Regional samverkanskurs RSK Metoder och verktyg för planeringsprocessen
MSB:s kontaktperson: Thomas Bengtsson, 010-240 22 12 2
3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1. Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 5 1.2.1 Disposition...6 1.3 MSB:s stöd för effektiva räddningsinsatser... 6 1.3.1 RSK...6 1.3.2 Centrala samverkanskurser...8 1.3.3 Regionala övningar...9 1.3.4 Löparen...9 2. En modell för länets utbildnings- och övningsplanering... 10 2.1 Trestegsmodellen med läsanvisningar...10 2.1.1 Steg 1 Länets risk- och sårbarhetsanalys...11 2.1.2 Steg 2 Behovsanalys... 14 2.1.3 Steg 3 Planera aktiviteter... 16 3. Processen att ta fram en RSK... 18 3.1 Läsanvisningar...18 3.1.1 Steg 1 Uppdraget... 19 3.1.2 Steg 2 Övergripande planering...20 3.1.3 Steg 3 Praktiska förberedelser... 25 3.1.4 Steg 4 Genomförande...28 3.1.5 Steg 5 Utvärdering...30 3.1.6 Steg 6 Återkoppling...34 3.1.7 Steg 7 Återrapportering... 35 4. Exempel... 36 5. Mallar... 37 6. Kontaktpersoner... 38
4 1. Inledning 1.1 Bakgrund Räddningsverket 1 har enligt instruktionen (Förordning med instruktion för Statens räddningsverk, 1988:1040) haft ett ansvar att verka för god samordning i samhällets räddningstjänst. MSB har motsvarande uppgift. Uppgiften har fullgjorts genom ett stöd till samordning och samverkan sedan 1980-talet. Stödet har bestått av utbildningar och övningar, Regionala samverkanskurser, Regionala räddningstjänstövningar och Högre räddningstjänstkurs. 2004 gjordes en behovsanalys inom området effektiva räddningsinsatser vilket medförde att en översyn av stödet för samordning och samverkan påbörjades 2005. Översynen bedrevs i projekt USSER (Utveckling av stöd till samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser). Översynen resulterade i ett nytt koncept som presenterades och implementerades inom ramen för projekt ISSER (Implementering av stöd till samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser) under 2007 och 2008. Information om projektet kan läsas i slutrapporten 2 Samordning och samverkan. Stöd genom utbildning och övning för effektiva räddningsinsatser. Det nya konceptet framgår av bild 1 och består av Centrala samverkanskurser, Regionala samverkansövningar med räddningstjänstinslag och Regionala samverkanskurser. Detta arbete är ett av resultaten ifrån delprojektet RSK. Texterna, som är skrivna av Ingemar Ryberg från Räddningsverket Revinge och Thomas Bengtsson från Räddningsverket Sandö, bygger på författarnas egna erfarenheter men även på erfarenheter från genomförda RSK:er runt om i landet. Leif Alfredsson från Räddningsverket Karlstad har varit en stark drivkraft för att förverkliga detta arbete. 1 Krisberedskapsmyndigheten, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar upphörde den 31 december 2008. I stället startade en ny sammanhållen myndighet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) den 1 januari 2009. MSB ansvarar för frågor om samhällets säkerhet när det gäller skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. 2 Samordning och samverkan Stöd genom utbildning och övning för effektiva räddningsinsatser Resultatrapport, projekt ISSER 2009-01-13 (Dnr 211-5240-2007)
5 Bild 1. Resultatet av projekt USSER/ISSER består av ett koncept innehållande tre delar 1.2 Syfte Detta arbete är tänkt att vara ett stöd, främst till länsstyrelser, vid planering och genomförande av regionala samverkanskurser, i fortsättningen kallade RSK, för att förbättra den regionala krishanteringsförmågan. Arbetet är tänkt att fungera både som ett uppslagsverk och som en inspirationskälla med praktiska tips och checklistor inför planering och genomförande av regionala samverkanskurser. Arbetet tar också upp åtgärder efter en genomförd utbildning. Arbetet, som ska kunna nyttjas både av projektledaren såväl som enskilda projektmedlemmar, ger praktiska tips på: Planering av utbildningen. Genomförande av utbildning. Utvärdering och återrapportering av utbildning.
6 1.2.1 Disposition Arbetet är uppdelat i fem kapitel där varje kapitel utgörs av en eller flera digitala filer. Kapitel 1 beskriver MSB:s stöd för effektivare räddningsinsatser. Utöver stödet till RSK, beskrivs centrala samverkanskurser, CSK, och regionala övningar, RÖ, samt rapporteringssystem för detta, Löparen. Kapitel 2 beskriver en modell för länets långsiktiga utbildnings- och övningsplanering baserat på den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. Kapitel 3 presenterar en modell för att planera, genomföra, utvärdera och återrapportera en RSK. De olika momenten beskrivs i en 7- stegsmodell med tydliga avgränsningar i skedena; före, under och efter kursen. Kapitel 4 innehåller exempel på dokument som kan vara av värde i planeringsprocessen till exempel kursplan, PM och kursintyg. Den som genomfört Handledarutbildning RSK känner igen sig då huvuddelen av dokumenten härstammar från denna kurs. Dokumenten finn på www.msbmyndigheten.se/rsk. Kapitel 5 innehåller mallar av de exempeldokument som presenteras i kapitel 4. Dokumenten finn på www.msbmyndigheten.se/rsk. Arbetet publiceras på MSB:s webbplats: www.msbmyndigheten.se/rsk. Arbetet ska inte ses som ett statiskt dokument utan kommer hela tiden att uppdateras och göras levande. 1.3 MSB:s stöd för effektiva räddningsinsatser 1.3.1 RSK Allmänt MSB:s roll är att stödja länsstyrelserna i planeringsprocessen. Detta stöd utformar sig i ekonomiskt stöd, metodstöd och en handledarutbildning för att driva processarbetet enligt en handledning med verktyg. Behovet av en RSK ska ta ansats från länets risk- och sårbarhetsanalys, RSA. Stöd Ekonomiskt stöd MSB lämnar i dag ett ekonomiskt stöd på 10 000 kr för genomförande av en RSK. Stödet utbetalas efter genomförd kurs och efter inlämnat underlag enligt överenskommelse.
7 Metodstöd Metodstöd, som ges i form av detta arbete, har utformats parallellt med handledarutbildningen. Metodstödet beskriver en modell för långsiktig planering (långtidsplan) och processen för framtagning av en behovsprövad RSK. Förslag på utbildningspaket, goda exempel samt mallar och exempel finns också i metodstödet. Metodstödet som uppdateras regelbundet finns tillgängligt på MSB:s webbsida http://www.msbmyndigheten.se/rsk Handledarutbildning Under 2007-2008 genomfördes tre handledarutbildningar som belyste planeringsprocessen för en RSK. I framtiden kommer efterfrågan att styra antalet utbildningar. Handledarutbildningarna vänder sig i första hand till personer med begränsad erfarenhet av planeringsarbetet runt en RSK. Dessa personer kan vara: Handläggare vid en länsstyrelse som ska leda/delta i arbetet kring RSK. Deltagare från andra aktörer än länsstyrelsen som ingår i kursledningen för RSK. Deltagare från regionala rådet eller motsvarande. Lärare vid MSB:s verksamhetsställe i Sandö och Revinge. Handledarutbildningens syfte är att: Presentera en modell för länets övnings- och utbildningsplanering där risk- och sårbarhetsanalysen samt långtidsplanen spelar en väsentlig roll. Ge kursdeltagaren metoder och verktyg för att kunna planera en RSK. Bidra till nätverksskapande. Efter genomförd utbildning ska kursdeltagaren kunna leda/delta i processen kring planeringen av en RSK. Målet med handledarutbildningen är att ge kursdeltagaren en: Grundläggande färdighet att använda länets risk- och sårbarhetsanalys som underlag för att analysera behovet av en RSK. Grundläggande färdighet att formulera länsstyrelsens uppdrag till arbetsgruppen för genomförande av en RSK. Grundläggande färdighet att använda seminarieövning (table top) som övningsform vid genomförandet av en RSK. Grundläggande färdighet att genomföra och utvärdera en RSK enligt 7- stegsmodellen. God färdighet att planera en RSK enligt 7-stegsmodellen.
8 Kursplanen finner du på www.msbyndigheten.se/rsk 1.3.2 Centrala samverkanskurser Centrala samverkanskurser, CSK, är tänkta att förmedla en generell kunskap avseende samordning och samverkan inom olycks- och krisberedskapsområdet. Konceptet CSK består av fyra olika kurser samt årligt samverkansseminarium. Konceptet på samverkans-utbildningar har anpassats till samhällsutvecklingen och ett förändrat behov hos aktörerna. Det består av ett modulsystem där man väljer olika kurser utifrån den roll man har vid olyckshantering. Bild 2, Smörgåsbordet av de delkurser som ingår i CSK-konceptet Kurserna ska kunna genomföras i olika delar av landet (södra, mellersta och norra) för att bidra till att formella regionala nätverk skapas. CSK är ett modulsystem där man väljer olika kurser efter behov. Valet av kurser görs utifrån roll och ansvar i den egna organisationen vid olyckor och extra ordinära händelser. Efter genomgångna kurser inbjuds deltagarna till årliga samverkansseminarier inom aktuella ämnen (gäller deltagare som tidigare gått CSK eller HRK). Samverkansseminarierna har som syfte att sprida erfarenheter från inträffade händelser och att bidra till att formella nätverk skapas inom olycks- och krisberedskapsområdet. Det första samverkansseminariet är planerat till 2009. MSB kommer att svara för CSK kostnader och därmed vara ansvarig för dess kvalitet. Kursdeltagarna svarar själva för kost och logi samt litteratur
9 vid kurserna. Respektive arbetsgivare svarar för arbetstid, resa till och från kursplatsen samt eventuella traktamenten. 1.3.3 Regionala övningar Regionala samverkansövningar, RÖ, har anpassats till rådande övningsmodell för lednings- och samverkansövningar inom samhällets krishantering. En RÖ ska utgå från behovet i det geografiska området baserat på den regionala risk- och sårbarhetsanalysen, RSA. Dessa kan genomföras som traditionella "skarpa" övningar med många organisationer inblandade eller som rena teoretiska spel eller både och. Övningarna kan omfatta flera län med flera länsstyrelser inblandade exempelvis en vårflod som drabbar flera län eller kärnkraftsolycka. Övningar för räddningstjänsten kan utgöra en delkomponent för andra typer av övningar inom området svåra påfrestningar på samhället (krishantering). 1.3.4 Löparen Löparen är Räddningsverkets datorstöd för att administrera ekonomisktoch personellt stöd till länsstyrelsen. Till systemet hör också en användarhandbok. Användarhandboken finner du på www.msbmyndigheten.se/rsk Systemet LÖPAREN finner du här: http://system.msbmyndigheten.se/loparen Mer om LÖPAREN finner du på: www.msbmyndigheten.se/loparen
10 2. En modell för länets utbildnings- och övningsplanering 2.1 Trestegsmodellen med läsanvisningar Behov av gemensamma utbildnings- och övningsaktiviteter ska utgå från den samlade risk- och sårbarhetsanalysen i länet och kan beskrivas i en processnurra enligt figur 1. Processen startar med analys av behovet hos berörda utifrån risk- och sårbarhetsanalysen i regionen/länet där gemensamma åtgärder i beredskapen (före, under, efter), som behov av utbildning och övningar identifieras. Detta kan ske för en period på tre år eller mera i en långtidsplan. Utbildningen bör stimulera samordning och samverkan med fokus mot de behov som analyseras i den regionala risk- och sårbarhetsanalysen. När regionala rådet har identifierat ett gemensamt behov av regional utbildning samordnar man resurserna för att åtgärda detsamma. Utbildningar planeras efter en tidsplan där lärarlag/-föreläsare kvalitetssäkras. Länsstyrelsen bör ansvara för administrering, planering, genomförande och återkoppling av en RSK. Därutöver kan varje verksamhetsansvarig utbilda egen personal efter behov. 3 Steg 2 Behovsanalys Steg 1 Presentera länets riskoch sårbarhetsanalys Steg 3 Planera aktiviteter t ex RSK, utbildning eller övning. Figur 1 En modell i tre steg för planering av länets utbildnings- och övningsaktiviteter 3 Utveckling av stöd avseende samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser delrapport Regional samverkanskurs (RSK) Räddningsverket 2007-01-16
11 2.1.1 Steg 1 Länets risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsens roll Inom krishanteringssystemet har länsstyrelsen ett områdesansvar på regional nivå för arbetet med allvarliga kriser i fred samt under höjd beredskap. Med område avses det geografiska området motsvarande länet. Sektorsansvariga myndigheter har en skyldighet att samverka med länsstyrelsen som områdesansvarig myndighet. Områdesansvaret innebär också att länsstyrelsen ska samverka med och ge stöd till de aktörer som är primärt ansvariga för krishanteringen. Det innebär däremot inte att länsstyrelsen tar över andra aktörers ansvar. Länsstyrelsens geografiska områdesansvar utvecklas närmare i dokumentet Geografiskt områdesansvar länsstyrelsens roll i samhällets krisberedskap. Länsstyrelsen ska hålla sig underrättad om händelseutvecklingen under en kris genom att inhämta, sammanställa, analysera och förmedla lägesinformation och tillsammans med berörda aktörer skapa en gemensam lägesbild. Det ligger också på länsstyrelsens ansvar att verka för att berörda organisationer samordnar sin information. Det regionala områdesansvaret innebär också att länsstyrelsen ska se till att ansvariga aktörers åtgärder är samordnade vid en kris och att nödvändiga resurser görs tillgängliga och samutnyttjas på ett effektivt sätt. Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, FSO, har länsstyrelsen ansvar för räddningstjänst vid kärntekniska olyckor och får vid omfattande kommunala räddningsinsatser ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Vid räddningsinsatser som även innefattar statlig räddningstjänst ansvarar länsstyrelsen för att dessa samordnas. Regionala rådet De regionala råden 4 för krisberedskap och skydd mot olyckor består av representanter för kommuner, landsting, myndigheter, företag och organisationer. Huvuduppgiften för råden är att stödja länsstyrelserna och att säkerställa att nödvändig samordning sker kontinuerligt samt under och efter en kris. Genom råden skapas förutsättningar för en gemensam bedömning av läget vid kriser och av behovet av åtgärder. Verksamheten i råden bör även ligga till grund för en utveckling av gemensamma rutiner för rapportering och sammanhållen information samt samordnad utbildnings- och övningsverksamhet. 5 4 Observera att namnet på rådet varierar mellan olika län, men i detta arbete används namnet regionala rådet. 5 Regeringens proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris för ett säkrare samhälle, s. 54 f
12 Risk- och sårbarhetsanalysen Risk- och sårbarhetsanalyser är en sammansättning av två typer av analyser nämligen riskanalys och sårbarhetsanalys. Nedan beskrivs i korthet respektive analysform för sig samt likheter och skillnader mellan dessa. 6 Riskanalys Begreppet risk definieras ofta som en sammanvägning av sannolikheten för att en oönskad händelse ska bli verklighet och de konsekvenser en händelse kan få. Riskanalyser omfattar således att identifiera olika förhållanden och händelser som kan ge upphov till skada samt att uppskatta deras potentiella konsekvenser för olika skyddsvärda objekt, såsom organisationer, verksamheter, människor och miljö. Sannolikhets- och konsekvensbedömningarna ligger sedan till grund för identifieringen av riskreducerande åtgärder. Slutligen värderas och prioriteras de riskreducerande åtgärderna utifrån ett kostnads- och nyttoresonemang. Traditionella metoder för riskanalyser har sitt ursprung i ett objektivistiskt, eller naturvetenskapligt, förhållningssätt där man försökt undvika att subjektiva uppfattningar färgar resultatet. I analyser av tekniska system kan man utnyttja kvantitativa metoder, eftersom förhållandet orsak-effekt oftast är tydligt och konsekvenserna relativt lätta att beräkna. Då det skyddsvärda objektet är ett samhälle som utgörs av en mängd inbördes beroende tekniska system som påverkas av och påverkar sin omgivning (människor, djur, miljö) blir dock exakta uträkningar av olika riskkällors potentiella konsekvenser eller samhällets förmåga att hantera olika typer av påfrestningar omöjliga att genomföra. Här blir det i stället nödvändigt med kvalitativa ansatser där analyserna vilar på bedömningar av experter och personer med sakkunskaper om de risker som ska värderas. Sårbarhetsanalys Medan riskanalysen syftar till att storleksbestämma risken, sätter sårbarhetsanalysen det skyddsvärda systemet i fokus. I stället för att ställa frågan om vilka konsekvenser en viss riskkälla kan ge upphov till och hur sannolikt det är att riskkällan utlöses, försöker man identifiera vad som är skyddsvärt, vad som kan hota det skyddsvärda, vilka angreppspunkterna är och hur förmågan ser ut att stå emot och hantera olika former av påfrestningar. Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt ett system påverkas av en händelse och graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från händelsen. Vad som tydligare lyfts fram i en sårbarhetsanalys jämfört med en riskanalys är den förebyggande och skadereducerande förmågan, medan riskanalysen betonar en riskkällas sannolikhet och potentiella konsekvenser. 6 Texten kopierad i sin helhet från http://www.ab.lst.se/templates/informationpage 9013.asp [2008-06-18]
13 En tydlig koppling mellan de två analysformerna är att risker som identifierats vid riskanalyser kan användas som underlag för att bedöma ett objekts eller systems sårbarhet. Beståndsdelar i en risk- och sårbarhetsanalys Som beteckningen förespeglar syftar en risk- och sårbarhetsanalys till att omfatta såväl innehållet i en riskanalys som i en sårbarhetsanalys. Det finns ingen vedertagen standard för hur en risk- och sårbarhetsanalys ska vara utformad, men det går ändå att identifiera ett antal centrala moment i en sådan analys. Ett moment är att kartlägga vad som är skyddsvärt. Här definierar vi det vi vill skydda och gör avgränsningar i system, tid och rum. Ett annat moment är att identifiera vilka riskkällor, hot och oönskade händelser som kan finnas och på vilket sätt dessa kan skada det vi vill skydda. Ett tredje moment är att kartlägga förmågan att motstå och hantera hoten (vidtagna förebyggande och skadereducerande åtgärder). Ett fjärde moment är att ge förslag på åtgärder som reducerar risk- och sårbarhet, såväl förebyggande som skadereducerande. Ett femte moment är att undersöka vilka effekter de föreslagna åtgärderna kan ge. Ett sjätte moment är att värdera aktuell och ökad hanteringsförmåga mot tänkbara konsekvenser samt att göra en nytto-kostnadskalkyl som underlag för prioritering mellan föreslagna åtgärder. Observera att de olika momenten inte behöver utföras i den ordning som har presenterats här. Man kan ha olika ambitionsnivå och välja att genomföra några av momenten ett år och andra moment senare. Aktuella författningar Gällande författningstext kan finnas på Notisums hemsida. Några relevanta författningar kopplade till risk- och såbarhetsanalyser finns nedan. Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion
14 2.1.2 Steg 2 Behovsanalys Riskmatrisen Den övergripande riskanalysen sammanställts i en riskmatris, vilket ger en bild av de inventerade händelsernas uppskattade risknivå. Siffrorna i matrisen motsvarar respektive inventerad händelse enligt en icke rangordnad lista. 1. Omfattande störning i elförsörjningen 2. Omfattande störning i elektroniska kommunikationerna 3. Avbrott i kommunaltekniska systemen 4. Katastrof utanför länet med länsbor inblandade 5. Olycka med radioaktiva ämnen 6. Utsläpp från farliga anläggningar/farligt godsolycka 7. Översvämning/höga flöden 8. Dammbrott 9. Ras/skred 10. Stor olycka/ kommunikationsolycka med många skadade 11. Epizooti/zoonos 12. Pandemi 13. Skogbrand 14. Störning i transportsystemen 15. IT-attack mot finansiella system 16. Datasabotage 17. Oväder (snöoväder, orkan) 18. Terror
15 Figur 2. Riskmatrisen med inplacerade händelser enligt den icke rangordnade listan. 7 Bedömning av förmåga Med förmåga menas den robusthet och kapacitet som samhället behöver för att undvika och hantera allvarliga kriser. Begreppet, som även kan kallas krisberedskapsförmåga, delas in i: krisledningsförmåga, operativ förmåga samt förmåga att motstå allvarliga störningar. Varje delförmåga bedöms mot en fyrgradig skala. Som visas i figur 2 har en femte nivå lagts till för de tillfällen då förmågan saknar betydelse. 8 7 Riskmatrisen med tillhörande lista är hämtad från Risk- och sårbarhetsanalys för Västerbottens län 2007 Dnr: 451-2572-2008 8 KBM:s temaserie 2008:2 Klarar vi krisen? Samhällets krisberedskapsförmåga 2007 Krisberedskapsmyndigheten 2008, s. 9
16 Bristfällig Krisledningsförmåga Operativ förmåga Förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar Behövs ej Mycket bristfällig God med viss brist Figur 3. Länsstyrelsens bedömning av länets förmåga vid en specifik händelse. 9 X X X God Vad ska utbildas? När analysen över vilka RSK som ska genomföras i länet kan följande ekvation sättas upp: Riskmatris + förmågebedömning = Behovsanalysen. Med denna ekvation menas att båda sammanställningarna måste läsas tillsammans innan beslut om inriktningen på RSK fattas. Vid flera händelser med stora konsekvenser måste kanske den händelsen med sämsta förmåga prioriteras för att öka förmågan istället för att höja en förmåga som redan är acceptabel. 2.1.3 Steg 3 Planera aktiviteter Långtidsplanen För att få kontinuitet i utbildningen bör en långtidsplan tas fram. Planen är en tidtabell som visar vilka olika RSK som ska genomföras och när dessa ska ske. Planen bör visa vilka funktioner/-organisationer som ska delta vid de olika tillfällena, liksom när utvärdering och erfarenhetsåterföring efter respektive RSK ska vara genomförd. Planen är även ett redskap för att få en överblick över de gemensamma utbildnings-verksamheterna och strukturerat visa exempelvis en utvecklingstrappa där RSK blir allt mera komplexa och avancerade. Exempelvis kan planen i början av perioden innehålla ett antal generella RSK (fler kurser som vänder sig till operativ personal för samverkan) och i slutet av perioden en RSK för samhällets krishantering. Planen kan även samordnas med planeringen av de regionala samverkansövningarna, RÖ så att kunskapen från RSK prövas i övningar. Med flera väl utformade RSK kan berörd personal med bestämda intervall få tillräcklig och rätt anpassad utbildning så att den 9 Förmågebedömningen är hämtad från Risk- och sårbarhetsanalys för Västerbottens län 2007 Dnr: 451-2572-2008
17 fastställda färdighets- och kunskapsnivån (förmågan) upprätthålls i enlighet med den målsättning som tagits fram. 10 I långtidsplanen kan man också med fördel lägga in de utbildningsinsatser som vänder sig till olika befattningshavare till exempel Centrala samverkanskurser. 2009 2010 2011 2012 Aktivitet Ansvarig Möten och konferenser Kriskonferens Handläggare 1 Möte med krishanteringsråd Handläggare 2 Möte med räddningstjänstrådet Handläggare 3 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Övningar Regional övning Haveriövning flygplats Stabsövning Lst Rst och Lfv Landstinget Utbildningar RSK för räddningstjänst RSK för systemledning RSK för informtionshantering RSK för pandemi RSK för terror Blåljusgruppen Övningsgruppen Övningsgruppen Pandemigruppen Polismyndigheten Figur 4. Exempel på länets långtidsplan innehållande utbildnings- och övningsaktiviteter. Kopplingen till sjustegsmodellen När länets utbildnings- och övningsbehov är klarlagt och infört i långtidsplanen är det dags att påbörja planeringen in för varje enskild aktivitet. Den som ska planera en RSK går vidare till sjustegsmodellen och påbörjar sin planering efter densamma. 10 Projekt USSER Utveckling av stöd avseende samordning och samverkan för effektiva räddningsinsatser Resultatrapport. Räddningsverket 2007-03-07 (Dnr 211-1073-2005)
18 3. Processen att ta fram en RSK 3.1 Läsanvisningar 7-stegsmodellen är ingen ny modell som tagits fram just för att planera en RSK. Modellen används även vid övningsplanering 11, men har i detta arbete anpassats speciellt för kursplanering av RSK. Modellen kan även skedesindelas, vilket åskådliggörs i figur 1 enligt följande: Före, steg 1, 2 och 3 Under, steg 4 Efter, steg 5, 6 och 7 Det bör poängteras att varje steg inte är en isolerad företeelse utan måste sättas i sitt sammanhang. Som exempel kan nämnas att steg 2 och 3 hör väldigt mycket samman liksom stegen 5 och 6. Vidare måste stegen 5, 6 och 7 planeras redan under det inledande arbetet i steg 2. Planeringsgruppen, som arbetar med en RSK, måste därefter beakta att under genomförande förekommer dagligen en utvärdering och återkoppling. På kvällen samlas kursledningen för att utvärdera dagens aktiviteter och nästa morgon återkopplas detta till kursdeltagarna som en grund för den kommande dagens arbete. Figur 1. 7-stegsmodellen med skedesindelning i färg, för planering av RSK 11 KBM:s utbildningsserie 2007:1: Öva krishantering, Handbok i att planera, genomföra och återkoppla övningar, Krisberedskapsmyndigheten 2007 s. 16 f.
19 3.1.1 Steg 1 Uppdraget Vem ställer uppdraget Inledningsvis bör betonas att ansvaret för att genomföra en RSK ligger på länsstyrelsen. Dock kan länets regionala råd för krishantering 12 vara med och ge förslag och påverka innehåller i RSK. Rådet kan också vara ett lämpligt forum att analysera länets behov av RSK samt utarbeta en länsgemensam långsiktig plan för utbildnings- och övningsverksamhet som beskrivs i kapitel 2. Exempel på uppdrag Följande text kan ses som ett exempel på ett uppdrag som ställs från en länsstyrelse till en planeringsgrupp. Uppdraget bör vara generellt formulerat så att inte planeringsgruppens kreativitet begränsas. Dock måste styrningar finnas med om vilken som är den tänkta målgruppen, ämnet, ekonomiska förutsättningar samt hur kursen ska återrapporteras till uppdragsställaren. En planeringsgrupp bestående av beredskapshandläggare från länsstyrelsen, beredskaps-chef och smittskyddsläkare från landstinget samt beredskapssamordnare från A kommun får uppdrag att planera en RSK med temat pandemi. Kursen ska genomföras under senare delen av året. Syftet med kursen är att utveckla former för samverkan på systemledningsnivå vid pandemihändelser. Senast den 30 april ska planeringsgruppen redovisa en kursplan innehållande: - Övergripande mål och syfte för kursen. - Befattningshavare ur målgruppen som ska bjudas in. - Tidsomfattning och förslag på tidpunkt för genomförande. - Resurser som krävs för planering, genomförande och uppföljning. - En grovplanering avseende kursinnehåll. Efter genomförd RSK ska en rapport lämnas till länsstyrelsen senast den 31 december samma år. Av rapporten ska framgå: - Ekonomiskt utfall av kursen. - Deltagarförteckning - Deltagarnas utvärdering av kursen. - Förslag på kommande utbildningar och övningar. - Erfarenheter som inhämtats under planeringsprocessen. - Förslag på åtgärder för de brister som uppkommit under kursen. Planeringsgruppens sammansättning Planeringsgruppen bör bestå av representanter från de verksamheter som skall belysas under RSK. Länsstyrelsen bör alltid ingå och om möjligt vara ordförande i gruppen. Vid en traditionell räddningstjänst RSK bör således arbetsgruppen bestå av representanter från länsstyrelsen, polisen, SOS Alarm, kommunal räddningstjänst och akutsjukvården. 12 Namnet varierar mellan olika län varför namnet regionala rådet används framöver.
20 En lämplig modell kan vara att länet bygger upp en liten grupp av duktiga kursplanerare. Dessa kan alltid utgöra kärnan i kursplaneringen för alla former av RSK. Till dessa knyts sedan experter beroende på vilket tema som ska avhandlas i kursen. Fördelen med denna modell är att erfarenheter från hela planeringsprocessen tillvaratas mellan gångerna och tid behöver inte läggas på att uppfinna hjulet varje gång en kurs ska planeras. Målgrupp för RSK Uppdragsställaren bör i uppdraget precisera vilken målgrupp som är tänkt att delta i RSK. Utifrån vald målgrupp ska sedan planeringsgruppen identifiera vilka befattningshavare eller personer som ska bjudas in till kursen. Exempel på målgrupper kan vara: Chefer på systemledningsnivå. 13 Politiker i krisledningsnämnden. Informationsansvariga. Operativ personal på fältet. Val av målgrupper redovisas även i: Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. 14 Ekonomi En grundläggande idé vid RSK är att varje deltagande myndighet står för sina egna kostnader. Länsstyrelsen kan ta ut en kursavgift av deltagarna för att täcka kostnaderna för internat och gästföreläsare. 3.1.2 Steg 2 Övergripande planering Inledning Det är svårt, och kanske till och med onödigt, att definiera skillnader mellan steg 2 Övergripande planering, och steg 3 Praktiska förberedelse. Som exempel kan nämnas att vid planeringsmöte 2 framkommer behovet av ett scenario. En scenariogrupp tillsätts som skriver scenariot och sedan redovisar det på planeringsmöte 3. Efter planeringsmöte 3 ska den övergripande planeringen dock vara avslutad och resterande tid fram till genomförande ska då bestå av praktiska förberedelser. En tidslinjal kan gestaltas på följande sätt: 13 Med systemledning menas den nivå som utövas av myndighetschefen eller motsvarande. 14 KBM rekommenderar 2007:3: Utbildning och övning inom krisberedskapsområdet. Inriktning och modell för planering. Krisberedskapsmyndigheten 2007, s. 19 ff.
21 V -52 15 V -30 Tanken med RSK kommuniceras med berörda aktörer i syfte att finnas med i kommande års budgetarbete och verksamhetsplanering 16. Uppdraget formuleras i samråd med regionala rådet och ges till planeringsgruppen. V -29 Planeringsmöte 1 V -27 V -26 V -21 Kursplanen fastställs av uppdragsställaren. Kursinbjudan skickas ut. Sista anmälningsdag. V -14 Planeringsmöte 2 V -10 Antagningsbesked till kursdeltagare. V -4 Planeringsmöte 3 V -3 V 0 V +2 V +8 V +12 Slutlig information och välkomstbrev till kursdeltagare. Genomförande av RSK. Kursledningens utvärdering. Kursledningens återkoppling. Kursledningens återrapportering till uppdragsställaren. Figur 2. Exempel på tidslinjal för planering av RSK. 15 Med V -30 menas 30 veckor innan genomförande som är V 0. V +4 är således 4 veckor efter genomförandet. 16 Se även kapitel 2 angående långtidsplanen.