Preoperativ handdesinfektion inom operationssjukvård

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Avdelning för omvårdnad Ingrid Jörstad Åsa Stenman Preoperativ handdesinfektion inom operationssjukvård Preoperative hand disinfection in operating room nursing Omvårdnad C-uppsats Datum: 08-09-15 Handledare: Ann-Catrin Blomberg Examinator: Lillemor Lindwall Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

SAMMANFATTNING Titel: Avdelning: Kurs: Författare: Handledare: Preoperativ handdesinfektion inom operationssjukvård Preoperative hand disinfection in operating room nursing Avdelning för omvårdnad, Karlstads Universitet Omvårdnadsforskningens teori och metod III examensarbete, 10 p, C-nivå Ingrid Jörstad och Åsa Stenman Ann-Catrin Blomberg Sidor: 20 Nyckelord: Operating room nursing, hand disinfection, hand antisepsis, guidelines Inom operationssjukvård förebyggs postoperativa infektioner genom att operationspersonalen utför preoperativ handdesinfektion. Det finns två handdesinfektionsmetoder som rekommenderas att använda, Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (Sterillium) och Metod 2 för antiseptisk handdesinfektion (Hibiscrub). Syftet med studien var att studera och jämföra olika preoperativa handdesinfektionsmetoder inom operationssjukvård. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga studier. Systematiska sökningar gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt via manuella sökningar. Sökorden användes enskilt och i kombination. Jämförelse gjordes av de två rekommenderade handdesinfektionsmetoderna utifrån evidens samt framkomna kategorier: effekter, hudens tolerans och tid. Den preoperativa alkoholbaserade handdesinfektionsmetoden med Sterillium (Metod 1) var betydligt mer effektiv än den preoperativa antiseptiska handdesinfektionsmetoden med Hibiscrub (Metod 2). Den visade även bättre resultat gällande hudens tolerans, operationstidens längd samt att den var mer tidssparande och smidigare att utföra. Det visade sig också ha betydelse på effekten hur den preoperativa alkoholbaserade handdesinfektionen utfördes. I studiens resultat framkom inget som styrkte Metod 2. Justerad och godkänd Datum Examinerande lärare

Innehållsförteckning INTRODUKTION 4 Historik 4 Vårdhygien 4 Endogen och exogen smittöverföring 5 Betydelsen av handhygien inom operationssjukvård 6 Preoperativ handdesinfektion 7 Problemformulering 9 Syfte 9 METOD 9 Litteratursökning 10 Urval 10 Databearbetning 11 Etiska överväganden 11 RESULTAT 12 Effekter 12 Hudens tolerans 13 Tid 14 Sammanfattning av resultatet 15 DISKUSSION 15 Resultatdiskussion 15 Metoddiskussion 17 Uppsatsens betydelse 17 REFERENSLISTA 18 BILAGOR Bilaga 1: Artikelmatris

INTRODUKTION Historik Under 1800-talet fanns bland sjukvårdspersonal stor okunnighet om bakterier och hur smitta sprids. Dödligheten var hög på våra sjukvårdsinrättningar beroende på dålig hygien, smuts och trängsel (Ericson & Ericson, 1998). Under 1800-talet upptäckte den österrikiska läkaren Semmelweiss (Rothrock, 2003; Ericson & Ericson, 1998) att den ökad dödlighet hos nyförlösta kvinnor orsakades av dålig handhygien hos läkare. På det allmänna barnbördshuset i Wien införde Semmelweiss obligatorisk handtvättning med klorvatten före undersökning av patienter. Dödligheten sjönk från 10 % till 1 %. Semmelweiss fick själv aldrig uppleva den berömmelse han var värd. Professorn Pasteur kunde ett antal år senare bekräfta Semmelweiss teori angående handhygien och kontaktsmitta (Ericson & Ericson, 1998). Han upptäckte att det fanns små, osynliga partiklar som levde i luften samt att partiklarna gick att oskadliggöra genom hetta (Rothrock, 2003). Aseptikens fader Lister kartlade på 1860-talet sammanhanget mellan bakterier och infektion och utvecklade Pasteurs arbete (Rothrock, 2003). Lister införde betydelsen av desinfektion av hud, suturmaterial och sår vilket ledde till att dödligheten sjönk enormt. Lister införde även handskar vid operationer för att skydda händerna mot desinfektionsmedlen. Den amerikanska kirurgen Emerson Brewer fick stora framgångar i början av 1900-talet genom modernisering av den aseptiska teknik samt den första autoklaven. Infektionsfrekvensen sjönk genom hans nya upptäckt. I början av 1900-talet infördes särskilda arbetskläder på operationsavdelningar för att förhindra införandet av smitta utifrån. Tidigt upptäcktes att anledningen till postoperativa infektioner var att bakterier fördes in i vävnaden under operation. På 1970-talet kom preoperativt antibiotikaprofylax för att förhindra sårinfektioner. Kraven på god hygien i operationssalarna har därefter ökat genom implantationskirurgins utveckling, vilket lett till bland annat olika typer av ventilationssystem (Socialstyrelsen, 2006). Florence Nightingale är en av de första kända operationssjuksköterskorna som under 1850- talet gjorde stora insatser inom hygienområdet vilket ledde till att dödligheten minskade. Genom att utveckla sjukhushygienen och skapa olika renlighetsåtgärder (Rothrock, 2003; Ericson & Ericson, 1998) kom hennes insatser inom hygienområdet att bidra till minskad dödlighet (Rothrock, 2003; Ericson & Ericson, 1998). Vårdhygien Vårdhygien hör samman med patienters och personalens säkerhet och välbefinnande, samt att den utgör en viktig del i vårdens kvalitetsarbete (Rothrock, 2003; Socialstyrelsen, 2006; SOSFS 2005:12). Den vårdhygeniska verksamhetens mål är att sänka antalet möjliga vårdrelaterade infektioner. För att vården skall kunna bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, måste utrustning och lokaler vara ändamålsenliga samt att personalen skall ha adekvata kunskaper. Vårdgivaren ansvarar för att det skall finnas personalresurser och utrustning så att arbetet kan utföras korrekt. All vårdpersonal ansvarar själva för att arbeta på ett sådant sätt att risken för vårdrelaterade infektioner minimeras (Socialstyrelsen, 2006). Hälso- och sjukvård skall enligt Hälso- och sjukvårdslagen [HSL] 1982:763 bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Vården skall vara av god kvalitet och god hygienisk standard, så att patientens behov av trygghet tillgodoses i vården. 4

Patientens omhändertagande och säkerhet skall tillgodoses enligt gällande kvalitetssystem (SOSFS 2005:12). Det skall inom varje vårdverksamhet finnas metoder, rutiner och resurser som säkerställer verksamhetens kvalitet och dessa skall fortlöpande utvecklas samt utvärderas. Kvalitetssystem skall ha mätbara mål anpassade till verksamheten och dokumenterade rutiner för hur kvaliteten i verksamheten säkras och styrs. Kvalitetssystemets syfte är att skapa ordning och reda samt förebygga skador, felhandlingar och avvikelser. Kvalitetssystemet skall tydliggöra rutiner för personalen, för samarbete och samverkan vid omhändertagande av patient. Kvalitetssystem skall även innehålla rutiner för hur nya metoder skall introduceras, tillämpas och hur inaktuella metoder skall avvecklas. Vårdens basala resurser för att uppnå kvalitet är medarbetarna och därför är det viktigt med kontinuerlig kompetensutveckling (SOSFS 2005:12). Alfredsdottir och Bjornsdottir (2007) visade att ökad arbetstakt och stress samt obalans i personalgruppen, var stora hot mot patientens säkerhet på operationssalen. De menade att genom gott samarbete i teamet, tydliga riktlinjer och checklistor, och genom att upptäcka tänkbara problem samt förebygga dessa, kunde patientens säkerhet förbättras på operationssalen. Vårdarna är skyldig att följa givna föreskrifter och att använda den skyddsutrustning som finns tillgänglig samt att iaktta försiktighet för att förebygga ohälsa och olycksfall (Arbetsmiljölagen 1977:1160). En legitimerad sjuksköterska skall arbeta utifrån hygieniska principer och rutiner samt förebygga smitta och smittspridning (Socialstyrelsen, 2005). I Sverige saknas ett nationellt system för registrering av vårdrelaterade infektioner. Flera kliniker inom den kirurgiska specialiteten har dock utvecklat lokala system för att kunna övervaka infektionsincidenter som framför allt används för kvalitetsuppföljning. Inom vissa specialiteter finns det nationella kvalitetsregister som innehåller operationsmetoder samt komplikationer. År 2004 fanns 14 register registrerade i Sverige. I vissa register ingår att registrera postoperativa sårinfektioner (Socialstyrelsen, 2006). Endogen och exogen smittöverföring När bakterier förorenar operationssåret under en operation, finns det risk för en postoperativ sårinfektion, vilket innebär att en infektion uppstår inom 30 dagar efter operation eller inom ett år vid viss implantatkirurgi. Infektionerna kan vara ytliga eller djupa det vill säga, ovan eller under fascian, eller i inre organ (Iwarson-Norrby, 2007). Risken varierar beroende på patientens tillstånd, typ av operation och bakteriemängden som når såret (Svenska Kommunförbundet & Landstingsförbundet [SKL], 2007). Det finns två typer av smittvägar inne på en operationssal, den exogena och den endogena. Den senare härrör från patienten själv då operationssåret blir förorenat med patientens normala hudflora och är vanligast vid infektionskänslig kirurgi. Infektionsrisk föreligger vid alla typer av operationer i de fall patientens hud är koloniserad med virulenta bakterier t.ex. Staphylococcus aures (Rothrock, 2003; Socialstyrelsen, 2006). Den exogena smittan härrör från omgivningen och innefattar luftburen-, kontakt- och droppsmitta (SKL, 2007; Socialstyrelsen, 2006). Vid luftburen smitta får mottagaren i sig eller på sig smittämnet (Iwarson-Norrby, 2007). Droppsmitta och kontaktsmitta kan beskrivas som den smitta som finns inom en armlängds avstånd från operationsområdet. Med en direkt kontaktsmitta menas att smitta överförs mellan smittkällan och den mottagliga individen. Indirekt kontaktsmitta innebär smitta via händer eller ett kontaminerat föremål (Iwarson- 5

Norrby, 2007; Socialstyrelsen, 2006). En smittdos är den mängd mikroorganismer som mottagaren utsätts för, medan en infektionsdos är den mängd mikroorganismer som behövs för att en infektion skall uppstå, beroende av hur mottaglig individen är samt smittämnets art (Socialstyrelsen, 2006). En typ av kontaktsmitta kan vara hudbakterier från personalen som kan nå operationssåret direkt via hål på operationshandskarna eller genom att de vandrar via operationsrocken om denne är genomfuktad. Det har också påvisats att bakterierna kan vandra från bland annat underarmen via operationsrocken och ner i operationssåret. Sannolikt handlar det om mycket små bakterier om operationsrocken inte är genomfuktad (SKL, 2007; Socialstyrelsen, 2006). Betydelsen av handhygienen inom operationssjukvård Vårdarens händer förmedlar ofta smittspridning både direkt och indirekt. Även en vanlig luftvägsinfektion kan spridas via kontakt genom händerna och inte enbart via luften. (SKL, 2007). Att avlägsna smuts och minska den transienta floran (den som inte tillhör normalfloran) är handhygienens yttersta mål (Socialstyrelsen, 2006). God handhygien är bekräftat som en enkel men kraftfull teknik gällande att förebygga vårdrelaterade infektioner (Hilburn, Hammond, Fendler & Groziak, 2003). Ringar bör inte bäras ur hygiensynpunkt vid vårdarbete då många bakterier trivs under ringar (Fagernes & Nord, 2007; AORN Recommended Practices Comittee, 2004; Socialstyrelsen, 2006; SOSFS 2007:19). Bartlett, Pollard, Bowker och Bannister (2002) undersökte bakterieantalet och smyckens betydelse på operation. Smycken som undersöktes var fingerringar, örhängen och näspiercing. Det lägsta bakterieantalet uppmättes på kontrollytan av huden, ökade på smyckets yta och högsta värdet var på huden under smycket. Det var en statistisk signifikant skillnad mellan antalet på kontrollhuden och på smyckets yta gällande fingerringar. Fagernes och Nords (2007) studie var att beskriva växten av bakterier på släta ringar burna i patientkontakt, jämfört med andra typer av ringar. Resultaten visade signifikant få bakterier på släta ringar jämfört med icke släta ringar. Staphylococcus aures hittades endast på två ringar och dessa var släta ringar. Gramnegativa stavar hittades på både släta och icke släta ringar. Det var få bakterier på släta ringar jämfört med icke släta ringar. Men det finns en ökad risk att också släta ringar representerar en fara för infektioner. Trick et al. (2003) studerade effekten av bakterieförekomsten i samband med användning av ringar. Resultatet visade att användning av ringar ökade förekomsten av sjukvårdsrelaterade bakterier samt att graden av handnedsmutsning var signifikant högre vid ringanvändning jämfört med när ringar inte användes. I studien jämfördes också användning av ringar endast i hemmet, både i hemmet och på arbetet eller ingen användning av ringar över huvud taget. Det framkom att bära ringar endast hemma inte var någon risk för nedsmutsning med någon transient organism. Däremot om ringar används både hemma och på arbetet var det en oberoende riskfaktor (Trick et al. 2003). Handens naglar ska vara kortklippta, detta underlättar rengöring och desinfektion. Nagellack ska inte användas då detta kan dölja smuts. Även konstgjorda naglar är olämpliga att använda vid vårdarbete. (AORN Recommended Practices Committee, 2004; Rothrock, 2003; Socialstyrelsen, 2006). Sedan 1980-talet rekommenderas i Sverige att alkoholbaserat handdesinfektionsmedel ska användas för handhygien (Socialstyrelsen, 2006; SOSFS 2007:19). Händerna ska tvättas med vatten och flytande tvål om de är synligt smutsiga eller känns smutsiga (AORN Recommended Practices Committee, 2004; Socialstyrelsen, 2006; SOSFS 2007:19). Då händerna har tvättats ska de torkas med rent papper, inte textilhandduk, 6

eftersom fuktiga handdukar kan överföra bakterier (Socialstyrelsen, 2006). När händerna är torra ska de desinfekteras med alkohol (Socialstyrelsen, 2006; SOSFS 2007:19). Fuktiga händer späder ut alkoholen och effekten försämras. Tekniken vid handdesinfektionen är viktig, mängden alkohol varierar efter handstorlek, ofta används cirka 2-4 ml. Handdesinfektionsmedlet ska gnidas in på händerna ända tills de känns torra, då har alkoholen dunstat. Att händerna gnids mot varandra ger effektivare desinfektion och återfettningsmedlet verkar i huden (Socialstyrelsen, 2006). Att kontinuerligt använda handbalsam för att förhindra uttorkning är att rekommendera (AORN Recommended Practices Committee, 2004; Rothrock, 2003; Socialstyrelsen, 2006). Preoperativ handdesinfektion Avsikten med preoperativ handdesinfektion är att minska både den transienta och residenta hudfloran under en begränsad tid (Socialstyrelsen, 2006). Avsikten med preoperativ handdesinfektion är att avlägsna smuts och hudfett från underarmar, händer och naglar samt att reducera antalet mikroorganismer (Rothrock, 2003; Socialstyrelsen, 2006). Huden kan aldrig bli steril, men genom att reducera mikroorganismerna blir huden kirurgiskt ren. Operationspersonalen bör ha god hälsa och även ha intakt hud. Sår eller skadad hud, hos personalen, kan vara ett fäste för bakterier, vilket kan medföra att patienten får en sårinfektion (Rothrock, 2003). Enligt Kelsall, Griggs, Bowker och Bannister (2006) ökades antalet ytliga bakterier på huden vid användning av ringar på fingrarna. Även om preoperativ handdesinfektion reducerade dessa, påvisade resultatet att det var mer bakterier under ringarna än på närliggande hud eller på motsvarande hand. Det idealiska är att ringar inte skall användas av operationspersonal. Före den preoperativa handdesinfektionen var det högre bakterieantal på huden under ringen än på de övriga ställena. Efter den preoperativa handdesinfektionen var bakterieantalet reducerat på alla mätställen. Om ringen togs bort före den preoperativa handdesinfektionen, var det trots allt mer bakterier på huden där ringen hade suttit än på kontrollfingret. Majoriteten av bakterierna som fanns på huden under ringarna var koagulasnegativa stafylokocker och typ av ring hade ingen betydelse (Kelsall, Griggs, Bowker & Bannister, 2006). Det finns olika metoder för att rengöra händerna före en operation. Olika tester har visat på effekter av preoperativ handhygien. Tvätt med tvål och vatten minskar inte den transienta hudfloran lika effektivt som att använda klorhexidinhaltig tvål. Förstahandsvalet vid preoperativ handdesinfektion är alkoholhaltiga handdesinfektionsmedel på grund av att de är hudvänliga och innehåller återfettningsmedel samt att den antibakteriella effekten är bra och desinfektionen tar kort tid. Medlen som rekommenderas för handdesinfektion skall vara skonsamma mot huden samtidigt som de skall ha en snabb effekt mot ett brett spektra mikroorganismer. Inom operationssjukvård förebyggs postoperativa sårinfektioner genom att personalen desinfekterar sina händer innan de tar på operationshandskarna (Socialstyrelsen, 2006). Det är bra att alltid välja ett medel som passar sin egen hud (SKL, 2007). Statens kommuner och landsting (SKL 2007 s.11-12) har utformat två olika metoder för preoperativ handdesinfektion som rekommenderas inom operationssjukvården i Sverige. Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion och Metod 2 för antiseptisk handdesinfektion. 7

Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (Sterillium) Före dagens första operation och efter längre uppehåll samt mellan operationerna och efter långa operationer. 1. Använd flytande tvål eller fast engångstvål. 2. Skölj händer och underarmar i rinnande vatten. 3. Rengör naglarna vid behov. Naglarna ska vara rena och kortklippta. 4. Tvätta händer och underarmar. 5. Torka torrt. 6. Desinfektera händer och underarmar med ett alkoholbaserat huddesinfektionsmedel. 7. Använd minst 3 ml desinfektionsmedel. 8. Gnid in händer och underarmar under minst 3 minuter enligt ett schema som säkerställer att desinfektionsmedlet når hela den avsedda hudytan. Ingnidningen ska pågå under minst 3 minuter. Om huden hinner bli torr dessförinnan, vilket är vanligt, tas mer desinfektionsmedel. Mellan två operationer 1. Skölj bort eventuell talk. Metod 2 för antiseptisk handdesinfektion (Hibiscrub) Använd flytande desinfekterande tvål, som innehåller exempelvis 4-procentig klorhexidin eller medel med motsvarande effekt. Före varje operation 1. Skölj händer och underarmar i rinnande vatten. 2. Rengör naglarna vid behov. Naglarna ska vara rena och kortklippta. 3. Tag minst 5 ml av den desinfekterande lösningen. 4. Tvätta händer och underarmar omsorgsfullt under minst 1 minut. 5. Skölj noggrant. 6. Tag minst 5 ml av den desinfekterande lösningen. 7. Tvätta händer och underarmar omsorgsfullt under minst 2 minuter. 8. Skölj noggrant under minst 30 sekunder. Håll händerna så att vattnet rinner från händerna mot armbågarna. 9. Torka torrt. 2. Torka händer och underarmar. 3. Desinfektera händer och underarmar med ett alkoholbaserat huddesinfektionsmedel. 4. Använd minst 3 ml desinfektionsmedel. 5. Gnid in händer och underarmar under minst 3 minuter enligt ett schema som säkerställer att desinfektionsmedlet når hela den avsedda hudytan. Ingnidningen ska pågå under minst 3 minuter. Om huden hinner bli torr dessförinnan, vilket är vanligt, tas mer desinfektionsmedel. 8

Problemformulering Dagens hälso- och sjukvård förväntas utgå från vetenskap och beprövad erfarenhet. Det finns behov av att identifiera frågor, söka relevant forskningslitteratur, för att finna tillgängliga vetenskapliga bevis och kritiskt granska dem samt använda dem som beslutsunderlag (Willman, Stoltz & Bathsevani, 2006). Med evidensbaserad omvårdnad menas att söka vetande om och säkra vetenskapliga bevis för att säkerställa den omvårdnad som tillägnas patienten. Operationssjuksköterskan förväntas ha ett vetenskapligt förhållningssätt för att kunna uppnå en evidensbaserad hälso- och sjukvård. Idag finns det två rekommenderade metoderna Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (Sterillium) och Metod 2 för antiseptisk handdesinfektion (Hibiscrub) som används för att förhindra postoperativ sårinfektion, men finns det studier som visar på evidens? Utifrån vår erfarenhet som operationssjuksköterskor finns det olika metoder att utföra den preoperativa handdesinfektionen. Som operationspersonal följer man de riktlinjer som förespråkas inom området utan att efterfråga om deras relevans. Vi menar att den preoperativa handdesinfektionen är en viktig del inom operationssjukvård gällande hygienrutiner, för att skydda patienten mot postoperativa infektioner och därför borde det vara intressant att studera och jämföra olika metoder som finns i vetenskaplig forskning. Syfte Syftet med studien var att studera och jämföra olika preoperativa handdesinfektionsmetoder inom operationssjukvård. Följande frågeställningar är av intresse: Vilka metoder används och hur? METOD Vi valde att göra en systematisk litteraturstudie för att studera vår forskningsfråga (Polit & Beck, 2006) Den aktuella litteraturen inom området har studerats, kartlagts och analyserats. Alla vetenskapliga artiklar har systematiskt sökts, kritiskt granskats och analyserats enligt Polit och Becks (2006) åtta steg: 1. Leta efter och identifiera nyckelord och begrepp 5. Läs relevanta referenser och gör 6. Organisera referenser 2. Identifiera potentiella referenser genom elektronisk eller manuell sökning 3. Ta fram möjliga referenser 4. Urskilj relevanta och lämpliga referenser samt förkasta irrelevanta och olämpliga referenser 7. Analysera och integrera materialet 8. Skriv litteraturstudie Figur 1. Översiktsbild av arbetsmetod för litteraturstudier (Polit och Beck, 2006). 9

Litteratursökning Systematiska sökningar gjordes i elektroniska databaser, CINAHL och Medline. För att utöka sökningen gjordes även en manuell sökning utifrån artiklarnas referenslistor. Relevanta sökord och dess kombinationer användes både enskilt och i kombination (tabell 1). Tabell 1. Databassökning i CINAHL och Medline samt antal träffar och urval 1-3 (2007-12-08). Sökord CINAHL Urval 1 Urval 2 Valda artiklar 1. operating room nursing and handwashing 8 3 1 1 2. operating room nursing and guidelines and hand 4 2 0 hygiene 3. operating room nursing and perioperative care 13 1 0 4. hand hygiene and perioperative care 6 2 0 5. handwashing and perioperative care 9 3 0 6. operating room nursing and hand scrubs 4 2 0 7. guidelines and hand rubbing 21 11 3 1 8. hand disinfection and recommendation 4 3 0 9. handcleaning 7 3 0 10. hand disinfection and surgical 89 3 2 2 11. hand rubbing and surgical 34 5 2 1 Sökord Medline Urval 1 Urval 2 Valda artiklar 1. operating room nursing and handwashing 8 6 0 2. handwashing and perioperative care 4 2 0 3. perioperative care and hand disinfection 1 1 0 4. hand scrubs 6 2 0 5. hand antisepsis 31 15 1 1 6. guidelines and hand rubbing 5 1 0 7. hand hygiene and recommendation 4 1 0 8. handcleaning 10 1 0 9. hand disinfection and surgical 37 6 3 3 Totalt 305 73 12 9 Urval I föreliggande studie inkluderades artiklar i CINAHL från 2000-2007 och i Medline från 2001-2007 som var skrivna på svenska, norska och engelska språket. Operationssjukvård och operationspersonal var sökord vid urvalet av artiklar. Exklusionskriterier var produktbeskrivningar gällande kemiska substanser. Urval av artiklarna gjordes i tre steg. Urval 1 resulterade i 73 artiklar vars titlar var relevanta för studiens syfte. Titlar och abstracts studerades av båda författarna och de som var förenliga med studiens syfte valdes ut. Flera av artiklarna var dubbletter. Urval 2 resulterade i 12 artiklar som studerades mer grundligt genom att bedöma om artiklarna motsvarade studiens syfte. Urval 3 resulterade i 9 artiklar efter att artiklarnas vetenskaplighet hade granskats enligt granskningsmallen protokoll för granskning av vetenskapliga kvantitativa och kvalitativa artiklar utarbetade av Avdelningen 10

för omvårdnad vid Karlstads Universitet. Via manuell sökning hittades 2 relevanta artiklar som också granskades enligt ovan. Datamaterialet kom att omfatta 11 vetenskapliga studier vilka redovisas i en artikelmatris (se bilaga 1). Databearbetning Databearbetningen gjordes genom att materialet lästes upprepande gånger, både enskilt och gemensamt. Bearbetningen skedde på ett metodiskt sätt så att texternas innehåll kunde relateras till studiens syfte. Under processen gjordes markeringar i texten som senare jämfördes av författarna. Sammanställning av materialet gjordes gemensamt genom att jämföra och dela in i olika kategorier (Polit & Beck, 2006; Backman, 1998). De kategorier som framkom var effekter, hudens tolerans och tid. En jämförelse gjordes av de två rekommenderade metoder för preoperativa handdesinfektion (SKL, 2007) utifrån framtagna kategorier. Etiska överväganden Författarna till studien hade ett etiskt förhållningssätt genom att materialet tolkades objektivt samt att resultatet redovisades sanningsenligt. Författarna reserverar sig genom att engelska språket kan tolkas på olika sätt (Polit & Beck, 2006). 11

RESULTAT Resultatet baseras på 11 vetenskapliga studier. En jämförelse av Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (Sterillium) och Metod 2 för antiseptisk handdesinfektion (Hibiscrub) görs utifrån olika bevis. Resultatet preoperativ handdesinfektion presenteras genom tre kategorier med underkategorier; effekter, hudens tolerans och tid. Resultat delen avslutas med en sammanfattning av resultatet. PREOPERATIV HANDDESINFEKTION Effekter Hudens tolerans Tid Torktid Appliceringstid Operationstid Figur 2. Preoperativa handdesinfektion Effekter Preoperativ handdesinfektion och dess effekter har Hübner, Kampf, Kamp, Kohlmann och Kramer (2006a) studerat. Studien visade att genom att utesluta handtvätt, före alkoholbaserad handdesinfektion kan effekten av den preoperativa alkoholbaserade handdesinfektionen förbättras. Resultatet visade att utesluta handtvätt före applicering av handdesinfektion under 1,5 minut var mer effektivt än att tvätta händerna före handdesinfektionen. Den bästa effekten visade sig vara applicering av handdesinfektion under 1,5 minut och därefter låta alkoholen torka i 1 minut. Produkten som användes i studien var Sterillium. Hübner, et al. (2006b) hävdade att det inte fanns någon fördel med att handtvätt skall vara en del av handdesinfektionen, förutom en kort handtvätt på 15 sekunder som effektivt kan reducera sporer. Hübner et al. (2006b) ansåg att den bästa tiden att utföra handtvätt var vid dagens början, senast i slussen till operationsavdelningen. Rekommendation var att senast skall den göras 10 minuter före appliceringen av handdesinfektionen så att huden är tillräckligt torr. Carro et al. (2007) och Pietsch (2001) studerade den preoperativa handdesinfektionens skillnad gällande ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel (Sterillium) och ett antiseptiskt handdesinfektionsmedel (Hibiscrub) för att bestämma deras effektivitet och toleransbarhet för dagligt bruk i klinisk miljö. Resultaten visade att användning av alkoholbaserad handdesinfektion var mer effektivt än den antiseptiska handdesinfektionen både på den omedelbara effekten samt den ihållande effekten. Effekten av bakteriereduceringen med den alkoholbaserade handdesinfektionen var klart större jämfört mot den antiseptiska 12

handdesinfektionen. Detta påvisades också av Kampf et al. (2005) som jämförde den bakteriereducerande effekten av det alkoholbaserade handdesinfektionsmedlet Sterillium med en referensalkohol (n-propanol 60 %) samt fyra övriga produkter bland dem det antiseptiska handdesinfektionsmedlet Hibiscrub. Marchetti, Kampf, Finzi och Salvatorelli (2003) utvärderade fem olika produkter och bland dessa fanns det alkoholbaserade handdesinfektionsmedlet Sterillium och det antiseptiska handdesinfektionsmedlet Hibiscrub. Sterillium och Hibiscrub gav en betydande reducering av resistenta mikroorganismer, vid både omedelbar effekt och ihållande effekt. Sterillium var den enda produkten som var signifikant mer effektiv än referensalkoholen (n-propanol, (60%)), både gällande omedelbar effekt samt ihållande effekt. Larson et al. (2001) studerade den preoperativa handdesinfektionen och jämförde antiseptiskt handdesinfektionsmedel (4 % klorhexidin gluconate) med alkoholbaserad, vattenlös handdesinfektion (61 % ethyl alkohol och 1 % klorhexidin samt mjukgöringsmedel). Avsikten med studien var att jämföra olika handdesinfektionsmetoder med avseende på bland annat antimikrobiella effekter på huden. Resultatet visade att den alkoholbaserade, vattenlösa handdesinfektionen gav en lägre mikrobiell ansamling på huden och den antimikrobiella effekten var betydligt bättre jämfört med den antiseptiska handdesinfektionen (Larson et al., 2001). Hudens tolerans Larson et al. (2001) och Carro et al. (2007) påvisade den preoperativa handdesinfektionens påverkan på hudens tolerans. Larson et al. (2001) visade att den alkoholbaserade, vattenlösa handdesinfektionen (61 % etyl alkohol och 1 % klorhexidin samt mjukgöringsmedel) associerades med mindre hudskador jämfört med den antiseptiska handdesinfektionen (4 % klorhexidin gluconate). Carro et al. (2007) lät det kirurgiska teamet fylla i ett frågeformulär gällande hudens tolerans och godtagbarhet av de jämförande medlen, alkoholbaserad handdesinfektion (Sterillium) och antiseptisk handdesinfektion (Hibiscrub). Det framkom att 25 % av deltagarna ansåg att den alkoholbaserade handdesinfektionsmetoden var svår att utföra, 63 % av deltagarna ansåg att deras hudkondition hade förbättrats efter att de hade använt den alkoholbaserade handdesinfektionen. Vidare framkom att 31 % av deltagarna inte upplevde någon skillnad på de två olika metoderna gällande hudens kondition. Någon deltagare rapporterade att dennes hudkondition hade blivit sämre vid användning av den alkoholbaserade handdesinfektionen. Resultatet visade också att 75 % av deltagarna föredrog alkoholbaserad handdesinfektion och ett fåtal deltagare föredrog antiseptisk handdesinfektion samt någon deltagare hade ingen åsikt (Carro et al., 2007). Pietsch (2001) beskriver att alkoholbaserat handdesinfektionsmedel (Sterillium) tolererades bättre mot huden än antiseptisk handdesinfektion (Hibiscrub). Den alkoholbaserade handdesinfektionen visade bättre resultat gällande hudens kondition. En dramatisk upptäckt var att 25 % av deltagarna inte kunde fullfölja studien på grund av att de inte kunde använda den antiseptiska handdesinfektionen Hibiscrub relaterat till uppkomna hudproblem, medan endast någon deltagare avbröt studien på grund av Sterillium. Parienti et al. (2002) jämförde 75 % aqueous alkohollösning (propanol-1, propanol-2 och mecetronium etilsulfate) och en handtvätt bestående av en anteseptisk handdesinfektion (4% ig povidone iodine eller 4%ig chlorhexidine gluconate). De jämförde följsamheten hos personal, då hudens tolerans var en av faktorerna som belystes. Deltagarna som utförde den preoperativa handdesinfektionen med 13

den alkoholbaserade lösningen hade mindre hudtorrhet samt hudirritationer jämfört med deltagarna som utförde den antiseptiska handdesinfektionsmetoden. Resultatet visade att deltagarna bättre tolererade handdesinfektionen med alkohol och förbättrade därigenom följsamheten med hygienriktlinjerna jämfört med deltagarna som använde antiseptisk handdesinfektion (Parienti et al., 2002). Tid Carro et al. (2007) skriver att operationssjuksköterskor uppskattade den alkoholbaserade handdesinfektionen (Sterillium) mer jämfört med den antiseptiska handdesinfektionen (Hibiscrub). Sjuksköterskorna ansåg att den var mycket lättare att använda och att det var en tidssparande preoperativ handdesinfektionsmetod. Parienti et al. (2002) studerade följsamheten hos personalen gällande jämförelse av alkoholbaserad handdesinfektion och antiseptisk handdesinfektion. Den rekommenderade tiden för utförandet av proceduren var bättre i gruppen som använde den alkoholbaserade handdesinfektionen jämfört med gruppen som använde antiseptisk handdesinfektion. Torktid Larson et al. (2001) visade att alkoholbaserad handdesinfektion (61 % etyl alkohol och 1 % klorhexidin samt mjukgöringsmedel) hade en signifikant kortare torkningstid jämfört med den antiseptiska handdesinfektionen (4 % klorhexidin gluconate). Den alkoholbaserade handtvättens torkningstid var 1,3 minuter jämfört med den traditionella handtvätten som var 2,4 minuter. Den alkoholbaserade handdesinfektionen upplevdes av personalen som en snabbare och smidigare metod. Appliceringstid Kampf, Ostermeyer och Heeg (2005) jämförde fyra olika appliceringstider vid användning av handdesinfektionsmedlet Sterillium, både vid den omedelbara samt ihållande effekten. Sterillium applicerades under 1 minut, 1,5 minut, 2 minuter och 3 minuter. Bakteriereduceringen var lika effektiv vid applicering av Sterillium under 3 minuter som 1,5 minut både vid den omedelbara och ihållande effekten. Operationstid Bryce, Spence och Roberts (2001) jämförde effektiviteten av alkoholbaserad handdesinfektion (70 % isopropanol) mot två olika antiseptiska handdesinfektioner (4 % chlorhexidine och 7,5 % providone-iodine) samt operationstidens längd. Resultatet visade att operationer kortare än 2 timmar fanns det inte någon statistisk skillnad mellan det mikrobiella antalet efter användning av alkoholbaserad handdesinfektion eller antiseptisk handdesinfektion. Jämförelse vid operationer längre än 2 timmar visade signifikant bättre odlingsresultat vid alkoholbaserad handdesinfektion. Analyser av de två olika antiseptiska handdesinfektionerna visade ingen signifikant skillnad. Aksoy et al. (2005) studerade faktorer som påverkade antiseptisk handdesinfektion (7,5 % ig polyvidone iodine). En av faktorerna som upptäcktes var att det fanns en statistisk signifikans mellan operationstiden och bakterieansamling på huden. Efter 95 minuters operation var bakterieantalet högre jämfört med kortare operationstid än 95 minuter. 14

Sammanfattning av resultatet Valet av metod och handdesinfektionsmedel har betydelse på den bakteriereducerande effekten. Utifrån studiens resultat rekommenderas med fördel Metod 1, alkoholbaserad handdesinfektion med Sterillium (Carro et al., 2007; Pietsch, 2001; Kampf et al., 2005; Marchetti et al., 2003; Larson el al., 2001). Den alkoholbaserade handdesinfektionen, Metod 1 skall väljas framför den antiseptiska handdesinfektionen, Metod 2, vid exempelvis akuta operationer då den är en mer tidssparande samt en smidigare metod att utföra (Parienti et al., 2002). Vid längre operationstid än 2 timmar rekommenderas alkoholbaserad handdesinfektion, Metod 1 relaterat till medlets ihållande effekt (Bryce et al., 2001). Den alkoholbaserade handdesinfektionen, Metod 1 visar bättre resultat på hudens tolerans och kondition jämfört med den antiseptiska handdesinfektionen, Metod 2 (Larson et al., 2001; Carro et al., 2007; Pietsch, 2001; Parienti et al., 2002). Vid utförande av Metod 1 skall operationspersonalen vara noga med att händerna är torra före applicering av den alkoholbaserade handdesinfektionen relaterat till att effekten av alkoholen försämras vid utspädning med en föregående handtvätt (Hübner et al., 2006a; Hübner et al., 2006b). Applicering av det alkoholbaserade handdesinfektionsmedlet Sterillium, Metod 1 skall göras under minst 1,5 minut (Hübner et al., 2006a; Kampf et al., 2005) och därefter skall alkoholen torka i 1 minut (Hübner et al., 2006a). DISKUSSION Syftet med studien var att studera och jämföra olika preoperativa handdesinfektionsmetoder inom operationssjukvård. I resultatet framkom att den alkoholbaserade handdesinfektionen, Metod 1 var en mer effektiv metod än den antiseptiska handdesinfektionsmetoden, Metod 2. Metod 1 var även en tidssparande och smidigare metod att utföra, hudvänligare samt gav en ökad följsamhet hos operationspersonalen gällande hygienriktlinjer. Resultatdiskussion Carro et al. (2007), Pietsch (2001), Kampf et al. (2005), Marchetti et al. (2003) och Larson el al. (2001) visade att valet av handdesinfektionsmetod hade betydelse på den bakteriereducerande effekten. De rekommenderade med fördel Metod 1, alkoholbaserad handdesinfektion med Sterillium. Hübner et al. (2006a) visade att den bästa effekten av preoperativ alkoholbaserad handdesinfektion, Metod 1 med Sterillium uppnåddes genom att applicera alkoholen under 1,5 minut och därefter låta den torka 1 minut. Det skall göras utan föregående handtvätt och genom detta förbättras effektiviteten av alkoholen. Hübner et al. (2006b) menade att en kort handtvätt på 15 sekunder effektivt kan reducera sporer, för övrigt ansåg de att det inte fanns 15

någon fördel med en föregående handtvätt. Handtvätten skulle göras vid dagens början i slussen, alternativt 10 minuter före applicering av alkoholen. Detta för att huden skulle vara riktigt torr vid den alkoholbaserade handdesinfektionen. Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (SKL, 2007) rekommenderar att en handtvätt skall göras före applicering av alkohol, vid dagens början och vid längre uppehåll mellan operationerna samt efter långa operationer. I Metod 1 står det även att händerna skall torkas torra före appliceringen av alkoholen. Men blir händerna ordentligt torra när de torkas precis innan appliceringen av alkoholen? Ger all operationspersonal sig den tiden att torka torrt? Hur sanningsenligt är det när två vetenskapliga artiklar påstår att effekten blir bättre av den preoperativa handdesinfektionen om en föregående handtvätt utesluts? Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (SKL, 2007) rekommenderar en föregående handtvätt efter längre operationer. Men vem avgör vad som är en lång operation? Var går gränsen? Det viktiga är att om operationspersonalen gör en föregående handtvätt innan handdesinfektion, med alkohol, skall händerna torkas noggrant. Vi menar att detta borde styrkas i en rekommendation, för att få den bästa effekten av den preoperativa handdesinfektionen, och för att operationspersonalen skall förstå vikten av torra händer innan applicering av alkohol. Enligt SOSFS (2007:19) skall händer som har tvättats vara torra innan desinfektion. Metod 2 för antiseptisk handdesinfektion (SKL, 2007) är ett alternativ till preoperativ handdesinfektion. Det finns inga säkra bevis i de elva vetenskapliga studierna som styrker Metod 2. Carro et al. (2007), Pietsch, (2001), Kampf et al. (2005) och Marchetti et al. (2003) påvisade att den preoperativa alkoholbaserade handdesinfektionen med Sterillium, Metod 1 var betydligt mer effektivt att använda än antiseptisk handdesinfektion med Hibiscrub, Metod 2. Studien påvisade att det gällande både den omedelbara och ihållande effekten. Carro et al. (2007) och Pietsch (2001) beskriver skillnad mellan de två metoderna gällande hudens tolerans. Sterillium, Metod 1 var mer hudvänligt än Hibiscrub, Metod 2. Dessa vetenskapliga studier styrker Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (SKL, 2007) gällande flera faktorer. Vi anser att den preoperativa alkoholbaserade handdesinfektionen, Metod 1, därför kan vara en mer effektiv och tidssparande metod om den utförs på rätt sätt. Operationspersonal borde i första hand välja Metod 1. Vid allergi av det alkoholbaserade medlet Sterillium eller liknande kan Hibiscrub, Metod 2 användas som ett alternativ. Kampf et al. (2005) jämförde Sterillium och medlets effektivitet under 1, 1,5, 2 och 3 minuter. Bakteriereduceringen var lika effektiv vid applicering av Sterillium under 1,5 minut som under 3 minuter. Metod 1 för alkoholbaserad handdesinfektion (SKL, 2007) rekommenderar ingnidning av desinfektionsmedlet under 3 minuter, om huden torkas innan 3 minuter skall mer desinfektionsmedel appliceras. Hur sanningsenligt är en vetenskaplig studie? Kan fler studier styrka detta påstående? När operationspersonal skall ansvara för en akut operation behövs en snabb och smidig preoperativ handdesinfektionsmetod. Kan det räcka med att bara använda Sterillium i 1,5 minut med 1 minuts torktid därefter, utan föregående handtvätt? Här behövs mer forskning och tills vidare följs de rekommendationer som finns i området. Vikten av att utföra en optimal preoperativ handdesinfektion är av betydelse för patientens säkerhet, eftersom under operation blir det ofta hål i operationshandskarna. I en studie gjordes prover på bakterieförekomst från kirurgernas händer efter preoperativ handdesinfektion samt postoperativt. Prover togs även på operationshandskarna postoperativt genom vattentester. Kirurgerna i studien bytte 70 handskar på grund av hål under operation, men ytterligare 39 % av handskarna hade hål vid postoperativa tester. Hål på handskarna ökade från 30 % vid kortare operationer än 3 timmar, till 65 % när operationen var längre än 5 timmar. De visade 16

att ett ökat bakterieantal på händerna var mer frekvent vid längre operationer. Vid uppkomna hål på handskarna under operation rekommenderades att båda handskarna skulle bytas samt att händerna skulle desinfekteras däremellan (Eklund, Ojajärvi, Laitinen, Valtonen & Werkkala, 2002). Det mest vanliga är att operationspersonalen använder dubbla indikatorhandskar, vilket underlättar att hål upptäcks. Trots indikatorhandskar anser vi att den preoperativa handdesinfektionen inte skall nedvärderas då den fortfarande har en stor betydelse för patientens säkerhet (SOSFS 2005:12). Vi anser att det är viktigt att det finns tydliga rekommendationer och riktlinjer för hur en preoperativ handdesinfektion skall utföras. Detta för att operationssjuksköterskan skall kunna upprätthålla god kvalitet och god hygienisk standard, så att patientens behov av trygghet tillgodoses enligt HSL (1982:763). Metoddiskussion Vi är två verksamma operationssjuksköterskor som valde att fördjupa oss i ämnet preoperativ handdesinfektion. Intresset fanns att söka mer kunskap om hygien och sterilitet samt hur preoperativ handdesinfektion kan utföras på ett bra sätt. Studien är genomförd som en systematisk litteraturstudie och materialet kom att omfatta 11 vetenskapliga studier. Alla studier hade en kvantitativ metod då det är väsentligt vid mätning av bakterieförekomst. Det fanns svårigheter att hitta relevanta artiklar, mycket material föll bort då det var review artiklar, facklitteratur, rapporter och brev. Vår ambition var att hitta artiklar kring kategorierna för att få ett säkrare resultat. Med hjälp av Polit och Beck s arbetsmetod för litteraturstudie har vi genomfört vårt arbete. Studien inleddes med att ta fram relevanta sökord och litteratursökningen gjordes via databaserna CINAHL, Medline och Cochrane Library. I Cochrane Library återfanns inga relevanta artiklar som stämde överens med studiens syfte, därför har inte databasen redovisats i metoden. Begränsningar gjordes medvetet från åren 2000-2007 i CINAHL och från åren 2001-2007 i Medline. Begränsningar gjordes därför att vi ville basera vår uppsats på aktuell och relevant forskning inom området. Det kom att minska antalet inkluderade artiklar. Åren valdes olika i databaserna på grund av att i Medline gick det inte att begränsa från år 2000. Fler av de valda artiklarna hade svaga metodavsnitt. Några artiklar var svåra att analysera eftersom det förekom mycket statistik. Vi anser att vårt resultat är baserat på tillförlitlig fakta. I flera av artiklarna förekom få deltagare, men många mättillfällen gjordes, därför ansåg vi att artiklarna gav trovärdighet vid granskningen. De utvalda artiklarna bearbetades först enskilt och därefter gemensamt för att få ett sanningsenligt resultat, då vi reserverar oss för att engelska språket kan tolkas olika. Vi anser att vårt resultat svarar mot studiens syfte. Uppsatsens betydelse I denna uppsats studeras och jämfördes hur preoperativ handdesinfektion kan förebygga postoperativa infektioner. Utifrån studiens resultat menar vi att de rekommenderade preoperativa handdesinfektionsmetoderna behöver en översyn och eventuellt revideras. Vidare forskning kan vara av stor vikt inom detta område för att skaffa evidensbaserad kunskap. 17

REFERENSLISTA Aksoy, A., Caglayan, F., Cakmak, M., Apan, T.Z., Gocmen, J. S., Cakman, A., Somuncu, S. & Akman, H. (2005). An investigation of the factors that affect surgical hand disinfection with polyvidone iodine. Journal of Hospital Infection 61, 15-19. Alfredsdottir, H., & Bjornsdottir, K. (2007). Nursing and patient safety in the operating room. Journal of Advaced Nursing 61, 29-37. AORN Recommended Practices Committee. (2004). Recommended practices for surgical hand antisepsis/hand scrubs. AORN journal, 79, 416. Avdelningen för omvårdnad. (2004). Studiehandledning. Omvårdnadsforskningens teori och metod III examensarbete, 10 poäng (kurskod: OMSC03, rev 2006-01-17). Karlstad: Karlstads universitet. Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur. Bartlett, G.E., Pollard, T.C.B., Bowker, K.E., & Bannister, G.C. (2002). Effect of jewellery on surface bacterial counts of operating theatres. Journal of Hospital Infection 52, 68-70. Bryce, E.A., Spencer, D., & Roberts, F.L. (2001). An in-use evaluation of an alcohol-based pre-surgical hand disinfection. Infections Control and Hospital Epidemiology, 22, 635-639. Carro, C., Camilleri, L., Traore, O., Badrikian, L., Legault, B., Azarnoush, K., Dualé, C., & De Riberolles, C. (2007). An in-use microbiological comparison of two surgical hand disinfection techniques in cardiothoracic surgery: hand rubbing versus hand scrubbing. Journal of Hospital Infection, 67, 62-66. Eklund, A.M., Ojajärvi, J., Laitinen, K., Valtonen, M, Werkkala, K.A. (2002). Glove Punctures and Postoperativa Skin Flora of Hands in Cardiac Surgery. Ann Thorac Surg, 74, 149-53. Ericson, E., & Ericson, T. (1998). Klinisk mikrobiologi-infektioner-immunologisjukvårdshygien. Stockholm: Liber AB. Fagernes, M., & Nord, R. (2007). A study of microbial load of different types of finger rings worn by healthcare personnel. Vård I Norden, 27, 21-24. Hilburn, J., Hammond, B.S., Fendler, E.J., & Groziak, P.A. (2003). Use of alcohol hand sanitizer as an infection control strategy in an acute care facility. American Journal Infection Control, 31, 109-116. Hübner, N-O., Kamfp, G., Kamp, P., Kohlmann, T., & Kramer, A. (2006a). Does a preciding hand wash and drying time after surgical hand disinfection influence the efficacy of a propanol- based hand rub? BMC Microbiology, 6, 57-60. Hübner, N-O., Kampf, G., Löffler, H., & Kramer, A. (2006b). Effect of a 1 min hand wash on the bactericidal efficacy of consecutive surgical hand disinfection with standard alcohols and on skin hydration. International Journal Hygiene Environmental Health, 209, 285-291. 18

Iwarson-Norrby ( Red.). (2007). Infektionsmedicin. Epidemilogi, klinik, terapi. (4:e rev.uppl.). Sävedalen: Säve Förlag. Kampf, G., Ostermeyer, C., & Heeg, P. (2005). Surgical hand disinfection with a propanolbased hand rub: equivalence of shorter application times. Journal of Hospital Infection, 59, 304-310 Kelsall, N.K.R., Griggs, R.K.L., Bowker, K.E., & Bannister, G.C. (2006). Should finger rings be removed prior to scrubbing theatre? Journal of Hospital Infection, 62, 450-452. Larson, Aiello, Heilman, Lyle, Cronquist, Stahl, & Della-Latta. (2001). Comparison of Different Regimens for Surgical Hand. Aorn Journal, 22, 412-432. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. (2007). Handbok för hälso- och sjukvård. Marchetti, M.G., Kampf, G., Finzi, G., & Salvatorelli, G. (2003). Evaluation of the bactericidal effect of five products for surgical hand disinfection according to pren 12054 and pren 12791. Journal of Hospital Infection, 54, 63-67. Parienti, J.J., Thibon, P., Heller, R., Le Roux, Y., Von Theobald, P., Bensadoun, H., Bouvet, A., Lemarchand, F., & Le Coutour, X. (2002). Hand-Rubbing With an Aqueous Alcoholic Solution vs Traditional Surgical Hand-Scrubbing and 30 Day Surgical Site Infection Rates. JAMA, 288, 722-727. Pietsch, H. (2001). Hand antiseptics: rubs versus scrubs, alcoholic solutions versus alcoholic gels. Journal of Hospital Infection, 48, S33-S36. Polit, D.F., & Beck, C.T. (2006). Essentials of nursing research: methods, appraisal and utilization. Philadelphia: JB Lippincott Company. Rothrock, J. (2003). Alexander s Care of the Patient in Surgery. St Louis, Missouri:Mosby Inc. SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Svensk författningssamling. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Svensk författningssamling. Socialstyrelsen (2006). Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag. Stockholm: Bergslagens Grafiska AB. Socialstyrelsen (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. SOSFS 1995:15. Socialstyrelsens allmänna råd. Kompetenskrav för tjänstgöring som sjuksköterska och barnmorska. Socialstyrelsens författningssamling. Stockholm: Socialdepartementet. 19

SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling. Stockholm: Socialdepartementet. SOSFS 2007:19. Socialstyrelsens föreskrifter. Basal hygien inom hälso- och sjukvården m.m. Socialstyrelsens författningssamling. Stockholm: Socialdepartementet. Trick, W.E., Vernon, M.O., Hayes, R.A., Nathan, C., Rice, T.W., Peterson, B.J., Segreti, J., Welbel, S. F., Solomon, S. L., & Weinstein, A. (2003). Impact of ring wearing on hand contamination and comparison of hand hygiene agents in a hospital. Clinical Infectious Diseases 36, 1383-90. Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2006). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. Willman, A., & Stoltz, P. (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. 20

Artikelmatris Bilaga 1. Författare, År, Titel Syfte Metod och Urval Resultat Aksoy et al. (2005). An investigation of the Syftet med studien var att undersöka Kvantitativ studie. Studien inkluderade 100 Resultatet visade att antiseptisk handtvätt factors that affect surgical hand disinfection effekten av handtvättsmetoder inkluderande operationspersonal, 75 doktorer och 25 with polyvidone iodine. handtvättens längd, användning av borste och 7,5 % polyvidone iodine och operationstidens betydelse på den mikrobiella hudfloran på operationspersonalen. sjuksköterskor, varav 55 stycken var kvinnor och 45 var män. Studien pågick under två månader och utfördes i Turkiet. Insamlingar av prover gjordes före och efter handtvätt samt efter avslutad operation. längre än 3 minuter minskade bakterieansamlingen signifikant jämfört med antiseptisk handtvätt mindre än 3 minuter. Resultatet visade att det fanns en statistisk signifikans mellan operationstiden och bakterieansamling. Efter 95 minuters operation var bakterieantalet högre jämfört med kortare operationstid än 95 minuter. Barlett, Pollard, Bowker & Bannister (2002). Effect of jewellery on surface bacterial counts of operating theatres. Brynce, Spence & Roberts (2001). An In- Use Evaluation of an Alcohol-Based Pre- Surgical Hand Disinfactant. Carro et al. (2007). An in-use microbiological comparson of two surgical hand disinfection techniques in cardiothoracic surgery: hand rubbing versus hand scrubbing. Syftet med studien var att mäta effekten av bakterieantalet på hudens yta, samt bakteriefällningen från huden, vid behållna eller borttagna smycken burna utanpå operationskläderna. Syftet med studien var att bestämma om alkoholbaserad handdesinfektion är ett effektivare alternativ till traditionella medel för preoperativ handtvätt. Syftet med studien var att jämföra handdesinfektionsmetoder för att bestämma deras effektivitet och toleransbarhet för dagligt bruk i klinisk miljö. Kvantitativ studie. Tre av de vanligaste smycken på operation testades gällande bakterieförekomst. Ringar, örhängen och näspiercing. Deltagarna var sin egen kontroll. Deltagarna var sjukvårdspersonal. Proven togs från ytan på smycket, huden under smycket, intilliggande hudområde, som även var kontrollytan. Kvantitativ studie med en prospektiv design. Studien utfördes i Canada. 3 operationssjuksköterskor och 22 läkare inkluderades då operationstiden var mindre än 2 timmar. 10 operationssjuksköterskor och 6 kirurger deltog då operationstiden var mer än 3 timmar. Insamlingar av prover gjordes före och efter den preoperativa handdesinfektionen samt efter operationen. Kvantitativ studie med en prospektiv design. Studien utfördes i Frankrike under tiden Februari till April 2003. 54 hjärtoperationer inkluderades i studien. Alla i kirurgteamet inkluderades i studien. Det framkom i studien att det högsta bakterieantalet uppmätts på huden under smycket och lägsta värdet uppkom på kontrollytan. Resultatet visade att vid längre operationer än 2 timmar var odlingsresultatet bättre vid alkoholbaserad handdesinfektion, jämfört med antiseptisk tvåltvätt. Resultatet visade att användning av alkoholbaserad handdesinfektion var mer effektivt än den antiseptiska tvåltvätten både på den omedelbara och ihållande effekten. 1