Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn



Relevanta dokument
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Södertälje

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

4. Behov av hälso- och sjukvård

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsopolitiskt program

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR


Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Vård på lika villkor

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

Folkhälsoplan Essunga kommun

Sörmlänningar tycker om vården

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa

Folkhälsoplan

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Resursfördelning Region Östergötland

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Stockholmsvården i korthet

Sveriges elva folkhälsomål

Trend Vårdbarometern

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Gotland i NYSAM Vem är gotlänningen? Rolf Forsman

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Inledning

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Verksamhetsplan

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Hälsoplan för Årjängs kommun

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för behov, uppdrag och uppföljning. Aleksandra Cavic & Anna Stålhammar

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018


Länsgemensam folkhälsopolicy

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Yttrande över motion 2016:20 av Tara Twana (S) om åtgärder för att motverka våld mot hemlösa missbrukande kvinnor

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Verksamhetsplan för år 2014

HSN:s planering och uppföljning

En god vård? SoS 2018

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Transkript:

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Nykvarn Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003

Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Nykvarn bor drygt 8 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 6,7 % (547 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet invånare ökar, en ökning förväntas inom åldersklassen 65 79 år. I åldersklassen 20 39 år förväntas ingen förändring. Tab 1. Antal invånare i Nykvarn 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) 0 6 708 722 14 2,0 7 19 1 746 1 840 42 5,4 20 39 2 037 2 046 61 0,5 40 64 2 915 3 129 215 7,4 65 79 596 798 202 33,9 80 w 160 173 13 8,3 Totalt 8 161 8 708 547 6,7 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Nykvarn en högre andel i åldersklasserna 7 19 år och 40 64 år. Andelen vuxna 20 39 år 80 år och äldre är lägre. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i Nykvarn och Stockholms län. Åldersklass 2002 Nykvarn 2006 Nykvarn 2002 SLL 2006 SLL 0 6 8,7 8,3 8,0 8,2 7 19 21,4 21,1 15,7 15,5 20 39 25,0 23,5 30,2 29,3 40 64 35,7 35,9 32,0 33,0 65 79 7,3 9,2 9,6 9,6 80 w 2,0 2,0 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Nykvarn Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Nykvarn är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet för länet. Tab 3. Andel invånare 25 74 år med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Nykvarn och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning % Utländsk 2 bakgrund % Nykvarn 27,6 12,7 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Nykvarn är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 74 år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Nykvarn anser en något lägre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Nykvarn 63 SLL 66 Min Max 56-79 Kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Nykvarn är andelen kariesfria 3- åringar högre än genomsnittet i länet, andelen kariesfria 19-åringar är lägre. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Nykvarn och Stockholms län år 2001. Källa Tandvårdsenheten. 3-åringar 19-åringar Nykvarn 98,7 16,7 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Högre medellivslängd än länet för män och lägre för kvinnor Kvinnorna i Nykvarn har en lägre medellivslängd än genomsnittet för länet. Medellivslängden för männen är högre än länets genomsnitt. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Nykvarn och Stockholms län. Kvinnor Män Nykvarn 81,3 78,3 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar lägre för män än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Nykvarn är lägre för män jämfört med länet. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Nykvarn och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Nykvarn 23 10 16 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Högre andel kvinnliga förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionerade kvinnor i Nykvarn är högre än genomsnittet för länet. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Nykvarn och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Nykvarn 18 11 14 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 5

Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har Nykvarn en mycket lägre andel som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Andelen som har förtroende för sjukvården är också lågt. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Nykvarn 60 77 44 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Nykvarn. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Nykvarn finns följande utbud av vård och tandvård Nykvarns vårdcentral (där det också finns hemsjukvård). Primärvårdsjourmottagningen är lokaliserad inom akutmottagningen på Södertälje sjukhus. MVC-verksamhet bedrivs Mödravårdscentralen Lotsen och på Oxbackskliniken (privat). Vid vårdcentralen bedrivs BVC. Ungdomsmottagning finns i Södertälje. Sjukgymnastik finns vid vårdcentralen. Den geriatriska vården för Nykvarnsborna bedrivs på Södertälje sjukhus. Öppen psykiatrisk vård för barn och ungdomar och för vuxna finns i Södertälje. För Nykvarns kommun finns beroendemottagning genom avtal med Beroendecentrum Stockholm. Barnhabilitering finns i Botkyrka, och vuxenhabilitering i Tullinge. I Södertälje kommun finns 3 läkare inom invärtesmedicin, 4 gynekologi, 3 ögon, 1 hud, 1 plastikkirurgi, 2 kirurgi, 1 psykiatri och 4 allmänmedicin. Tretton privata sjukgymnaster samt ett antal kiropraktiker har mottagning i Södertälje. Dessutom erbjuder Vidarkliniken rehabilitering, somatisk vård och astma-allergimottagning. I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7

Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8

Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Nykvarn gjorde år 2002, 45 559 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 582 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Nykvarn / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 23 948 2 934 3 468 Geriatrik 251 31 50 Psykiatri 1 982 243 604 Akutsjv. 19 378 2 374 2 539 Totalt 45 559 5 582 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Nykvarn hade förra året 1 145 slutenvårdstillfällen. Det var 140 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 Vårdområde Antal vtf Nykvarn/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik 29 4 13 Psykiatri 45 6 13 Akutsjv 1 071 131 119 Totalt 1 145 140 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Nykvarn är andelen barn och ungdomar som besökt tandvården högst för hela länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Nykvarn 98,8 98,9 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Nykvarn. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 134 Mkr, dvs 15 222 kr per invånare Hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i Nykvarn kostade förra året 134 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Nykvarn. Vårdområde MKr Nykvarn Primärvård 23 Geriatrik 5 Psykiatri 14 Akutsjukvård 69 Läkemedel 16 Övrigt 7 Totalt 134 Kostnaden per invånare är 15 222 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986. Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmässiga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Nykvarn. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Nykvarn 52 191 51 706 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 3 545 62 127 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något lägre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är högst i Nykvarn. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Nykvarn 2 412 8 918 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Nykvarn 2 462 9 103 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 2 exklusive tandvården 10

Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Nykvarn finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Nykvarn: 4 SINSS Samverkan i Nykvarn, Salem, Södertälje. Samverkansavtal mellan SLL (Sydvästra sjukvårdsområdet, Södra Länets produktionsområde, Södertälje sjukhus), fria vårdgivare, kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsförmedling rehabilitering och apoteket. Samverkansavtalet gäller: o informationsöverföring och samordnad vårdplanering/utskrivningsklar o läkarinsatser i särskilt boende o funktionshindrade med särskilda behov på sjukhus o personer med behov av andningsstöd i ordinärt boende eller särskilt boende o rehabilitering dygnet runt, samrehab, stroke o VOR-grupper (Vård-, omsorg- och rehabiliteringsplanering runt den enskilde) o samverkan primärvården/hemtjänsten o IT-frågor i vården o samverkansutvecklare Avtal med Nykvarns kommun om samfinansierad folkhälsosamordnare Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) Uppsökande verksamhet för tandvård 11

Om Nykvarn Nykvarns kommun gränsar mot Södertälje, Strängnäs och Gnesta. Kommunen präglas av småhusbebyggelse och är centralt belägen vid E20. De allmänna kommunikationerna är fjärrtåg mot Stockholm/Eskilstuna och bussar mot Södertälje. Kommunen har under senare år vuxit kraftigt. Mer information på kommunens hemsida. Sammanfattning I Nykvarn bor drygt 8 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 6,7%. Nykvarn har en högre andel 7 19-åringar och 40 64 åringar, medan andelen 20 39 år och 80 år och äldre är lägre jämfört med länet. Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre än länets genomsnitt, medan andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre. I Nykvarn finns en högre andel kariesfria barn, kvinnorna har lägre medellivslängd, männen har högre, och andelen förtidspensionerade kvinnor är högre än länets genomsnitt. Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver är betydligt lägre jämfört med genomsnittet för länet. Befolkningen i Nykvarn gjorde år 2002, 45 559 öppenvårdsbesök. Det innebar 5 582 besök per 1000 invånare. Befolkningen i Nykvarn hade förra året 1 145 slutenvårdstillfällen. Det var 140 vårdtillfällen per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i Nykvarn är 134 Mkr. Kostnaden per invånare är 15 222 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12