ledare.3 Fisket en fråga om matförsörjning och fattigdom Matpatrullen.12-13 Warszawa överraskar en metropol med stillsamt vardagsliv C #18 Malmö D VCDG äs den dagligen på malmo.etc.se idningar som slås ihop minskar hopp om lösning Med sammanslagningen av ydsvenskan och Helsingborgs Dagblad stärker Bonniers sitt grepp om kåne. ammangåendet motiveras med att båda tidningarna är i kris, men enligt medieforskning så minskar de samtidigt chansen att bli lönsamma på sikt..4-5 bild: susanna nygren.6 Husvagnen gör grisarna gladare n Uppfinningsrik bonde gör så att grisarna får nytt bete varje dag osttidning eturadress: C HÄF, c/o titeldata, 112 86
para i solceller Med bank garanti Ja, nu kan du spara med rent samvete, utan spekulation, utan bonusar till direktörer, utan vinster till bankägare. C har tagit fram en lösning för dig som vill spara och samtidigt göra världen lite renare. C är vårt bolag som tar in pengar från allmänhet och förvandlar dem till säkra solceller. Fram till idag har vi tillsammans fått upp över 800 000W solceller genom att 900 personer lånat ut 10 000 kr eller mer och fått 3% i årlig ränta på solsparandet. u tar vi det här ett steg vidare. u kan du spara i sol men med statlig insättningsgaranti i grunden. Det betyder lägre ränta (1%) men du kan sätta in upp till 800 000 kr med bankgarantin i grunden. tt sätt för dig som har mycket pengar på andra banker och vill att de ska användas bättre. Ja, du kan självklart också månadsspara i solcellerna! Välj det solsparande som passar dig bäst! para i C med statlig insättningsgaranti och med 1% i ränta. 3 månaders uppsägningstid på sparandet. ller spara i C med 3% i ränta utan statlig insättningsgaranti. 3 månaders uppsägningstid. Mejla etcsol@etc.se så skickar vi mer information.
D Med sammanslagningen av ydsvenskan MU.4-5.6 C Malmös ledard Mejla ledarskribenterna: malmoredaktionen@etc.se ichard lsson melie dström Bengt ilfverstrand H HH edare 3 bättre kontroll. y fiskepolitik börjar gälla i år; gradvis ska det bli förbjudet med dumpning av fångster, förbud mot överfiske samt strängare kontroll av europeiska fiskare som rör sig i utomeuropeiska vatten. Jag vill se ett uropa som tar ansvar för framtiden, skriver melie dström. bild: flickr U gör skillnad för fisken m tre veckor är det val till U-parlamentet och det kan vara svårmotiverat att rösta i ett val som känns avlägset i både tid och rum. Men din röst påverkar hur din vardag ser ut här i kåne. ärmare 60 procent av alla beslut som fattas i svenska kommuner styrs av U:s riktlinjer. Jag har själv varit kritisk mot att makten placeras långt ifrån medborgaren men har insett att det finns många frågor som måste beslutas om gemensamt för att en förändring ska kunna ske. tt av de ämnen som ligger på U:s bord är fiskepolitiken, något som kännetecknas av allmänningens tragedi. Under 1970-talet kollapsade många torskbestånd i världshaven på grund av överfiske. vissa områden är ekosystemen så pass rubbade att de aldrig kommer att återgå till sitt tidigare stadium. nligt Världsnaturfonden är torsken fortfarande rödlistad och konsumenter hänvisas till MC-märkt fisk (certifierat hållbart fiske). För oss som bor i kåne ligger torskbeståndet i Öresund, som är klassat som hotat, nära till hands. edan 2008 finns U:s så kallade orskåterhämtningsplan sysslolösa fiskare Fisket är inte enbart en matförsörjningsfråga, det är även en fattigdomsfråga. som syftar till att begränsa fisket av torsk i Östersjön och Öresund och vars målsättning är att beståndet ska kunna nyttjas under hållbara ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden. Det är en viktig utgångspunkt. För fiskenäringen på Österlen ser det i dagsläget ganska dystert ut. orskarna är så små att de numera ser ut som en annan art och lönsamheten är låg. rsaken till den rådande prisdumpningen sägs vara ryska och norska fiskares massiva uttag av torsk i Barents hav. tt annat problem är handeln med fiskekvoter som innebär att större företag köper upp minde fiskares kvoter. orskbeståndet är med andra ord långt ifrån hållbart i Östersjön och det krävs många åtgärder, inte enbart inom fiskepolitiken utan även inom jord- och lantbrukspolitik för att säkra torskbeståndet. Mitt politiska engagemang väcktes i U-valet 2011, det första valet jag röstade i. fter ett år på humanekologen i Göteborg gav sabella övins bok yst hav ett starkt intryck. Hon skriver i den om de utfiskade världshaven och om ålen som så gott som var, och fortfarande är, till 99 procent helt utrotad. Hon skriver även om europeiska fiskeriers tömning av fiskebestånden vid ap Verde när restriktionerna blev för hårda i uropa. Fisket är inte enbart en matförsörjningsfråga, det är även en fattigdomsfråga. 2012 var jag i enya och besökte byn gomeni vid indiska oceanen. Männen i byn var alla fiskare, sysslolösa fiskare. Det fanns knappt någon fisk kvar och fiskarna var tvungna att ta sig allt längre ut i vattnet för att få någon fångst. ågra hade dött till följd av att de hade kommit för långt ut på öppet hav och kapsejsat med sina enklare kanoter. nledningen? kontrollerade multinationella fiskefartyg som fiskat ut vattnen längs med kusten. n ljuspunkt i tillvaron är den nya fiskepolitiken i U som börjar gälla i år. Den handlar om att det gradvis blir förbjudet med dumpning av fångster, förbud mot överfiske samt strängare kontroll av europeiska fiskare som rör sig i utomeuropeiska vatten. U:s fiskepolitik påverkar inte bara oss som bor i U, den påverkar alla. Jag vill se ett uropa som tar ansvar för framtiden, därför är det viktigt att du röstar i U-valet. melie dström Fisket en fråga om matförsörjning och fattigdom C D och Helsingborgs Dagblad stärker Bonniers sitt grepp om kåne. ammangåendet motiveras med att Warszawa överraskar en metropol med stillsamt vardagsliv Malmö VCDG idningar som slås ihop minskar hopp om lösning båda tidningarna är i kris, men enligt medieforskning så minskar de samtidigt chansen att bli lönsamma på sikt. HUVG GÖ G G D D Jenny Wickberg (redaktör) jenny.wickberg@etc.se 073-680 13 32 VG UGV Johan hrenberg 073-680 13 32 Möllevångsgatan 33 214 20 Malmö & MD Jim Berg, jim.berg@etc.se 0705-95 27 87 malmo.etc.se UM Helår: 470 kr Halvår: 250 kr UDJÄ prenumeration www.prenservice.se ontakta kundtjänst: tel 0770-45 71 82 ostadress: iteldata Box 125 46 102 29 tockholm YC V-tab Ä M Medverkande förutsätts acceptera publicering/lagring på webb.
4 yheter idningskrisen i Dagspressens kris fara för demokratin Fakta Detta har hänt HGBG ören ommelius, vars familj har ägt Helsingborgs Dagblad i nästan hundra år, vill att politikerna ska vakna och ta dagspressens kris på allvar. förra veckan kom nyheten att ydsvenskan köper Helsingborgs Dagblad. ntensiva förhandlingar har pågått i över ett halvår. ett läge såg det ut att bli HD som skulle köpa ydsvenskan, men jag kan inte gå in på varför det inte blev så. Det kommer fram så småningom, säger ören ommelius till Dagens C. nget jag ville över huvud taget Familjen ommelius har ägt Helsingborgs Dagblad sedan 1931, under de senaste tretton åren tillsammans med familjen nder. Det här var inget som jag ville över huvud taget. Det känns sorgligt, men tyvärr oundvikligt. Vi såg inga andra vägar ut, både ydsvenskan och HD har varit inne i en djup kris, säger ören ommelius. Han tycker att politikerna måste vakna, både på riksplanet och lokalt. Dagspressens betydelse för demokratin kan inte underskattas. olitiken måste ta krisen på allvar. Det här handlar inte om två skånska tidningar som går dåligt, det är ett nationellt problem. Även lokalt kan politikerna påverka. För Helsingborgs Dagblad har kommunens beslut att annonsera i en gratistidning istället för i HD haft förödande konsekvenser för tidningens ekonomi. Man är ointresserad och okänslig för dagspressens förhållanden både på regeringsnivå och på kommunal nivå, säger ören ommelius. innea ilsson Det handlar inte om två skånska tidningar som går dåligt, det är ett nationellt problem. bild: ulf bodin Ägare n Bonniers - ydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, vällsposten, City Malmö och City und. n kånska Dagbladet - orra kåne och aholms idning. n Gota Media - ristianstadsbladet, Ystads llehanda och relleborgs llehanda. 2014 n Bonniers köper Helsingborgs Dagblad, som därmed slås samman med ydsvenskan. Beskedet kommer inte långt efter nyheten om att V 4 ska upphöra med alla sina lokala nyhetssändningar i sommar. ågra månader tidigare lade Metro ner sin redaktion i Malmö. idigare sammanslagningar n ordvästra kånes idningar, kallad, bestod ursprungligen av sex lokala dagstidningar, Öresunds osten, lippans idning, Höganäs idning, andskrona osten, ngelholms idning och slövs tidning. umera är en edition av Helsingborgs Dagblad och kommer därför även de att ingå i Bonniers skånska tidningsflora. nställda kämpar mot förlorad arbetsglädje: Å ydsvenskan och Helsingborgs Dagblad slås samman. Det är ett äktenskap som vilar på bräcklig grund där båda parter redan har gått genom flera kriser med stora nedskärningar. För de anställda på ydsvenskan kom beskedet om sammanslagningen som en obehaglig repris. Det var vid den här tiden i fjol som beskedet om den förra neddragningen kom. edan kom sommaren och semestern innan det blev klart hur besparingen skulle göras. För en del av medarbetarna var det en tid med mycket oro, säger ia öding, ordförande för ydsvenskans journalistklubb. Beskedet om samgåendet med Helsingborgs Dagblad kom dagen efter en facklig heldag. Det är nästan ironiskt att vi dagen innan hade lagt upp ett program som handlade om hur ia öding. vi ska få arbetslusten tillbaka, konstaterar hon. Beskedet om sammanslagningen kom som en kalldusch för en del medarbetare, medan andra är försiktigt positiva till förändringen. n del hoppas att det kan göra tidningen starkare och tycker att det är
kåne manar 5 skåne apporterna om att tidningar och tv lägger ner redaktioner, drar ner och går samman kommer med allt tätare mellanrum. Bara i kåne kan antalet journalisttjänster som har försvunnit de senaste åren räknas i hundratal. Det är en kris som inte bara berör dem som sägs upp. n nyhetsrapportering som blir allt tunnare drabbar både allmänheten och demokratin. C Malmö har talat med forskare, medieägare och fackliga representanter och den bild de framinnehåller inte många ljusglimtar. adio- och tv-nyheter bygger ofta på ett grundarbete som gjorts av dagspressen Å Mångfalden inom kånes nyhetsrapportering krymper snabbt. Medieprofessorn Jesper trömbäck och Journalistförbundets ordförande Jonas ordling oroas båda över att tidningarna i sin spariver drar undan mattan för sig själva. nligt Jesper trömbäck är dagstidningarnas roll i nyhetsflödet fortsatt stark, trots rasen i upplagor. De nyheter som fångas upp av radio och tv och som cirkulerar och diskuteras i sociala medier bygger ofta på ett grundarbete som har gjorts av dagspressen. Det gör att dagstidningarna betyder oerhört mycket för rapporteringen kring vad som händer inom politiken och i samhället, inte minst på det lokala planet, säger han. Behöver nya affärsmodeller Jesper trömbäck är övertygad om att dagstidningen har en framtid, även om den på många sätt kan vara olik dess historia. tt två stora lokala tidningar slås samman ser han som ett oroande tecken ur ekonomisk synvinkel. Dagstidningarna behöver hitta nya affärsmodeller och för att det arbetet ska bli så lyckosamt som möjligt behöver vi många ägare som experimenterar med olika former. tt mångfalden minskar betyder att chansen att lyckas blir mindre, konstaterar han. Även Journalistförbundets ordförande Jonas ordling ser med oro på hur antalet kanaler minskar. ammanslagningen av ydsvenskan och Helsingborgs Dagblad görs ju inte för att utveckla journalistiken, utan är en ren besparingsåtgärd. ffekten av samgåendet blir att fler artiklar kommer att publiceras i flera titlar, vilket är till nackdel för mångfalden inom journalistiken. itet kommersiellt värde Han spekulerar dessutom i hur affärsuppgörelsen mellan tidningarna och deras ägare Jesper trömbäck Bonniers egentligen ser ut. Det har presenterats som en affär där Bonniers har köpt Helsingborgs Dagblad. Men det skulle vara intressant att se vem som betalar och för vad. Frågan är om det inte kan vara så att ydsvenskan får betalt för att ta sig an Helsingborgs Dagblad, vilket i så fall ger en inblick i hur litet kommersiellt värde dagstidningar i dag anses ha. Jenny Wickberg jenny.wickberg@etc.se Vill kunna känna sig stolta och att de gör ett bra jobb spännande att inleda ett samarbete. ntalet journalister på ydsvenskan har halverats under den senaste tio åren. För dem som är kvar har tempot ökat samtidigt som den psykosociala arbetsmiljön har blivit allt sämre. lla vill kunna känna sig stolta över tidningen och vill känna att de gör ett bra jobb. Men mycket av arbetsglädjen har gått förlorad. Vi har nu många som jobbar på i ett allt för högt tempo, utan att ge sig tid till att prata eller andas. lla måste prestera på topp, hela tiden, konstaterar ia öding. isken finns att vi råkar illa ut eddragningar av tidningens ordinarie tjänster har skett parallellt med att bemanningsföretaget har etablerats som vikariepool. Detta har lett till en situation med ett a- och ett b-lag, där de unga och friska krafterna hänvisas till den sämre ligan. Vi jobbar sida vid sida, men en del av oss har sämre löner och villkor än andra, konstaterar ia öding. Bemanningsföretaget ompetens i kåne,, förser både ydsvenskan och Helsingborgs Dagblad med vikarier. ebecka jöberg, ordförande för journalistklubb, har märkt av en oro inför framtiden bland sina medlemmar. Hon säger att sammanslagningen kommer att beröra de bemanningsanställda på ett eller annat sätt. Vid tidigare neddragningar på ydsvenskan, har det drabbat även vid ett senare skede, så risken finns att vi råkar illa ut även den här gången. Men väldigt tajta organisationer som de sammanslagna tidningarna riskerar att bli, blir också bräckliga. Det kan leda till att behovet av vikarier istället ökar. Jenny Wickberg
6 yheter naturliga instinkter. å fort de får syn på mig blir de väldigt ivriga för de vet att vagnen kommer att flytta sig, säger Magnus yman. bild: susanna nygren ösdala åker grisar husvagn vinkul uppfinning av bonde: De tycker att det är grymt bra djurhållning Bonden Magnus yman i ösdala har uppfunnit ett mobilt grishus med tillhörande hage. Med hjälp av solceller rullar huset sakta fram över fältet. Det märks att de gillar det. Grisarna blir ivriga när jag startar motorn, säger Magnus yman. å ällunda gård utanför ösdala har bonden Magnus yman uppfunnit en husvagn för grisar. Det är ett slags mobilt grishus med en tillhörande hage. Det innebär att grisarna regelbundet får nytt gräs att äta och ny jord att böka i. ch det märks att grisarna gillar uppfinningen. å fort de får syn på mig blir de väldigt ivriga för de vet att vagnen kommer att flytta sig. ch när huset har rullat över till ny mark kastar de sig över jorden, säger Magnus yman. Motorn starar med ett knapptryck och vagnen rullar sakta iväg några meter. Grisarna tar förflyttningen med ro och följer lugnt med när hage och vagn rör på sig. Då nytt gräs dyker upp under klövarna blir de ivriga och börjar genast att böka. ågra trycker ned trynet så djupt i jorden att halva ansiktet försvinner. För grisar som inte är så vana vid att huset och hagen rör på sig är tanken att förflyttningen ska ske på kvällen när grisarna är inne i huset och äter. å när de vaknar på morgonen kan de kliva ut och sätta igång att äta nytt gräs. Det här gör den ekologiska produktionen både enklare och billigare. ftersom grisarna gillar att beta gräs och äta rötter får de i sig 25 procent av den näring de behöver i hagen. ch när de är färdiga så är marken gödslad. Det gör också att jag inte har några problem med parasiter som man kan få i besättningen om grisarna hela tiden äter och gödslar i samma område, säger Magnus yman. Chans till naturligt beteende Grishusvagnen eller M, Mobile organic piggery, som han har döpt uppfinningen till, är totalt 18 meter lång och rymmer maximalt 25 grisar. anken är att uppfinningen ska ge grisarna en chans att utöva sitt naturliga beteende att böka. Förutom gräs och rötter serveras grisarna mat fyra gånger om dagen genom en foderautomat. Grisarna kan själva välja om de vill gå in i huset och vila eller vill vara ute i hagen. en studie som har gjorts på huset visade det sig att grisarna använde omkring 40 procent av sin vakna tid till att vara ute i hagen och böka. Det här gör den ekologiska produktionen både enklare och billigare. Grisarna förbereder marken tills det är dags att så. Fördelen är att de äter ogräs och gödslar jämt i hagen. å i augusti när grisarna har bökat över hela fältet plöjer vi och sår höstraps, säger Magnus yman Blir glad av att se dem dén till uppfinningen fick Magnus yman för 20 år sedan. Då hade han precis börjat med ekologisk uppfödning och hade byggt ett hus till sina första djur. ftersom han regelbundet ville ge grisarna nytt gräs var det ett tidskrävande jobb att flytta runt huset. ösningen blev att låta huset sitta kvar på traktorn och sätta hjul på staketet till hagen. u behövs inte traktorn längre. Grisarnas husvagn drivs med ett solcellsbatteri. är batteriet är fulladdat kan huset flyttas cirka nio meter. anken är att det i framtiden ska kunna skötas med en app. Genom den ska bonden enkelt kunna köra huset och servera mat. ppen kommer inte att ersätta den dagliga tillsynen, försäkrar Magnus yman. Bonden måste ändå gå ut till djuren varje dag för att se så att de mår bra. ch han menar att husvagnen är ett riktigt lyft för grisarna. Grisarna tycker att det är grymt bra. De får ju utlopp för sin naturliga instinkt att böka. Man blir glad bara man ser dem. usanna ygren
FÖ veckans Y ÖG CH V ösningen till korsordet från Varuhuset.etc.se förra veckan: U B D YCB och JBVG. FÅ VUHU.C. C o 17-14 Vinnare: 1 homas Quist, yringe 2 arin arlsson, Örebro 3 lli atamaa, Östersund DUBB- M- V MM Ä U Ä DYG HV- M - M HD H JBB FÖ FM- D HGGD MD HUGY Y Bild:www.sxc.hu untitled-1396614-s Y- H- U J U F M V V H VÅ Ä G MÄ- GÄ G- F - DM- M Ä VÄ- UF- D 08- D FÖD HÄG BV B- DG H J U B - J VB G J på djupet då den i princip var en omstuvning av den lilla grisens misslyckanden Ö M D X D G JÄ MD GÖ U- ÖM- V- B YG- ÄGD MÄ HD Å Å- V M V H - MU- CH D- MGÄDD CH D Ä MM BMM V B Å Y G FM MD M VÄX Å MÅ U B Å D V - D FD B Ä D F B B D GU DÖ BD - - FÄ CV G D G Ä FÖ- G VÄ M- Z Ä BD MXC D H G D YC- D V BÄG - ÄD- BV M M D Y Å M Å FM GG V Ä V G B Å H G HD M D MÅ F DÖÖ- Å Y C GH BY Å Y- ÄM UHÖJD Å BÖ B D VÄD BJÖD H FÖ GM CUD H GJ BÅD U B Ä U Ö M- V - - M M V M G- GU D- FU D G M DUM- FM M U M- G? G- ÄM FÅ GUD- ÄGG D D BÅ V VÅ 1918 G Å GUDM Ä- U M G V V-BG C FYG... DU D M D H BC FÖ FM- D Ä C GÖ FÅG V Ö M- M- BG G Å G D D UD ÄC H F BD YGG C Å G VUHU.C. 420:- nklusive ett års garanti. Y M U ÄU BÄ! u har den andra generationen av sollampan kommit. Den har blivit ännu bättre! n liten solcell på ovansidan laddar ett batteri under dagen. å kvällen tänds lampan med ett dovt ljus. är någon går nära tänds den med full styrka. Det är en liten lampa. Gjord för att sitta på staket, ovanför dörrar eller som ledljus i trädgårdar. Den tål värme och regn. Höljet är gjord av plåt. Ute nu! MDÖM FÖ n ny bok av satirmästaren Max Gustafson BÄ FÅ VUHU.C.
8 nrikes Första lärarlegitimationen indragen fem har anmälts Var brottslighet som låg bakom att legitimationen drogs in utbildning Den lärare i Blekinge som nu har fått sin lärarlegitimation indragen skickade sexmeddelande till en före detta elev och hade barnporr i sin dator. otalt har fem anmälningar gjorts sedan legitimationen infördes. Men veriges elevråd, vea, vill ha ett bättre skydd. Mannen, som är i 50-årsåldern, dömdes förra hösten för att ha skickat sexmeddelande till en före detta elev, en flicka i yngre tonåren, via Facebook och sms. är polisen undersökte hans dator hittade man också ett trettiotal filmer som visade barnpornografi, varav flera ansågs grova. Det var brottslighet som låg bakom att legitimationen drogs in. Det hade också delvis med hans lärarjobb att göra eftersom ett av brotten var riktade mot en före detta elev, säger ars Dirke, ordförande i ärarnas ansvarsnämnd. an bli av med legitimationen ämnden inrättades i början av 2012, strax efter att kravet på legitimation för förskollärare och lärare lanserades. nmälan görs av kolinspektionen och en lärare som fälls kan antingen få en varning eller bli av med legitimationen. Hittills har fem lärare anmälts till nämnden. Utöver läraren i Blekinge har en lärare varnats för att ha uttalat sig kränkande om sina elever. vå fall ligger ännu på nämndens bord i väntan på beslut. Mimmi Garpebring, ordförande för vea, veriges elevråd, tycker att det är bra att det är möjligt att lärare kan varnas och i värsta fall bli av med legitimationen. Men hon säger att det inte är tillräckligt som garanti för att skydda elever mot olämpliga lärare. yvärr finns det en percentil lärare som är riktigt dåliga, men det är svårt att göra sig av med dem, speciellt om de har legitimation. De lyder under samma arbetslivsregler som andra, men det är svårare att bevisa att en lärare är dålig på sitt jobb än att bevisa att läkare är det, säger hon. Vill ha gemensamma riktlinjer veriges elevråd efterlyser istället gemensamma riktlinjer som inte bara utgår från att en lärare har fullgjort utbildningen. Det behövs en överenskommelse om vad som gör en person till en bra lärare, där inte bara ämneskunskap räknas in utan förmågan att entusiasmera elever och att kunna nå alla. Det är svårt att sätta upp konkreta kriterier, men elevers utvärderingar borde kunna spela in när lönerna sätts, och om det är riktigt illa så ska man inte jobba kvar, säger Mimmi Garpebring. tina Berglund älla: kolinspektionen, ärarnas riksförbund inte tillräckligt. Det är svårare att bevisa att en lärare är dålig på sitt jobb än att bevisa att läkare är det, menar Mimmi Garpebring. bild: skellefteå kommun/press Fakta ärarlegitimation n160 000 lärare har i dag legitimation för att få undervisa och sätta betyg i förskolan och skolan. n n lärare kan få sin legitimation indragen, alternativ bli varnad, ifall denne har brustit i sin yrkesutövning. n anmälan utreds av kolinspektionen och beslut tas i ärarnas ansvarsnämnd. nmälda fall n 27 mars 2014: n idrottslärare i Österåkers kommun anmäls efter att flera föräldrar vittnat om att deras barn är rädda för läraren. Bland annat har eleverna inte fått gå på toaletten eller dricka vatten under lektionerna. kolinspektionen yrkar på att läraren varnas. n 22 april 2014: n lärare i Varberg anmäls för att ha spottat tillbaka på en elev som spottat honom i ansiktet under en lektion. kolinspektionen yrkar på att läraren varnas. vgjorda fall n 14 november 2013: n lärare i tockholm varnas efter att ha uttalat sig kränkande om sina elever, och bland annat kallat dem dumma. Han ska också ha uttalat sig nedlåtande om enskilda elever inför hela klassen. n 14 november 2013: n lärare i arlskrona får legitimationen indragen efter att ha dömts för barnpornografibrott och sexuellt ofredande, efter att ha skickat sexmeddelanden till en före detta elev. n 25 mars 2013: n lärare i tockholm frias. Han har anmälts efter att ha puttat in en elev i ett mål under en fotbollsturnering. kolinspektionen kräver att läraren får en varning, men ansvarsnämnden avskriver ärendet. usentals giftiga platser väntar på sanering miljö rots att det aldrig förr har sanerats så mycket förorenad mark i verige som under 2013 så väntar fortfarande nära 8 000 giftiga platser runt om i landet på åtgärd. Det visar en ny rapport. Det finns inte pengar till att sanera alla, säger nna ordin på aturvårdsverket. Målet är en giftfri miljö och att förorenade områden ska saneras så att de inte utgör ett hot mot människors hälsa och miljö. aturvårdsverket har för regeringen föreslagit etappmål, som ännu inte har klubbats. Dessa säger att minst 25 procent av de områden som utgör en mycket stor risk ska vara åtgärdade år 2025. amtliga ska vara åtgärdade år 2050. Men vi måste öka takten om det ska gå, säger nna ordin. nna ordin har nyligen sammanställt de saneringar som gjordes under 2013, sammanlagt 46 områden genom statliga bidrag, vilket är rekordmånga. Det har rullat på som det ska under 2013. gentligen ska vi hålla den här takten, säger hon. nga statliga bidrag nventeringar gjorda av veriges alla länsstyrelser visar att det finns nära 8000 områden runt om i verige som är klassade som mycket stor risk eller stor risk. Över tusen ingår i den första klassen och det är dessa som staten måste prioritera. Fakta Förorenad mark n Förorenad mark är en del av svensk industrihistoria. Föroreningar finns idag där det bland annat har legat kemisk industri, träimpregnering, pappersindustri, varv, glasbruk, gruvor och kemtvättar. fta tas hela jordlager bort och ersätts med ny, men aturvårdsverket efterlyser alternativa, mer resurseffektiva metoder. om det ser ut nu finns inga statliga bidrag för att kunna finansiera några områden i riskklass 2, säger hon. Hur viktigt är det att sanera marken? m vi ska nå målet med en giftfri miljö är det viktigt. Det påverkar människors hälsa, exempelvis kan dricksvattnet påverkas av de förorenade områdena, säger hon. innea ilsson linnea.nilsson@etc.se
Utrikes 9 bild: press U har alltid varit ganska drivande, men nu håller det på att förloras. är det gäller miljöfrågorna finns ingen ambition och vi måste kämpa för att få ta upp dem. Fakta Franziska ka eller Född: 1981 i östtyska Guben. Gör: olitiker, ett av två toppnamn för U-parlamentsgruppen De Gröna/uropeiska fria alliansen samt gruppens kandidat för uropeiska kommissionens ordförandeskap. arti: llians 90/De gröna. miljökamp. edlagd kärnkraft behöver inte leda till utbyggt kolanvändande, säger ka eller. ysk miljöpolitiker på valturné i verige ka eller kan bli U-kommissionens ordförande eu-val Hon har valts som en av två toppkandidater för U-parlamentsgruppen De Gröna/uropeiska fria alliansen. Hon är även gruppens kandidat till att ersätta José Manuel Barroso som ordförande för U-kommissionen. U:s miljöpolitik fungerar inte. Det finns ingen ambition, säger ka eller. Franziska ka eller började intressera sig för politik när hon var tretton, som en direkt konsekvens av hennes intresse för djurrätt och, senare, antirasism. Men att vara politiskt aktiv var ingenting hon tänkte närmare på. Det var normalt för mig. Det var ett sätt att göra någonting åt det jag ville förändra i min omgivning, berättar hon. ka eller är mot kärnkraft och tycker att argumentet att nedlagd kärnkraft leder till utbyggt kolanvändande är onödigt. Det behöver inte alls vara så, det är inte automatiskt sant. Beslut måste fattas om hur Uländerna själva vill kombinera sina energikällor. Det är möjligt att få all energi som behövs från förnyelsebara källor, men det gäller också att investera i energieffektivitet de två måste gå hand i hand. Bra samarbete mellan gröna partier ellers hemland yskland finns tillräckligt med förnybara energikällor för att ersätta koloch kärnkraft, säger hon. Den tyska regeringen vill gräva upp mer kol, men det skulle inte behövas om de bara investerade i förnybar energi. eller berättar att hon kommer från en region där Vattenfall vill gräva kol och att hon tycker att svenska Miljöpartiet har samarbetat väl med deras tyska motsvarigheter i frågan. De har gjort allt de kan. Men Miljöpartiet måste få sitta i regeringen för att verkligen få stopp på Vattenfall. Hon säger att hon har ett väldigt bra samarbete med de olika gröna partierna i U och att de är anmärkningsvärt samstämmiga, en bild som har stärkts av att hon har rest runt och drivit valkampanj sedan i januari. Det är få skillnader mellan de olika europeiska gröna partierna alla har kampanjer som handlar om exempelvis klimatfrågor och migration, skillnaderna ligger mest i vad som betonas. ydliga mål för minskade utsläpp Men trots samstämmighet bland de gröna partierna är det svårt att säga att U:s miljöpolitik fungerar. a handeln med utsläppsrätter, till exempel. Det finns för många undantag och det är alldeles för billigt, vilket är en del av att U:s miljöpolitik inte fungerar och inte är tillräckligt ambitiös. Barrosos klimatmål är ingenting, de är bara varmluft. Det är självklart att förslag till miljölagar misslyckas när det görs så många undantag, tycker ka eller. U har alltid varit ganska drivande, men nu håller det på att förloras. är det gäller miljöfrågorna finns ingen ambition och vi måste kämpa för att få ta upp dem. Hur kan U:s klimatmål vara ambitiösa och fortfarande vara realistiska? Det som behövs är tydliga mål för minskade utsläpp och ökad användning av förnybar energi för varje medlemsstat, annars är det svårt att undvika att de pekar och skyller på varandra. ndrea Wesslén fghanska tolkar svävar i livsfara afghanistan De utländska trupperna har långsamt påbörjat sin reträtt från fghanistan. fter sig lämnar de en stor grupp människor som var styrkornas guider och öron på fältet - men som nu tvingas leva i livsfara. Flera tolkar har redan blivit dödade. tt lämna dem efter sig är detsamma som ett dödsstraff, säger Maya Hess, ordförande för organisationen ed-, som arbetar för att stödja tolkar. Maya Hess menar att de länder som har använt sig av tolkarnas tjänster nu måste erbjuda dem flyktingstatus. n av de tolkar som senast föll offer för våldet var afghanen oor hmad oori, som tidigare hade arbetat för ew York imes i fghanistan. Han fördes bort och dödades i närheten av talibanernas starka fäste ashkar Gah i januari. november förra året mördades Jawad Wafa, som hade arbetat som tolk för de tyska styrkorna i fghanistan. Jawad Wafas namn fanns på en lista över 182 personer som skulle erbjudas skydd. Men Jawad Wafa hann mördas innan den tyska byråkratin hunnit färdigställa hans papper. Betraktas som högriskgrupp oktober förra året slog den tyska regeringen fast att tolkar och översättare är att betrakta som en högriskgrupp på grund av deras synlighet i sitt arbete för militärer och poliser. De tyska myndigheternas intention att ändra sin policy och erbjuda skydd till afghanska tolkar och andra anställda är lovvärt. Men faktum är att bara ett fåtal tolkar har lyckats ta sig till yskland sedan detta slogs fast - vilket är förfärande, säger Maya Hess. februari i år landade de afghanska tolkarna liullah azary och Qyamuddin hukury i Hamburg efter att i fler månaders tid ha hotats i hemlandet. De arbetade tidigare för den tyska militären i fghanistan och hade bland annat fått dödshot levererade till sin dörr med budskapet: Du tyska spion kan nu invänta din död. Francesca Dziadek tt lämna dem efter sig är detsamma som ett dödsstraff. Maya Hess
nnons orsord från varuhuset.etc.se De rånade folket till vinnaren! Du deltar i tävlingen genom att mejla orden i de gula fälten till korsord@etc.se eller posta till Box 4403, 102 68 tockholm. Vinnarna presenteras i nästa vecka, tillsammans med lösningen. kicka in ditt svar senast måndag 5 maj. C o 18-14 1:a pris Det rånade folket, Gustafson 2:a pris Den israeliska fångenskapen, Boëthius 3:e pris rovprenumeration Bild:www.sxc.hu - FÖÄG HJÄ F BÅVÄD D UD Z MD F G Å BÅ J V JUD HZG FÖ- MD VD Ä fish-and-feet-1442496-s V V- Ä - D BJÖ BU D BÄDD FÖ F Ä ÅD H BG H G- G F MD G BUJ BYÅ D FÅ V-ÄGG V GÅ BU MÅG B GÅ UG HU MJM DD DYC Ä D- BÖ GÄDJ V FÖ- DUBB- G- Ä!? V ÄG GÖ VÖ VÖD ÄC D F & FD JBBD FÖ U- YG YG GU GJD DF- UCU DG V M HÄ- G ÄD DÖ BDD HÖ MÅ - ZU UG- V- M- H? G- - H MYC MD B CH C H BU- HÄ- G MD BC- GB-Å- G GUM G - M? 'B M B BB V - B Ä MÄ- D YC- D MG MÅG ÄD CF UB GÖ Å YC Å- & FÖÖ CD D Å BD FÖG FÖDG- M HV G MD- HU VÄD ÄD FÖDV MD D MM? FÖV- G Ö MJ B MMM BMBÄM D GÖ H M Ä HU- M MÅ F V - M- CUX Ä CD - M - D MÅ G VÅG DG BÄ X saknade allt omstuvning inom den buskrelaterade naturlyriken U H GÄDDÅ- HÄG F BDG FÖ - M FÖG- V- MH GJH V G
Debatt 11 Veckans twitter Varför glömmer einfeldt hela tiden bort att han med all sannolikhet inte kommer kunna bilda regeringsmajoritet med allianspartierna? Jonna ima (@jonnasima) på Dagens rena har synpunkter på att statsministern envisas med att vilja ha besked om oppositionens regeringsalternativ. levnadsstandard. Cirka 16 procent av befolkningen räknas idag leva i fattigdom på grund av den sjuka sjukförsäkringen, skriver debattörerna. ka sjuka straffas för sin sjukdom? vältas bort? Försvinna? bild: ryan hyde ka sjuka straffas för sin sjukdom? n tt vara sjuk eller arbetskadad och ha sjukersättning är idag att behöva leva på minimiersättning. vissa fall så lågt som 5 544 kronor i månaden! Dryga 1,6 miljoner (cirka 16 procent av befolkningen) räknas idag leva i fattigdom på grund av den sjuka sjukförsäkringen! Varför fråntas vi den ekonomiska rätten till en skälig levnadsstandard, som den de som arbetar har? Varför ska vi fråntas den ekonomiska rätten att gå till tandläkaren? Varför ska vi fråntas den ekonomiska rätten att hämta medicin på apoteket? Varför ska vi fråntas den ekonomiska rätten att söka akutsjukvård om vi blir akut sjuka? Varför ska vi fråntas den ekonomiska rätten att gå på gym eller bassängträning? Varför ska vi fråntas den ekonomiska rätten att gå till optiker? Varför ska vi fråntas den ekonomiska rätten att köpa sommar/vinterskor? Varför ska vi fråntas den ekonomiska rätten att köpa sommar/vinterkläder? Varför ska vi fråntas rätten att kunna äta näringsriktig och bra mat? n höjning av den lägsta ersättningen till 15 000 kronor i månaden efter skatt vore inte mer än rimligt! Bidragsbiten skulle minska då flertalet inte skulle behöva få socialbidrag, bostadstillägg, bostadsbidrag, med mera. onsumtionen i samhället skulle öka, då fler skulle ha råd att konsumera. Barn som lever med sjuka föräldrar skulle slippa fattigstämpeln. Fler skulle ha råd med bostad (det existerar hemlösa på grund av den sjuka sjukförsäkringen - om ni inte visste det). Många lever på det som idag kallas lägsta socialnorm. Den summan är uträknad så att man kan klara sig under en mycket kort period och då enbart skaffa det som är absolut nödvändigt. tt som sjuk straffas genom att tvingas leva på den summan resten av sitt liv, är det rimligt? Banker med flera räknar sin norm med cirka det dubbla! är osynliga Varför fråntas vi den ekonomiska rätten till en skälig levnadsstandard, som den de som arbetar har? försvann den beräkningen som är rimlig att leva på? är blev socialbidragsnormen riktmärke och vettig? - banker med flera räknar på cirka 10 000 kronor efter betald bostadskostnad! ocialbidragsnormen är beräknad så att man ska klara en mycket kort period - inte ett helt liv! ka sjuka straffas för sin sjukdom? vältas bort? Försvinna? Bara för att vägrar se oss, så innebär det inte att vi inte finns! ch, vi har tröttnat... De fattiga sjuka 300 000 läste mitt inlägg om Fridas erfarenheter av merican pparel under söndag/måndag. äs du med om du missat. å twittrar omas Gunnarsson (@ Genusfotografen), som under en längre tid har granskat modeföretaget. Hans senaste blogginlägg är skakande läsning. ekommenderas! Det är inte lika självklart för alla poliser att venskarnas arti ska få demonstrationstillstånd. går demonstrerade nazistiska venskarnas arti i Jönköping. Men alla poliser anser inte att det var rätt att bevilja dem tillstånd, noterar ric osén (@detljuvalivet), som läst vad före detta polisintendenten ric önnegård har att säga om saken i venska Dagbladet.
12 Matpatrullen Warszawa faller verkligen Matpatrullen i smaken: n dynamiska blandning av gammalt och nytt. Billigt och gott i staden Warszawa metropol med stillsamt vardagsliv och internationell WZW Julek Wrzosek hade en dröm, och den var inte att förvalta köpcenter åt stora, vinsthungriga företag. å nyligen lämnade han sitt jobb och öppnade istället en mycket liten bar vid en ödetomt i den ruffiga Warszawastadsdelen raga. MU Vi hittar Juleks bar ffside för att vi blir nyfikna på en jättestor muralmålning i bjärta färger på en av husväggarna längs ödetomten, som nu fungerar som parkeringsplats. sin tur har vi slagit in på den lilla sidogatan Ulica Brzeska för att gatumarknaden Bazar ózyckiego ligger här, och för att de bedagade gamla tegelhusen längs gatan verkar spännande att undersöka närmare. Julek berättar att det har varit många verksamheter i lokalen han nu har ställt i ordning andra barer, ett slakteri och under kommunisttiden kunde man köpa svartsprit här. Ulica Brzeska har enligt Julek varit ett ställe för handel av många slag ända sedan andra världskrigets slut. Då låg centrala Warszawa i ruiner och de överlevande invånarna där kom över floden Wisła till raga, som hade klarat sig relativt helskinnat genom kriget, för att köpa livets nödtorft. Gatan dras ända sedan den tiden med ett envist rykte som Warszawas farligaste plats. raga har levt ett stilla liv i skymundan och varit en billig plats att bo på för vanligt folk, konstnärer och udda existenser. Men nu har Warszawaborna börjat hitta hit igen den här gången för att spendera sina pengar på klubbar och barer som Juleks, eller för att undersöka stadsdelens alternativa teater- och konstscen. Julek välkomnar utvecklingen för sina affärers skull, även om han är väl medveten om att den innebär att raga på sikt kommer att förändras. edan, säger han, köper spekulanter upp gamla fastigheter, låter dem förfalla ytterligare tills de rasar samman och bygger nya dyra lägenheter för en kapitalstark marknad. Mer aris än Berlin Vi önskar Julek lycka till med att förverkliga sin dröm och lämnar ffside, där två öl och ett glas vodka kostar 20 złoty (cirka 40 kronor). änge vandrar vi sedan längs ragas gator och förstår mycket väl lockelsen. Byggnaderna och vardagslivet här har en nött, väl ingången charm som man inte ofta känner av på andra sidan Wisła, där det rikare och mer välputsade Warszawa är i färd med att återuppfinna sig självt efter krigets katastrof och kommunisttidens ekonomiska stillestånd. den övergivna vodkafabriken oneser, längs ragas huvudgata Ząbkowska, hittar vi en marknad för hantverk, mat och allehanda intressanta ting. det gamla tegelkomplexet finns flera gallerier och barer en dröm för industriromantikern. u har det köpts upp av ett privatföretag som håller på att bygga insatslägenheter på en del av fastigheten. Där vi sitter på lastbryggan och njuter av en flaska hempressad rödbetsjuice för 4 złoty kan vi se framför oss hur fabriksbyggnaderna om några år kommer att hysa reklambyråer och designstudios. Det är förstås just den dynamiska blandningen av gammalt och nytt som kommer att locka oss hit igen när vi besöker Warszawa.
13. Wedel ett chokladparadis. Matpatrullen stannar till på baren ffside där de träffar ägaren Julek. Han berättar hur stadsdelen raga håller på att förändras, till det bättre. som vill vara som aris restaurangscen på uppåtgående: Matpatrullen gillar det skarpt Vi håller oss på nordöstra stranden av Wisła och tar en lång promenad genom den vårgrönskande ark karyszewski. Warszawa är under gammalt och nytt Det är den dynamiska blandningen av gammalt och nytt som kommer att locka oss hit igen när vi besöker Warszawa. höstar och vintrar en mycket grå plats, men så här års upptäcker man att det finns förvånansvärt många små och stora gröna lungor, grönskande rabatter och blommande träd i staden. Vi passerar den nybyggda nationalstadion och kommer till den trevliga och restaurangtäta Francuska-gatan i stadsdelen aska epa. Här är det prydligare och mer välbärgat än i raga, mindre bostadshus och egnahem dominerar bebyggelsen. Warszawa vill vara mer aris än Berlin och här får vi en klar förnimmelse av det. ustik husmanskost å Francuska 11 hittar vi Dom olski, en restaurang som bjuder på det traditionella polska köket. Vita dukar, kypare i väst och kandelabrar skulle ha kunnat betyda stelt och tråkigt, men blir istället trivsamt gemytligt. Menyn innehåller mycket vilt och rustik husmanskost, som kanin och kalvnjure. illbehören är förstås kål och potatis i diverse former. Men allt görs i modern och vällagad tappning och vi låter oss väl smaka. är det är dags för dessert är vi mätta, men de förslagna kyparna rullar in en vagn full av maränger, tårtor och bakelser från det egna patisseriet och vi ger upp och hugger in. n verkligt fin middag som går loss på cirka 350 kronor per person, inklusive öl och vin. tt stopp i ett chokladparadis n annan händelserik gata, på Warszawa-sidan, är Ulica oznańska, en tvärgata till det stora shopping- och promenadstråket Marszałkowska. Här ligger barer och restauranger tätt och vi väljer askrut på oznańska 5. tället drivs av en fransman och köket är modernt, fräscht och innovativt med inslag av lokala måsten som rödbetor och den judiska desserten kogel. Dyraste på menyn, en perfekt tillagad rostbiff, kostar cirka 90 kronor, annars ligger rätterna runt 60 kronor. å den obligatoriska turen längs paradgatan owy wiat och genom gamla stan kan det passa med ett stopp i ett chokladparadis på zpitalna 8. edan 1851 har det serverats trögflytande och mäktig varm choklad hos. Wedel. dag är företaget ett imperium, men på urstället har inte mycket ändrats sedan vi var här senast kring 1990. Förutom priserna vill säga här är det relativt dyrt, det vill säga bara lite billigare än hemma. Ändrats har däremot omgivningarna. unt den talingotiska gamla ulturpalats-spiran i närheten har det vuxit upp ett downtown med skyskrapor i glas och stål. Warszawa är en metropol med ett stillsamt vardagsliv och en internationell restaurangscen på uppåtgående. Vi gillar det skarpt. n
bild: Megan race 14 öje Mest populära i verige någonsin Jag är Zlatan David agercrantz n man som heter ve Fredrik Backman Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann Jonas Jonasson teve Jobs: n biografi Walter saacson ldvittnet ars epler Brobyggarna Jan Guillou andmannen ars epler Gustavs grabb eif GW ersson ill offer åt Molok Åsa arsson Brinnande livet lice Munro Fotnot: libs tio mest populära (bäst säljande och mest lånade) svenska e-böcker någonsin- lib är nordens största distributör av digitala böcker och sköter distribution för ett 20-tal svenska återförsäljare, 97 procent av svenska bibliotek samt ett flertal skolor. Det är i regel lite yngre som läser e-böcker, ofta under 50. Men med det sagt så känner jag själv minst en 84-åring som läser e-böcker. -boken slår igenom riserna kan komma att pressas Biblioteken är störst litteratur Den digitala läsningen växer i verige. ch det är biblioteken som dominerar. 80-90 procent av svenska e-böcker laddas ner på lån. Få har missat att e-böckernas popularitet växer i verige. Men många hade väntat sig att det skulle gå snabbare. Det kan kännas som om vi ligger efter i verige med tanke på hur gärna svenskar anammar ny teknik, men jämfört med resten av världen går det ungefär som väntat. är det görs satsningar så märks det direkt och det har inte satsats lika mycket i verige som i de anglosaxiska länderna, förklarar y öderström, marknadschef hos veriges största e-boksdistributör lib. eniorprofessorn ars Höglund tror även att det är svårare att etablera ett utbrett intresse för digitala böcker i mindre språkområden, speciellt jämfört med den väletablerade engelskspråkiga marknaden. ars Höglund arbetar på en studie om e-böckernas frammarsch i verige och menar att de digitala böckernas läsarskara inte skiljer sig så mycket från gruppen som läser tryckta böcker. Det är folk som läser böcker som intresserar sig, men det är ju bara de som har tillgång till tekniken som läser e-böcker. Därför är de i regel lite yngre, ofta under 50. Men med det sagt så känner jag själv minst en 84-åring som läser e-böcker. roblem för bibliotek ars Höglund tycker att e-böckerna ger stora möjligheter för en helt ny sorts läsande. Förutom tillgängligheten finns en massa fördelar och tekniska möjligheter till exempel kan bilder och länkar integreras och läsningen kan delas via sociala medier. verige är dock den kommersiella marknaden för e-böcker underordnad biblioteken. 80 till 90 procent av alla digitala böcker som laddas ner kommer via bibliotek, vilket Höglund menar bidrar till att förlagen inte ser en lika stark marknad för digitala böcker som för tryckta. Men det är inte heller oproblematiskt för biblioteken. Biblioteken är anpassade till vissa kostnader och restriktioner som ändras med e-böcker. ftersom att en e-bok kostar biblioteket pengar varje gång den lånas och inte finns i ett begränsat antal exemplar har flera bibliotek fått sluta med e-böcker. engarna tog helt enkelt slut. ätt att nå ut Mikael etrén, enhetschef för det digitala biblioteket i tockholm, menar att det ekonomiska är en praktisk fråga för biblioteken, men att e-böckerna också ger mycket positivt. Det är ett sätt att nå ut och det ökar. -boksutlåningen står för sju procent av utlåningen, men 20 procent av vår mediabudget, men på det hela är det positivt och vi jobbar aktivt med att utveckla och utöka det digitala. Mikael etrén berättar att ungefär 250 000 digitala böcker lånas genom biblioteket i tockholm varje år och att utlåningen är helt dominerande, även om andelen sålda böcker ökar. n del av det kan vara att tockholms digitala bibliotek har cirka 8 500 titlar i sitt e- bokssortiment, att jämföra med de ungefär 10 000 titlarna som y öderström berättar att distributören lib har. mazon till verige ars Höglund tycker att e-böckernas spridning är en spännande utveckling att följa och menar att den kommer att fortsätta att öka successivt. Det är bara en fråga om hur lång tid det kommer att ta innan marknaden växer till sig. yligen har till exempel mazon sagt att de ska gå in med kraft i verige det vet vi inte vad det kan föra med sig, men deras utbud är en väldig tillgång. Både Mikael etrén och y öderström håller med om att mazon kan påverka e-böckernas framgång i verige. Men öderström tror inte att påverkan kommer att vara lika stark som den har varit i många andra länder. verige är e-böckerna redan etablerade. rissättningen kan mycket väl påverkas prisacceptansen ligger redan mycket lägre för digitala böcker, så priserna kan mycket väl komma att pressas. ndrea Wesslén
15 ep & Å bild: flickr MDY V.18 3 maj Melodikrysset v.18-3 maj 1 2 3 4 5 6 8 11 12 14 UDU å här spelar du Fyll i de tomma rutorna med siffrorna 1 till 9. Varje siffra mellan 1 och 9 måste finnas i alla nio rader, alla nio kolumner och alla nio 3x3-rutor. ösningen hittar du här under. 7 9 10 Melodikrysset lördag kl. 10.03 i 4. ösningen ska vara inne senast onsdag i nästa vecka dress: Melodikrysset, veriges adio 4, 109 12 tockholm amn:... amn... dress:... ostadress:... dress... ostadress... 13 ösning sudoku Å hrenberg: Minoriteters kamp för att leva fritt befriar majoriteten å bussen kommer det in en hen. Jag är rätt säker på att det är en människa som har levt sina flesta år som man och som nu ger sjutsingen i det och bestämt sig för att leva som kvinna. ller kanske ännu mer leva som ett jag, alltså strunta i detta med könets fängelser och försöka vara den hen tycker sig vara. Bussen är en vanlig svensk hem från jobbet -buss och nu händer något intressant. Visst tittar några lite i smyg, visst är det någon som för några sekunder ser upp från mobilskärmen, men sen fortsätter resan som om inget speciellt har hänt och det är då jag inser hur långt vi ändå har kommit i detta land. nget händer. Det är oerhört stort. lltså, ingen ropar glåpord, ingen tar sig rätten att komma fram och spotta på personen och väsa vad sjuk du är eller hysteriskt kräva att sånt där ska väl inte barn tvingas se nget sånt. ch jag minns hur det var för trettio år sen när jag själv bytte kön och levde som kvinna i sex månader. Jag minns hatet, ilskan, råstirrandet, när jag de första gången inte klarade att stirra tillbaka och svara. är förtrycket sköljde över mig. ch plötsligt inser jag vilken fantastisk förändring som har skett på bara någon generation. Det kallas queer numera. Det finns högskolor som studerar genusvetenskap. Det finns träffar i riskdagen runt hbtq eller kanske det ska vara lhbtq och det finns rätten att välja kön utifrån vad du vill, inte utifrån vad en sjuk doktor säger att du borde vilja. Det här är naturligtvis ett framsteg för alla dem som för några årtionden förvägrades att leva fritt. För alla sexuella minoriteter (vilket jäkla sjukt ord är inte det egentligen) som i dag med stöd av en rörelse och många års kamp stolt kan gå upp på bussen och åka hem. kamp Den verkliga minoriteten är den borgerliga och ofta religiösa elit som genom historien räddhågset och oroligt försökt stoppa varje förändring. Jag minns hur det var för trettio år sen när jag själv bytte kön och levde som kvinna i sex månader. Men det är inte det som är det största. Det är inte alla konstiga bokstavskombinationer av motrörelser som är berättelsen om en framgång, utan det är alla de som inte hatade. ch jag inser att historien visar att det vi trodde på 1983, faktiskt visade sig vara sant. Minoriteters kamp för att leva fritt, befriar majoriteten. De stora vinnarna när samkönade får gifta sig och skaffa barn är alla de rädda som nu kan slippa vara så jäkla rädda. Den stora vinnaren när hen kommer upp på bussen är han som lite förvånat sneglar men sen fortsätter fundera på sin egen vardag. ll minoritetskamp är i själva verket också en kamp för majoriteten. ller vi kanske kan skriva att alla frihetskamper också är kamp för andras allas frihet. änk så mycket klokare människor i verige kan vara i dag när homofobin faktiskt inte är socialt och offentligt accepterad. änk så mycket friare du själv är när hen kan sätta sig bredvid dig och vara bara vanlig. Jag tycker det här är en vacker tanke. Jag känner mig plötsligt stolt över den lilla del jag själv har i det som har hänt. ch jag förstår att det jag och tusentals andra som vägrat acceptera påståendet om vad som är naturligt och onaturligt - gjort, är att vi gett våra ungar möjligheten att leva i en lite friare värld. ågra steg framåt. Minoritetskamper är allas möjlighet. ller man kanske ska vända på det. Den verkliga minoriteten är den borgerliga och ofta religiösa elit som genom historien räddhågset och oroligt försökt stoppa varje förändring. Deras kamp för ofrihet gör alla människor ofria. ch så går hen upp på bussen och jag vet att de har förlorat ännu ett slag. Fotnot: önsbytet är ett reportage som återutgavs som pocket för några år sen. Finns på varuhuset.etc.se
16 öje VC ÖJanel Mårten Gisby medlem i ittosfären dessa viktorianska politiska tider är det uppfriskande att se ett parti våga sig på lite kreativitet i sin pr och släppa en skiva. Grymt mycket bra musik dessutom. å releasefest för F!s valskiva på Moriska ikväll (fredag). ch ilvana mam live, bara det! ina igurd musiker i D, Malmö Ditt bästa tips inför helgen? eleasefesten för Feministiskt nitiativs valskiva på Moriskan på fredag tror jag blir ösig! en ser jag fram emot isters Hopes första performancenedslag på nkonst 10 maj, isters cademy en skola med utgångspunkt i de sinnliga upplevelserna. odrigo opez Calderon krögare och matgeneral på Malmöfestivalen Helgen började ju redan i torsdags med att gå ut och demonstrera! Det finns ett å annat att plocka ur de senaste årens cocktail av försummelsepolitik. 1400-talet! är möjligheternas vindar blåste! llt var inte redan gjort då. Det fanns fortfarande världar att upptäcka och kolonisera, saker att uppfinna och massproducera, regnskog att skövla, olja att utvinna, land att erövra! och så hade man snyggare kläder. Det var bättre förr. ycker generellt att kaffe gör sig ganska dåligt på uteserveringar. Då tar jag hellre en take-away eller en termos till trapporna vid kanalen eller använder Möllevångstorgets husfasader som ryggstöd. Där får man välja musik själv och det finns alltid plats för alla. Det blåser historiska vindar i biosalongerna. Vilken tid vill du resa till? Jag gjorde ett sådant där test online som handlade om vilken tid en passar bäst i och resultatet blev framtiden. Det stämmer nog rätt bra, i framtiden kan ju vad som helst hända och förhoppningsvis har folket styrt upp det här samhället lite tills dess. ch så är jag inte rädd för aliens. Vårvärme. å vilken uteservering dricker du helst ditt kaffe? Café ondellen på ristianstadsgatan. Jag skulle resa tillbaka till 80-talet och radera Flygande Jacob och Hawaii-pizza från den venska matkartan. affe dricker jag helst på min fantastiska balkong. Där finns alltid plats, rätt musik och framförallt möjligheten att sitta i morgonrock. C MMÖ U MD UG! Du betalar 39 kronor i månaden och beställer genom att M:a 186-CMauto till 72670. Vill du ha/ge bort vanlig prenumeration? kicka in talong. n Ja, jag vill beställa halvår C Malmö á 250 kronor n Ja, jag vill beställa helår C Malmö á 470 kronor Jag betalar för tidningen: amn.... dress...... elefon... Mejl... Den som ska få tidningen: amn.... dress...... elefon... Mejl... D.3 Fisket en fråga om matförsörjning och fattigdom C D #18 Med sammanslagningen av ydsvenskan och Helsingborgs Dagblad stärker Bonniers sitt grepp om kåne. ammangåendet motiveras med att BD: U YG MU.12-13 Warszawa överraskar en metropol med stillsamt vardagsliv Malmö VCDG idningar som slås ihop minskar hopp om lösning båda tidningarna är i kris, men enligt medieforskning så minskar de samtidigt chansen att bli lönsamma på sikt. C MMÖ betalar portot äs den dagligen på malmo.etc.se HUVG GÖ G GD C Malmö varspost 110 216 400 110 04 tockholm.4-5.6