (11) 1 (1) 8 (7) Övriga disputerade b 223 (70) 55 (17) 8 (4) 27 (9) Licentiat 10 (77) 2 (15) 0 (0) 1 (8) Registrerad doktorand 157 (70) 42 (19) 17 (8) 7 (3) Totalt 558 (74) 113 (15) 27 (4) 50 (7) Tjänster i samverkan 134 (82) 14 (9) 2 (1) 12 (7) med LiU Andel av totalt antal (12) (2) (2) (4) anställda med pågående eller avslutad forskarutbildning Andel kliniker med minst (74) (38) (16) a en disputation under den senaste fyraårsperioden Andel disputerade verksamhetschefer (50) (20) (0) b a Anges inte på grund av annan organisation i ledningsstab och stödenheter. Under den senaste fyraårsperioden har tre medarbetare (anställda vid årets slut 2017) vid Enheten för forskningsstöd disputerat, fyra på Katastrofmedicinskt Centrum, en vid Regionalt Cancercentrum samt fyra vid Verksamhetsutveckling vård och hälsa b Anges inte på grund av annan organisation i ledningsstab och stödenheter Forskningsklimat I den årliga medarbetarenkäten som går ut till samtliga anställda i Region Östergötland finns ett antal frågor som rör forskningsverksamheten och benägenheten att utveckla verksamheten. Detta är ett sätt att mäta hur medarbetarna upplever forsknings- och utvecklingsklimatet i organisationen. Frågorna i medarbetarenkäten resulterar i värden mellan 0 och 100. Värden under 50 är en indikation på att något behöver åtgärdas omedelbart. Värden mellan 50 och 69 indikerar att något behöver förbättras medan värden från 70 och uppåt är bra. Medarbetarnas uppfattning år 2017 av forskningsklimatet i Region Östergötland samt i vilken utsträckning forskningsresultat används i den egna verksamheten har värden som ligger på gränsen till bra (69). I en tidstrend över de senaste fem åren kan man dock se att båda områdena har 13
förbättrats något över tid. Förutsättningar för att medverka i utvecklingen av den egna verksamheten värderas som bra. (Figur 6) Index 100 80 69 69 74 78 60 40 20 0 Region Östergötland har ett positivt forsknings och utvecklingsklimat På min arbetsplats används forskningsresultat för att utveckla verksamheten Min närmaste chef skapar förutsättningar för förbättrings och utvecklingsarbete På min arbetsplats arbetar vi med ständiga förbättringar 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 6. Medarbetarnas uppfattning av forskningsklimatet i Region Östergötland utifrån den årliga medarbetarenkäten (svar från samtliga medarbetare oavsett akademisk grad) år 2013 2017. Publikationer Under 2017 publicerades 663 artiklar, vilket fortsätter en uppåtgående trend de senaste åren (Figur 7). Andelen som var medförfattare på minst en publicerad artikel under året är 49 procent. Ungefär hälften av dessa har varit medförfattare till en artikel under året och andra hälften har varit medförfattare på flera artiklar. Figur 8 visar spridningen av antal publicerade artiklar i genomsnitt de senaste tre åren, uppdelat på akademisk grad. Den översta kvartilen professorer vad gäller antal publikationer publicerar i genomsnitt 6,7 publikationer per år eller mer. Den översta kvartilen doktorander publicerar i genomsnitt 0,3 artiklar per år eller mer. Tolv forskare (10 professorer, 2 docenter) publicerade 10 artiklar eller fler under 2017. Samtliga dessa är verksamma vid USV-enheter. 14
700 600 571 596 637 645 663 500 400 300 200 100 0 2013 2014 2015 2016 2017 Figur 7. Antal publicerade artiklar med minst en författare inom Region Östergötland (Avser publikationer som är registrerade i publikationsdatabasen DiVA) år 2013 2017. 15
Professorer (n=79, spridning från 0 till 20,3) Q1 Q2 Q3 20 15 10 5 0 9 6 3 0 6,7 3,3 1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64 67 70 73 76 79 Biträdande professorer och docenter (n=8+113, spridning från 0 till 9,7) Q1 Q2 Q3 12 3,3 1,7 1 5 9 13 17 21 25 29 33 37 41 45 49 53 57 61 65 69 73 77 81 85 89 93 97 101 105 109 113 117 121 Disputerade, ej docent eller högre (n=319, spridning från 0 till 8) Q1 Q2 Q3 12 9 6 3 0 1,3 2 0,7 0,7 0,3 1 12 23 34 45 56 67 78 89 100 111 122 133 144 155 166 177 188 199 210 221 232 243 254 265 276 287 298 309 Licentiat och doktorander (n=13+223, spridning från 0 till 3,3) Q1 Q2 Q3 4 3 2 1 0 0,3 0,3 1 9 17 25 33 41 49 57 65 73 81 89 97 105 113 121 129 137 145 153 161 169 177 185 193 201 209 217 225 233 Figur 8. Antal publikationer i genomsnitt per år under de senaste tre åren (2015-2017), uppdelat på akademisk grad. 16
Kliniska prövningar En klinisk prövning är en interventionsstudie som syftar till att undersöka effekten av ett (för ändamålet) nytt läkemedel, en medicinteknisk produkt eller en behandlingsmetod. Kliniska prövningar är hårt reglerade och monitorerade för att minimera risken att någon patient kommer till skada till följd av den intervention man avser studera. Kliniska prövningar delas upp i fyra olika faser, där fas I är inledande tester på friska försökspersoner, fas II innefattar studier på sjuka personer, fas III är studier på en större grupp individer med behov av behandling och fas IV utgörs av studier av eventuella ovanliga biverkningar efter införande av interventionen i klinisk praxis. Att ingå i kliniska prövningar är en viktig del av det medicinska utvecklingsarbetet för sjukvårdande kliniker. På senare år har Sverige tappat position vad gäller kliniska prövningar, såväl gällande antalet studier som antalet patienter som inkluderas. Läkemedelsverket hanterar ungefär 300 ansökningar per år angående läkemedelsprövningar, och runt 30 per år vad gäller medicintekniska produkter. Tabell 8. Registrerade pågående studier. Nytt läkemedel (%) Medicinteknisk produkt (%) Medicinsk behandling (%) Totalt (%) Antal pågående studier 100 (100) 7 (100) 19 (100) 126 (100) Antal med aktiv rekrytering 53 (53) 6 (86) 11 (58) 70 (56) av patienter Antal industrifinansierade 72 (72) 2 (29) 2 (10) 76 (60) studier Antal studier med sponsor 10 (10) 3 (43) 4 (21) 17 (13) inom regionen Antal studier med annan sponsor b 18 (18) 2 (29) 13 (69) 33 (26) a avser studier som är registrerade 2013 eller senare, med uppdaterad status 2016 eller senare, med rapporterad status antingen som pågående rekrytering av patienter eller aktiv, men rekryterar inte patienter b vanligen annat lärosäte. Det förekommer även att en extern forskningsfinansiär eller organisation är sponsorer Ekonomiskt ansvarig part kallas för sponsor och ansvarig part för genomförande för prövare. Det stora flertalet studier genomförs på många kliniker under samma tidsperiod, med en gemensam sponsor och ett antal olika prövare. En klinisk prövning är som regel sponsrad antingen av industri eller av ett lärosäte. Det förekommer också att andra externa finansiärer är sponsorer. Under 2017 var medarbetare i regionen involverade i 126 olika kliniska prövningar (Tabell 8). Huvuddelen (n=100) av dessa är 17
läkemedelsprövningar, vanligtvis sponsrade av industrin. Sjutton av studierna är sponsrade av Linköpings universitet, det vill säga är initierade lokalt. Ungefär hälften av de prövningar som pågår genomförs inom Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård (CKOC). Tre andra centrum, Hjärt- och medicincentrum (HMC), Barn- och Kvinnocentrum (BKC) samt Sinnescentrum (SC), står för merparten av de andra pågående studierna. 18
19
Bilaga 1
Bilaga 2
Enheten för forskningsstöd