Automation Laboration: Reglering av DC-servo

Relevanta dokument
5. Kretsmodell för likströmsmaskinen som även inkluderar lindningen resistans RA.

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Laboration i Automationsteknik FK: Tillståndsåterkoppling. I denna laboration skall system på tillståndsform. x = Ax + Bu. y = Cx. x 1. -l 1 x 2.

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Systemkonstruktion Z2

Kurskod: 6B2267 (Ten1 2p) Examinator: William Sandqvist Tel

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Laboration - Operationsfo rsta rkare

5 OP-förstärkare och filter

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

1 Laboration 1. Bryggmätning

- Exempel på elektrotekniskt innehåll i en Mutterdragare och en maskin för tillverkning av elektronik. - Vinkel och varvtalsmätning med pulsgivare

CAD-ritningar. Stegmotorer 2-fas AMP. Komponenter för automation. Nordela V07.10

CAD-ritningar. Stegmotorer 3-fas AMP. Komponenter för automation. Nordela V08.04

X-tenta ET Figur 1. Blockschema för modell av det nordiska kraftsystemets frekvensdynamik utan reglering.

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07


Stegmotorer 3-fas AMP. Komponenter för automation. Nordela V08.04

Laboration - Va xelstro mskretsar

Tentamen i Elektronik för E (del 2), ESS010, 11 januari 2013

Lösningsförslag/facit till Tentamen. TSFS04 Elektriska drivsystem 11 mars, 2013, kl

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Examinator: William Sandqvist Tel

Laboration 4: Tidsplan, frekvensplan och impedanser. Lunds universitet / Fakultet / Institution / Enhet / Dokument / Datum

Vanliga förstärkarkopplingar med operationsförstärkaren

Operationsförstärkare (OP-förstärkare) Kapitel , 8.5 (översiktligt), 15.5 (t.o.m. "The Schmitt Trigger )

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

4 Elektriska maskiner och kraftelektronik


Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Läran om återkopplade automatiska system och handlar om hur mätningar från givare kan användas för att automatisk göra förändringar i processen.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

Elektroakustik Något lite om analogier

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 6 mars 2006 SVAR

REGLERTEKNIK Inledande laboration (obligatorisk)

Instruktion värmeväxlarstyrning RHX 2M SILVER C RX, RECOnomic stl , RECOsorptic stl

Examinator: William Sandqvist Tel

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Emotron FDU 2.0 Frekvensomriktare

Tentamen Elenergiteknik

Elektroteknikens grunder Laboration 1

A/D- och D/A- omvandlare

Halvledare. Transistorer, Förstärkare

Tentamen i Krets- och mätteknik, fk, ETEF15. Exempeltentamen

MSR Servoregulator (Lägesregulator) Drift- och Montageinstruktion. ANVÄNDNING MSR-1000 är en servoregulator med två användningsområden.

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK

Fö 5 - TMEI01 Elkraftteknik Likströmsmaskinen

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

MANUAL STYRENHET FÖR ROTERANDE VÄRMEVÄXLARE

Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Elektroteknikens grunder Laboration 2

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Elektronik 2018 EITA35

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Några övningar som kan vara bra att börja med

Förberedelseuppgifter DC (Likström)

Systemteknik/Processreglering F2

Introduktion. Torsionspendel

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

F13: Regulatorstrukturer och implementering

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Fö 7 - TMEI01 Elkraftteknik Asynkronmaskinen

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Chalmers Tekniska Högskola och Mars 2003 Göteborgs Universitet Fysik och teknisk fysik Kristian Gustafsson Maj Hanson. Svängningar

OP-förstärkare. Idealiska OP-förstärkare

Teori Se din kursbok under avsnitt PID-reglering, Ziegler-Nichols metod och olinjära system (avsnitt 7.7 i Modern Reglerteknik av Bertil Thomas).

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Wheatstonebryggans obalansspänning

Systemkonstruktion Z3

nmosfet och analoga kretsar

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Elektriska drivsystem Föreläsning 10 - Styrning av induktions/asynkorn-motorn

TENTAMEN I DYNAMISKA SYSTEM OCH REGLERING

För att få ett effektiv driftsätt kan det ibland behövas avancerad styrning.

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Svängningar. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Svängningar

Extrauppgifter Elektricitet

Operationsförstärkaren

Analog till Digitalomvandling

Roterande elmaskiner

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 1 den 18 oktober, 2010, kl

Planetväxelmotorer, DC. 60 Nm Engel ElektroMotoren. Komponenter för automation. Nordela

Ordinarie tentamen i Givare och Ställdon (Ten1 2p) ( Omtentamen Mekatronik-komponenter 6B3212 Ann1 ) Ten1, 2p

Lunds Tekniska Högskola Avdelningen för industriell elektroteknik och automation

Experiment med schmittrigger

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Regulator. G (s) Figur 1: Blockdiagram för ett typiskt reglersystem

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

(c) Summatorn. och utspänningen blir då v ut = i in R f. Med strömmen insatt blir utspänningen v ut = R f ( v 1. + v 2. ) eller omskrivet v ut = ( R f

Transkript:

Automation Laboration: Reglering av DC-servo Inledning I denna laboration undersöks reglering dels av varvtalet och dels av vinkelläget hos ett likströmsservo. Mätsignal för varvtal är utsignalen från en tachometer som finns monterad i anslutning till motorns axel. Vinkelläget (positionen) mäts med en pulsgivare. Regleringen utförs med en analog regulator implementerad med hjälp av återkopplade OP-förstärkare. Utrustning Utrustningen utgörs av en PMDC-servomotor av typ Electrocraft S289-1B/T via en axel sammankopplad med en annan PMDC-motor (bromsmotor) av typ S243-1B (se bild nedan) Servomotorn S289-1B/T är försedd med en tachometer (generator) för mätning av varvtalet. Tachometern har följande data: Spänningskonstant 14 V / 1000 varv/min Resistans 600 Ω Servomotorn är också försedd med en pulsgivare med 1000 fyrkantspulser per varv vilka omvandlas till analog spänning mellan 10V och +10V motsvarande 65.5 varv. De båda motorerna har väsentligen samma data nämligen: Märkmoment 0.39 Nm Toppmoment 3.0 Nm Märkström 4.3 A Toppström 32.7 A Max varvtal 5000 rpm Max spänning 52 V Tröghetsmoment (S289-1B/T) 7 10-5 kg m2 (inkl. tacho) Tröghetsmoment (S243-1B) 5 10-5 kg m2 Momentkonstant (S289-1B/T) 0.105 Nm/A Momentkonstant (S243-1B) 0.100 Nm/A Fullt utbildat vilofriktionsmoment 0.03 Nm Spänningskonstant 11 V / 1000 varv/min Resistans 1.4 Ω Induktans 4.5 mh

Elektronikenheten innehåller en effektförstärkare som matar servomotorn direkt med en ström proportionell mot förstärkarens inspänning. En speciell utgång (t.v. om kraft ) ger en utspänning proportionell mot utströmmen med konstanten 2A/V (se figur nedan). Som bilden visar finns det möjlighet att återkoppla både från positionssignalen (pulsgivarens utsignal integererad) och från tachometerns utsignal via varsin summator följd av OP-förstärkare med ingångar för positionsreferens och varvtalsreferens. Varje ingång är försedd med potentiometer. Var och en av OP-förstärkarna kan förbikopplas via omkopplare. Det finns också möjlighet till direkt styrning via ingången märkt Mom. Ref vilket kan utnyttjas vid användning av någon extern regulator. De olika matningarna och mätutgångarna till elektronikenheten framgår av följande figur: Servomotorn matas med signalen från utgången märkt MOTOR. OP-förstärkarna behöver matning med ±15V medan effektförstärkaren kräver spänningsmatning med +24V. Effektförstärkaren har en bandbredd på 2.5 khz och en inimpedans på 50 kω. Den innehåller en inbyggd strömbegränsning till ±6A kontinuerligt och ±12A under 2 s.

Förstärkarkoppling Den vanliga inverterade kopplingen för en OP-förstärkare framgår av följande figur: Genom olika val av impedanserna Z1 och Z2 kan olika typer av överföringsfunktioner erhållas (utnyttja den välbekanta formeln Uut/Uin = -Z2/Z1). En vanlig förstärkning t.ex. erhålles genom att välja rena resistanser R1 och R2. Dynamisk modell Ett förenklat kretsschema för en permanentmagnetiserad DC-motor visas i följande figur: Ekvationerna för denna krets kan sammanfattas som J är tröghetsmomentet för rotorn och ω är vinkelhastigheten. Ra och La är resistans resp. induktans för anakaret (rotorn). T är ett lastmoment, Ua är ankarspänningen och Eb är den i ankaret inducerade spänningen (pga rotationen).

Efter laplacetransformering ger detta överföringsfunktionen från Ua till ω (med lastmomomentet T=0): eftersom km = ku = k. Överföringsfunktionen kan skrivas om enligt där den mekaniska tidskonstanten τm och den elektriska tidskonstanten τe ges av Med datavärdena Ra = 1.4 Ω, La = 4.5 mh, J = 7 10-5 kg m2 och k = 0.105 Nm/A = 0.105 Vs erhålles tidskonstanterna τm 8.9 ms respektive τe 3.2 ms. Detta ger överföringsfunktionen Varvtalsreglering Genom att förbikoppla den första OP-förstärkaren och återkoppla den andra kan man få P-reglering av varvtalet. Ingången märkt Hast. ref kan då utnyttjas för att ge en börvärdessignal till varvtalet. Observera potentiometrarna på referensingången och på tachometersignalens ingång. Varvtalets börvärde kan vara positivt eller negativt. Det påverkar endast rotationsriktningen hos servomotorns rotor. Uppgift 1 Pröva att sätta i två motstånd på vardera 12 kω i kopplingen. Vrid sen upp potentiometern från tachometersignalen till fullt utslag. Vrid försiktigt på potentiometern från börvärdet och notera hur varvtalet ändras. Uppgift 2 Testa att öka resistansen i återkopplingen (t.ex. genom att sätta in en dekadresistor som bekvämt kan ställas in på olika värden). Notera hur karaktären på insvängningsförloppet i varvtalet ändras.

Positionsreglering Positionen (vinkelläget) är tillgänglig som signal via en potentiometer. Medurs rotation 65.5 varv gör att positionssignalen sjunker från +10V till -10V medan en moturs rotation med 65.5 varv ger en positionssignal från -10V till +10V. Det finns en referensingång för positionen ("Pos. ref) som via en potentiometer summeras in till den första OP-förstärkaren. Positionens börvärde kan vara såväl positivt som negativt. Blockschemat framgår av följande figur där ω är vinkelhastighet och φ vinkelläge (position) Observera att förstärkningarna K och Kr motsvarar inställningarna på potentiometrarna för positionssignalen respektive positionsreferensen. Uppgift 3 Vrid ner potentiometern från tachometersignalen till 0-läge och vrid upp potentiometern till positionssignalen till fullt. Vrid ner potentiometern från positionsreferensen till 0. Sätt in ett par 12 kω-motstånd i den första OP-kopplingen. Koppla förbi den andra OP-förstärkaren via den högra strömställaren och koppla in den första OP-förstärkaren med den vänstra strömställaren. Koppla in +24V till börvärdesreferensens ingång ("Pos. ref"). Pröva att försiktigt vrida upp positionsreferensen (via potentiometern). Notera hur motorn roterar (ett antal varv) till ett nytt jämviktsläge. Är insvängningen väldämpad? Uppgift 4 Testa högre förstärkningar genom att byta ut resistorn i återkopplingen mot en dekadresistor inställd på värden högre än 12 kω. Blir insvängningsförloppet snabbare och/eller sämre dämpat? Uppgift 5 Utgå från en förstärkning som i föregående uppgift gav upphov till dåligt dämpade svängningar. Pröva att vrida upp potentiometern efter tachometerns signal och undersök hur det påverkar svaret på ändringar i börvärdet.