Funderar du på skilsmässa eller har du redan skilt dig? Innehållsförteckning Sida Ansökan om skilsmässa Separation från sambo Separation då det förekommer våld i relationen Här får du hjälp Tingsrätt Rättshjälpsbyrå Folkpensionsanstalt Bostadsbyrå Barnatillsyningsman Borgånejdens familjerådgivningscentral Borgå stads familjerådgivning Socialarbete Borgå skyddshem Hur barn upplever skilsmässan Hur ska man berätta om skilsmässan för barnen? Fostringsgemenskap efter skilsmässan Adresser på nätet 1 2 2 3 3 4 4 5 5 6 7 7 7 8 10 12 13 Syftet med denna broschyr är att ge information om skilsmässofrågor. Här hittar du praktiska råd för de olika skedena av skilsmässoprocessen samt uppgifter om var du kan få hjälp. Broschyren är skriven både för barnfamiljer och par utan barn.
En skilsmässa påverkar alla parter för en lång tid framåt. Det är viktigt att fundera på vad man försöker lösa med skilsmässan. Kan problemet lösas genom skilsmässa eller förorsakar skilsmässan flera problem? Att skilja sig medför vanligtvis mycket starka känslor som t.ex. förtvivlan och ångest, men också ofta en känsla av lättnad. Ifall man bestämmer sig för att skiljas, är det viktigt att alla familjemedlemmar tryggt kan bearbeta känslor och tankar kring skilsmässan och vid behov be om utomstående och opartisk hjälp. Hur barn klarar separationen är beroende av föräldrarnas förmåga att psykiskt behandla situationen. Undersökningar har visat att föräldrarnas inställning till varandra efter skilsmässan är avgörande för barnets möjligheter att hantera skilsmässan. Det värsta är om grälen fortsätter efter separationen. Obearbetade saker kan leda till att föräldrarna, eller den ena föräldern, trots skilsmässan fortfarande psykiskt sitter fast i gamla problem och interna stridigheter. Det här hindrar de frånskilda makarna från att komma på fötter igen och hitta en ny inriktning i sina egna liv och försvårar barnens möjlighet att klara sig ur krisen till ett balanserat liv. Det bästa man kan göra för barnens framtid och sitt eget välmående är att söka hjälp för att få slut på grälen. Ansöka om skilsmässa Ansökan om skilsmässa lämnas in till tingsrättens kansli på hemorten. Ytterligare information om processen hittar du under rubriken tingsrätt. Separation från sambo I fråga om separation från sambo behöver ingen ansökan inlämnas till tingsrätten, eftersom gällande lag inte känner till samboförhållanden. Om paret har barn kan föräldrarna lämna in avtal gällande barnens vårdnad, boende, umgänge och underhåll till tingsrätten för fastställande eller alternativt komma överens om saken med barnatillsyningsmannen. Detta gäller såväl separation från sambo som skilsmässa. Separation då det förekommer våld i relationen En skilsmässa löser nödvändigtvis inte våldsproblemet utan kan tillfälligt öka risken för våld. Att se till säkerheten framhävs även i fråga om barnen. Våldet skadar barnet även om det inte riktar sig direkt mot barnet. Våldsoffret har ofta begränsad självbestämmanderätt och därför är utomstående stöd ofta nödvändigt. Det är viktigt att våga tala om våldet med olika aktörer (t.ex. rättshjälpsbyrån, barnatillsyningsman, socialbyrån). Det är svårare att skilja sig från en våldsam än från en icke-våldsam partner. Enligt en undersökning leder ofta först det fjärde eller femte försöket att frigöra sig till en separation. Även för våldsutövaren är skilsmässan en förkrossande motgång med känslor av övergivenhet m.m. Personen behöver hjälp för att hitta ickevåldsamma handlingsmodeller. 1 2
Här får du hjälp Tingsrätten tfn 010364550 En ansökan om skilsmässa inlämnas till www.oikeus.fi tingsrätten. Ansökan kan inlämnas av bägge makarna tillsammans eller av endera maken. Ifall endera maken lämnat in ansökan ensam, ger tingsrätten den andra maken möjlighet att bli hörd. Maken/makan har rätt att utverka äktenskapsskillnad efter en betänketid. Betänketiden börjar då makarnas gemensamma ansökan om skilsmässa inlämnats till tingsrättens kansli eller då ansökan som gjorts av endera maken delgivits den andra parten. Efter minst sex månader verkställs skilsmässan om makarna kräver det med en gemensam ansökan eller om endera maken kräver det. Denna s.k. ansökan i andra skedet bör göras senast ett år efter att betänketiden börjat. Om makarna under de senaste två åren utan avbrott bott på olika adresser, har makarna rätt att ta ut skilsmässa utan betänketid. I samband med ansökan om skilsmässa kan man kräva att underhållsbidraget, vårdnaden om barn och umgängesrätten fastställs. Tingsrätten bör också på eget initiativ behandla frågan om hur vårdnaden och umgängesrätten av makarnas barn ska arrangeras med tanke på barnens bästa. Ifall föräldrarna inte ingår ett avtal som barnatillsyningsmannen fastställer, fattar tingsrätten beslut om ärendet på begäran av föräldrarna. Rättshjälpsbyrån Borgå rättshjälpsbyrå ger rättshjälp, dvs. advokattjänster, avgiftsfritt eller mot nominell avgift till personer som till följd av sin ekonomiska ställning inte själv kan stå för sina advokatkostnader eller saknar rättsskyddsförsäkring. Rättshjälpsbyråns tjänster omfattar juridisk rådgivning och andra nödvändiga juridiska åtgärder, t.ex. förhandla med annan part, fungera som ombud vid rättegång samt upprätta avtal. Det är värt att vända sig till rättshjälpsbyrån om skilsmässoparterna inte kan komma överens om sin förmögenhet, omsorgen och underhållet av barnen o.s.v. Rättshjälpsbyrån kan också hjälpa till med att upprätta bodelning om parterna kommit överens om saken. Denna tjänst förutsätter tidsbeställning. I rättsfall (s.k. processuellt ärende), t.ex. tvister om vårdnad och underhåll av barn, är det även möjligt att vända sig till ett privat biträde. I detta fall ser biträdet till att söka rättshjälp. Man bör ändå beakta att ärenden som berör bodelning eller avskiljande av egendom är icke-processuella till sin natur och i sådana fall kan rättshjälpsbyrån ge rättshjälp. Du kan även ansöka om rättshjälp på webben (https://asiointi.oikeus.fi). På webben finns ytterligare information om rättshjälp och ansökningsprocessen. På internet finns dessutom en räknare med vilken kunden själv preliminärt kan granska om han/hon är berättigad till rättshjälp. Folkpensionsanstalten tfn 010 36 60200 (öppet klockan 8.00 16.15) www.oikeus.fi www.kela.fi Att flytta isär påverkar de flesta sociala förmåner. Då ni flyttar isär ska ni meddela er nya adress och flyttdagen till magistraten så fort som möjligt. Det graderade barnbidraget och tillägget för ensamförsörjare utbetalas huvudsakligen på basis av uppgifter i befolkningsregistret. Vid behov hör Folkpensionsanstalten bägge parterna i fråga om utbetalning av barnbidrag. Största delen av ansökningarna och granskningarna kan skötas elektroniskt på FPA:s webbplats www.kela.fi. Tjänsten fungerar med bankkoder. Klienterna kan kontakta FPA:s kontaktcentraler mån-fre klockan 8-18; t.ex. boende 020 692 221 och barnfamiljer 020 692 226 (se telefonkatalog eller webb-plats för ytterligare information). 3 4
Bostadsbyrå Du kan vända dig till bostadsbyrån med frågor om hyres- och bostadsrätts bostäder. Barnatillsyningsman tfn 520 2247 eller 520 2245 (kl. 9-13 eller enligt överenskommelse) www.porvoo.fi tel. 520211 Vid skilsmässa eller separation från sambo www.porvoo.fi kan klienter hos barnatillsyningsmannen upprätta eller fastställa skriftliga avtal gällande vårdnaden av barnet, boendet, umgängesrätten och underhållet. Barnatillsyningsmannen fattar inte beslut om innehållet i avtalet, utan föräldrarna bör sinsemellan nå enighet. Syftet med avtalet är att trygga barnets bästa, en tillräcklig utkomst samt en nära relation mellan barnet och bägge föräldrarna. Vårdnad: Gemensam vårdnad innebär att föräldrarna tillsammans svarar för uppgifter som berör vårdnaden av barnet och tillsammans fattar viktiga beslut om bl.a. barnets skola/daghem, boendeort, religion (religionsfrihetslagen 3), för- och efternamn, pass, hälso- och sjukvård och modersmål. Utgångspunkten är att barnets vårdnadshavare också är barnets intressebevakare. Intressebevakningen omfattar att se till barnets förmögenhet och att företräda barnet i ärenden som berör barnets förmögenhet. Boende: Oberoende av vårdnadsarrangemangen kan barnet ha endast en officiell adress. Då man kommer överens om boendeorten är det viktigt att beakta barnets önskemål och åsikter, men valet och ansvaret får inte överföras på barnet. På basis av den officiella boendeorten fastställs bl.a. hemkommun, daghem, skola, skolskjuts, barnbidrag (om inte föräldrarna kommer överens om annat), bostadsbidrag och kommunen som ska fastställa vårdnads- och umgängesavtalet. förhållande till föräldern. Umgänget bör trygga barnets rätt att leva ett lugnt och sedvanligt liv. Förutsägbarheten är viktig för barnet. Underhåll: Barnet har rätt till tillräckligt underhåll. I enlighet med sin förmåga svarar föräldrarna för underhållet av barnet med beaktande av föräldrarnas ålder, arbetsförmåga, möjlighet till förvärvsarbete, tillgångar samt övrig underhållsskyldighet som fastställts i lag. Föräldrarna står även för utbildningskostnader för barn som fyllt 18 år, om kostnaderna anses vara skäliga (s.k. utbildningsavtal). Borgånejdens familjerådgivningscentral tidsbeställning må-to 9-12 tel. 6611315 Centralen erbjuder vuxna www.porvoonseurakunnat.fi personer och par diskussionshjälp för att utreda situationen då man funderar på skilsmässa, under skilsmässoprocessen eller efter skilsmässa. Även barnen kan delta i familjesamtal. Det vore bra att söka hjälp så tidigt som möjligt, innan problemen blir för stora. Det är möjligt att ansöka om medling i familjefrågor i vilket skede av skilsmässan som helst. Med medling avses diskussioner med vilka man strävar efter att hitta en rättvis lösning som alla familjemedlemmar godkänner. En opartisk person kan hjälpa till att se helheten och stöda familjen att bygga upp sin egen lösning. Förtroendet är viktig i medlingen och i eventuella rättegångar kan därför diskussionerna inte användas mot den andra parten. En användbar arbetsform är skilsmässogrupper, ordnas t.ex. tillsammans med Borgå stads familjerådgivning. Umgänge: Det är barnet som har umgängesrätt, inte föräldern. Beslut om umgänge skall inte fattas schematiskt, utan varje umgängesrätt bör fastställas på basis av barnets individuella livssituation. Vid beslut om umgängesrätt bör man beakta bl.a. barnets ålder och utvecklingsskede samt tidigare kontakt och 5 6
Borgå stads familjerådgivning tel 5203290 Familjerådgivningen hjälper barnfamiljer www.porvoo.fi då föräldrar oroar sig för hur skilsmässan påverkar barnet och funderar på hur man på bästa sätt stöder barnet. Familjerådgivningens personal träffar föräldrarna enskilt eller tillsammans samt hjälper föräldrarna att se skilsmässosituationen utgående från barnet att gå igenom tankar och känslor som hör till skilsmässan. Vid familjerådgivningen kan man även träffa t.ex. hela familjen efter skilsmässan och tillsammans behandla vad som hänt och i synnerhet barnens känslor. Personalen kan erbjuda barnen individuellt stöd och en möjlighet att bearbeta föräldrarnas skilsmässa med en utomstående vuxen under sina egna individuella besök samt kamratstöd i skilsmässogruppen för barn. Familjerådgivningen har också arrangerat skilsmässogrupper för vuxna tillsammans med Borgånejdens familjerådgivningscentral. Hur barn upplever skilsmässan Socialarbete tel. 520211 Vid skilsmässa och separation från sambo www.porvoo.fi ger socialarbetarna handledning och rådgivning angående praktiska ärenden, t.ex. varifrån och hur man skall söka bostad samt hurdant ekonomiskt stöd man kan få. På tingsrättens begäran ger socialväsendet en utredning av omständigheterna som berör vårdnaden av barnet, boende och umgängesrätt. Socialväsendets uppgift är att skaffa information och förmedla den vidare till domstolen för ett beslut där. Utredningen siktar på att skaffa så objektiv information som möjligt om sådana faktorer och förhållanden som kan vara betydelsefulla då ärendet avgörs. I texten används äktenskap och skilsmässa även för samboförhållande och separation från samboförhållande. Ofta är skilsmässan en ny förvirrande erfarenhet, som barnet inte har verkliga färdigheter att förstå. Ju mindre korrekt information barnet får, desto mer börjar barnets fantasi komma med förklaringar till det skedda. Barns skilsmässobekymmer skiljer sig mycket från vuxnas bekymmer. Barnet kan fundera på t.ex. om hon/han i fortsättningen får träffa sina vänner, hur hon ska ta sig till sina fritidsintressen, hur leksakerna ska förvaras på två olika platser, kommande semesterresor eller var sällskapsdjuren placeras. Borgå skyddshem Skyddshemmet är en trygg plats tel.5203330 www.porvoo.fi Utöver sorg, besvikelse och hat är en central skilsmässokänsla hos barnet även skuld. Barn har en omogen och självcentrerad slutledningsförmåga och barnet strukturerar den omkringliggande världen för personer som utsatts för våld socialjouren i Östra Nyland i nära relationer och då det är mycket starkt utgående från sig själv. Av denna orsak kan barnet lätt, tel 040-5174194, 24h omöjligt eller rent av farligt att eller nästan utan undantag, skuldbelägga sig själv för skilsmässan. Om stanna hemma till följd av våld, hot eller rädsla. Till skyddshemmet kan man komma när som och om igen bör man poängtera för barnet att hon/han inte är orsaken till skilsmässan. Föräldrarna kan hjälpa barnet genom att på något sätt 7 helst, personalen finns på plats 24 h/dygn. Ingen remiss behövs. förklara den verkliga orsaken till skilsmässan. 8
Med tanke på barnets uppväxt och utveckling är föräldrarnas förmåga till föräldraskap viktig. I skilsmässosituationen och den personliga kris som föräldrarna går igenom försämras ofta förmågan till föräldraskap, detta gäller alla livskriser. Föräldrarna använder mycket energi till att klara skilsmässan och bygga upp ett nytt liv, vilket naturligt nog är bort från den tid som föräldrarna normalt använder för att vara tillsammans med barnen och närvarande för dem. Barnen kanske tvingas vara alltför mycket ensamma och att bli vuxna för snabbt. Tyvärr sker detta inte i takt med barnets normala utveckling utan av tvång, vilket ofta senare visar sig vara overkligt och därmed blir barnet vuxet senare och utvecklingen fördröjs. Mycket små barn kan lida av föräldrarnas skilsmässa främst för att de inte får föräldrarnas fulla uppmärksamhet då de fortgående behöver trygghet och omsorg. Under eller efter en skilsmässosituation tänker föräldrarna kanske inte tillräckligt mycket eller fortgående på barnet och barnets behov. Barnet förstår inte varför föräldrarnas uppmärksamhet förändrats och drar slutsatsen att hon/han lämnats ensam för att hon/han inte är särskilt värdefull eller viktig. Då ett litet barn erfar att föräldrarnas uppmärksamhet minskat, upp-lever barnet att hon/ han inte längre är lika viktig för föräldrarna. Detta kan ha en stor betydelse för barnets självbild och självkänsla. Häpnadsväckande länge önskar barnet att föräldrarna ska återförenas. Barnets desperata försök att få föräldrarna att återförenas eller få föräldern att flytta tillbaka hem kan förorsaka häpnadsväckande beteende hos barnet. Barnets önskan om att förena familjen är barnets naturliga strävan att göra sig hel. I synnerhet då föräldrarnas gemensamma och delade föräldraskap inte förverkligas efter skilsmässan, kan barnet mycket starkt hoppas på att föräldrarnas återförening skulle lösa barnets behov av att uppleva bägge föräldrarnas närvaro i sin egen vardag. Då föräldrarna skiljer sig stöder man barnet genom att också efter skilsmässan ge henne/honom en möjlighet att leva normalt och vardagligt på sin egen utvecklingsnivå. Ju mindre skilsmässan ändrar på barnets vardag och rutiner, desto bättre. Redan att föräldrarna flyttar isär är en så stor förändring för barnet att det är bäst att försöka minimera alla andra förändringar. För barnet är det bäst att hon/han får fortsätta i samma daghem eller skola, med samma fritidsintressen och fortsättningsvis höra till samma vardagliga kamratkrets. Man hjälper barnet också genom att hon/han fortfarande äter kvällsmåltid vid samma tidpunkt eller får lyssna på samma godnattvisa. En skilsmässa är ofta en helt oförutsägbar erfarenhet för barnet (trots att barnet kan ha anat saken, kan hon/han inte ha anat sina kommande känslor) och rubbar känslan av trygghet och kontinuitet; genom att bevara rutinerna stöder man barnet att känna att vissa saker är bestående. Hur ska man berätta om skilsmässan för barnet? För barnet är diskussionerna om skilsmässan med föräldrarna mycket viktiga och kan ha långtgående följder för hur barnet i sin egen värld tänker på skilsmässan. Om det är möjligt ska föräldrarna tillsammans berätta om skilsmässan; detta är det första konkreta tecknet på att barnet även framöver får behålla bägge föräldrarna och att man kan prata om saken med bägge två. Det är viktigt att klart berätta om planerna att skiljas, konkret förklara vad det betyder och när det kommer att ske. Föräldrarna borde sträva efter att komma med någon förklaring till varför detta skett och varför man kommer att skiljas samt berätta att orsakerna till skilsmässan finns hos föräldrarna och inte barnet. I synnerhet småbarn kan fundera på vad i deras beteende som förorsakade skilsmässan och även vad hon eller han kunde gjort annorlunda för att förhindra skilsmässan. Av denna orsak är det bra om föräldrarna poängterar för barnet att hon inte på något sätt skulle ha kunnat förhindra skilsmässan. Det är viktigt att berätta om konkreta planer som berör barnets vardag och om framtida arrangemang. 9 10
Då föräldrarna berättar om att äktenskapet avslutas med skilsmässa kan de samtidigt berätta för barnet om förhållandet mellan man och kvinna. Denna modell kommer barnet att bära med sig resten av livet. Av denna orsak är det viktigt att föräldrarna - endera då de berättar om skilsmässan eller senare - förklarar att de vid vigseln trodde att äktenskapet skulle hålla, om deras dåtida drömmar och hur glada de var då barnet föddes. Om det är möjligt kan även en frånskild förälder konstatera för barnet att föräldern är glad för att barnets mamma eller pappa är just den hon eller han är. Ibland kan föräldrarnas energi nästan helt och hållet rikta sig till att behandla den egna ångesten. Inte heller i sådana fall får barnet lämnas helt ensamt. Skilsmässan är en förvirrande situation som barnet inte kan förstå. Också de vuxna kan vara så förvirrade att de inte kan ge barnet förklaringar och svar. Då kan man åtminstone berätta att ingen riktigt vet hur allt ska gå till, men allt kommer nog att ordna sig. Trots att man bör berätta för barnet att allt ordnar sig, får man inte komma med tomma löften. T.ex. får man inte lova barnet att bägge föräldrarna fortsättningsvis kommer att vara lika starkt närvarande i barnets liv, om så inte är fallet. Fostringsgemenskap efter skilsmässan Nuförtiden blir alltfler barn föräldrarnas bestående tvistefrö efter skilsmässan, vilket enligt forskare nästan utan undantag skadar barnets utveckling. I synnerhet småbarn befinner sig i en svår situation då föräldrarna öppet förhåller sig fientligt mot varandra. Alla föräldrar, både de som bor tillsammans och de som bor isär, säger ibland otrevliga saker om varandra inför barnen. En viss ilska och olika åsikter kan barnet dock förstå - föräldrarna skulle ju inte skiljas från varandra om ingenting vore på tok. Det är skadligt för barnet om den andra föräldern svartmålas fortgående och ingenting positivt förs fram. Det är mycket tungt för barnet att bära den börda som föds av hatet och underskattningen mellan föräldrarna. I nästan alla undersökningar och texter som berör föräldrars skilsmässa sägs att de viktigaste faktorerna för att barnet ska klara sig är hurdant förhållande föräldrarna har och hur föräldrarna kan samarbeta. För att barnet ska klara sig behövs regelbunden kontakt med och gott förhållande till bägge föräldrarna. Det är viktigt att bägge föräldrarna respekterar barnets förhållande till den andra föräldern. Även om äktenskapet tar slut fortsätter det gemensamma föräldraskapet efter skilsmässan. Fostringsgemenskap efter skilsmässan innebär att de frånskilda stöder den andras föräldraroll som mamma eller pappa, utan att blanda sig i den tidigare makans/makens nya liv. Detta är ofta utmanande, eftersom den f.d. partnerns beslut om sitt eget liv (t.ex. förmögenhet, semester, boende) även framöver påverkar ens liv och vardag. Ofta behövs god förhandlingsförmåga ännu mer efter skilsmässan än då man bodde under samma tak. 11 12
Adresser på nätet: www.om.fi (oikeusministeriö) www.mll.fi (mannerheimin lastensuojeluliitto) www.vaestoliitto.fi (väestöliitto) www.lskl.fi (lastensuojelun keskusliitto) www.folkhalsan.fi (Folkhälsan) Broshyren har sammanställts av: Borgåstads familjerådgivning och barnatillsyningsmän, Rättshjälps byrån i Borgå samt Borgånejdens familjerådgivningscentral Illustrationer: Filippa Hella Lay out: Ulrika Andersson