NR 3 Sep 2005 Industrifonden har sålt sitt innehav i Micronic Laser System. Micronic har mutat in en mycket speciell nisch man utvecklar och tillverkar en avancerad maskin, en laserritare, som används för att framställa fotomasker. Fotomasken är ett slags negativ som används vid tillverkning av bildskärmar, TVapparater, datorer samt elektronik, t ex halvledare. Micronic lyckad investering för Industrifonden artikel sid 3 DESSUTOM I DETTA NUMMER: Design avgör affären sid 2 Bättre marknad för kunskapsbaserade företag sid 5 Medvind för Ecomb sid 4 Innovationsbrons nya VD sid 7 Arexis sålt till Biovitrum sid 8 Industrifonden erbjuder tillväxtkapital, kompetens och nätverk till framtidsföretag i hela Sverige. Med 25 års verksamhet och ett förvaltat kapital på ca 3,5 miljarder kronor är vi en av de största och mest erfarna aktörerna på den svenska riskkapitalmarknaden. Industrifonden investerar i små och medelstora företag i de flesta branscher. Vi erbjuder flera olika finansieringsformer, både ägarkapital och projektlån
Designen kan avgöra affären Att industridesign gör en produkt snyggare och mer lättanvänd är nog de flesta överens om. Men att designen kan vara helt avgörande för affären och i slutändan för bolagets resultat, det fick deltagarna vid det seminarium om industridesign, som Industrifonden och Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) ordnade i september, helt klart för sig. Om industridesign är en naturlig del av affärsutvecklingen kan detta bli en avgörande konkurrensfördel. Om det vittnade Håkan Thysell och Sten Jeansson, grundare respektive vd vid HTC Sweden. HTC är ett företag baserat i Söderköping som producerar och säljer professionella slip- och städsystem bestående av både verktyg och maskiner för sanering, betong, granit, natursten och trä. Bolaget har funnits i 15 år och har varit marknadsledande i 10. Men det är sedan ledningen började tänka på designen av sina slipmaskiner som försäljningen tog fart på allvar. Sedan 2003 dess har företaget gått från 30 till cirka 70 anställda, ett bolag har startats i USA och försäljningssiffrorna har skjutit i höjden. Vi sticker ut i förhållande till våra konkurrenter, säger Sten Jeansson. Det beror på att våra maskiner, förutom att vara bäst i funktionen, dessutom är snygga och häftiga att titta på. Fredrik Magnusson, grundare av Propeller, en av Sveriges främsta designbyråer, berättade om hur han ser på design. För att göra bästa möjliga jobb måste vi vara inne från början i en utvecklingsprocess, berättade han. Dessutom deltog representanter för tre andra toppbyråer inom svensk industridesign: No picnic, frank etc och Ergonomidesign. - Detta var en viktig tankeställare för oss, som dagligen arbetar med att utveckla bolag, säger Anders Eklund, affärsområdeschef på Industrifonden och en av deltagarna i seminariet. HTC Swedens vd Sten Jeansson anser att arbetet med en designstrategi är en stor del av förklaringen till att HTC fantastiska resultatutveckling på senare år. Foto: Viktor Brott Industrifonden laddar upp för mer investeringar I september sattes punkt för Industrifondens långa relation med Micronic Laser Systems i och med att fonden sålde hela sitt aktieinnehav till bl a Fjärde AP-fonden och Skandia Liv. Vårt beslut föranleder ett par reflektioner. På en fråga vid den senaste bolagsstämman i Micronic sade avgående ordföranden, förre Volvochefen Christer Zetterberg, att företaget inte skulle ha varit där det är i dag om det inte oförtrutet backats under lång tid av Industrifonden. Vi tog detta som ett kvitto från högsta ort att vårt partnerskap med Micronic varit uppskattat. Byggandet av företag från scratch tar i regel lång tid, särskilt för kapitaltunga, teknikutvecklande bolag. Sådana behöver leva i symbios med uthålliga finansiärer av vår typ. Det är inte så många investerare som är beredda att investera tidigt och som kan hänga med ett femtontal år. Ett sådant samarbete har gått igenom många prövningens stunder under resans gång. Men Industrifonden kännetecknas inte bara av uthållighet utan även av att våra insatser skall vara tidsbegränsade. Eftersom Micronic är börsnoterat, har varit en kursvinnare under det senaste året och attraherar både institutionella och privata investerare kom vi till slutsatsen att vårt jobb får anses vara avslutat. Kapitalet gör mer nytta i att utveckla nya bolag. Mission successfully completed. För Industrifondens egen del har investeringen varit mycket lyckosam. Sammantaget har vår insats under åren förmerats 8 ggr. Efter avyttringen har 400 MSEK tillförts fondens kapital. Detta kan nu återanvändas och investeras i unga tillväxtföretag, av vilka en eller annan säkert har potentialen att bli en ny Micronic inom sin nisch. Bara någon vecka tidigare hade försäljningen av Göteborgsbaserade Arexis, som utvecklar läkemedelssubstanser, gått i lås. Arexis, som bildades 1999 (på basis av 450 manårs institutionsforskning, snacka om forskningens betydelse!), har på kort tid lyckats utmärkt i sitt värdeskapande. Affären är industriellt riktig och borde samtidigt stärka köparen Biovitrum inför en möjlig börsintroduktion. En kombination av ersättning i kontanter, aktier och milstolpsrelaterade betalningar (uppgörelsen är inte offentlig) ser ut att bli en bra affär inte bara för Biovitrum utan även finansiellt för säljarna bl a 3i, SEB Företagsinvest, Innovationskapital och Industrifonden. Jag tar upp dessa två affärer för att signalera att jag tror att venture capital går mot betydligt bättre tider. Denna min tro har i dagarna bekräftats med råge i och med E- bays köp av Skype! CLAES DE NEERGAARD
Lyckosam försäljning av Micronic Industrifonden har sålt samtliga sina aktier i Micronic Laser Systems AB - ett av fondens allra äldsta och mest lönsamma innehav. Försäljningen gav Industrifonden en reavinst på 330 miljoner kronor. Industrifonden har varit engagerad i Micronic, som utvecklar och tillverkar laserritare för bildskärmsoch halvledarmarknaden, ända sedan slutet av 1980-talet. Vägen har varit både gropig och svår och Industrifondens engagemang har fått utökas och revideras flera gånger. Vid försäljningen uppgick Industrifondens innehav till fem miljoner aktier, motsvarande 12,7 procent av kapital och röster. På senare år har Micronic utvecklats till att bli världsledande inom sin nisch bolaget har nära 100 procent av världsmarknaden på fotomasker för bildskärmar! Micronic, som börsnoterades år 2000, har också uppnått en betydande position på halvledarmarknaden. BRA REPRESENTANT Micronic är en bra representant för den typ av bolag vi vill arbeta med, säger Björn Ogenstam, vice vd och Industrifondens ansvarige för investeringen i Micronic. Micronic har, i likhet med många andra av Industrifondens portföljbolag, sitt ursprung i forskning vid KTH. Bolaget grundades 1985 och har nu huvudkontor i Täby utanför Stockholm, omsätter 840 miljoner kr (2004) och har 300 anställda. Björn Ogenstam är särskilt nöjd med att denna affär visar att det faktiskt går att göra lönsamma investeringar i mindre tillväxtbolag. Det finns för få exempel på lyckade investeringar i denna bransch på senare år och här är Micronic ett undantag. Vi hoppas detta blir startskottet för fler liknande affärer. NYA INVESTERINGAR Industrifondens totala investering i Micronic uppgår till 70 miljoner kr. Tidigare försäljningar har inbringat runt 140 miljoner kr. Det kapital som nu frigörs skall Industrifonden använda i nya investeringar, såväl i befintliga som nya innehav. Nystart för Uminova Invest Det Umeåbaserade riskkapitalbolaget Uminova Invest har fått upp aktiviteten sedan nystarten vid årsskiftet. Uminova har gått in som ägare i Micus och förhandlar just nu om att gå in i två andra Umeåbaserade bolag i mycket tidiga skeden. Uminova är välkänt begrepp i Umeå. Här finns förutom Uminova Invest också Uminova Science Park, Uminova Holding, Uminova Innovation och Uminova Fastighet. Gemensam nämnare för alla är att de på olika sätt syftar till att främja företagandet i regionen. Med Uminova Invests nystart ökar tillgången på riskkapital. Det finns ett uppdämt behov av våra tjänster, säger Uminova Invests vd Jan Olsson. Nytt kapital i ryggen ökar drastiskt våra möjligheter att fånga upp intressanta företagsidéer. Uminova Invest investerar främst i tidiga skeden i bolag som har sitt ursprung ur universitet och högskola. Vi går in med ägarkapital i tidiga skeden i forskningsnära bolag, säger Jan Olsson, som räknar med att hitta många bra investeringsobjekt i Umeåområdet, där det förutom Umeå universitet också finns ett lantbruksuniversitet och ett universitetssjukhus. Jan Olsson, vd Uminova Invest, tillsammans med Industrifondens vd Claes de Neergaard. Uminova Invest har ett kapital på 32 miljoner kronor. Ägare är, förutom Industrifonden, Balticgruppen och Norrlandsfonden. De tidigare ägarna Uminova Holding och Innovationsbron Umeå finns också kvar i bolaget. Operakällaren satsar på MicVac Nu har den första Gooh-butiken öppnat i centrala Stockholm. Det är Operakällaren och Cerealia som står bakom idén att sälja Operakällarens mat som snabbmat avsedd att värmas i mikrougnen. Tekniken som gjort detta möjligt kommer från Micvac, ett av Industrifondens portföljbolag. Göteborgska Micvac har utvecklat en teknik som innebär att maten lagas direkt i en tätt försluten förpackning i en mikrovågstunnel. Maten blir automatiskt vacuumförpackad. Och alla smak- och näringsämnen bevaras. Så nu gör denna teknik det möjligt för tidspressade stockholmare att köpa med sig mat, som tillagats med Operakällarens recept, och få en färdig måltid på 3-4 minuter. Mannen bakom recepten är Operakällarens kökschef Stefano Catenacci och han har lyckats laga förträfflig färdigmat till ett rimligt pris 30-60 kr per portion. Operakällarens köksmästare Stefano Catenacci erbjuder stjärnrestaurangens smakrika och hälsosamma mat till humana priser i nya butiken Gooh, som säljer snabbmat tillagad med Micvacs teknik.
Medvind för Ecomb Efter några tuffa år har vinden vänt för miljöföretaget Ecomb som nu börjar uppleva framgångar på exportmarknaden. Tempot har skruvats upp för de sex anställda. Vi har gjort ett schema för att få det att fungera så att några av oss fyra tekniker är på plats på våra fem pågående installationer i USA, England och Frankrike, säger Ulf Hagström, vd och en av grundarna. Äntligen har vi lyckats. Det är nästan så man får nypa sig i armen. Vändningen stavas uthållighet. Vi har trott på vår idé och hållit fast vid strategin med lokala samarbetspartners. Det är ett effektivt sätt att komma in på en ny marknad. Och det är i utlandet som det för tillfället finns pengar att tjäna. Inte i Sverige. Men det tar tid, i genomsnitt ett par tre år från etablerad kontakt till första anläggningen i drift. Ecomb utvecklar och levererar ett patenterat tekniskt system - Ecotubesystemet - som minskar utsläppen av miljöförstörande ämnen vid förbränningsanläggningar, som kväveoxider, koloxid och cancerogena kolväten. Samtidigt ökar verkningsgraden. Produkten är ekonomiskt intressant för anläggningar över hela världen som lagligen måste minska sina utsläppsavgifter och uppmuntras att höja intäkterna genom ökad avfallsförbränning. LAGEN INSPIRERADE Idén fick Ulf Hagström och tekniske chefen Eric Norelius 1991 när de arbetade på teknikkonsultföretaget Ångpanneföreningen. Vi såg att den för miljön så nödvändiga omblandningen av utsläppsgaser inte fungerade. När lagen kom om att avgiftsbelägga industrin per kilo kväveutsläpp, uppfann vi en teknik med rör som blåser in luft i eldstaden. A Ecomb har vidareutvecklat tekniken för eldning med avfall eller biobränsle i stora värmepannor. Finessen med Ecombs teknik är att luften blåses in högre upp i pannan än i traditionella pannor. Detta sker via ett rör Ecotuben A och resultatet blir bättre förbränning, alltså högre effektivitet, samtidigt som de miljöfarliga utsläppen minskar.
Ecomb AB Start 1992 Sex anställda Fyra nyemissioner Vinst 2004: 0,4 miljoner kronor, 5 % vinstmarginal Försäljningsvolym: 2004 10 miljoner kronor 2005 50 miljoner kronor Ägare: Ulf Hagström 25 %, Eric Norelius 25 %, Industrifonden 20 %, 700 mindre aktieägare 30% Ser framåt. Tretton år efter start kan Ulf Hagström äntligen visa upp ett framgångsrikt Ecomb. Trots de svåra åren så har det varit en kul resa. www.ecomb.se Under tre år ägnade de kvällar och helger åt sin uppfinning, innan de fick chansen att pröva den kommersiellt i ett fjärrvärmeverk. Testet gick så bra att bägge sade upp sig från sina anställningar. Då startade bolaget på allvar och vi började leta efter riskkapital. Reste runt i landet och bodde på vandrarhem. Efter många negativa besked fick vi till sist napp. Industrifonden ställde upp med 6 av totalt 14 miljoner kronor i en nyemission som blev övertecknad. Tre personer kunde anställas. Kalkylen blev alltför optimistisk. Men för att få värdefull erfarenhet var det viktigt att sälja hellre till låga priser än inte alls. VINST FÖRRA ÅRET Under tiden kom ett EU-direktiv om begränsat utsläpp. Och så den första internationella ordern, från England. Som följdes av beställningar i USA, Holland och Frankrike. Förra året byttes förlust till vinst. I dag finns Ecotubesystemet installerat i 21 av uppskattningsvis 10 000 pannor i världen. Den ekonomiska knipan är förhoppningsvis förbi. Vi hade perioder när vi inte kunde betala ut full lön. Men medarbetarna är otroligt lojala. Vad innebär den ökade försäljningen för verksamheten? Hittills har vi monterat ihop Ecotubesystemet hos en underleverantör här i närheten. Men nu vill vi själva ta över för att kunna fördubbla kapaciteten, korta leveranstiderna och bygga upp ett lager med kritiska komponenter. Vi håller på att titta på industrilokaler. Blir det som vi har tänkt så nyanställer vi en person till produktionen. Thomas Carlström, Industrifonden: Affärsmodellen håller Industrifondens intresse baserades på att bolaget i två installationer visade att tekniken fungerar. Tekniken var väl skyddad av patent. Som i flertalet av de investeringar som sker i bolag i tidiga skeden tar tillväxten längre tid än man ursprungligen kalkylerat med. Ecomb är inget undantag. Men Kanske kommer det även behövas en högskoletekniker till på kontoret på andra våningen i företagshotellet i Södertälje. Men man är ju litet rädd för att anställa med tanke på anställningslagarna. Med nätverket från samarbetsföretagen i USA, Frankrike, Tyskland och England består personalstyrkan av ett trettiotal personer. Mycket av jobben görs av våra partners. Vi har medvetet valt partners som fortfarande har kvar pionjärandan och inte är för stora så att vi försvinner i deras organisation. Nu omges vi av ett entusiastiskt entreprenörernas envishet och utländska partners engagemang och tro på produkten har medverkat till Industrifondens uthållighet i företaget. Det senaste året har inneburit ett genombrott för tekniken. Bolagets affärsmodell håller och resultatet utvecklas på ett mycket tillfredsställande sätt. gäng som tror stenhårt på produkten. Det är den gemenskapen som inspirerar och driver mig nu. Vad har Industrifonden betytt för utvecklingen? När de gick in initialt innebar det en finansiell styrka. Nu handlar det mera om trygghet och goda råd. Vi har visat att vår uppfinning fungerar. Nästa steg är att utveckla affärerna och förädla produkterna. Målet är en ny marknad varje år. Thomas Carlström
PANELEN Hur är läget för venture capital som investerar i tidiga tillväxtskeden? Det har kommit litet olika signaler nu i höst. Och kommer uppmärksamheten kring Skype-affären få någon betydelse? Johan Hernmarck, VD IT Provider och ordförande Svenska Riskkapitalföreningen Vi ser att investeringsviljan har ökat hos venture capitalföretagen. Det hänger samman med börsuppgången och att det blivit lättare att göra avyttringar, s k exits. Det görs mycket fler affärer nu, där mindre och medelstora företag blivit intressanta även för buyout-bolagen. Att teknologibolagen gått upp på börsen har också en positiv betydelse. Skype-affären kommer ytterligare höja temperaturen i branschen. Helene Westholm, Investment Manager, Engelsberg Just nu finns det gott om kapital, men ont om bra projekt. Det kan hänga samman med att entreprenörer blivit mer tveksamma till att vända sig till riskkapitalföretag för att få finansiering. Sedan är det fortfarande tufft på exitmarknaden. Men Skype-affären är förstås jättepositiv, både för investerare och entreprenörer. Nu ser man i svart på vitt att det går att på kort tid bygga upp ett framgångsföretag och göra en fantastisk exit. Erling Gustafsson, VD 6:e AP-fonden Jag ser några tydliga trender. Allt fler entreprenörer är restriktiva när det gäller att ta in finansiering från venture capitalföretag. Många investerare är försiktiga att utfästa nytt kapital i venture capital. Ett flertal portföljbolag har svårt att nå den tänkta teknikutvecklingshypotesen. Skypeaffären tror jag är väldigt positiv. Många investerare med 51 kommer förhoppningsvis att vakna till liv. Det skall gärna it 47 finnas en sådan här affär en gång om året. Vi skall verkligen vara glada i Sverige över att vi har sådana entreprenö- ind 40 44 rer som Niklas Zennström. Pär Bergsten, VD, Nanoradio Jag är ganska besviken på hur det har fungerat i Sverige med riskkapital till utvecklingsprojekt. Investerarna tar ofta för lång tid på sig och missar många affärsmöjligheter, inte minst i jämförelse med USA. Man kan nu hoppas att Skype-affären får investerarna att bli litet mer riskbenägna, och våga satsa på pengar även på projekt som de inte riktigt förstår. För oss entreprenörer är förstås Niklas Zennström en stor inspiration. Det stora i hans fall är kanske inte främst tekniken utan lika mycket marknadsföringen och all PR som många nog underskattar betydelsen av. Bättre marknad för kunskapsbaserade företag Konjunkturen för de kunskapsbaserade tillväxtföretagen fortsätter att förbättras. Det är den goda marknadssituationen som gör att Entreprenörsindex ökar något för nionde kvartalet i följd och nu når rekordnivån 47. Skåne och Blekinge, där vart tredje bolag har nyanställt, är den region som visar bäst utveckling. Detta framgår av Industrifondens och CONNECTs senaste entreprenörsbarometer. Entreprenörsbarometern är en undersökning som genomförs av Industrifonden och CONNECT Sverige. Den omfattar 550 svenska kunskapsbaserade tillväxtföretag, som företrädesvis finns i tidiga skeden. Det är deras samlade bedömning av konjunkturläget som ligger till grund för entreprenörsindex. GOD MARKNAD Entreprenörsindex ökar med en indexpunkt till 47 jämfört med maj månads undersökning. Orsaken till det förbättrade läget är att marknadssituationen nu är mycket bra och visar rekordhöga värdet 71, vilket är högst av de fem värden som Entreprenörsindex baseras på. Den goda marknaden gäller alla branscher och hela landet. 43% av företagen har ökat omsättningen under sommaren och under kommande kvartal förväntar sig hela 59% att den ökar. Nyanställningarna har under sommaren inte nått upp till samma nivå 60 50 40 30 20 10 0 som i våras totalt sett. De olika regionerna avviker dock från varandra och i region Syd (Skåne och Blekinge) och Öst (östra Götaland och Mälardalen exklusive Stockholm) har vart tredje företag utökat personalstyrkan. Även inför kommande kvartal planerar flest bolag i Syd att nyanställa samtidigt som behovet i Stockholm ökar. Flest nya jobb har kommit till i medicinbranschen. MEDICIN BÄSTA BRANSCH Medicin är nu bästa bransch med index 49 vilket är oförändrat mot i maj. Största ökning visar dock industribranschen, som nu ligger på samma nivå som den tidigare ettan IT. Totalt sett är konjunkturen mycket likartad branscherna emellan och den uppmätta skillnaden dem emellan har aldrig varit mindre sedan undersökningen inleddes. Undersökningen finns i sin helhet på www.industrifonden.se Entreprenörsindex maj 2003 till augusti 2005 per bransch Medicin IT Industri Totalt Maj Aug Nov Feb Maj Aug Nov Feb Maj Aug 2003 2004 2005 Entreprenörsindex bygger på fem frågor i Entreprenörsbarometern: Företagens syn på utvecklingen och sysselsättningen det gångna och det närmaste kvartalet samt i vilken utsträckning svag efterfrågan upplevs som problem i företagen. Index kan högst vara INDUSTRIFONDEN +100 (strålande NYTT optimism/alla 3/05 växer) och lägst -100 (nattsvart/alla krymper), med 0 som balansläge.
Innovationsbrons nya VD: Vi ska vara tidigt inne i tillväxtprojekten Han tycker att forskarna borde få söka särskilda kommersialiseringsanslag. När Peter Holmstedt tillträder som chef för nystartade Innovationsbron första oktober är det med ett mål i sikte: att öka tillväxten av forskningsrelaterade företag som startas av entreprenörer. Peter Holmstedt gläds åt den nytta Innovationsbron nu ska göra genom att tydligt nischa in sig i tidiga skeden mellan forskningsprojekt och kommersiellt kapital. Fakta INNOVATIONSBRON AB sju dotterbolag i Luleå, Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg, Lund tillgängligt kapital cirka två miljarder kronor över en tioårsperiod Industrifonden äger 20 procent, resten ägs av Teknikbrostiftelserna och staten genom Vinnova - Det finns så mycket bra men ofärdig forskning som aldrig kommer någonvart, eftersom det kommersiella kapitalet saknas på detta tidiga stadium. Innovationsbron fyller en del av tomrummet mellan forskning och marknad. Forskarna kommer se oss som en professionell aktör. Venture capital-branschen kommer att förstå att ett samarbete med Innovationsbron ger stor framgång. Innovationsbron startades i våras för att behålla det totala kapitalet från de sju regionala Teknikbrostiftelserna på bortåt en miljard kronor, som annars skulle återbetalas till staten om ett par år. Syftet är att samordna verksamheten ännu mer så att rätt pengar går till rätt verksamhet. Dessutom investerar Industrifonden 200 miljoner kronor samtidigt som Vinnovas inkubatorprogram med 50 miljoner kronor årligen tillförs. TIDIG SÅDDFINANSIERING Under tio år ska Innovationsbron finansiera olika typer av forskningsrelaterade projekt som har framtiden för sig på den kommersiella arenan. Projekten ska sökas såväl inom universiteten som i näringslivet. Det nya är att hälften av kapitalet ska gå till tidig såddfinansiering. Formerna för detta kommer att variera med alltifrån villkorslån, ägarkapital, till stipendier och optioner. Moderbolaget i Stockholm ska vara litet. Förutom Peter Holmstedt, finns där vice VD Jan Nylander, samt en controller. BREDARE MANDAT Vad vinner Innovationssverige på bildandet av Innovationsbron? Att Innovationsbron har fått ett bredare mandat än vad Teknikbrostiftelserna hade, det vill säga att vi även ska stödja utvecklingsarbetet i etablerade företag, säger Peter Holmstedt. Att minst hälften av kapitalet ska gå till olika former av såddverksamhet. De sju regionala Teknikbrostiftelserna har hittills varit självständiga och arbetat på olika sätt. Hur ska du få dem att dra åt samma håll, som dotterbolag i koncernen? Genom att skapa fora för utbyte av medarbetarnas totala kunskap och erfarenhet. Den produkt som fungerar bra i en region kan då komma hela landet tillgodo. Det kan till exempel vara en utbildning eller hur man bäst hanterar patentprocesser. Men pengarna räcker inte långt för att täcka behovet. Jag kommer därför söka mer kapital via EU eller olika forskningsfinansiärer. FORSKARE PÅ KTH Peter Holmstedt har själv ett förflutet från verkstadsindustrin och som forskare på KTH. Senast var han vice rektor för KTH respektive VD för stiftelsen Electrum i Kista. - Jag har gått in och ut mellan näringslivet och den akademiska världen, vilket för tjugo år sedan sågs med misstänksamhet. Men i dag är det definitivt en merit att kunna arbeta enligt de olika logikerna. Jag vet att ett plus ett kan bli fyra och det tänker jag visa som VD för Innovationsbron. Peter Holmstedt tror på korsbefruktningar och kommer att ta hjälp av exportföretagen bland annat i inkubatorerna. Han tänker stötta kunskapsutbytet mellan småföretag och akademiker och vill gärna samarbeta med privata affärsänglar. Nyligen beklagade sig IVAs vd Lena Treschow Torell över den dåliga forskningsviljan i små och medelstora företag. Hjälp företagen att odla innovationsdrivande forskning, var ett av hennes förslag till statliga förbättringar. Peter Holmstedt instämmer: Precis det ska vi göra. Stina årets IT-person Stina Ehrensvärd, grundare och marknadschef på Cypak, har utsetts till årets svenska IT-person. Det är tidningarna Affärsvärlden och Computer Sweden som delar ut IT-priset Guldmusen i olika kategorier. De övriga kategorierna var: årets IT-främjare, som gick till Carelink, årets svenska IT-produkt som gick till Ericsson 3G Mobile Platform, årets svenska IT-företag som gick till Mobilaris. Cypak, som är ett av Industrifondens portföljbolag, utvecklar smarta förpackningar med RFID-teknik.
B-post. Porto betalt Utgivare: Industrifonden, Box 1163, 111 91 Stockholm Tel. 08-587 919 00 E-post: info@industrifonden.se Hemsida: www.industrifonden.se Redaktör och ansvarig utgivare: Maria Montgomerie Produktion: Pharos Executive Partners Adressändring: info@industrifonden.se Arexis sålt till Biovitrum Industrifonden har, tillsammans med övriga huvudägare 3i, SEB Företagsinvest och Innovationskapital, genomfört en lyckosam exit i och med försäljningen av läkemedelsbolaget Arexis till Biovitrum. Arexis är ett svenskt bioteknikoch läkemedelsbolag med en omfattande produktportfölj i prekliniska och kliniska faser. Bolaget, som grundades 1999, har sitt säte i Göteborg och är specialiserat på utveckling av läkemedel för behandling av metabola och inflammatoriska sjukdomar, t ex rubbning i fettupptaget, diabetes, hudinflammation och reumatism. Svenska Biovitrum, som är ett av Europas största bioteknikbolag, förvärvar Arexis för en icke offentlig köpesumma. Denna är uppdelad på en initial betalning och ett flertal milstolpar kopplade till utvecklingen i Arexis olika projekt. Industrifonden har investerat 29 miljoner kr i Arexis med början år 2000. Först med ett konvertibelt lån och sedan 2003 även som ägare. Vi ser med stor tillfredställelse på att vårt portföljbolag Arexis nu får möjlighet att fortsätta sin utveckling inom Biovitrum, säger Hedvig Saindrenan, investeringsansvarig på Industrifonden. Att Arexis nu köps upp av ett annat svenskt bolag innebär en förstärkning av den svenska bioteknikbranschen, även i ett internationellt perspektiv. Genom Arexis tillförs Biovitrum både ett flertal projekt i eller nära klinisk utvecklingsfas och värdefull forsknings- och utvecklingskompetens inom viktiga terapiområden. Beröringspunkterna är många mellan Arexis och Biovitrum och de två bolagen passar väl ihop industriellt. Arexis och Biovitrum passar ovanligt bra ihop med avseende på våra prioriterade terapeutiska områden, säger Biovitrums vd Mats Pettersson. Arexis tillför flera intressanta projekt och med våra förenade styrkor har vi allt som krävs för att driva dem till framgångsrik marknadslansering. Arexis och vår starka projektportfölj tar ett språng framåt och kommer att finna sig väl tillrätta i en mycket stark industriell omgivning. Vi glädjer oss åt starka synergier genom kombinationen med Biovitrums kompetenser och därigenom ökar sannolikheten för lyckade produktlanseringar, säger en nöjd Lennart Hansson, VD för Arexis. Hedvig Saindrenan är investeringsansvarig på Industrifonden och det är hon som har arbetat med Arexis. Hon har varit en av de drivande krafterna i exitprocessen. Det här är en bra affär för oss, säger hon. Det känns bra att ha varit med att utveckla en sådan stark spelare på läkemedelsmarknaden. Fakta BIOVITRUM Biovitrum är ett av Europas största bioteknikbolag med verksamhet i Stockholm och Uppsala samt i Cambridge, Storbritannien. Biovitrum kombinerar forskning och utveckling med kommersiell verksamhet. FoU fokuserar på forskning och utveckling av nya läkemedel för behandling av fetma, diabetes och inflammation och smärta såväl som på terapiområdena cancer och ögonsjukdomar. Biovitrum Biopharmaceuticals utvecklar och producerar proteinläkemedel på kontraktsbasis. Cirka 300 personer arbetar inom FoU och cirka 200 inom Biopharmaceuticals och läkemedelsförsäljning. AREXIS Arexis är ett läkemedelsbolag under utveckling som verkar i specialdesignade laboratorier i det nyligen byggda Biotech Center i Göteborg, Sverige. Företagets forskning är biologistyrd med patenterad teknologi och starkt fokus på produktutveckling inom områdena metabola och inflammatoriska sjukdomar. Gemensamt för dessa områden är stora medicinska behov och delvis okända sjukdomsorsaker. Arexis ledning har omfattande erfarenhet från internationell läkemedelsindustri liksom från mindre bioteknikbolag.