Slamspridning på åkermark

Relevanta dokument
Slamspridning på åkermark

Slamtillförsel på åkermark

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på Åkermark

Slamspridning på åkermark

Sammanfattning. Inledning

Vad betyder slam för markens bördighet? Gunnar Börjesson & Thomas Kätterer, SLU

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Slamspridning på åkermark

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Slamspridning på åkermark

Slamförsöken i Skåne ger livsmedel med mycket höga kadmiumhalter

kadmium i avloppsslam

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Finns det miljögifter i sockerbetor odlad på slamgödslad mark?

Vad innehåller klosettavloppsvatten?

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten - huvudstudie SVU-rapport

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Tungmetaller i miljö och odlingslandskap. Gunnar Lindgren

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Organiska föreningar i slam En sammanställning av tidigare forskning. Maritha Hörsing

Halter av 60 spårelement relaterat till fosfor i klosettvatten

Lönsam hållbarhet i biogas Är det möjligt? Thomas Prade, Biosystem och teknologi, Alnarp

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Halmaska i kretslopp

P OCH K I MARK OCH VÄXTER - HÅLLER DAGENS GÖDSLINGS- STRATEGIER?

Effekt av gödslingsstrategier och markfaktorer

Hållbar återföring av fosfor

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund, Naturvårdsverket

Biogödsel från rötning av musslor

Unikt system i Lund Klosettvatten till energigrödor

Räkna med vallen i växtföljden

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Varmt väder ger snabb utveckling

Lantbruks- och samhällsnyttan av slam i jordbruket. Agr.D Göte Bertilsson Greengard Agro

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

vad behöver vi veta om oönskade organiska ämnen?

Naturvårdsverkets arbete med slamfrågan. Anna Maria Sundin Linköping 7 mars Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1

MÄLARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND. Fisk från Mälaren - bra mat

NPKS till vårkorn med stigande fosforgiva

Förslag till nya regler om slam. Linda Gårdstam Naturvårdsverket

Rötslam på åkermark nya rön om påverkan på markmikrobiologin

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/

Säker spolning av avloppsledningar, tunnlar och magasin hantering av förorenade sediment

Biogödsel Kol / kväve Kväve Ammonium- Fosfor Kalium TS % 2011 kvot total kväve total av TS %

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Frågor & svar om REVAQ, uppströmsarbete, fosfor och slam

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Syra till gödsel sparar kväve

Ekonomiska beräkningar för långsiktig fosforgödsling

något för framtidens lantbrukare?

På väg mot en hållbar återföring av fosfor Catarina Östlund Naturvårdsverket

Digital GIS maps Östra Göinge. Östra Göinge Kommun, 2012

BILAGA 5:5 JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTAT AV METALLANALYSER UTFÖRDA MED XRF OCH PÅ LABORATORIUM

Avloppsslam som växtnäringskälla till stråsäd och oljeväxter

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Slutrapport Projektnummer H Uppsala, den 11/6-2015

Slamfrågan. Möte 7 okt 2009 SpmO. Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF

Biogödsel från Rena Hav. Rapport från en förstudie genomförd av Biototal

Östgötaslam Slamdag mars 2019

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Agronomiska perspektiv på slam som gödselmedel

Hitta rätt kvävegiva!

Odlingsåtgärdernas påverkan på stärkelseskörden Av Mattias Hansson Hammarstedt 1, Statistisk bearbetning för 2007 Lennart Pålsson 2 1

Skydda Er mark mot slamspridning!

Regeringsuppdrag fosfor repetition + vad händer nu? Lund 12 december 2014 Anders Finnson Svenskt Vatten

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Sammanfattning Sex försöksserier utförda i Skåne under 2004 redovisas här (tabell 1 3).

Fytosanering och energiskog möjlig behandlingsmetod?

Institutionen för mark och miljö

i drift, på Hvilan och på Petersborg. Något senare, 1959, startades serien L3-0000

Vattenhushållning i ett framtida klimat

Vattenstämman Rätt fosforkretslopp på rätt plats vilka lokala förutsättningar har din kommun? Anders Finnson, Svenskt Vatten

Behov och möjligheter att kommunicera åtgärder på gården till handel och konsument

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Att sätta värde på kvalitet

PM F Metaller i vattenmossa

Institutionen för mark och miljö

Metaller i ABBORRE från Runn. Resultat 2011 Utveckling

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Är det längre försvarbart att sprida avloppsslam? Viktiga aspekter på och moderna metoder för slamhantering

Rörflen som biogassubstrat

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Västerås NPK-stege i vårkorn

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Transkript:

Slamspridning på åkermark Fältförsök med kommunalt avloppsslam från Malmö och Lund Ett projekt med rötterna i 70-talet Ett projekt i samverkan mellan kommunerna Malmö, Lund, Trelleborg, Kävlinge, Burlöv, Lomma, Staffanstorp och Svedala, samt SYSAV och Svenskt Vatten Utveckling. Lång- och kortsiktiga effekter på mark och gröda Per-Göran Andersson Hushållningssällskapet Skåne

Bakgrund Hösten 1973: Hushållningssällskapet genomförde en inventering av tänkbara åkerarealer för spridning av slam i hela M-län på uppdrag av SSK 1974: Tillsattes arbetsgrupp med representanter för LRF, SSK, HS och dåvarande Lantbruksnämnden. Utarbetades folder med frågeformulär till alla jordbrukare >10 ha åker inom SSK:s område, totalt 2500 frågeformulär. 1975: 589 svar, varav 229 positiva 360 negativa. Årlig disponibel spridningsareal 3000 ha. Behov 1400 ha

Bakgrund 1980 Överenskommelse HS SSK att SYSAV ställde ett 3-årigt anslag till försök i fyra kommuner 1981 Startade försöken

Igelösa

Petersborg

Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013, 2017) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005, 2009, 2013, 2017) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva

Grödor År Igelösa Petersborg 2009 2010 2011 2012 2013 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Slamspridning Höstraps Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Slamspridning Höstvete Sockerbetor Vårkorn Höstraps Höstvete

Igelösa

Vad har gjorts i försöken? Varje år har följande analyserats: Växtnäring och metaller i jord Växtnäring och metallupptag i växtens ätliga delar Skördens storlek och kvalitet Kväveanalys i jord, 0-30 och 30-60 cm, vår och höst

Andra undersökande projekt i försöken Daggmaskar, vid två tillfällen. Torsten Gunnarsson, Lunds Universitet, 90-talet Mikrorganismer. Lennart Torstensson, SLU, 90-talet Organiska ämnen, vid tre tillfällen. Peter Nilsson m.fl. 1990-2005 Utökad statistisk bearbetning. Hans Larsson, SLU Alnarp, 2009 Utökad statistisk bearbetning. Jan-Erik Englund, SLU Alnarp, 2011-2014 Four Swedish long-term field experiments with sewage sludge. Effect on soil microbes and on metal uptake by crops. Gunnar Börjesson, Holger Kirchmann & Thomas Kätterer, SLU, 2011-2012 Nedbrytning av läkemedelsrester. Lars Rosenqvist, Petra Wallberg, IVL. 2014-2015 Massbalans, silver och koppar. Gunnar Bengtsson. 2013-2014 Screening av organiska föroreningar i slambehandlad åkermark. Naturvårdsverket, Mats Allmyr, WSP. 2014-2015 Organiska miljögifter i sockerbetor och blast odlade på mark gödslad med kommunalt avloppsslam. Marita Hörsing, SVU. 2014 Mikroplaster i kretsloppet. Emelie Ljung, JTI. 2017-2018 Vetenskaplig publicering. Gunnar Börjesson, SLU. 2017 Antibiotikaresistens. Joakim Larsson, Centre for Antibiotic Resistance Research at University of Gothenburg. 2017-2018 Oönskade organiska ämnen. Marita Hörsing, SVU. 2016-2017.

Slamspridning i Igelösa, augusti 2017

Slamanalyser, Igelösa

Slamanalyser, Petersborg

Slamanalyser, Igelösa

Slamanalyser, Petersborg

Slamanalyser, Igelösa

Slamanalyser, Petersborg

Slammet effekt på fosfortalen i jorden Igelösa

Slammet effekt på fosfortalen i jorden Petersborg

Mullhaltsutveckling Igelösa

Mullhaltsutveckling Petersborg

Slammet har ingen effekt på upptag av kadmium i grödan Exempel Petersborg 0,25 0,20 0,15 Cd, mg/kg TS 0,10 0,05 0,00 S-betor H-vete H-raps V-korn S-betor H-vete H-raps V-korn S-betor H-vete H-vete V-korn S-betor H-vete H-raps V-korn V-korn S-betor H-vete V-korn H-vete H-raps H-raps V-korn H-vete 1982 1988 1989 1993 1994 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Utan slam 1 ton slam-ts/ha och år

Slammet har ingen effekt på upptag av koppar i grödan Exempel Petersborg

Relativa skördar Grödor Vårsäd Höstraps Höstvete Sockerbetor Ärter Rödsvingel A0 B0 C0 48 41 50 59 82 55 57 48 56 68 97 60 61 62 64 72 100 88 A1 B1 C1 86 81 80 88 92 76 95 87 85 89 97 88 93 91 90 91 94 99 A2 B2 C2 100 100 100 100 100 100 109 101 104 102 104 107 107 104 107 104 102 111

Skördeökning i alla grödor

Ekonomi Skördedifferens, kr/ha Antal försöksskördar B0-A0 B2-A2 Mt (B0,B1,B2)-Mt(A0,A1,A2) Höstraps 10 955 989 988 Höstvete 19 525 160 356 Vårsäd 18 435 334 274 Sockerbetor 14 1556 426 722 Konservärt 2 1242 369 678 Rödsvingelfrö 2 523 617 776 Vägt medeltal 64 812 402 535 Skulle man räkna enbart vad fosforn är värd i ett ton slam-ts, och anta att fosforeffekten är 75 % och fosforpriset är 21 kr per kg blir värdet av detta ca 600 kr/ha. Med dagens regler får endast 22 kg fosfor spridas per hektar och år och då blir värdet ca 350 kr/ha och år.

Slamtillförsel medför inte ökad koncentration av tungmetaller i skördenav växtprover 2010-2012 Tillförsel av normal mängd slam har inte ökat koncentrationen i grödan av någon metall som analyserats! Mg B S As Cu Cd Co Cr Ni Mn Pb Zn Hg Sn Ag

Några slutsatser av slamtillförsel efter 35 år Skörden ökar i värde med 500-600 kr/ha Slamtillförsel ökar inte upptaget av metaller i skördeprodukterna Stor del av fosforn i slammet är växttillgängligt Mullhalten är högre där man tillfört slam i jämförelse med försöksled som inte erhållit något slam Koppartalen, kvicksilverhalten och zinkhalten stiger i jorden Bördigheten stiger vid användning av slam Positivt för daggmaskar Positivt för mikrolivet Inget ökat upptag av organiska ämnen i grödorna http://hushallningssallskapet.se/wpcontent/uploads/2015/05/slamrapport-2015.pdf