ICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.



Relevanta dokument
Den stora kometjakten

Den stora kometjakten

Allmän rymdfysik. Plasma Magnetosfärer Solen och solväder. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Satelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik

Norrsken över Mars. Plasma Acceleration above Martian Magnetic Anomalies

MÅNEN. Tillbaka till månen för vetenskapen! Martin Wieser och Gabriella Stenberg Wieser berättar om vetenskapen kring månen.

Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2004

Allt börjar... Big Bang. Population III-stjärnor. Supernova-explosioner. Stjärnor bildas

Problemsamling. Peter Wintoft Institutet för rymdfysik Scheelevägen Lund

SOLAR-WIND INDUCED ATMOSPHERIC EROSION AT MARS: FIRST RESULTS FROM ASPERA-3 ON MARS-EXPRESS

Svensk Rymdfysik är Världsledande!

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

Leia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

Fotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik

till Jupiter Därför ska vi tillbaka av Gabriella Stenberg, Martin Wieser och Stas Barabash

Partiklars rörelser i elektromagnetiska fält

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Dnr: /15. Budgetunderlag. 2016, 2017 och Institutet för rymdfysik

Viktig information, aktualiteter! Vi träffas första gång år 2016, på Industrimuséet tisdagen den 12 januari.

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

FORSKNINGSSTRATEGIER Institutet för rymdfysik, IRF

Vår närmaste stjärna - Solen

Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet

Standardmodellen. Figur: HANDS-ON-CERN

Inför solfäcksmaximet : Kortkort om olika sorters solaktiviteter

Vågrörelselära och optik

Solsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.

7. Atomfysik väteatomen

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Förslag: En laddad partikel i ett magnetfält påverkas av kraften F = qvb, dvs B = F qv = 0.31 T.

Skriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)

FK Elektromagnetism och vågor, Fysikum, Stockholms Universitet Tentamensskrivning, måndag 21 mars 2016, kl 9:00-14:00

Förslag den 25 september Fysik

Prov (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p kl

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 7 Kvantfysik, Atom-, Molekyl- och Fasta Tillståndets Fysik

14. Elektriska fält (sähkökenttä)

Universums tidskalor - från stjärnor till galaxer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Institutet för rymdfysik Kiruna

Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2007

KOSMOS PLANETEN JORDEN VINDEN FRÅN SOLEN GABRIELLA STENBERG WIESER SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018

IV Fusions-, rymd- och plasmafysik

Årsredovisning Institutet för rymdfysik

16. Spridning av elektromagnetisk strålning

Rymdfarkosters fysiska omgivning

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Upp gifter I=2,3 A. B=37 mt. I=1,9 A B=37 mt. B=14 mt I=4,7 A

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Tentamen i : Vågor,plasmor och antenner. Totala antalet uppgifter: 6 Datum:

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

Kapitel 27: Magnetfält och magnetiska krafter Beskriva permanentmagneters beteende Samband magnetism-laddning i rörelse Ta fram uttryck för magnetisk

Kapitel: 32 Elektromagnetiska vågor Maxwells ekvationer Hur accelererande laddningar kan ge EM-vågor

Ska vi vara rädda för solen?

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

BFL122/BFL111 Fysik för Tekniskt/ Naturvetenskapligt Basår/ Bastermin Föreläsning 10 Relativitetsteori den 26 april 2012.

The nature and propagation of light

Astronomi, kraft och rörelse

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Verksamhetsplan Institutet för rymdfysik

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

attraktiv repellerande

4-1 Hur lyder Schrödingerekvationen för en partikel som rör sig i det tredimensionella

Ordförklaringar till Trollkarlen från rymden

Rymdfysik med mätteknik. Ny kursplan

Från nebulosor till svarta hål stjärnors födelse, liv och död

Kursen är en valbar kurs på grundnivå för en naturvetenskaplig kandidatexamen i fysik.

Christian Hansen CERN BE-ABP

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Instuderingsfrågor, Griffiths kapitel 4 7

2008 ÅRSREDOVISNING. Institutet för rymdfysik

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Innehållsförteckning. Historik utvinning energiomvandling Miljö användning framtid

Materia Sammanfattning. Materia

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share

Supersymmetri. en ny värld av partiklar att upptäcka. Johan Rathsman, Lunds Universitet. NMT-dagar, Lund, Symmetrier i fysik

Mål och betygskriterier i Fysik

faller Ingen blir oberörd av en tindrande stjärnklar himmel. Små stjärnor som AKTUELL FORSKNING av Asta Pellinen-Wannberg

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor Källförteckning 14-15

Årsredovisning Institutet för rymdfysik

2009 ÅRSREDOVISNING. Institutet för rymdfysik

Vår galax Vintergatan sedd från sidan. Vår galax Vintergatan sedd uppifrån

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

De kylande stjärnorna

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 19, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Innehåll. Fysik Relativitetsteori. fy8_modernfysik.notebook. December 12, Relativitetsteorin Ljusets dualism Materiens struktur Kärnfysik

Översiktskurs i astronomi Lektion 7: Solens och stjärnornas energiproduktion samt utveckling

Ämnesplan i Fysik Treälven

FINALTÄVLING SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET

Dramatik i stjärnornas barnkammare av Magnus Gålfalk (text och bild)

stjärnor Att mäta en miljard David Hobbs, Lennart Lindegren, Ulrike Heiter och Andreas Korn

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 5,

Transkript:

ICA IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.se 1

1. Inledning ICA (ion Composition Analyzer) är en jonmasspektrometer för att mäta energirika positiva joner i rymden. Instrumentet kan mäta både vilken riktning en jon kommer ifrån, vilken energi den har samt jonens massa. Instrumentet har utvecklats för studier av det heta plasmat (joner och elektroner) som finns i rymden och dess växelverkar med planeter, kometer och andra himlakroppar. Solens korona utgörs av ett sådant hett plasma. Från den övre delen av solkoronan expanderar plasma ut i solsystemet med hög hastighet solvinden. När solvinden träffar på himlakroppar i solsystemet sker en överföring av solvindens rörelseenergi, vanligtvis till de luftlager som himlakropparna omger sig med. Ett bra och väl synligt exempel på denna energiöverföring är en komet, speciellt dess håriga svans. Ordet komet kommer från grekiskans aster kometes som betyder just håriga stjärnor. Denna hårighet är en konsekvens av att materian i svansen är starkt joniserad och därför kontrolleras av elektriska och magnetiska krafter (se fig. 1 nedan). En kometsvans och det utföde av materia som det representerar studeras därför lämpligen med experiment som kan mäta laddade partiklar samt elektriska och magnetiska fält. Med ICA på ESA:s rymdfarkost Rosetta kan vi studera solvindens växelverkan med den gas och det damm som flödar ut från kometen. När Rosetta först kommer fram till kometen kommer utflödet att vara lågt och jonisering på grund av solstrålning förväntas också vara låg. När kometen kommer närmare solen kommer ytan att upphettas, utflödet ökar liksom jonisationsgraden. I det första skedet kan solvinden växelverka direkt med kometytan och sputtra bort partiklar från ytan. Dessa kommer att vara tyngre än solvinden (som mest består av vätejoner) och kan därför identifieras med ICA. I det senare skedet byggs en mycket speciell atmosfär upp, en atmosfär som knappt känner av någon gravitaion och aldrig är i jämvikt utan flödar ut i rymden runt kometen. Studier av gränsskiktet mellan denna atmosfär och solvinden förväntas lära oss mycket om solvindens roll för atmosfärers utveckling, elektromagnetiska krafters roll för massförlust från atmosfärer, gränsskiktsprocesser i rymdplasman samt skapandet av struktur på olika skalor. Möjligheten att studera dammiga plasman (det vill säga joniserade dammkorn omgivna av elektroner) är ytterligare en spännande möjlighet som ges av Rosetta-missionen. Fig. 1 Kometen Hale-Bop och dess håriga svans(ar). En komet kan ha två svansar, en stoftsvans (övre) och en plasmasvans (undre). 2

2. Instrumentet ICA ICA är ett experiment som utvecklats i Kiruna. Grundkonstruktionen härrör från IRF:s jonexperiment TICS på den svenska satelliten Freja, uppsänd 1992. Projektet ICA är ett samarbetsprojekt. IRF är koordinator (principal investigator) med Finska meteorologiska institutet (FMI), det franska CESR/CNRS och det amerikanska (SWRI) som samarvbetspartners (coinvestigators). ICA ingår i ett plasmakonsortium, RPC (Rosetta Plasma Consortium) där fyra andra instrument ingår (jon/elektron-sensor, Langmuirsensor, plasmaimpedans-sensor, och magnetometer). ICA består av en elektrostatisk analysator (ESA) som endast släpper genom partiklar i ett begränsat energiintervall som bestäms av vilken spänning som läggs över de sfäriska analysatorplattorna. Därefter följer ett magnetsystem som utnyttjar att joner med samma energi men olika massa kommer att avböjas olika mycket i ett magnetiskt fält. Partiklar med olika massa kommer därför att träffa analysatorplattan (mikrokanalplatta, MCP) på olika radier från centrum. Genom att accelerera partiklarna mellan den elektrostatiska analysatorn och magnetsystemet kan man påverka vilka massområden man kan uppmäta. ESA Magnet MCP Jonbana Fig. 2 Sprängskiss av ICA med strålgång som visar hur jonerna färdas genom analysatorerna. ICA har utvecklats vid Institutet för rymdfysik i Kiruna och bygger på mångårig erfarenhet av design och tillverkning av jonmasspektrometrar, både för svenska satelliter som Viking och Freja samt för internationella interplanetära sonder som Mars Express. Arbetet har skett i samarbete med flera internationella samarbetspartners. Finska Meteorologiska Institutet (FMI) i Helsingfors, har byggt den digitala databehandlingsenheten (DPU) som återfinns i den fyrkantiga lådan under analysatorcylindern (fig. 3). 3

Fig. 3 ICA klar för leverans till ESA. Den fyrkantiga lådan under analysatorcylindern innehåller databehandlingsenheten. Fig 4 Bild av sensorenheten, den enhet som omvandlar infallande partiklar till elektroniska signaler. Southwest Research Institute, San Antonio, Texas, USA har byggt sensorenheten (fig. 4) efter en IRF-Kiruna design. 4

Fig. 5 Karakterisering av ICA, olika jonslag mätta under kalibreringarna i Toulouse. Centre d'etudes Spatiale des Rayonnements, Toulouse, Frankrike har karaktäriserat och testat mikrokanalplattan/sensorn samt kalibrerat instrumentet (fig. 5). För kalibrering används en vakuumkammare i vilken en jonstråle med känd utbredning och intensitet riktas mot instrumentet. Mer information: Prof. Rickard Lundin, Institutet för rymdfysik, Kiruna, tel. 0980-79063, rickard@irf.se Dr Hans Nilsson, Institutet för rymdfysik, Kiruna, tel. 0980-79127, hans.nilsson@irf.se Rick McGregor, Informationsansvarig, Institutet för rymdfysik, tel. 0980-79178, 070-276 6020, rick.mcgregor@irf.se Internet: http://www.irf.se/press/rosetta.html 5