VELLINGEBÄCKARNA 2004

Vellingebäckarna 2004 1 VELLINGEBÄCKARNA 2004 Vattenundersökningar i Vellingebäckarna 2004 Christel Strömsholm Trulsson Biolog Juni 2005 På uppdrag av Miljö- och byggnadsnämnden Vellinge kommun C. Strömsholm Trulsson, Vellinge, 2005 Foto: Christel Strömsholm Trulsson, 2003, Bredvägsbäcken

Vellingebäckarna 2004 2 Sammanfattning Provtagningarna 2004 visar en låg belastning. Året hade ungefär samma belastning som 2003. Året var generellt varmare men blötare än normalt. Nederbördsmängderna var ojämt fördelade under året vilket innebar att flödena varierade. Under juni och juli var flödena höga medan flödena under senvåren var låga. Den specifika föroreningstransporten i kg/ha låg på en mycket låg nivå. Året är närmast att jämföra med 1996-97 vad gäller föroreningstransporten i kg/ha. Belastningen till havet är också närmast att jämföra med 2003 års värden men ligger något lägre. När man klassar bäckarna i Vellinge utifrån syremättnad och TOC halt ligger samtliga bäckar i klass 5 och har ett mycket syrefattigt tillstånd med stor syretäring. Under året kan konstateras att ammoniumkvävevärdena legat ganska lågt men vid flera mättillfällen överskrider de trots allt värdet som påverkar känsliga fiskarter. Särskilt anmärkningsvärda är de höga halterna av ammoniumkväve som uppmättes i provpunkten Gessiebäcken 2, d v s punkten som ligger uppströms i Gessiebäcken. De höga värdena under april och juni månads mätningar tyder på att det kan ha skett någon form av direktutsläpp som bör lokaliseras och åtgärdas. De här resultaten visar att fortsatta åtgärder och fortsatt uppföljning av statusen i bäckarna är viktigt.

Vellingebäckarna 2004 3 VATTENPROVTAGNINGAR I VELLINGEBÄCKARNA 2004... 4 1. Bakgrund... 4 2. Områdesbeskrivning och provtagning... 4 2.1 Beskrivning... 4 2.2 Provtagningens utförande och analyser... 6 3 Analysresultat... 6 3.1 Syrgas... 6 3.2 Turbiditet... 8 3.3 Konduktivitet... 9 3.4 ph... 10 3.5 Alkalinitet... 10 3.6 Totalkväve... 10 3.7 Nitratkväve... 13 3.8 Ammoniumkväve... 15 3.9 Totalfosfor... 17 3.10 Fosfatfosfor... 19 3.11 Biokemisk syreförbrukning, BOD 7... 21 3.12 Totalorganiskt kol, TOC... 22 4. Bedömning... 24 4.1 Jämförelse med tidigare års provtagningar och bedömning av statusen i de olika bäckarna... 24 4.2 Föroreningstransport... 27 4.3 Belastning på havet... 28 4.4 Dammarna i Bernstorpsbäcken... 29 5 Framtiden... 30 5.1 Förslag till kontrollprogram 2005... 30 5.2 Förslag till framtida projekt... 30 5.3 Förslag till åtgärder för att förbättra situationen i åarna... 30 6. Referenslista... 33 7. Bilagor... 34

Vellingebäckarna 2004 4 VATTENPROVTAGNINGAR I VELLINGEBÄCKARNA 2004 1. Bakgrund Miljöförvaltningen har utfört vattenprovtagningar, i egen regi sedan 1990, på uppdrag av miljönämnden. Provtagningarna har skett i enlighet med länsstyrelsens rekommendationer och i samarbete med övriga kustkommuner (Malmö, Trelleborg och Ystad). Provtagningsdagarna har varit de samma i samtliga kommuner, d v s runt den 15:de varje jämn månad. Ett gemensamt basprogram följs i samtliga kommuner. Däremot varierar påbyggnadsparametrarna mellan kommunernas provtagningsprogram. Samordningen syftar till att ge en bättre helhetsbild och ett större bedömningsunderlag av de små rinnande vattnen i kustkommunerna på sydkusten och längs södra Öresund. Under åren 1988-1989 utförde VBB vattenprovtagningar i Vellinge kommun. Parametrarna varierade mellan åren och följer inte det basprogram som sedan utarbetats av kommunerna och länsstyrelsen. Resultaten från dessa provtagningar har använts till utvärdering. Provpunkterna och parametrarna för 2004 års provtagning har i stort varit samma som under tiden 1990-2003. Provpunkten Bredvägsbäcken har inför 1998 flyttats nedströms gångbron för att tillförsäkra säkrare vattentillgång vid provtagningarna. Inför 1994 års provtagning utökades provtagningsprogrammet med parametern TOC, totalorganiskt kol, som har analyserats för de fyra mynningspunkterna (G1, B1, H1 och V1). Under 1994 har också provpunkten B1 fått flyttas 50 meter uppströms den ursprungliga provpunkten p g a cykelbanans tillkomst. I slutet av år 2000 anlades en mittvajer på väg 100. Detta medförde att det inte går att komma till provpunkten H1 eftersom man inte längre kan parkera längs vägen. Detta medförde att provpunkten har flyttats uppströms inför provtagningarna 2001 och den ligger numera i anslutning till cykelbanan vid gamla Höllvikenvägen. Under 2004 har också provtagning skett uppströms och nedströms dammarna i Bernstorpsbäcken. Analysresultaten är mycket beroende av väder, flöde och temperatur etc. Detta innebär att stora variationer förekommer mellan olika år. 2. Områdesbeskrivning och provtagning 2.1 Beskrivning Vellinge kommun avvattnas till största delen mot Öresund, bara en mycket liten del av avvattningen sker till Östersjön. Det finns ett antal vattendrag som har sitt utlopp i Foteviken, Höllviken och Öresund. Prov har tagits i följande vattendrag: Gessiebäcken (två provpunkter), Vellingebäcken (en provpunkt), Bernstorpsbäcken (två provpunkter), Hammarbäcken (två provpunkter) och Bredvägsbäcken (en provpunkt). Ovanstående bäckar och provpunkter har valts för att ge en så representativ bild om möjligt av vattendragen och deras vattenkvalitet. Provpunkterna är placerade så att provpunkt ett ligger nära vattendragets utlopp till havet och provpunkt två ligger så långt uppströms i vattendraget som möjligt. Vid mynningspunkterna har strävan varit att undvika saltvatteninträngning, detta har dock inte alltid varit möjligt.

Vellingebäckarna 2004 5 Provpunkt G1 och G2 ligger i Gessiebäcken. Provpunkten G1 är samma provpunkt som provpunkt 1 i VBB:s rapporter från 1988/89. Provpunkten V1 ligger i Vellingebäcken och överensstämmer med provpunkt 3 i VBB:s rapporter. Provpunkterna B1 och B2 ligger i Bernstorpsbäcken. Provpunkten B1 överensstämmer med provpunkten 4 i VBB:s rapporter. Provpunkten B1 flyttades 1994 ca 50 meter uppströms den ursprungliga provtagningsplatsen p g a cykelbanans tillkomst. Provpunkterna H1 och H2 ligger i Hammarbäcken. Provpunkten H1 överensstämmer med provpunkten 5 i VBB:s rapporter. Men den punkten har flyttas uppströms, p g a mitträcket på väg 100, till gamla Höllvikenvägen vid cykelbanan inför årets provtagningar. Provpunkten Br.2 ligger i Bredvägsbäcken i Skanör och kan jämföras med provpunkt 6 i VBB:s rapport från 1988. Den ursprungliga provpunkten fram t o m 1997 låg uppströms dagvattenutsläppet vid Lagmanshejdan. Tekniska kontoret hade tidigare provtagningar i bäcken ca 100 meter uppströms och 100 meter nedströms reningsverkets utsläppspunkt i den s k självkontrollen av verket. Inför 1998 års provtagning har provpunkten flyttats strax nedströms gångbron i anslutning till gamla reningsverkets utsläppspunkt. Orsaken är att vattentillgången i den ursprungliga provpunkten varierar mycket. Se figur 1. Som visar Vellingebäckarnas provtagningsstationer. Både VBB:s stationer 1988-1989 och miljöförvaltningens stationer finns inritade på kartan. Miljöförvaltningens stationer är i stort sett samma även under 2004. Utöver dessa finns ytterligare ett antal småbäckar som mynnar i Öresund och även någon mindre bäck som mynnar på Östersjösidan. Dessutom finns ett par vattendrag som börjar i Vellinge kommun men som har sitt utlopp i Trelleborgs kommun på Östersjökusten. Bäckarnas avvattningsområde är 2004 detsamma som tidigare år. Bredvägsbäckens avvattningsområde är uppskattat. Gessiebäcken 41 km 2 Vellingebäcken 12 km 2 Bernstorpsbäcken 21 km 2 Hammarbäcken 13 km 2 Bredvägsbäcken 5 km 2 Se figur 2. Som visar Vellingebäckarnas avrinningsområden.

Vellingebäckarna 2004 6 2.2 Provtagningens utförande och analyser Provtagningen sker i mitten av varje jämn månad. I fält mäts temperaturen, syrgashalt i mg/l och syrgasmättnad i % med en syrgasmätare. Instrumentet heter WTW OXI 330. En enliters plastflaska, en 250 ml plastflaska och en Winkler glasflaska med slipad kork fylls, på varje provpunkt. Proverna lämnas till Alcontrol i Malmö På laboratoriet analyseras följande parametrar: ph Alkalinitet mekv/l HCO 3 - Konduktivitet ms/m Grumlighet FNU Total kväve TOT-N mg/l Ammonium-kväve NH 4 N mg/l Nitrat-kväve NO 3 -N mg/l Total fosfor TOT-P mg/l Fosfat PO 4 P mg/l BOD 7 mg/l TOC mg/l Analysresultaten för 2004 års provtagning återfinns i bilaga 1. Vid beräkningar har vattenföringsdata beräknade enligt PULS-modellen använts baserade på data från SMHI.s station i Skivarpsån På grund av ombyggnad av bron vid Gessiebäcken så har ingen provtagning skett i augusti vid Gessiebäcken 1. I december har inget prov tagits i Hammarbäcken 2 eftersom markägaren markerat området som viltvårdsområde med tillträde förbjudet. Det inte gick att få tag på markägaren i samband med provtagningen och därför kunde inte provtagning ske. 3 Analysresultat 3.1 Syrgas Syrgashalten (mg/l) anger den mängd syrgas som finns löst i vatten. Lösligheten varierar med temperaturen och salthalten. Ett varmt och salthaltigt vatten har sämre förmåga att lösa syre än ett kallt och saltfattigt. Den syrgas som finns i vattnet härrör dels från luftinblandning vid vattenrörelse och dels från fotosyntetisk aktivitet. Eftersom syre åtgår vid biologiska nedbrytningsprocesser kan syrebrist uppkomma om nedbrytningen är stor. Bredvägsbäcken har haft ganska bra värden under året. Algblomning har konstaterats i april-juni. Värdena har hela året legat över 5 mg/l i syrgashalt. Hammarbäckens mynningspunkt har haft mycket låga värden i juni. Någon algblomning med övermättnad har inte förekommit under året. Hammarbäcken 2 (punkten uppströms) värdena under året var extremt låga i augusti bara 1% syrgasmättnad och 0,1 mg/l i syrgashalt. Algblomning med övermättnad av syre har uppmätts i april.

Vellingebäckarna 2004 7 Figur 3. Syrgashalter i mg/l i Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1) och Hammarbäcken 2 (H2) under 2004. 25 20 15 10 5 Br2 H1 H2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. I Vellingebäcken har algblomning med övermättnad av syre förekommit vid alla provtagningar i april till oktober månad. I Gessiebäcken 1 har övermättnad av syrgas uppmätts i april. I provpunkten G2 i Gessiebäcken övermättnad och alblomning uppmätts i oktober och i augusti var syrgashalterna mycket låga bara 2,65 mg/liter. Bernstorpsbäcken 1 var syrgashalterna mycket låga i juni och oktober. Under april och augusti förekom algblomning och övermättnad av syre. I provpunkten (B2) har algblomning förekommit i april, augusti och december. Låga syrgashalter konstaterades under februari och juni. Figur 4. Syrgashalter i mg/l i Vellingebäcken (V1), Gessiebäcken provpunkterna (G1) och (G2) och Bernstorpsbäcken provpunkterna (B1) och (B2) under 2004. 25 20 15 10 5 V1 G1 G2 B1 B2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec.

Vellingebäckarna 2004 8 Syrgasmättnaden anger syrgashalten i procent (%) av den maximala lösligheten vid den aktuella temperaturen och salthalten. Detta ger möjlighet att jämföra syrehalten vid olika salthalter och temperaturer i vatten. Ju högre syremättnad desto syrerikare är tillståndet i vattendraget. I näringsrika vatten i samband med t ex algblomning kan syrgashalter, s k övermättnad d v s över 100 % syrgasmättnad i vattnet, uppmätas. Detta behöver ej indikera att vattendraget är välmående. Övermättnad kan aldrig erhållas enbart genom luftinblandning vid vattenrörelse utan kräver fotosyntes aktivitet. Övermättnad av syre har förekommit under april i Vellingebäcken, Gessiebäcken 1, Bernstorpsbäcken 1och 2, Hammarbäcken 1 och 2 och i Bredvägsbäcken. Under juni var det övermättnad i Vellingebäcken och Bredvägsbäcken. Under augusti konstateras övermättnad i Vellingebäcken, Bernstorpsbäcken 1 och 2. Under oktober var det övermättnad i Vellingebäcken, Gessiebäcken 2. I december är det övermättnad i Bernstorpsbäcken 2 och Bredvägsbäcken. 3.2 Turbiditet Turbiditeten är ett mått på vattnets grumlighet, d v s ett mått på mängden partiklar i vattnet. Den mäts i enheterna NTU, JTU, FTU eller FNU. De olika enheterna är ungefär likvärdiga och jämförbara. Ett högre analysvärde anger ett grumligare vatten. Orsakerna till ökad grumlighet kan vara låg vattenföring i samband med stor nedbrytning. Även stor avrinning i samband med regn, då jordpartiklar spolas ut i vattendragen, påverkar turbiditeten. En annan orsak kan vara utsläpp eller algblomning. Grumligheten ligger normalt mellan 0 och 45 NTU i naturvatten. Under 2004 var det lägsta värdet 0,89 FNU och högsta värdet var 66 FNU. Under 2003 var det lägsta värdet 0,54 FNU och det högsta var 140 FNU. Under 2002 var lägsta värdet 0,85 FNU och det högsta värdet var 12 FNU. Under 2001 var det lägsta värdet 0,92 FNU och det högsta 30 FNU. Under 2000 var det lägsta värdet 0,46 FNU och det högsta 34 FNU. Under 1999 var det lägsta värdet 1,2 FNU och det högsta var 520 FNU. Bredvägsbäcken har under 2004 varierat mellan 5,5 och 14 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 7,6 FNU för 2004. Bredvägsbäcken har under 2003 varierat mellan 3,6 och 13 FNU. År 2002 varierade den mellan 3,1 och 11 FNU. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 5,65 FNU. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 har under 2004 varierat mellan 1,4 och 18 FNU. Årsmedelvärdet är 6,58 FNU för 2004. Hammarbäcken 1 har varierat mellan 1,5 och 140 FNU under 2003. Hammarbäcken 2 har under 2004 varierat mellan 1,0 och 66 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 20,26 FNU under 2004. Hammarbäcken 2 har varierat mellan 1,8 och 4,8 FNU under 2003. För 2002 har Hammarbäcken 1varierat mellan 1,2 och 3,1 FNU en liten variation. Hammarbäcken 2 har varierat mellan 1,5 och 8,2 FNU under 2002. Årsmedelvärdena för 2002 ligger på 2,17 FNU för Hammarbäcken 1 och på 3,63 FNU för Hammarbäcken 2. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken har under 2004 varierat mellan 1,4 och 13 FNU. Årsmedelvärdet för 2004 är 5,08 FNU. Vellingebäcken har under 2003 varierat mellan 0,54 och 16 FNU. Vellingebäcken (V1) har varierat mellan 1,2 och 12 FNU under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 4 FNU. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 har under 2004 varierat mellan 1,1 och 5,8 FNU. Årsmedelvärdet ligger för 2004 på 3,22 FNU. Gessiebäcken 1 har under 2003 varierat mellan 1,1 och 9,0 FNU. Gessiebäcken 2 har under 2004 varierat mellan 2,0 och 5,4 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 3,07 FNU. Gessiebäcken 2 har under

Vellingebäckarna 2004 9 2003 varierat mellan 1,5 och 13 FNU. Gessiebäcken 1 har under 2002 varierat mellan 1,6 och 8 FNU. Gessiebäcken 2 har under 2002 varierat mellan 3,3 och 6,8 FNU under året. Årsmedelvärdet 2002 för Gessiebäcken 1 ligger på 3,82 FNU och Gessiebäcken 2 ligger på 3,8 FNU. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 1 har under 2004 varierat mellan 1,7 och 22 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 8,95 FNU. Bernstorpsbäcken 1 har under 2003 varierat mellan 1,3 och 10 FNU. Bernstorpsbäcken 1 har under 2002 varierat mellan 2,2 och 5,6 FNU. Bernstorpsbäcken 2 har under 2004 varierat mellan 1,1 och 15 FNU. Årsmedelvärdet ligger på 3,8 FNU. Bernstorpsbäcken 2 har under 2003 varierat mellan 0,89 och 3,2 FNU. Bernstorpsbäcken 2 har under 2002 varierat mellan 0,85 och 3,2 FNU. Årsmedelvärdet 2002 för Bernstorpsbäcken 1 ligger på 3,63 FNU och Bernstorpsbäcken 2 ligger på 1,86 FNU. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. 3.3 Konduktivitet Konduktiviteten är ett mått på den totala halten lösta salter som mäts i elektrolytisk ledningsförmåga i millisiemens per meter (ms/m). Konduktiviteten ligger normalt på upp till 100 ms/m i jordbrukslandskapets åar. Högre konduktivitet kan vara orsakad av föroreningsbelastning eller saltvattensinträngning. Under 2004 har ledningsförmågan varierat mellan 68,0 och 122 ms/m. Under 2003 har ledningsförmågan varierat mellan 61,2 och 131mS/m. Under 2002 har ledningsförmågan varierat mellan 39,1 och 114 ms/m. Bredvägsbäckens konduktivitet har under 2004 varierat mellan 81,4 och 122 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 95,47 ms/m. Bredvägsbäcken konduktivitet har under 2003 varierat mellan 83,3 och 96,3 ms/m. Bredvägsbäckens konduktivitet varierar 2002 mellan 39,1 och 94,6 ms/m. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 81,4 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 har under 2004 varierat i ledningsförmåga mellan 94,9 och112 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 102,8. Hammarbäcken 1 har under 2003 varierat mellan 75,8 och 123 ms/m. Hammarbäcken 2 har under 2004 varierat mellan 95,3 och 108 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 102,66 ms/m. Hammarbäcken 2 har under 2003 varierat mellan 63,5 och 108 ms/m. Hammarbäcken 1 under 2002 varierar mellan 88,7 och 108 ms/m. Årsmedelvärdet för 2002 ligger på 97,27 ms/m. Hammarbäcken 2 under 2002 varierar mellan 69,9 och 100 ms/m. Årsmedelvärdet för 2002 ligger på 90,25 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken har under 2004 varierat mellan 81,5 och 120 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 103,32 ms/m. Vellingebäcken har under 2003 varierat mellan 81,8 och 131 ms/m. Vellingebäcken varierar under 2002 mellan 82,3 och 114 ms/m. Årsmedelvärdet för 2002 ligger på 96,62 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar mellan 71,4 och 89,1 ms/m under 2004 Årsmedelvärdet ligger på 81,44. Gessiebäcken 1 varierar mellan 66,2 och 84,3 ms/m under 2003. Gessiebäcken 2 har under 2004 varierat mellan 76,2 och 87,9 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 81,4 ms/m. Gessiebäcken 2 varierar mellan 63,7 och 82,8 ms/m under 2003. Gessiebäcken 1 varierar mellan 76 och 85,2 ms/m under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 80,57 ms/m.

Vellingebäckarna 2004 10 Gessiebäcken 2 varierar mellan 63 och 83,6 ms/m under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 76,47 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 1 varierar under 2004 mellan 68,0 och 90,6 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 79,33 ms/m. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 61,2 och 86,4 ms/m under 2003. Bernstorpsbäcken 2 varierar under 2004 mellan 74,6 och 87,5 ms/m. Årsmedelvärdet ligger på 79,28 ms/m. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 75,7 och 82,2 ms/m under 2003. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 65,9 och 86,9 ms/m under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 77,12 ms/m. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 74,5 och 81,5 ms/m under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 78,98 ms/m. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. 3.4 ph ph-värdet är en indikator på försurningsläget. Det anger vätejonkoncentrationen som den negativa tiologaritmen av koncentrationen i mol per liter. Det anges i en skala på 0-14, där 0 anger ett mycket surt vatten och 14 ett mycket basiskt. PH 7 är ett neutralvärde. Normala ph- värden, i vattendragen i sydvästra Skåne där jorden är näringsrik och kalkhaltig, är 6 8. Vi snösmältning och kraftiga regn kan s k surstötar uppkomma. Surstötar innebär att ph-värdet sjunker till följd av nederbördens låga ph som ligger på 4 5. Höga värden kan temporärt uppstå till följd av kraftig algtillväxt på grund av fotosyntes. Det biologiska livet i vattendraget påverkas av ph förhållandena. Vid ph-värden under ca 5,5 kan biologiska störningar uppstå, t ex nedsatt reproduktionsförmåga hos vissa fiskarter. Även utfällning av metaller är ph beroende. Detta innebär att vid vissa ph-värden kan en stor utlakning eller uppbindning av metaller ske så att förgiftning eller brist kan uppkomma. Värdena för ph har under 2004 legat mellan 7,4 och 8,6. Värdena för ph har, under 2003, legat mellan 7,0 och 8,4 förutom vid ett tillfälle då ett extremt lågt värde på 3,6 som uppmättes i Vellingebäcken. Det var i april och troligen härrör resultatet från ett utsläpp av något slag alternativt att det blivit fel i analysen av provet. Värdena för ph har, under 2002, legat mellan 7,5 och 8,5. 3.5 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på buffrande förmågan, d v s motståndskraften mot försurning. Den mäts i milliekvivalenter per liter HCO 3 -. Alkaliniteten är beroende av kalkberggrunden. Alkaliniteten har under 2004 legat mellan 1,3 och 6,9 mekv./l HCO 3 -.Alkaliniteten har under 2003 legat mellan 2,2 och 6,9 mekv./l HCO 3 -. Alkaliniteten har legat mellan 1,0 och 6,6 mekv./l HCO 3 - för samtliga provpunkter under 2002. 3.6 Totalkväve Totalkväve (Tot-N) mäts i mg/l. Summan av oorganiskt kväve och olika organiska kväveföreningar utgör vattnets totalkvävehalt. Totalkvävet varierar på samma sätt som nitratkvävehalten. Kväve är ett närsalt som bidrar till eutrofieringen (övergödningen) av vattendrag. Det tillförs naturligt till vattnet

Vellingebäckarna 2004 11 genom nedbrytning av organiskt material. Till stor del härrör dock kvävehalterna i vattendrag från mänsklig aktivitet i form av bl a utsläpp av avloppsvatten, läckage från jord- och skogsbygd samt från deponering av luftföroreningar. Bredvägsbäcken visade en något onormal säsongskurva under 2004. Värdena varierade mellan 3,4 och 4,1 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 3,7 mg/l i totalkvävehalt. Bredvägsbäcken har en normal säsongskurva 2003. De uppmätta värdena varierar mellan 2,8 och 4,4 mg/l i totalkvävehalt. Bredvägsbäcken visade en något onormal säsongskurva under 2002. Den varierade under 2002 mellan 2,9 och 4,4 mg/l och årsmedelvärdet låg på 3,55 mg/l i totalkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 visade även den en något onormal säsongskurva under 2004. Värdena varierade mellan 2,3 och 21 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 9,47 mg/l i totalkvävehalt under 2004. Hammarbäcken 1 har under 2003 en normal säsongskurva. De uppmätta värdena varierar mellan 3,9 och 13 mg/l i totalkvävehalt. Hammarbäcken 1 varierar mellan 3,0 och 17 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet ligger på 9,35 mg/l. Säsongskurvan är onormal för totalkvävet under 2002. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 visade en normal säsongskurva under 2004 även om december månads värde saknas. Värdena varierade mellan 7,7 och 21 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 12,86 mg/l i totalkvävehalt. Hammarbäcken 2 visar en normal säsongskurva under 2003. De värden som uppmätts 2003 varierar mellan 1,3 och 16 mg/l i totalkvävehalt. Hammarbäcken 2 varierar mellan 4,6 och 19 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet ligger på 11,35 mg/l i totalkvävehalt. Säsongskurvan är normal för 2002. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken visar en normal säsongskurva för 2004 för totalkväve. Värdena 2004 varierar mellan 1,2 och 14 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 5,45 mg/l i totalkvävehalt. Vellingebäcken har en något onormal säsongskurva under 2003. De uppmätta värdena varierar mellan 0,71 och 8,2 mg/l i totalkvävehalt. Vellingebäcken varierar mellan 1,3 och 15 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet ligger på 6,3 mg/l. Säsongskurvan för 2002 är normal för totalkväve i provpunkten. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Figur 5. Totalkväve i mg/l i provpunkterna Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken 1 (V1) under 2004. 25 20 15 10 5 Br2 H1 H2 V1 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec.

Vellingebäckarna 2004 12 Både Bernstorpsbäcken och Gessiebäcken uppvisar normala säsongskurvor för totalkväve under 2004. Bernstorpsbäcken 1och Gessiebäcken hade under 2003 precis som 2002 normala säsongskurvor. Bernstorpbäcken 2 hade en avvikande säsongskurva både 2002 och 2003. Under 2004 varierar Bernstorpsbäcken 1 mellan 2,1 och 16 mg/l i totalkvävehalter. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 7,05 mg/l i totalkvävehalt. I Bernstorpsbäcken 1 varierar under 2003 uppmätta värden mellan 1,8 och 11,0 mg/l i totalkvävehalter. Under 2004 varierade värdena Bernstorpsbäcken 2 mellan 6,5 och 18 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 10,6 mg/l i totalkvävehalt. I Bernstorpsbäcken 2 varierar värdena 2003 mellan 6,8 och 12,0 mg/l i totalkvävehalter. I Bernstorpsbäcken 1 varierar totalkvävevärdena mellan 2,3 och 15 mg/l under 2002. Årsmedelvärdet 2002 är 6,48 mg/l. I Bernstorpsbäcken 2 varierar totalkvävevärdena under 2002 mellan 7,0 och 13 mg/l. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 10,12 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Under 2004 varierar Gessiebäcken 1 mellan 2,4 och 15 mg/l i totalkvävehalter. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 7,98 mg/l i totalkvävehalt I Gessiebäcken 1 har totalkvävehalterna under 2003 varierat mellan 1,9 och 9,9 mg/l. Under 2004 varierar värdena i Gessiebäcken 2 mellan 2,2 och 11 mg/l i totalkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 5,25 mg/l i totalkvävehalt under 2004. I Gessiebäcken 2 har värdena under 2003 varierat mellan 1,3 och 6,6 mg/l i totalkvävehalter. I Gessiebäcken 1 varierar totalkvävevärdena mellan 4,2 och 14 mg/l under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 7,88 mg/l. I Gessiebäcken 2 varierar totalkvävevärdena mellan 2,3 och 11 mg/l under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 5,27 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Figur 6. Totalkväve i mg/l i provpunkterna Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) under 2004. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Febr April Juni Aug. Okt. Dec. B1 B2 G1 G2

Vellingebäckarna 2004 13 3.7 Nitratkväve Nitratkväve (NO 3 -N) är den dominerande formen av kvävefraktionerna i vattendrag. Det är också nitratkvävet som i huvudsak utnyttjas av växterna. Nitrat är lättrörligt i marken och tillförs vattendragen och sjöarna genom markläckage. Därför har nitratkvävet en säsongsvariation med höga vintervärden och lägre sommarvärden. I sötvatten gäller följande ungefärliga gränser för nitratkvävehalter (mg/l): <0,5 opåverkade, näringsfattiga vatten 0,5-1,0 näringsrika eller förorenade vatten Samtliga Vellinges bäckars provpunkter är näringsrika eller förorenade om man ser ovanstående ungefärliga gränser. Säsongskurvorna för nitratkväve följer totalkvävekurvorna bra under 2004. Bredvägsbäcken har nitratkvävevärden som varierar mellan 1,5 och 1,7 mg/l under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 1,58 mg/l i nitratkvävehalt. Bredvägsbäcken (Br2) har nitratkvävevärden som varierar mellan 1,1 och 1,5 mg/l under 2003. Bredvägsbäcken har nitratkvävevärden som varierar mellan 0,90 och 1,5 mg/l under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 1,23 mg/l i nitratkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 har nitratkvävevärden som varierar mellan 1,1 och 21 mg/l under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 8,17 mg/l i nitratkvävehalt. Hammarbäcken 1 (H1) har nitratkvävevärden som under 2003 varierat mellan 0,13 och 12 mg/l. Hammarbäcken 1 har nitratkvävevärden som varierar mellan 1,2 och 15 mg/l under 2002. Årsmedelvärdet 2002 för nitratkväve är 6,47 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 har värden som varierar mellan 4,4 och 21 mg/l i nitratkvävehalt för 2004. Årsmedelvärdet ligger på 10,54 mg/l i nitratkvävehalt under 2004. Hammarbäcken 2 (H2) har under 2003 varierat mellan 0,56 och 14 mg/l i nitratkvävevärden. Hammarbäcken 2 har nitratkvävevärden som varierar mellan 3,4 och 15 mg/l under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 8,98 mg/l för nitratkvävet. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken 1 har nitratkvävehalter som varierar mellan 0,81 och 14 mg/l under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 4,85 mg/l i nitratkvävevärden. Vellingebäcken 1 (V1) har nitratkvävevärden som under 2003 varierat mellan 0,35 och 7,3 mg/l. Under 2002 har Vellingebäcken 1 nitratkvävevärden som varierar mellan 0,82 och 14 mg/l. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 4,28 mg/l i nitratkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

Vellingebäckarna 2004 14 Figur 7. Nitratkvävehalt i mg/l för Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken (V1) under 2004. 25 20 15 10 5 Br2 H1 H2 V1 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Bernstorpsbäcken 1 har under 2004 varierat mellan 1,7 och 16 mg/l i nitratkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 6,2 mg/l i nitratkvävehalt. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 1,3 och 8,4 mg/l i nitratkvävehalt under 2003. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 1,8 och 12 mg/l i nitratkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 för nitratkväve ligger på 5,13 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 5,4 och 17 mg/l i nitratkvävehalt under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 9,6 mg/l i nitratkvävehalt. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 3,9 och 10 mg/l i nitratkvävehalt under 2003. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 6,2 och 9,8 mg/l i nitratkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 7,88 mg/l i nitratkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar under 2004 mellan 2,4 och 15 mg/l i nitratkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 7,62 mg/l i nitratkvävehalt. Gessiebäcken 1 varierar mellan 1,4 och 8,4 mg/l i nitratkvävhalt under 2003. Gessiebäcken 1 varierar mellan 3,1 och 12 mg/l i nitratkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 5,6 mg/l nitratkväve. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 2 varierar mellan 1,2 och 9,9 mg/l i nitratkvävehalt under 2004. Årsmedelvärdet under 2004 ligger på 4,17 mg/l i nitratkvävehalt. Gessiebäcken 2 varierar mellan 1,3 och 6,6 i nitratkvävehalt under 2003. Gessiebäcken 2 varierar mellan 1,6 och 8,4 mg/l i nitratkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 4,18 mg/l i nitratkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

Vellingebäckarna 2004 15 Figur 8. Nitratkvävehalt i mg/l i Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) under 2004. 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. B1 B2 G1 G2 3.8 Ammoniumkväve Ammoniumkväve (NH 4 -N) kan vid höga halter indikera direktutsläpp av sanitärt vatten eller stallgödsel. Höga koncentrationer förekommer annars endast vid anaeroba (syrgasfria) förhållanden. Halter överstigande 0,2 mg/l kan ge påverkan på känsliga fiskarter och värden över 1,5 mg/l anses som olämpliga för fisk (enl. SNV 1969). Ammoniumkvävevärdena ligger precis som tidigare år över de värden som kan påverka känsliga fiskarter. Detta gäller i provpunkten Bredvägsbäcken (Br2) vid alla provtagningar under året är värdena över 0,2 mg/l. Men även Hammarbäcken 1 har i juni värden som kan påverka känsliga fiskarter. I april och juni har höga ammoniumkvävehalter uppmätts i Gessiebäcken 2. Det är vid punkten uppströms i Gessiebäcken där vi för ett antal år sedan hade bräddning vid pumpstationen som ligger uppströms provpunkten. I övriga provpunkter har ammoniumkvävevärdena legat lågt under året vilket är positivt. Bredvägsbäcken har under 2004 varierat mellan 0,2 och 0,45 mg /l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,318 mg/l i ammoniumkvävehalt. Bredvägsbäcken variera mellan 0,19 och 0,53 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2003. Bredvägsbäcken varierar mellan 0,30 och 0,53 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,385 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,018 och 0,290 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,097 mg/l i ammoniumkvävehalt. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,016 och 0,48 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2003. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,013 och 1,6 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,312 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,015 och 0,11 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2004. Årsmedelvärdet ligger på 0,0522 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2004. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,0099 och 0,13 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2003.

Vellingebäckarna 2004 16 Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,0099 och 0,060 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0415 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken varierar under 2004 mellan 0,01 och 0,099 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger under 2004 på 0,069 mg/l i ammoniumkvävehalt. Vellingebäcken varierar mellan 0,012 och 0,20 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2003. Vellingebäcken varierar mellan 0,037 och 0,30 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,102 mg/l i ammoniumkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,009 och 0,092 mg/ i ammoniumkvävehalt under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,04 mg/l i ammoniumkvävehalt. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,012 och 0,170 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2003. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,013 och 0,14 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,061 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 2 varierar under 2004 mellan 0,026 och 0,11 mg/l i ammoniumkvävehalt. Årsmedelvärdet ligger på 0,058 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2004. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,0099 och 0,11 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2003. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan och 0,0099 och 0,16 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,059 mg/l i ammoniumkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,021 och 0,053 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,032 mg/l i ammoniumkvävehalt. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,019 och 0,12 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2003. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,016 och 0,083mg/l i ammoniumkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,048 mg/l i ammoniumkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 2 varierar under 2004 mellan 0,057 och 0,810 mg/l i ammoniumkvävehalt. Där 0,810 mg/l är det högsta värdet som uppmätts under året och som tyder på direktutsläpp av något slag uppströms provpunkten. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,251 mg/l i ammoniumkvävehalt. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,0099 och 0,13 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2003. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,024 och 0,100 mg/l i ammoniumkvävehalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0662 mg/l i ammoniumkvävehalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

Vellingebäckarna 2004 17 3.9 Totalfosfor Totalfosfor anger hur mycket fosfor som totalt finns i vattnet. Alla fosforfraktioner inkluderas; organiskt bundet fosfor, partikulärt fosfor samt löst fosfat. I allmänhet är fosfor den begränsande faktorn för växtproduktion i sötvatten. Vid hög algproduktion eller nedströms avloppsutsläpp kan fosforhalterna vara höga. Totalfosforhalter på upp till ca 0,30 mg/l anses som normalt för vattendrag i jordbruksbygd. Bredvägsbäckens totalfosforhalter under 2004 varierar mellan 1,0 och 1,9 mg/l. Årsmedelvärdet ligger under 2004 på 1,27 mg/l i totalfosforhalt vilket är ett mycket högt värde. Bredvägsbäckens totalfosforhalter varierar under 2003 mellan 1,0 och 1,3 mg/l. Bredvägsbäckens totalfosforhalter varierar mellan 0,91 och 1,6 mg/l under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 1,138 mg/l vilket är höga värden. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 varierar under 2004 mellan 0,13 och 0,61 mg/l i totalfosforhalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,345 mg/l i totalfosforhalt vilket ligger i övre kanten för halter i jordbruksbygd. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,12 och 1,6 mg/l i totalfosforhalt under 2003. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,12 och 1,4 mg/l i totalfosforhalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,45 mg/l. Det får anses något högt i jordbruksbygd. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 varierar under 2004 mellan 0,3 och 1,1 mg/l i totalfosforhalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,702 mg/l och är ett mycket högt värde. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,24 och 1,3 mg/l i totalfosforhalt under 2003. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,094 och 1,3 mg/l i totalfosforhalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,53 mg/l vilket är något höga värden. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken varierar under 2004 mellan 0,038 och 0,150 mg/l i totalfosforhalter. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,092 mg/l i totalfosforhalt vilket är ett lågt värde. Vellingebäcken varierar mellan 0,024 och 0,19 mg/l i totalfosforhalt under 2003. Vellingebäcken varierar mellan 0,025 och 0,13 mg/l i totalfosforhalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,069 mg/l vilket är låga värden i jordbruksbygd. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

Vellingebäckarna 2004 18 Figur 9. Totalfosforhalter i mg/l i Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken (V1) under 2004. 2 1,5 1 0,5 Br2 H1 H2 V1 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,035 och 0,28 mg/l i totalfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,138 mg/l i totalfosforhalt under 2004. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,056 och 0,27 mg/l i totalfosforhalt under 2003. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,053 och 0,21 mg/l i totalfosforvärden under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,131 mg/l i totalfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,034 och 0,21 mg/l i totalfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet ligger på 0,106 mg/l i totalfosforhalt under 2004. Bernstorpabäcken 2 varierar mellan 0,032 och 0,150 mg/l i totalfosforvärden under 2003. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,11 och 0,42 mg/l i totalfosforvärden under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,19 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,056 och 0,13 mg/l i totalfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet 2004 för totalfosforhalten ligger på 0,097 mg/l. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,018 och 0,27 mg/l i totalfosforvärden under 2003. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,035och 0,19 mg/l i totalfosforvärden under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,103 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 2 varierar under 2004 mellan 0,062 och 0,28 mg/l i totalfosforhalt. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,136 mg/l i totalfosforhalt. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,027 och 0,08 mg/l i totalfosforvärden under 2003. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,032 och 0,08 mg/l i totalfosforvärden under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,054 mg/l. Gessiebäcken har således ganska låga värden för jordbruksbygd vad avser totalfosforhalten. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

Vellingebäckarna 2004 19 Figur 10. Totalfosforhalten i mg/l i Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2) under 2004. 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 B1 B2 G1 G2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. 3.10 Fosfatfosfor Fosfatfosfor (PO 4 -P) är den mest betydelsefulla formen av fosfor för organismer. Bredvägsbäcken varierar mellan 0,87 och 1,5 mg/l i fosfatfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 är 1,11 mg/l i fosfatfosforhalt. Bredvägsbäcken varierar mellan 0,83 och 1,2 mg/l i fosfatfosforhalt under 2003. Bredvägsbäcken varierar mellan 0,34 och 1,4 mg/l i fosfatfosforhalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,788 mg/l i fosfatfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,077 och 0,400 mg/l i fosfatfosforhalt undr 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,24 mg/l i fosfatfosforhalt. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,064 och 0,61 mg/l i fosfatfosforhalt under 2003. Hammarbäcken 1 varierar mellan 0,017 och 0,66 mg/l i fosfatfosforhalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,2145 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,13 och 0,74 mg/l i fosfatfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet ligger på 0,398 mg/l i fosfatfosforhalt. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,15 och 1,1 mg/l i fosfatfosforhalt under 2003. Hammarbäcken 2 varierar mellan 0,046 och 0,86 mg/l i fosfatfosforhalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,3525 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Vellingebäcken varierar mellan 0,009 och 0,079 mg/l i fosfatfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,048 mg/l i fosfatfosforhalt. Vellingebäcken varierar mellan 0,006 och 0,086 mg/l i fosfatfosforhalter under 2003. Vellingebäcken varierar mellan 0,003 och 0,076mg/l under 2002 och årsmedelvärdet ligger på 0,0377 mg/l i fosfatfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

Vellingebäckarna 2004 20 Figur 11. Fosfatfosforhalt i mg/l i Bredvägsbäcken (Br 2), Hammarbäcken 1 (H1) och Hammarbäcken 2 (H2) och Vellingebäcken 1 (V1) under 2004. 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. Br2 H1 H2 V1 Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,014 och 0,20 mg/l i fosfatfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,095 mg/l i fosfatfosforhalt. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,015 och 0,12 mg/l i fosfatfosforhalt under 2003. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan 0,00199 och 0,15 mg/l i fosfatfosforhalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0695 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,017 och 0,13 mg/l i fosfatfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger på 0,0745 mg/l i fosfatfosforhalt. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,008 och 0,11 mg/l i fosfatfosforhalt under 2003. Bernstorpsbäcken 2 varierar mellan 0,008 och 0,120 mg/l i fosfatfosforhalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,07067 mg/l. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,031 och 0,12mg/l i fosfatfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet ligger på 0,073 mg/l i fosfatfosforhalt för 2004. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,002 och 0,22 mg/l i fosfatfosforvärde under 2003. Gessiebäcken 1 varierar mellan 0,005 och 0,098 mg/l under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0567 mg/l i fosfatfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,032 och 0,17 mg/l i fosfatfosforhalt under 2004. Årsmedelvärdet ligger på 0,0915 mg/l i fosfatfosforhalt under 2004. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,00199 och 0,031 mg/l i fosfatfosforhalt under 2003. Gessiebäcken 2 varierar mellan 0,009 och 0,050 mg/l i fosfatfosforhalt under 2002. Årsmedelvärdet 2002 ligger på 0,0263 mg/l i fosfatfosforhalt. För 2003 har inget årsmedel beräknats eftersom 2 provtagningar saknas.

Vellingebäckarna 2004 21 Figur 12. Fosfatfosforhalt i mg/l i Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och i Gessiebäcken 2 (G2) under 2004. 0,2 0,15 0,1 0,05 B1 B2 G1 G2 0 Febr. April Juni Aug. Okt. Dec. 3.11 Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 Höga halter BOD 7 indikerar inverkan av avloppsvatten. BOD 7 är ett mått på vattnets innehåll av biokemiskt nedbrytbar substans och definieras som den mängd löst syrgas som förbrukas i den biokemiska oxidationen av löst suspenderat material under bestämda förhållanden och en tidsperiod av 7 dygn. Bredvägsbäcken låg på <3 mg/l i samtliga provtagningar under 2004. Årsmedelvärdet för 2004 ligger <3 mg/l i BOD 7 halt. Bredvägsbäckens värden varierar 2003 mellan <3 och 5,3 mg/l. Bredvägsbäckens värden varierade 2002 mellan <3,0 och 15 mg/l och årsmedelvärdet låg på 5,06 mg/l. Hammarbäcken 1 har värden som ligger i intervallet < 3 och 3,8 mg/l under 2004. Årsmedelvärdet ligger på 3,13 mg/l för 2004. Hammarbäcken 1 har värden som under 2003 varierar mellan < 3 och 11 mg/l. Hammarbäcken 1 varierar 2002 mellan <3,0 och 8,7 mg/l och årsmedelvärdet ligger på 4,21 mg/l. Hammarbäcken 2 varierar mellan <3 och 27 mg/l under 2004. Årsmedelvärdet ligger på 7,79 mg/l under 2004. Hammarbäcken 2 varierar mellan <3 och 8,7 mg/l under 2003. Hammarbäcken 2 varierade mellan <3,0 och 4,3 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet låg på 3,26 mg/l. Vellingebäcken ligger på < 3 mg/ l vid samtliga mätningar såväl 2003 som 2004. Årsmedelvärdet ligger på < 3 mg/l för båda åren. Vellingebäcken varierade mellan <3,0 och 6,3 mg/l under 2002 och årsmedelvärdet låg på 3,54 mg/l. Bernstorpsbäcken 1 ligger på < 3 mg/l vid samtliga mätningar 2004. Årsmedelvärdet ligger < 3 mg/l för 2004. Bernstorpsbäcken 1 varierar mellan <3 och 3,2 mg/l under 2003. Bernstorpsbäcken 1 varierade under 2002 mellan <3,0 och 7,9 mg/l och årsmedelvärdet låg på 3,808 mg/l.

Vellingebäckarna 2004 22 Bernstorpsbäcken 2 ligger på < 3 mg/l vid samtliga mätningar 2004. Årsmedelvärdet ligger < 3 mg/l för 2004. Bernstorpsbäcken 2 varierar 2003 mellan <3 och 3,7 mg/l. Bernstorpsbäcken 2 varierade 2002 mellan <3,0 och 3,8 mg/l och årsmedelvärdet låg på 3,125 mg/l. Gessiebäcken 1 ligger på < 3 mg/l vid samtliga mätningar 2004. Årsmedelvärdet ligger < 3 mg/l för 2004. Gessiebäcken 1 varierar 2003 mellan <3 och 4,7 mg/l. Gessiebäcken 1 varierade 2002 mellan <3,0 och 3,9 och årsmedelvärdet låg på 3,16 mg/l. Gessiebäcken 2 ligger på < 3 mg/l vid samtliga mätningar 2004. Årsmedelvärdet ligger < 3 mg/l för 2004. Gessiebäcken 2 varierar 2003 mellan<3 och 5,1 mg/l. Gessiebäcken 2 varierade 2002 mellan <3,0 och 5,0 och årsmedelvärdet låg på 3,643 mg/l. Figur 13. Årsmedelvärden av BOD 7 i mg/l under 1998, 1999, 2000, 2001, 2002 och 2004 i Bredvägsbäcken (Br2), Hammarbäcken 1 (H1), Hammarbäcken 2 (H2), Vellingebäcken 1(V1), Bernstorpsbäcken 1 (B1), Bernstorpsbäcken 2 (B2), Gessiebäcken 1 (G1) och Gessiebäcken 2 (G2). Något årsmedelvärde för BOD 7 i mg/l har ej kunnat räknas ut 2003 för de olika bäckarna eftersom 2 provtagningar i oktober och december blev inställda 8 7 6 5 4 3 2 1 0 1998 1999 2000 2001 2002 2004 Br2 H1 H2 V1 B1 B2 G1 G2 3.12 Totalorganiskt kol, TOC Parametern anger koncentrationen av organiskt material. Den här analysmetoden rekommenderas vid kustnära vatten och är säkrare än BOD 7 vid låga koncentrationer. Det bör dock noteras att denna bestämning inte direkt återspeglar den organiska substansens mikrobiella nedbrytbarhet, alltså syretäring. En varierande andel utgörs av svårnedbrytbart organiskt material, som endast på lång sikt i samband med nedbrytning konsumerar syre.

Vellingebäckarna 2004 23 Vid klassificering av tillståndet i rinnande vatten har Torgny Wiederholm i Naturvårdsverkets rapport 3627, bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag gett följande förslag: Syremättnad i Ytvatten % Syretärande ämnen som TOC i mg/l Klass Benämning (lägsta årsvärde) (högsta årsvärde) >90 <5 1 Syrerikt tillstånd/ obetydlig syretäring 80-90 5-10 2 måttligt syrerikt / liten syretäring 70-80 10-15 3 svagt syretillstånd / måttlig syretäring 60-70 15-20 4 syrefattigt tillstånd / tydlig syretäring <60 >20 5 mycket syrefattigt tillstånd/ stor syretäring Klassar vi in Vellinges bäckar enligt detta system så ser det ut enligt följande för 2004: Provpunkt Syremättnad % TOC i mg/l Klass Gessiebäcken 1 52,0 6,7 5 Vellingebäcken 1 55,5 5,6 5 Bernstorpsbäcken 1 23,0 6,1 5 Hammarbäcken 1 23,0 8,6 5 Detta innebär att det har blivit en försämring av syretillståndet under 2004.

Vellingebäckarna 2004 24 Figur 14. Klassning av bäckarna under åren 1995-2004. Gessiebäcken 1 (G1), Vellingebäcken 1 (V1), Bernstorpsbäcken (B1) och Hammarbäcken 1 (H1). Under 2003 saknas dock 2 provtagningar under året. 5 4 3 2 1 G1 V1 B1 H1 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 4. Bedömning 4.1 Jämförelse med tidigare års provtagningar och bedömning av statusen i de olika bäckarna Sedan 1990 har samtliga provpunkter och parametrar varit i stort sett de samma. Mynningspunkterna G1, H1, B1 och V1 har även provtagits 1988 och 1989. Ser man på samtliga provpunkter som provtagits genom åren kan följande bedömning göras. Tillståndsklasserna för varje provpunkt är indelad efter Statens Naturvårdsverks rekommendationer. Hammarbäcken Hammarbäcken har ett tillrinningsområde som är ca 1300 ha. Området består till största delen av jordbruksmark. Dessutom avvattnas byarna St. Hammar, Räng och S. Håslöv till bäcken. Anslutningsmöjligheter till det kommunala avloppsnätet har getts till ovanstående tre byar som ligger inom bäckens tillrinningsområde. Det är dock troligen så att det fortfarande finns en hel del fastigheter med bristfälliga enskilda avloppsanläggningar inom tillrinningsområdet. En minskning av belastningen från enskilda avloppsanläggningar till bäcken är av stor vikt. Hammarbäcken 1 Saltvatten har möjlighet att tränga in vid provpunkten. Syrgashalterna ligger lågt under sommarmånaderna. Beträffande syrgasmättnad och TOC ligger provpunkten i klass 5 med ett mycket syrefattigt tillstånd enligt SNVs bedömningsgrunder. Turbiditeten visar att Hammarbäckens vatten är klassat till ett betydligt grumligt vatten med klass 4. Alkaliniteten ligger i klass 1 och visar att Hammarbäcken trots i övrigt dåliga värden har en mycket god buffrandekapacitet. Totalkvävehalten är extra hög och hamnar i klass 7 och den klassen gäller även för totalfosforhalten i Hammarbäcken. Ammoniumkvävehalten har vid ett tillfälle under året överstigit 0,2 mg/l vilket är det värde som anges när det gäller påverkan på känsliga fiskarter.

Vellingebäckarna 2004 25 Hammarbäcken 2 Ammoniumkvävehalterna ligger bra. Turbiditeten visar att Hammarbäcken 2 hamnar i klass 5 med ett starkt grumligt vatten. Alkaliniteten visar att även Hammarbäcken 2 hamnar i klass 1 med mycket god buffrande förmåga. För totalkväve hamnar Hammarbäcken 2 i klass 8 med extremt höga totalkvävehalter. För totalfosfor ligger provpunkten i klass 8 med även här extremt höga halter av totalfosfor. Syrgashalterna visar ett extremt syrefattigt tillstånd vid mätningen i augusti var syrgasmättnaden nere på 1 %. Gessiebäcken Gessiebäcken har det största tillrinningsområdet av bäckarna, 4100 ha. Omlandet är till största delen jordbruksmark men byarna Hököpinge, V. Ingelstad, Gessie och Arrie avvattnas också till bäckens tillrinningsområde. En golfbana är belägen i området. Två provpunkter provtas normalt i bäcken. Bäcken har ganska normala värden. Övermättnad av syre till följd av algblomning har förekommit i bäcken under året. Gessiebäcken 1 Provpunkten har provtagits sedan 1988. Syrgashalterna och konduktiviteten ligger bra i provpunkten. När man ser på syremättnad och TOC ligger provpunkten i klass 5 med ett mycket syrefattigt tillstånd under året. Alkaliniteten är god och provpunkten ligger i klass 1 med en mycket god buffrandeförmåga. Turbiditeten visar att provpunkten ligger i klass 4 med ett betydligt grumligt vatten. För totalkväve klassas provpunkten till klass 7 med extra höga kvävehalter och för totalfosfor blir klassningen av provpunkten klass 5 med mycket näringsrikt tillstånd. Gessiebäcken 2 Provpunkten har provtagits sedan 1990. Mätvärden har under dessa år visat att syrgashalterna ofta ligger lägre än i mynningspunkten (G1). Det behövs åtgärder för att minska närsaltbelastningen. Även i år finns indikationer att direktutsläpp har skett uppströms provpunkten eftersom höga ammoniumvärden uppmättes i april och juni månad. Direktutsläpp har tidigare konstaterats uppströms provpunkten och åtgärder för att komma tillrätta med problemet är viktiga. Algblomning har förekommit under året. Turbiditeten visar att att provpunkten hamnar i klass 4 med ett betydligt grumligt vatten. Alkaliniteten är god och provpunkten ligger i klass 1 med en mycket god buffrandeförmåga. Syrgasmättnaden visar ett mycket syrefattigt tillstånd med klass 5. Totalkvävehalterna visar att provpunkten ligger i klass 6 med mycket mycket höga kvävehalter. Totalfosforhalterna i provpunkter visar att klass 6 även gäller här och att tillståndet i provpunkten är mycket mycket näringsrikt. Bernstorpsbäcken Bernstorpsbäcken har ett tillrinningsområde som är 2100 ha stort. Den största delen av marken är jordbruksmark. Det finns också en golfbana inom området. Det finns en stor djurhållare, med >100 djurenheter, i området. Det finns ett ganska stort antal enskilda avlopp som leds till bäcken. Två provpunkter är förlagda till bäcken. Värdena i bäcken får anses som ganska normala.