Bakgrundsmaterial och kunskapsöversikt till Plan för Trygghet och inkludering

Kommunstyrelsen Datum 1 (23) Kommunledningskontoret Välfärd Mattias Berglund, 016-710 32 54 Bakgrundsmaterial och kunskapsöversikt till Plan för Trygghet och inkludering Plan för trygghet och inkludering inkluderar ämnesområdena trygghet, integration stadsläkning och stadsdelsutveckling. Planen bygger mycket på forskning med koppling till folkhälsa och segregation, två perspektiv som delar många beröringspunkter med de faktorer som skapar trygghet. Innehåll 1.Eskilstuna idag... 2 1.1 Exempel på förutsättningar... 2 2.Vad skapar trygghet... 4 3.Vad är social hållbarhet... 4 4.Segregation och stigmatisering... 6 4.1 Kollektiv förmåga och socialt kapital... 8 5.Socioekonomiska faktorer Trygghet och hälsa... 9 5.1 Tillit, trygghet och valdeltagande... 9 5.2 Ekonomiska förutsättningar... 12 5.3 Betydelse av ett arbete... 14 5.4 Förutsättningar för hälsa... 14 5.5 Jämlika förutsättningar... 16 5.6 Vikten av utbildning... 18 5.7 Jämställdhet... 19 Referenser... 21 Eskilstuna den stolta Fristaden

Eskilstuna kommun Datum 2 (23) 1. Eskilstuna idag I Eskilstuna bor i dag över 100 000 flickor och pojkar, kvinnor och män. En dryg femtedel av befolkningen är barn och unga under 18 år och ungefär lika stor andel är utrikes födda. Här talas många olika språk, de största förutom svenska är finska, arabiska och somaliska. Eskilstuna har också en växande äldre befolkning. Kommunens verksamheter behöver fånga upp invånarnas behov och möta ett föränderligt och kulturellt heterogent samhälle. Kommunens resurser och infrastruktur ska användas för att skapa största möjliga värde för invånarna. Utbildningsnivå och inkomst är viktiga faktorer för människors hälsa, trygghet, levnadsvanor, kulturvanor, tillgång till digital teknik, valdeltagande och delaktighet i det demokratiska samhället. Föräldrarnas bakgrund och livssituation har betydelse för flickors och pojkars förutsättningar att tillgodogöra sig skolgången och ha en berikande fritid. Under de senaste decennierna har polariseringen, det vill säga skillnaderna mellan olika grupper i samhället ökat. Det gäller både skillnader i inkomst, åsikter och hälsa. Det ger även människor olika förutsättningar och påverkar vad invånare möjligheter att delta i samhället och vilka resurser som finns tillgängliga. Eskilstuna är inget undantag. Som områdesanalyser av olika bostadsområden i Eskilstuna och folkhälsorapporten Hur mår barn och unga i Eskilstuna visat finns det stora skillnader både mellan men även inom bostadsområden och att situationen för flickor och pojkar i Eskilstuna ofta är något sämre i jämförelse med hur det ser ut nationellt. 1 I slutändan påverkar det hur människor mår, hur trygga vi är och hur länge vi förväntas leva. Trygghet är ojämlikt fördelad mellan människor utifrån våra socioekonomiska förutsättningar och så även i Eskilstuna. 1.1 Exempel på förutsättningar Trygghetsindex för Eskilstuna kommun har i SCB:s medborgarundersökning en negativ trend och trygghet är utpekad som ett område som genom förbättring har en positiv inverkan för hela kommunen. 2014 2015 2016 2017 Trygghet 41 42 41 40 Tabell 1. Trygghetsindex medborgarundersökning Eskilstuna kommun 2 Inom staden finns det idag stora skillnader mellan olika delar. Till exempel lever kvinnor i Skiftinge i snitt cirka 8 år kortare än kvinnor i Skogstorp och män i Lagersberg-Råbergstorp lever cirka 7 år kortare än män i Skogstorp. I stadens 1 Eskilstuna kommun (2015a) och Eskilstuna kommuns (2015b) 2 SCB

Eskilstuna kommun Datum 3 (23) prioriterade stadsdelar är till exempel valdeltagandet betydligt lägre än i övriga kommunen och färre elever i årskurs 9 går ut skolan med fullständiga betyg. 3 Lagersberg- Råbergstorp Fröslunda- Brunnsbacken Nyfors Årby Skiftinge Eskilstuna Skogstorp (högst i Eskilstuna) Kvinnor 81,23 80,89 82,40 84,43 79,54 83,11 86,80 Män 76,39 77,06 77,18 77,39 79,91 78,80 83,12 Tabell 2. Medellivslängd Eskilstuna kommun, vissa stadsdelar. 4 Inkomstskillnaderna mellan vissa stadsdelar i Eskilstuna är stora. Dessutom finns det en utveckling där fler personer ansöker om skuldsanering hos Kronofogdemyndigheten. Detta tyder på ekonomiska svårigheter i dagsläget men också i många år framöver. De ekonomiska svårigheterna har förmodligen pågått under en längre tid innan en ansökan om skuldsanering lämnas in. 2015 2016 2017 136 182 222 Tabell 3. Ansökningar om skuldsanering 5 Utanförskap och socioekonomiska svårigheter leder både till svårigheter för individer och stora samhällskostnader. I områden med utanförskap är kriminalitet betydligt vanligare och en grupp gängkriminella som är aktiva under 15 år drar på sig samhällskostnader på omkring 500 miljoner kronor. Av dessa står kommunen för en stor del. För varje årskull kostar ett framtida långvarigt utanförskap hela samhället 155 miljarder kronor i Sverige. 6 Tidiga insatser och proaktivt arbete kostar också pengar men endast en bråkdel av vad utanförskapet kostar och genererar också samhällsvinster på sikt. Till exempel minskas kostnaderna med 400 000 kr per barn med behov som får tidiga insatser. Kostnaden för 15 kriminella under 15 år Ca 500 miljoner En gängkriminell under 15 brottsaktiva år Ca 23 miljoner Kostnader livslångt utanförskap för 90 Ca 1 400 miljoner elever som statistiskt hamnar i utanförskap i en årskull på 900 elever 13 000 personer i varje årskull som 155 miljarder statistiskt hamnar i utanförskap, kostnader 21-65 år Tabell 4. Samhällskostnader för utanförskap och kriminalitet. 7 3 För mer detaljerade beskrivningar av förutsättningar i prioriterade områden se Områdesanalyser Eskilstuna kommun (2015b) 4 SCB 5 Kronofogden 6 Nilsson och Wadeskog (2012) 7 Nilsson och Wadeskog (2012)

Eskilstuna kommun Datum 4 (23) 2. Vad skapar trygghet De faktorer som skapar trygghet (och otrygghet) kan delas in i tre delar: social, ekonomisk och kriminologisk. Kriminologisk trygghet handlar om brottsförebyggande arbete och säkerhetsarbete. Ekonomisk trygghet handlar om en trygg försörjning, att ha ett arbete och bostad. Social trygghet handlar om relationer och nätverk, socialt kapital och tillit till andra människor och till samhället. Planen behandlar främst områdena social och ekonomisk trygghet. Hur olika socioekonomiska faktorer som tillit, hälsa och utbildning relaterar till trygghet beskrivs längre fram i kunskapsöversikten. Tabell 5. Olika faktorer som skapar trygghet. 8 Trygghet och otrygghet är svårfångade fenomen då helt baseras på individuella och subjektiva uppfattningar om den egna tryggheten och otryggheten. Insatser för ökad trygghet som handlar om att bemöta otrygghet har därför endast begränsad möjlighet att faktiskt göra skillnad. Forskningen är däremot väldigt tydlig med vad som bidrar påverkar känslan av trygghet eller otrygghet. Förekomsten av synlig brottslighet eller utsatthet för brott påverkar givetvis tryggheten men är inte tillräckligt för att förklara varför människor i vissa bostadsområden upplever sig mer otrygga än i andra. Det är inte en slump att de bostadsområden i Eskilstuna med störst andelar otrygga också är de bostadsområden där socioekonomiska förutsättningar är sämre. Socioekonomiska förutsättningars påverkan på tryggheten har tydliggjorts i andra svenska trygghetsmätningar. 9 3. Vad är social hållbarhet Begreppet hållbar utveckling skapades av FN:s världskommission för miljö och utveckling år 1987 och gavs följande definition: Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En hållbar utveckling bygger på tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. 10 8 Uppdelning utifrån resultat ur b la: Gerrell M, (2013), Polisen (2015), BRÅ (2009) 9 Stockholm Stad (2015) Se även resultat från Nationella folkhälsoundersökningen 10 www.globalamalen.se/fragor-svar/

Eskilstuna kommun Datum 5 (23) Det finns ingen tydlig definition av vad dimensionen social hållbarhet är. Ekonomiska mått har historiskt varit det vanliga sättet att mäta samhällets utveckling. Att synliggöra fler hållbarhetsperspektiv än det ekonomiska gör att perspektiven också måste synas som mått när utvecklingen beskrivs i samhället. Ett sätt att beskriva de olika perspektiven och hur de förhåller sig till varandra är att definiera hållbar utveckling utifrån att målet är en socialt hållbar utveckling, inom ramen för de gränser naturen sätter och där ekonomin är ett verktyg. 11 Social hållbarhet har många kopplingar till folkhälsa. Social hållbarhet handlar i det sammanhanget om en fråga om hälsa, de faktorer i samhället som orsakar ohälsa och den ojämlika fördelningen av hälsa inom befolkningen. Hälsa i sammanhanget ska inte endast ses som avsaknad av sjukdom eller annan ohälsa utan hälsa är en resurs för individen och folkhälsan är ett utryck för hela befolkningens hälsotillstånd. 12 Ett folkhälsoperspektiv på social hållbarhet handlar om hälsans ojämlika fördelning en i samhället. Eftersom att hälsan påverkas av flera faktorer än individuella val eller biologiska förutsättningar handlar folkhälsoperspektivet om hur olika resurser fördelas i samhället. Det handlar inte endast om skillnader i ekonomiska resurser. Det handlar i minst lika hög grad om skillnader i tillgång och möjligheter till utbildning, inflytande, känsla av samhörighet och i slutändan hälsa och livslängd. Både Malmö och Göteborgs hållbarhetskommissioner utgår från ett folkhälsoperspektiv i sitt arbete. Hälsan påverkas av olika samhällsfaktorer, människors livsvillkor i de olika vardagsmiljöerna, levnadsvanor och sociala sammanhang. Bestämningsfaktorerna är ofta möjliga att påverka på politisk väg. Bestämningsfaktorerna kan påverka hälsan positivt eller negativt: Bild: 1. Hälsans bestämningsfaktorer 13 Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en gemensam programförklaring för social hållbarhet med en definition av vad som avses med ett social hållbart samhälle: 11 Alfredsson, E & Wijkman, A (2014) Ur Stockholm Stad (7) 12 Eskilstuna kommun (2015a) 13 Modellen är baserad på hälsans bestämningsfaktorer av Dahlgren och Whitehead, 1991. Ur Eskilstuna kommun (2015c)

Eskilstuna kommun Datum 6 (23) Social hållbarhet har en avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle är resilient, men samtidigt förändringsbenäget och ett samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Det är ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen." 14 Förutsättningen för ett socialt hållbart samhälle är samsyn kring vad samhället ska erbjuda och att det som erbjuds: tillgodoser alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs i praktiken bidrar till att alla människor är inkluderade oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov. 15 Eskilstuna kommuns förhållningssätt till social hållbarhet är: Social hållbarhet berör människors livsvillkor i samhället och strävan mot ett samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls och där mänskliga rättigheter säkerställs. Social hållbarhet handlar om jämlika förutsättningar och ett gott liv för alla flickor och pojkar, kvinnor och män. Mer konkret omfattar social hållbarhet bland annat jämställdhet, social omsorg, utbildning, trygghet, mångfald, icke-diskriminering, delaktighet, kultur och en god folkhälsa. 16 Sammanfattningsvis kan sägas att social hållbarhet har två delar. Det ena är själva målet, att människor känner livskvalité och tillhörighet där skillnaderna är små i tillgången till samhälleliga resurser. Den andra delen handlar om samhällets samlade förmåga att identifiera och hantera problem för en bättre helhet. Ett socialt hållbart samhälle är ett samhälle som bygger öppenhet, kompromissvilja och som både erkänner och aktivt tar tag i ojämlikheter som identifierats. Att arbeta mot social hållbarhet är i princip detsamma som att fokusera på de bakomliggande faktorer och livsvillkor som skapar trygghet och främjar en god folkhälsa.. 4. Segregation och stigmatisering När begreppet segregation används avses segregation som process och relation. När begreppet segregerade områden används segregerade områden för att markera att ett enskilt område inte kan vara segregerat. 14 Folkhälsomyndigheten och SKL Mötesplats social hållbarhet. 15 Folkhälsomyndigheten och SKL Vad innebär social hållbarhet för oss 16 Ur Program för hållbar utveckling Eskilstunas lokala Agenda 2030. Under framtagande, remitteras samtidigt som denna plan.

Eskilstuna kommun Datum 7 (23) Vid ett fokus på sociala faktorer och kopplingar till socioekonomi och geografiskt avgränsade områden är segregation ett centralt begrepp. Grundläggande för segregation är att det rör sig om en rumslig separation av olika grupper av människor. 17 Segregationen sätts ofta i samband med brottslighet, otrygghet, etnicitet och socioekonomi där det som benämns som det segregerade är det socioekonomiskt svaga vilket är en felaktig förenkling. Segregation handlar om (minst) två områden som är separerade från varandra. Segregation är ett förhållande mellan separerade parter och inte ett tillstånd i ett (ofta socioekonomiskt svagare) område. Ett ensidigt fokus i tal om segregation på områden med mindre socioekonomiska förutsättningar är en del av en process som kallas stigmatisering. Stigmatisering handlar lika mycket om det omgivande samhällets roll som stigmatiserande som det stigmatiserande området. Samhället har en del i att konstruera ett problemområde utifrån den ofta förekommande koncentrationen av flerbostadshus med hyresrätter framför rent administrativa stadsdelsgränser. 18 När ett område får dåligt rykte på grund av sociala/fysiska/ekonomiska förutsättningar sjunker områdets konkurrenskraft vilket leder till en förstärkning av stigmatiserande effekter som ytterligare försämrar områdets rykte. Segregation är i lika stor utsträckning en fråga om innanförskapets utestängande mekanismer som utanförskapet som ofta blir i fokus i när det talas om segregation. Situationen i socioekonomiskt svagare bostadsområden är nära sammanlänkad med utvecklingen i socioekonomiskt starka områden. 19 Problemen med segregation är inte nödvändigtvis att människor bor eller arbetar på olika platser utan att det speglar en social hierarki som visar på olika tillgång till resurser, livschanser och kanaler för inflytande. De områden som anses vara segregerade, utsatta, marginaliserade etc. utifrån vilka som bor i det utpekade området visar snarare på vart tillgången till resurser (i en bredare bemärkelse än ekonomiska) är mindre tillgängliga än i attraktivare delar av städer. 20 Vissa bostadsområden betraktas som mindre attraktiva och hamnar i en negativ spiral då segregationen skapar fördomar samtidigt som fördomarna skapar ytterligare segregation. Människor riskerar att i högre grad ses som en del av en marginaliserad grupp än som individer vilket blir begränsande. Individens sociala sammanhang i bostadsområdet har visats ha påverkan på socioekonomisk karriär, särskilt för utbildning och sysselsättning. 21 Ett bostadsområdes sociala status har därför viss betydelse för de boendes möjligheter utifrån det som i forskning ofta benämns som grannskapseffekter vilket är effekter på en individs välfärd som inte har sin grund i individens egenskaper utan i individens bostadsområde. 22 Segregation som relation och process är viktigt att vara medveten om i allt arbete som riktar sig till specifika bostadsområden då bostadsområdets eventuella status alltid står i relation till den omgivande staden. Fokus på specifika områden bör vara utifrån helhetens, stadens gemensamma ansvar för delarna och inte för att laga specifika områden för att inte vidare bygga vidare på en negativ spiral. Däremot är det svårt att 17 Palander, C (2006) & Göteborg (2014) 18 För exempel från Gottsunda i Uppsala, se: SOU 2006:73 kap 8. 19 Mistra Urban Futures (u.å) 20 Pallander, C (2006) 21 Palander, C (2006) 22 Estrada, F & Nilsson, A (2006)

Eskilstuna kommun Datum 8 (23) hitta stöd för att områdesbaserade program bidragit till att i någon större utsträckning ha påverkat bostadsområdens position i förhållande till omgivningen. Insatser kan däremot ha påverkan på att förbättra för individer vilket dock blir problematiskt på strukturell nivå då områdets relativt sett lägre status gör att individer med förutsättningar att flytta till andra stadsdelar ofta gör det. 23 In och utflyttningsmönster till och från segregerade områden visar på att det främst är etniska svenskar och etablerade personer med invandrarbakgrund som flyttar ut från området. Personer som flyttar in består oftare av människor med mindre resurser (sociala och ekonomiska) som är nya på bostadsmarknaden eller i staden. 24 Det finns tendenser som visar att etniska svenskar undviker bostadsområden där antalet boende med invandrarbakgrund överstiger genomsnittet för staden vilket visar på omgivningens roll i segregationsprocessen. Detta sker oavsett ett områdes socioekonomiska sammansättning och inte endast för områden som domineras av flerfamiljshyreshus och kan därför inte enbart förklaras utifrån skillnader i resurser. 25 In och utflyttningsmönster (oavsett strukturell orsak) bidrar därmed till att personer med annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen delvis koncentreras till vissa bostadsområden vilket påverkar uppfattningen om området. En amerikansk undersökning av bostadsområden i Chicago visade att ett områdes etniska sammansättning hade större påverkan på upplevd oordning än den faktiska oordningen. Både hos den omgivande staden men även av de boende i bostadsområden. 26 Ett bostadsområdes bebyggelse kan också ha påverkan på upplevd trygghet hos de boende. Undersökningar har funnit ett samband mellan en högre upplevd fysisk och social oordning i bostadsområden som domineras av allmännyttans hyreshus än i områden med blandad bebyggelse eller i områden som domineras av villor. 27 4.1 Kollektiv förmåga och socialt kapital Områdesbaserade åtgärder fyller givetvis viktiga funktioner men inte primärt för att bryta en negativ segregationsspiral vilket istället kräver strukturellt baserade åtgärder på samhällsnivå och en medvetenhet om segregation som process och relation. Områdesbaserade åtgärder mot segregation med ensidigt fokus på ett enskilt bostadsområde riskerar också att missa variationer i bostadsområden. Bostadsområden kännetecknas snarare av fragmentering då det kan vara skillnader inom bostadsområden ända ned på gatunivå. 28 Det finns olika grader av kollektiv förmåga även inom områden. Kollektiv förmåga innebär något förenklat graden av sammanhållning i ett område och viljan att agera mot vad som gemensamt anses som ett oacceptabelt beteende. 29 Kollektiv förmåga medför därmed en social kontroll utifrån den gemensamma normen om vad som är ett acceptabelt beteende. Kollektiv förmåga är nära sammankopplat med socialt kapital. Socialt kapital innebär förekomsten av en 23 Pallander, C (2006) 24 Bråmå, Å (2006) 25 Bråmå, Å (2006) 26 Sampson, J R & Raudenbush, W S (2004 ) 27 Wikström 1995, I BRÅ (2009) 28 MSB (u.å.) 29 Gerrell, M (2013)

Eskilstuna kommun Datum 9 (23) social organisation i ett samhälle bestående av bland annat sociala nätverk och gemensamma normer. Förekomsten av socialt kapital bidrar till en mängd positiva aspekter i samhället som ökad möjlighet att delta i samhällslivet och en ökad mellanmänsklig tillit. 30 Urbaniseringen i samhället leder till en viss befolkningssammansättning i städerna och med den följer en social polarisering och befolkningsomflyttning som påverkar den sociala integrationen i olika områden. En försvagad social integration innebär att det blir svårare att enas kring gemensamma normer vilket har en negativ påverkan på den sociala kontrollen och därmed även den kollektiva förmågan. Brister i social kontroll kan ta sig uttryck i ordningsproblem som ligger till grund för en upplevd otrygghet. 31 Tabell 6: Uppdelning av typer lokalsamhällen 32 5. Socioekonomiska faktorer Trygghet och hälsa 5.1 Tillit, trygghet och valdeltagande Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för ett demokratiskt och socialt hållbart samhälle. Individens rätt till inflytande gäller oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Brist på inflytande och möjlighet att påverka både samhället och de egna livsvillkoren har också tydliga samband med den individuella hälsan. Det finns positiva samband mellan valdeltagande och självskattad hälsa, det går därför att anta att den självskattade hälsan är hög i valdistrikt där valdeltagandet är hög och lägre i distrikt där deltagandet är lågt. 33 I vilken utsträckning en människa deltar i samhällslivet bestäms bland annat av vilka olika former av resurser som personen har till sitt förfogande. Personliga resurser i form av kunskap och självförtroende har betydelse, liksom materiella förutsättningar som tillgång till informationsteknologi och 30 Gerrell, M (2013) 31 BRÅ (2009) 32 Polisen (2017) 33 Folkhälsomyndigheten Nationella folkhälsomål Delaktighet och inflytande i samhället.

Eskilstuna kommun Datum 10 (23) transporter. Tilliten till andra människor och förtroendet för samhällets institutioner är också viktiga förutsättningar. Det finns skillnader i valdeltagande där personer med lägre utbildningsnivå röstar i mindre utsträckning än högutbildade och att arbetslösa röstar i mindre utsträckning än personer med ett arbete. 34 Valdeltagande visar både resurser för inflytande och som ett resultat av resurser för inflytande. Skillnader i resurser är även kopplat till segregation där separationen mellan områden speglar skillnader i resurser som påverkar demokratisk delaktighet. I ett bostadsområde där det bor många resurssvaga individer utvecklas en lägre grad av tillit och samarbete mellan individerna. Något som innebär att det finns en lägre grad av social organisation i området. Det innebär att det finns en bristfällig kapacitet i att förebygga, kontrollera och hantera brottslighet eller andra problem som uppkommer. 35 En lägre grad av tillit i ett bostadsområde innebär därför också indirekt att upplevelser av otrygghet riskerar att öka utifrån lokalsamhällets begränsade förmåga att agera mot brottslighet i området. Ett bostadsområde där det bor många människor med sämre socioekonomiska förutsättningar upplevs också som mer otryggt oavsett faktisk utsatthet för brott. 36 Det innebär att det förekommer en dubbel utsatthet i resurssvaga områden. Dels har socioekonomiskt svagare områden svårare att agera mot faktiskt brottslighet samtidigt som området upplevs som mer otryggt just på grund av att de boende har sämre socioekonomiska förutsättningar än andra. Det blir tydligt att ett områdes status också påverkar hur människor i området mår. Känslan av trygghet är inte bara ett mått på den individuella upplevelsen av trygghet eller otrygghet. Det är likt valdeltagande också en indikation på graden av tillit och social sammanhållning i ett samhälle. I Stockholm Stads trygghetsmätning för 2014 visade det sig att det generellt fanns en starkare koppling mellan känslan av oro och förekomsten av sociala riskfaktorer som ekonomisk utsatthet, ohälsotal och lågt valdeltagande än till faktiskt antal polisanmälda brott. 37 Den nationella folkhälsoenkäten visar tydligt hur både utbildningsnivå och låg respektive hög inkomst påverkar andelen som uppger sig vara rädd för att gå ut ensam. Skillnaderna mellan både utbildningsnivåer och inkomststatus har inte heller förändrats nämnvärt i enkäterna sedan 2005. Folkhälsoenkäten ger liknande resultat på frågan om det är svårt att lita på andra, utbildningsnivån och inkomsten har en tydlig påverkan. Folkhälsoenkäten visar också hur både trygghet och tillit är en resurs som är ojämnställt fördelad mellan kvinnor och män oavsett utbildningsnivå eller inkomst. 38 Tillit och delaktighet andra och till samhället är central för trygghetsarbete. Graden av social tillit i samhället har att göra med styrkan i förtroendet mellan människor i allmänhet. En hög grad av tillit har positiv påverkan på hälsan för individer. Den som känner tillit till andra är också mer benägen att delta i sociala nätverk och aktiviteter vilket är grundläggande för människors välbefinnande och hälsa. Tillit brukar ofta 34 Folkhälsomyndigheten (2018); Bengtsson (2003) s. 18-19 35 Gerrell, M (2013) 36 BRÅ (2009) 37 Stockholm Stad (2015) 38 Folkhälsomyndigiheten (u.å)

Eskilstuna kommun Datum 11 (23) likställas med socialt kapital som innebär förekomst av en social organisation i ett samhälle bestående av bland annat sociala nätverk och gemensamma normer. Förekomsten av socialt kapital bidrar till en mängd positiva aspekter i samhället som ökad möjlighet att delta i samhällslivet och en ökad mellanmänsklig tillit. 39 Urbaniseringen i samhället leder till en viss befolkningssammansättning i städerna och med den följer en social polarisering och befolkningsomflyttning som påverkar den sociala integrationen i olika områden. En försvagad social integration innebär att det blir svårare att enas kring gemensamma normer vilket har en negativ påverkan på den sociala kontrollen och därmed även den kollektiva förmågan. Brister i social kontroll kan ta sig uttryck i ordningsproblem som ligger till grund för en upplevd otrygghet. 40 Oavsett otrygghetens orsaker så medför det konsekvenser i vardagen att vara orolig och otrygg. Något som också bekräftas av Polisens trygghetsmätningar i Eskilstuna, att människor i områden som enligt undersökning är otrygga också avstått från aktiviteter i högre utsträckning än i områden där färre otrygga. Trygghetens ojämna fördelning i Eskilstuna innebär därför också att människors tillgång till det offentliga rummet begränsas på grund av otrygghet i vissa delar av Eskilstuna och inte i andra. Då otryggheten ofta har koppling till socioekonomiskt svagare förutsättningar som i sig är en bidragande orsak till bristande delaktighet förstärks av en reell otrygghet som begränsar människor ytterligare. Ett trygghetsarbete som inte fokuserar på de socioekonomiska faktorer som bidrar till otrygghet kan inte skapa ett tryggt samhälle. Oavsett faktisk brottslighet och dess påverkan på trygghet påverkar förekomsten av brottslighet den allmänna bilden av ett område och indikatorerna kring brottslighet har därför kopplingar till segregerande processer mellan det normala och det utsatta området. BRÅ har funnit samband utifrån den nationella trygghetsundersökningen mellan boendesegregation och enskilda individers upplevelse av otrygghet. En geografisk koncentration av sårbara (i vid bemärkelse) människor skapar enligt BRÅ en grund för otrygghet som inte beror på att människor i området är särskilt brottsutsatta. Grupper som är fysiskt, socialt eller ekonomiskt utsatta är enligt BRÅs undersökning mer otrygga och att kön är den enskilt viktigaste variabeln med störst påverkan på otrygghet. 41 Människor som inte klarar sin ekonomi eller inte känner sig delaktiga i samhället kommer med större sannolikhet att känna sig otrygga oavsett utsatthet för brott. Proaktiva insatser har alltid ett mervärde då de angriper orsaker istället för konsekvenser. Exempelvis kan inte ett viktigt arbete mot mäns våld mot kvinnor som handlar om att stoppa pågående våld, lagföra förövare och skydda utsatta kvinnor och barn göra att mäns våld mot kvinnor upphör. Insatserna är viktiga men är inte förebyggande i ordets rätta bemärkelse då insatserna är beroende av att mäns våld mot kvinnor faktiskt existerar. Ett annat exempel är att det inte endast går att arbeta för ökad trygghet genom att fokusera på att bemöta konsekvenserna av otrygghet. Utan 39 Gerrell, M (2013) 40 BRÅ (2009) 41 BRÅ (2009)

Eskilstuna kommun Datum 12 (23) att bemöta bakomliggande, ofta socioekonomiska faktorer, kommer ett sådant trygghetsarbete alltid vara beroende av att människor är otrygga. 5.2 Ekonomiska förutsättningar Fattigdom omfattar fler dimensioner än den ekonomiska. Fattigdom innebär bl.a. även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet, så kallad multidimensionell fattigdom. Särskilt utsatta är kvinnor och flickor. Att bekämpa fattigdom handlar inte endast om förhållandet mellan länder, fattiga människor finns även i rika länder. 42 En individs inkomst fungerar som ett mått på personens sociala position i samhället och har bland annat påverkan på individers hälsa. Inkomst delar vissa av de positiva aspekter som utbildning medför i form av minskad ekonomisk utsatthet och stress. En koncentrerad fattigdom och en hög befolkningsomsättning är faktorer som ofta samvarierar med människors rädsla för brott. 43 Det finns samband mellan förekomsten av fattigdom och en ökad sannolikhet för sociala problem. 44 Det finns även en ökad risk för otrygghet i områden där en hög andel av familjerna har låga inkomster i alla befolkningsgrupper och det oavsett tidigare erfarenheter av brott, om många resurssvaga bor i samma område ökar också otryggheten. 45 Resursstarka personer som generellt är mindre otrygga lämnar också ofta det segregerade området till förmån för ett mer attraktivt bostadsområde. Utifrån nationella folkhälsoenkäten är sambandet tydligt att upplevelsen av otrygghet ute ensam en sen kväll varierar kraftigt mellan inkomstgrupper där de med lägre inkomster och de som saknar kontantmarginal upplever otrygghet i högre utsträckning än de med högre inkomster. 46 Fattigdom går också att mäta utifrån ett relativt mått som innebär att fattigdom definieras utifrån inkomsten i relation till andras inkomster i samhället. 42 FN (u.å) 43 BRÅ (2009) 44 Bäckman & Nilsson (2011) ur Hallin, P-O (2013) 45 BRÅ (2009) 46 Nationella folkhälsoenkäten

Eskilstuna kommun Datum 13 (23) Bild 2: Relativ fattigdom jämförelse mellan 1995 och 2010 47 Den absoluta fattigdomen har minskat under 2000- talet men den relativa fattigdomen har ökat. Något som av Rädda barnen förklaras av både ökad inkomstspridning men också av att de fattigaste grupperna halkat efter. 48 Eftersom att föräldrars inkomster har stark påverkan på hur deras barn klarar sig i skolan är den ökade andelen fattiga en stor utmaning för skolan. Det finns en förväntan på att stöd med skolarbetet kommer från familjen men när familjen saknar nödvändiga resurser påverkar det skolans förmåga att kompensera för barnens olika familjebakgrunder och säkerställa en jämlik utbildning. 49 Oavsett om fattigdom mäts via absoluta eller relativa mått är ekonomiska förutsättningar viktigt för social hållbarhet. Ekonomi finns också utpekat under ett av folkhälsopolitikens elva målområden: Ekonomiska resurser som inkomster och ekonomiska tillgångar är bland de mest betydelsefulla faktorerna för hälsa. Personer med hög inkomst rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. 50 Ekonomiska förutsättningar påverkar även både tilliten till andra människor och den faktiska rädslan att vistas ute ensam sent på kvällen. Där personer med lägre inkomster i högre utsträckning litar mindre på andra och är räddare för att gå ut än de med högre 47 OECD ur Mistra Urban futures (u.å) 48 Rädda Barnen ur Mistra Urban futures (u.å) 49 Mistra Urban futures (u.å) 50 Folkhälsomålet, Folkhälsomyndigheten.

Eskilstuna kommun Datum 14 (23) inkomster. De ekonomiska förutsättningarnas påverkan på tillit och trygghet syns både hos kvinnor och män. 51 5.3 Betydelse av ett arbete Arbetslösa löper större risk att råka ut för psykisk ohälsa än de som har arbete. Unga vuxna är en särskilt utsatt grupp och svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden har större negativ påverkan på psykisk hälsa hos unga än hos vuxna. Kvinnor med grundskola som högsta utbildningsnivå och funktionsnedsatta är grupper med högre andel arbetslösa. 52 Arbetslöshet har även påverkan på demokratisk delaktighet i form av valdeltagande. Det finns ett samband mellan arbetslöshet och politiskt ickedeltagande vilket inte innebär att redan politiskt aktiva blir passiva vid arbetslöshet. Utan det är människor med ett redan lågt politiskt engagemang som tenderar att bli ännu mindre engagerade vid arbetslöshet. 53 Arbetslöshet innebär inte endast risk för ekonomisk otrygghet och utanförskapseffekter utan att inte ha ett arbete kan även därför även fungera som en tröskel som försvårar för politiskt deltagande och minskat tillit. 5.4 Förutsättningar för hälsa God hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och att bidra till samhällets utveckling. Investeringar i hälsa genom till exempel hälso- och sjukvårdssystem är en återinvestering i samhällets utveckling i stort. Därtill är bästa möjliga hälsa, inklusive nödvändig hälso- och sjukvård, mat, vatten, ren luft, sanitet, hygien och läkemedel, grundläggande rättigheter. 54 Medellivslängd Kvinnor har en differens med cirka 8 år mellan det bostadsområde med längst respektive kortast förväntad medellivslängd. Skillnaden mellan områden är strax under 7 år för män mellan den kortaste och den längsta. Sju år är en väldigt lång tid, särskilt när det kommer till medellivslängd. Det har gjorts beräkningar på hur medellivslängden skulle öka för en hel befolkningsgrupp om förekomsten av krankälssjukdomar, dvs dödlighet i hjärtinfarkter skulle minska till noll men risken att dö i andra sjukdomar i vilken ålder som helst skulle vara oförändrad. Resultatet blev att medellivslängden skulle öka med strax under fyra år. 55 En skillnad på sju års medellivslängd är alltså nästan lika stor skillnad som om dödligheten i hjärtinfarkter försvinner två gånger om. Människors hälsa påverkas av en mängd olika faktorer, vanligtvis kallade hälsans bestämningsfaktorer. 56 Bestämningsfaktorerna kan delas in i fyra olika nivåer: Samhällsstrukturer Individens livsvillkor 51 Nationella folkhälsoenkäten 52 Folkhälsomyndigheten (2018) 53 Adman, P (2003) ur: SOU 2005:12 54 FN (u.å) 55 Marmot M (2006) 56 Se bild 1

Eskilstuna kommun Datum 15 (23) Levnadsvanor Sociala nätverk och relationer Nivåerna överlappar varandra där exempelvis arbetslöshet påverkar matvanor som i sin tur påverkar vikten och förekomsten av hjärtinfarkt. Orsaker behöver alltså inte endast vara individuella utan kan ha sitt ursprung på samhällsnivå. 57 Samtliga nivåer innehåller även faktorer som ligger till grund för, och skapar trygghet. Faktorer på samhällsnivå påverkar också den potentiella effektiviteten av olika hälsofrämjande insatser. Informationskampanjer eller insatser som bygger på frivillighet exempelvis screening har störst genomslag hos de individer som har utifrån socioekonomiska förutsättningar löper mindre risk att drabbas av olika sjukdomar. Därför finns det dubbla vinster i att minska skillnader i faktorer på samhällsnivå. Den primära effekten blir en minskning av ojämlikheter i medellivslängd och den sekundära effekten blir att en ökad socioekonomisk status leder till ett mer hälsosamt beteende. 58 Skillnader i medellivslängden fungerar därför som en tydlig sammanfattande indikator på skillnader i hälsans bestämningsfaktorer i ett samhälle, det vill säga en bild av socioekonomiska skillnader som påverkar hälsan. Vilket är samma sak som att identifiera skillnader i de strukturella förutsättningar (ekonomiska och sociala) som skapar trygghet och/eller otrygghet. Ett av de viktigaste verktygen för att minska skillnader i samhället är investeringar i små barns utveckling. Erfarenheter under den tidiga barndomen har stor betydelse för hela livet. Barn behöver trygga hälsosamma, stödjande och lyhörda uppväxtförhållanden vilket gör förskolan till ett viktigt verktyg för att säkerställa en bra start i livet för varje barn och lägga grunden för ett hälsosamt liv och för att utjämna socioekonomiska skillnader. 59 Skillnader i hälsa är dock inte endast en skillnad mellan något förenklat fattiga i ett samhälle och de rika i ett samhälle utan det. En sådan uppdelning beskriver inte problemen med ojämlik fördelning av hälsa. Det finns en så kallad social gradient i hälsa. Det innebär att vår hälsa påverkas av vår position i den sociala hierarkin. Vart vi än befinner oss i hierarkin är vi sannolikt friskare än de som befinner under oss och sjukare än de som befinner sig över oss. Hur vi lever och arbetar har ett starkt samband med vår livslängd och risken att bli sjuk oavsett vart i den sociala hierarkin vi befinner oss. 60 57 Folkhälsomyndigheten (2018) 58 Nettle, D (2010) 59 Statens folkhälsoinstitut (2008). S. 14. Miljön i förskolan och skolan 60 Marmot, M (2006)

Eskilstuna kommun Datum 16 (23) Bild 3 Social gradient i hälsa 61 Vår hälsa påverkar av vår tilltro till vår egen förmåga men även av vår tillit till andra. Hopp och framtidstro är grundläggande för människors hälsa. Den som lever i en socioekonomiskt utsatt situation har ofta lägre tillgång till dessa psykologiska resurser. Socioekonomiska förutsättningar påverkar i slutändan vilken kontroll individer har över sitt eget liv och dennes möjligheter till socialt deltagande. 62 Enligt beräkningar från Västra götalandsregionen ger ojämlikhet i hälsa i regionen under ett år upphov till omkring 1600 dödsfall i förtid, drygt 27000 förlorade levnadsår, ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor samt en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor. Denna typ av kostnad för ojämlikhet i hälsa är ett av de stora samhällsekonomiska problemen idag. 63 5.5 Jämlika förutsättningar Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter oberoende av t.ex. kön, sexuell läggning, etnicitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och härkomst, som grund för en rättvis fördelning av resurser och såväl ekonomiskt som politiskt inflytande i samhället. Ojämlikhet handlar också om skillnader i tillgång, förutsättningar, resurser och förmåga att bidra till och tillvarata potentiella möjligheter till utveckling. Jämställdhet och kvinnors och flickors egenmakt är centralt i arbetet med att åstadkomma större jämlikhet i samhället. Arbete mot våld i alla former är en grundläggande förutsättning för att kunna bygga upp hållbara samhällen där alla individer och grupper kan använda sina förmågor. 64 Barn och deras familjers ekonomiska situation är en fundamental förutsättning för goda uppväxtvillkor. Ekonomiska resurser är viktiga för hälsan för att de kan omvandlas till andra resurser som ökar människors möjligheter att styra sina livsvillkor. Statens folkhälsoinstitut (nuvarande Folkhäslomyndigheten) uppger att 61 Malmö Stad (2013) 62 Marmot, M (2006) 63 Region Västra Götaland (2011) 64 Agenda 2030 ur målet. FN

Eskilstuna kommun Datum 17 (23) personer med hög inkomst ofta rapporterar ett gott hälsotillstånd i större utsträckning än personer med låg inkomst. Det innebär att inkomsten är ett självklart mått på människors hälsa beroende på vilken social situation de uppvisar. 65 Studier visar att barns socioekonomiska grundförutsättningar har långtgående implikationer även på deras senare hälsa som vuxna. En flicka eller pojke som vuxit upp i en lägre socioekonomisk klass, har statistiskt sätt fler och allvarligare hälsoproblem. Detta oberoende av om barnet som vuxen tillägnar sig en högre socioekonomisk status. 66 Med stöd i såväl nationell som internationell forskning är det möjligt att dra slutsatsen att bilden för de ekonomisk utsatta familjerna är väldigt komplex. Den är ofta kopplad till långvarig arbetslöshet, svåra familjeförhållanden, vräkningshot och familjeplacering. 67 Det finns stora variationer mellan Eskilstunas olika bostadsområden. Vare sig det är svårigheter att klara sin försörjning, sysselsättning, utbildning eller hälsa. När kraven för att vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden ökar finns det vissa som riskerar att hamna utanför. Efterfrågan på högutbildade ökar i samhället och när tillgång till utbildning är ojämnt fördelad innebär det att människor som saknar förutsättningarna för vidareutbildning kommer att påverkas. Inte bara genom svårigheter att få ett arbete och finnas i ett socialt sammanhang utan också riskerar att få sin hälsa försvagad. Den socioekonomiska statusen påverkar förutsättningarna för människors hälsa. Bild 4. Strukturella och individuella faktorer för hälsa 68 Figuren visar hur hälsa skapas genom både individuella och strukturella faktorer. Om insatser endast fokusera på de individuella faktorerna som levnadsvanor och beteenden missas de strukturella faktorerna som i stor utsträckning formar individens livsvillkor som i sin tur påverkar levnadsvanor och beteenden. Det går inte att endast fokusera på att skapa förutsättningar för jämlikhet. För att nå mot faktisk jämlikhet göra det måste normer synliggöras som bidrar till ojämlikhet men för att nå resultat måste även de strukturer som skapar och upprätthåller normerna måste synliggöras och bemötas. Skillnaderna i hälsa, makt, trygghet och 65 Eskilstuna kommun (2015a) 66 Hagqvist, C (2009) Ur folkhälsorapport 67 Rädda barnen (2013) Ur folkhälsorapport 68 Göteborg (2014)

Eskilstuna kommun Datum 18 (23) inflytande mellan olika bostadsområden bygger på samverkande strukturer i form av klass, kön och etnicitet som alla kan förstärka skillnader i uppväxt och levnadsvillkor. 69 Åtgärder för att bryta det så kallade utanförskapet som riktas med de som upplever sig utestängda från samhället blir effektiva först när åtgärder också vidtas för att förändra de maktstrukturer som upprätthåller innanförskapets gränser. 70 5.6 Vikten av utbildning Utbildningens påverkan på trygghet och hälsa är väldigt tydlig. Förekomsten av värk och psykisk ohälsa är klart vanligare hos lågutbildade än högutbildade med störst skillnad mellan de som har högst en förgymnasial respektive en eftergymnasial utbildning. Skillnaderna syns också på förväntad medellivslängd. Det är dock inte klarlagt om det är utbildningen i sig som ger goda förutsättningar för hälsa eller om det är de samhälleliga fördelar som utbildningen medför som bidrar till förutsättningar gör en godare hälsa. 71 Bild 5. Utbildning och hälsa 72 Det finns två grupper av barn som har sämre förutsättningar för att klara grundskolan. Det är barn vars föräldrar saknar grundskoleutbildning och det är barn som kommit till Sverige efter grundskolestarten. Men föräldrars utbildningsnivåer påverkar alla barns skolresultat. Elever med lågutbildade föräldrar har generellt sämre skolresultat än elever vars föräldrar har gymnasie- eller högskoleutbildning. 73 Det finns också samband mellan föräldrars och barns utbildningsnivåer där barn till föräldrar utan 69 Mistra Urban futures (u.å) 70 Mistra Urban futures (u.å) 71 Folkhälsomyndigheten (2018) 72 Göteborg (2014) 73 Stockholm Stad (2015)

Eskilstuna kommun Datum 19 (23) eftergymnasial utbildning inte vidareutbildar sig i samma utsträckning som barn med högutbildade föräldrar. 74 Samtidigt är det viktigt med ett ensidigt fokus på enskilda skolors resultat. Det finns samband mellan skolresultat och fattigdom, skolresultaten på en enskild skola säger egentligen inte så mycket om den enskilda skolans kvalité. Vad skolans resultat visar är istället i hög grad en indikator för socioekonomisk status i form av familjers ekonomiska situation i upptagningsområdet. 75 5.7 Jämställdhet Jämställdhet mellan flickor och pojkar, kvinnor och män är både en förutsättning för och en stor del av allt arbete för ett socialt hållbart samhälle. Det handlar om en ojämlik fördelning av makt, inflytande och resurser i samhället som ger flickor och kvinnor mindre möjligheter att forma sina liv. 76 Orättvisor mellan könen påverkar också hälsan genom en orättvis fördelning av tillgång till arbete, fritid och möjligheter för kvinnor att förbättra sina liv. 77 Det yttersta uttrycket för ojämställdheten är mäns våld mot kvinnor. Det är inte bara ett av världens största folkhälsoproblem utan även ett demokratiproblem då mäns våld begränsar flickor och kvinnors tillträde till offentliga rum och utrymme i det offentliga samtalet. 78 Jämställdhetsanalyser av bakomliggande faktorer till trygghet är alltid viktiga. Om inte hänsyn tas till kön syns aldrig hela bilden av hur verkligheten ser ut. Det skillnader som syns i jämförelser mellan bostadsområden innehåller alltid en könsdimension där det genomgående är kvinnor i områden med sämre utfall som har sämre förutsättningar än män i samma bostadsområden. Samma sak gäller även i de bostadsområden med bäst utfall, kvinnorna har i jämförelse med männen generellt sämre förutsättningar. Undantaget i Eskilstuna är utbildningsnivå. Kvinnor är välutbildade i högra utsträckning än män i kommunen och särskilt i bostadsområden med bättre förutsättningar där andelen män med högst grundskola är större än andelen kvinnor med högst grundskola. Men det finns ytterligare ett undantag. I bostadsområden med sämre utfall är visserligen andelen kvinnor med högskoleutbildning större än andelen män. Däremot är också gruppen kvinnor med högst grundskoleutbildning större än gruppen män med högst grundskola i socioekonomiskt svagare områden, något som inte är fallet sett till hela kommunen eller till socioekonomiskt starkare bostadsområden. 79 Tillgång till det offentliga rummet är inte jämställt mellan kvinnor och män. Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsmätningar visar klart att kvinnor upplever otrygghet ute sent på kvällen i högre utsträckning än män. 80 Den nationella folkhälsoenkäten ger samma bild. Andelen kvinnor som är rädda att gå ut ensam har 74 Folkhälsomyndigheten (2018) 75 Marmot M (2006) 76 FN (u.å) 77. Statens folkhälsoinstitut (2008). 78 Eskilstuna (2015d) 79 Eskilstuna kommun (2015b) och Eskilstuna kommun (2016a). 80 BRÅ (2017)

Eskilstuna kommun Datum 20 (23) mer än tre gånger så stor som andelen män och har varit så de senaste tio åren. 81 Det är ingen skillnad i Eskilstuna. I Polisens trygghetsmätning från 2015 är det 43 % av kvinnor som känner sig trygga ute ensam en sen kväll. Motsvarande för män är 67 %. 82 Otryggheten begränsar kvinnors tillgång till det offentliga rummet i högre utsträckning än för män. Jämställdhetsperspektivet är centralt för trygghetsarbete. 81 Resultat och tidserier Nationella folkhälsoenkäten, obearbetad 82 Eskilstuna kommun (2016b) Polisen Ur kartläggning av våld mot kvinnor i Eskilstuna

Eskilstuna kommun Datum 21 (23) Referenser Adman, P (2003) Arbetslöshet, arbetsplatsdemokrati och politiskt deltagande. I SOU 2005:12. Bengtsson (2003) Vem röstar och varför? - En analys av valdeltagandet i 2002 års kommunfullmäktigeval. DS 2003:53 BRÅ (2009) Otrygghet och segregation Bostadsområdets betydelse för allmänhetens otrygghet och oro för brott. Rapport 2008:16 BRÅ (2017) Den nationella trygghetsundersökningen 2017 (NTU) Elektronisk. Tillgänglig: https://bra.se/publikationer/arkiv/publikationer/2018-01-29-nationellatrygghetsundersokningen-2017.html Bråmå, Å (2006) Studies in the Dynamics of Residential Segregation. Geografiska regionstudier NR 67. Uppsala Universitet. Eskilstuna kommun (2015a) Hur mår barn och unga i Eskilstuna? En lägesrapport om folkhälsa 2015. Eskilstuna kommun (2015b) Eskilstuna kommuns arbete att förebygga social oro. Områdesanalyser bilagor KSKF/2015:562. Eskilstuna kommun (2015c) Eskilstuna kommuns policy för folkhälsa och social uthållighet KSKF/2015:579 Eskilstuna kommun (2015d) Eskilstuna En fristad för kvinnor. Eskilstuna kommun (2016a) Områdesfakta Eskilstuna kommun (2016b) Polisen Ur kartläggning av våld mot kvinnor i Eskilstuna KSKF/2016:507 Estrada, F & Nilsson, A (2006) Segregation och utsatthet för egendomsbrott - Betydelsen av bostadsområdets resurser och individuella riskfaktorer. Institutet för framtidsstudier Folkhälsomyndigheten (u.å) Resultat och tidserier. 2004-2016. Nationella folkhälsoenkäten, obearbetad. (Elektronisk) Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/statistik-uppfoljning/enkater- undersokningar/nationella-folkhalsoenkaten/resultat-2016/resultat-a-o-tidserier- 2016.xls Folkhälsomyndigheten och SKL. Mötesplats social hållbarhet (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.motesplatssocialhallbarhet.se/

Eskilstuna kommun Datum 22 (23) Folkhälsomyndigheten (2018) Folkhälsans utveckling (Elektronisk) Tillgänglig: https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/folkhalsansutveckling/ FN (u.å) Agenda 2030. Tillgänglig: www.globalamalen.se Gerrell, M (2013) Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital. Malmö Universitet. Göteborg Stad (2014) Skillnader och livsvillkor Göteborg 25. Återgivet ur - Economic implications of socio-economic inequalities in health in the European Union Länsstyrelsen Västra Götaland Samhälleliga kostnader för ojämlikhet i hälsa i västra Götaland s 4. Malmö Stad (2013) Malmös väg mot en hållbar framtid - Hälsa, välfärd och rättvisa. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. 3 uppl. Marmot M (2006) Statussyndromet. Natur och Kultur. Mistra Urban futures (u.å) Projekt Kairos Tillgänglig: https://www.mistraurbanfutures.org/sv/projekt/kairos MSB (u.å.) Social risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering Slutsatser från ett forskningsprojekt. Nettle, D Why Are There Social Gradients in Preventative Health Behavior? A Perspective from Behavioral Ecology Nilsson I, & Wadeskog A(2012), Utanförskapets ekonomiska sociotoper. Socioekonomisk analys på stadsdelsnivå inom ramen för Healthy Cities Avrapportering från pilotfas Palander, C (2006). Områdesbaserad politik för minskad segregation. Avhandling, Uppsala Universitet Polisen (2015) Utsatta områden -sociala risker, kollektiv förmåga och oönskade händelser Polisen (2017) Utsatta områden - Social ordning, kriminell struktur och utmaningar för polisen. Nationella Operativa Avdelningen (NOA). (Elektronisk) Tillgänglig: https://polisen.se/siteassets/dokument/ovriga_rapporter/utsatta-omraden-socialordning-kriminell-struktur-och-utmaningar-for-polisen-2017.pdf Region Västra Götaland (2011) Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland - En beräkning av vad socioekonomisk ojämlikhet i hälsa kostar samhället. (Elektronisk) Tillgänglig: http://nyheter--vgregion--