Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV och Svenskt Vatten Utveckling. Lång- och kortsiktiga effekter på mark och gröda Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Skåne
Bakgrund Hösten 1973: Hushållningssällskapet genomförde en inventering av tänkbara åkerarealer för spridning av slam i hela M-län på uppdrag av SSK 1974: Tillsattes arbetsgrupp med representanter för LRF, SSK, HS och dåvarande Lantbruksnämnden. Utarbetades folder med frågeformulär till alla jordbrukare >10 ha åker inom SSK:s område, totalt 2500 frågeformulär. 1975: 589 svar, varav 229 positiva 360 negativa. Årlig disponibel spridningsareal 3000 ha. Behov 1400 ha
Bakgrund 1980 Överenskommelse HS SSK att SYSAV ställde ett 3-årigt anslag till försök i fyra kommuner 1981 Startade försöken
Igelösa
Petersborg
Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013, 2017) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013, 2017) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva
Grödor År Igelösa Petersborg 2009 2010 2011 2012 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Höstvete
Igelösa
Vad har gjorts i försöken? Varje år har följande analyserats: Växtnäring och metaller i jord Växtnäring och metallupptag i växtens ätliga delar Skördens storlek och kvalitet Kväveanalys i jord, 0-30 och 30-60 cm, vår och höst
Andra undersökande projekt i försöken Daggmaskar, vid två tillfällen. Torsten Gunnarsson, Lunds Universitet, 90-talet Mikrorganismer. Lennart Torstensson, SLU, 90-talet Organiska ämnen, vid tre tillfällen. Peter Nilsson m.fl. 1990-2005 Utökad statistisk bearbetning. Hans Larsson, SLU Alnarp, 2009 Utökad statistisk bearbetning. Jan-Erik Englund, SLU Alnarp, 2011-2014 Four Swedish long-term field experiments with sewage sludge. Effect on soil microbes and on metal uptake by crops. Gunnar Börjesson, Holger Kirchmann & Thomas Kätterer, SLU, 2011-2012 Nedbrytning av läkemedelsrester. Lars Rosenqvist, Petra Wallberg, IVL. 2014-2015 Massbalans, silver och koppar. Gunnar Bengtsson. 2013-2014 Screening av organiska föroreningar i slambehandlad åkermark. Naturvårdsverket, Mats Allmyr, WSP. 2014-2015 Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avloppsslam. Marita Hörsing, SVU. 2014 Mikroplaster i kretsloppet. Emelie Ljung, JTI. 2017-2018 Vetenskaplig publicering. Gunnar Börjesson, SLU. 2017 Antibiotikaresistens. Joakim Larsson, Centre for Antibiotic Resistance Research at University of Gothenburg. 2017-2018 Oönskade organiska ämnen. Marita Hörsing, SVU. 2016-2017.
Slamspridning i Igelösa, augusti 2017
Slamanalyser, Igelösa
Slamanalyser, Petersborg
Slamanalyser, Igelösa
Slamanalyser, Petersborg
Slamanalyser, Igelösa
Slamanalyser, Petersborg
Slammet effekt på fosfortalen i jorden Igelösa
Slammet effekt på fosfortalen i jorden Petersborg
Mullhaltsutveckling Igelösa
Mullhaltsutveckling Petersborg
Slammet har ingen effekt på upptag av kadmium i grödan Exempel Petersborg 0,25 0,20 0,15 Cd, mg/kg TS 0,10 0,05 0,00 S-betor H-vete H-raps V-korn S-betor H-vete H-raps V-korn S-betor H-vete H-vete V-korn S-betor H-vete H-raps V-korn V-korn S-betor H-vete V-korn H-vete H-raps H-raps V-korn H-vete 1982 1988 1989 1993 1994 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år
Slammet har ingen effekt på upptag av koppar i grödan Exempel Petersborg
Relativa skördar Grödor Vårsäd Höstraps Höstvete Sockerbetor Ärter Rödsvingel A0 B0 C0 48 41 50 59 82 55 57 48 56 68 97 60 61 62 64 72 100 88 A1 B1 C1 86 81 80 88 92 76 95 87 85 89 97 88 93 91 90 91 94 99 A2 B2 C2 100 100 100 100 100 100 109 101 104 102 104 107 107 104 107 104 102 111
Skördeökning i alla grödor
Ekonomi Skördedifferens, kr/ha Antal försöksskördar B0-A0 B2-A2 Mt (B0,B1,B2)-Mt(A0,A1,A2) Höstraps 10 955 989 988 Höstvete 19 525 160 356 Vårsäd 18 435 334 274 Sockerbetor 14 1556 426 722 Konservärt 2 1242 369 678 Rödsvingelfrö 2 523 617 776 Vägt medeltal 64 812 402 535 Skulle man räkna enbart vad fosforn är värd i ett ton slam-ts, och anta att fosforeffekten är 75 % och fosforpriset är 21 kr per kg blir värdet av detta ca 600 kr/ha. Med dagens regler får endast 22 kg fosfor spridas per hektar och år och då blir värdet ca 350 kr/ha och år.
Slamtillförsel medför inte ökad koncentration av tungmetaller i skördenav växtprover 2010-2012 Tillförsel av normal mängd slam har inte ökat koncentrationen i grödan av någon metall som analyserats! Mg B S As Cu Cd Co Cr Ni Mn Pb Zn Hg Sn Ag
Några slutsatser av slamtillförsel efter 35 år Skörden ökar i värde med 500-600 kr/ha Slamtillförsel ökar inte upptaget av metaller i skördeprodukterna Stor del av fosforn i slammet är växttillgängligt Mullhalten är högre där man tillfört slam i jämförelse med försöksled som inte erhållit något slam Koppartalen, kvicksilverhalten och zinkhalten stiger i jorden Bördigheten stiger vid användning av slam Positivt för daggmaskar Positivt för mikrolivet Inget ökat upptag av organiska ämnen i grödorna http://hushallningssallskapet.se/wpcontent/uploads/2015/05/slamrapport-2015.pdf