Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se



Relevanta dokument
Statistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

STATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Statistik. om Stockholm. Bostäder Hyror 2012

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.se

STATISTIK OM STHLM. BOSTÄDER: Hyror S 2010: Marianne Jacobsson STOCKHOLMS STADS UTREDNINGS- OCH STATISTIKKONTOR AB

STHLM STATISTIK OM. Hyror 2007 och 2008 BOSTÄDER: S 2009: Marianne Jacobsson

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:

Bostäder: Hyror SA 2011: Marianne Jacobsson

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

2,3 procents hyreshöjning för hyresrätter

2,7 procents hyreshöjning för hyresrätter. Knappt kr för 3 rum och kök

/ljhqkhwvgdwdi UK\UHVRFKERVWDGVUlWWVOlJHQKHWHU'HILQLWLYD XSSJLIWHU

Hyresstatistik Boende 2009: Gerd Lindqvist/Iris Åkerberg Tel

Gerd Lindqvist Boende och byggande 2004:1 Tel Hyresstatistik 2004

Iris Åkerberg Boende 2006:1 Tel Hyresstatistik Medelmånadshyra efter finansieringsform och byggnadsår, euro/m 2

Tel Hyresstatistik Medelmånadshyra enligt region och finansieringsform april 2005, euro/m 2

Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2009 BO0406

Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2010 BO0406

Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2006 BO0406

Har du råd att bo kvar?

Hyresstatistik Statistik 2003:5

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2003

Minskad valfrihet för bostadssökande i Stockholm

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCK- HOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Medelmånadshyra efter region och finansieringsform april 2010, euro/m 2. 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Åland Mariehamn Landskomm.

Har du råd att bo i Stockholm?

STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

960 (hyra) x 9,5 (H-nivå) x 0,91 (kap.faktor) = kkr kkr (hyra) x 7,0 (H-nviå) x 0,88 (kap.faktor) = 6 622kkr 6 600kkr

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

HYRESSTATISTIK FÖR ÅLAND ÅR Statistik 2002:2

Hushållens boendeutgifter och inkomster

Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Hyror i bostadslägenheter (HiB) 2016 BO0406

Svensk författningssamling

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

VAD ÄR RÄTT HYRA I STOCKHOLM? En rapport från Hyresgästföreningen region Stockholm

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2018

Hyresstatistik Gerd Lindqvist Tel Boende 2016: Medelmånadshyran i april uppgick till 10,00 euro per kvadratmeter

0,00 Åland Mariehamn Landsbygden Skärgården

Kommittédirektiv. En utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion. Dir. 2016:100. Beslut vid regeringssammanträde den 24 november 2016

Statistik. om Stockholm. Bostäder Bostadsbyggandet 2012

Skatteverkets meddelanden

Bostads- och hyresundersökningen (BHU) 2001

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN

Svar på interpellation angående bostadskostnadernas andel av försörjningsstödet från Torbjörn Aronson (KD)

Närområdesprofil Område: Kista

Linda Andersson. Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Teknik, trafik och trygghet

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

SKV 384 utgåva 9 Deklarera hyreshus

Var tredje kan tvingas flytta. En rapport om effekterna av hyreshöjningar i samband med standardhöjande åtgärder i Göteborg

Statistikrapport. Aktuell kommun Haninge Områdesbeskrivning Nedersta, hantverksområdet. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Statistikrapport. Aktuell kommun Gävle Områdesbeskrivning 2 KM runt Hemlingby fritidsområde. Sammanfattning Inom statistikområdet (totalt antal)

KVALITETSDEKLARATION

Hyror i bostadslägenheter (HiB)

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

Dnr 2013:1474

Hyresstruktur för Stadsholmens bostäder

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Regional bostadsmarknadsanalys för Östergötland 2019

Områdesbeskrivning 2017

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Statistik. om Stockholm Bostadsbyggandet. Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Omvandlingar av hyresrätter

Investeringsstödet för hyresrätter och bostäder för studerande. Sundsvall Paul Silfwerberg, Boverket

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

En kommentar till Finanspolitiska rådets rapport om marknadshyror. Pär Svanberg

I korta drag. Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2010 BO 32 SM 1201

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Några viktiga gränser

om Stockholm Inkomster Inkomster i Stockholm 2010

Bostads- och hyresundersökningen (BHU) 2000

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?

8 Fastighetsintäkter och kostnader

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Hur tätt bor man i Stockholm? Boendetäthet i hyresrätt, bostadsrätt och äganderätt

Områdesbeskrivning 2017

Bostadsbolagens orimliga och omoderna krav för att godkänna

I korta drag. Intäkts- och kostnadsundersökningen för flerbostadshus (IKU) 2009 BO 32 SM 1101

Statistik. om Stockholm Inkomster i Stockholm 2013 Årsrapport. The Capital of Scandinavia. stockholm.se

KVALITETSDEKLARATION

Bostadsbidrag. barnfamiljer. Några viktiga gränser. Vilka barnfamiljer kan få bostadsbidrag? Preliminärt och slutligt bidrag

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Investeringsbidraget sänkte byggkostnaderna

Länsstyrelsen en samlande kraft

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Handel med hyreskontrakt EN ENKÄTSTUDIE, MAJ 2017

Områdesbeskrivning 2017

Transkript:

Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se

Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2013. Uppgifterna om genomsnittliga årshyror och värdeår hämtades för åren 1998-2002 från Statistiska Centralbyråns (SCB) Bostads- och hyresundersökningar (BHU). Från och med 2003 heter undersökningen Hyror i bostadslägenheter (HiB). Undersökningen innehåller även uppgifter om ägarkategori, genomsnittlig yta och hyra per kvadratmeter (kvm). Uppgifterna i denna rapport är grundade på specialbearbetningar av undersökningen för Stockholms stad. De siffror som redovisas i rapporten baseras på de drygt 1 700 lägenheter i urvalet som återfinns i kommunen. Undersökningen är en urvalsundersökning som bygger på ett sannolikhetsurval. De redovisade talen är således skattningar varför hänsyn måste tas till osäkerheten i dessa då slutsatser dras. Osäkerheten uttrycks med ett 95-procentigt konfidensintervall d.v.s. ett intervall som med 95 procents sannolikhet innehåller det riktiga populationsvärdet. Dessa illustreras i figurerna. För 2013 års hyror såväl som för föregående år, redovisas inte HiB:s skattning av antalet hyreslägenheter i Stockholm, då SCB bedömer dessa som för osäkra. Mätperioden för hyrorna ändrades år 2008. Ny hyra har tidigare avsett januari till januari. Från och med undersökningen år 2008 har detta ändrats till att avse den månad från vilken ny hyra gäller. De disponibla familjeinkomster som ställts i relation till hyresutvecklingen i rapporten, har hämtats från Statistiska Centralbyråns INKOPAK en årlig inkomststatistik. Siffrorna gäller familjer (20- år) med inkomst i Stockholm stad. INKOPAK redovisas med ett års eftersläpning då den bygger på grundmaterial som hämtas från taxeringsuppgifter Statistiska Centralbyrån får från Skatteverket, inkomstuppgifterna avser därför 2012. Rapporten har sammanställts av Marianne Gnipping på Sweco Strategy AB på uppdrag av Stadsledningskontoret i Stockholms stad. 1 (17)

INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Hyror 2013 4 2.1 Hyra efter lägenhetsstorlek 4 2.2 Hyra efter ägarkategori 4 2.3 Hyra efter värdeår 5 2.4 Hyra efter område 6 3 Hyresutvecklingen 1998 till 2013 9 4 Tabellbilaga 11 2 (17)

1 Sammanfattning Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter i staden år 2013 var 1 188 kronor. Det innebär en ökning med 2,9 procent jämfört med år 2012. Hyresnivån är generellt sett lägre i de allmännyttiga bostadsföretagens lägenheter jämfört med övriga fastighetsägare (privata och övriga). Hyresnivån är högre i Inre staden än i Söderort och Västerort. Den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter är 1 340 kronor i Inre staden, 1 126 i Söderort och för en hyreslägenhet i Västerort ligger den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter på 1 097 kronor. Små lägenheter i Inre staden betingar högst hyra per kvadratmeter. Lägenheter med värdeår 1991 2012 har en genomsnittlig årshyra per kvm på 1 563 kronor, vilket är det högsta genomsnittet sett till värdeår. Billigast årshyra återfinns i lägenheter med värdeåren 1961 1970, 1 033 kronor per kvm. 3 (17)

2 Hyror 2013 År 2013 var den genomsnittliga årshyran i staden 1 188 kronor per kvadratmeter. Skattningen är mycket säker och har ett 95-procentigt konfidensintervall om +/-17 kronor. Jämfört med år 2012 har genomsnittshyran per kvadratmeter ökat med 2,9 procent. Det är något mindre än mellan 2011 och 2012 då motsvarande ökning var 3,3 procent. 2.1 Hyra efter lägenhetsstorlek I figur 1 redovisas den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter uppdelat på lägenhetsstorlek för hela staden. I figuren visas även osäkerheten i skattningarna med hjälp av 95-procentiga konfidensintervall. Sämst precision har skattningen av hyran för små lägenheter utan, till följd av ett relativt litet urval lägenheter i denna kategori i undersökningen. Årshyran per kvadratmeter är generellt högre i små lägenhetsstorlekar. År 2013 varierade årsmedelhyran mellan 1 425 kronor per kvm för en liten lägenhet utan och 1 040 kronor per kvm för en lägenhet om 5 rum och eller större. Figur 1 Genomsnittlig årshyra per kvm efter lägenhetsstorlek 2013. 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1 425 1 360 1 199 1 089 1 060 1 040 1+ r/ 1+ rkv 1 rum o 2 rum o 3 rum o 4 rum o 5+ rum o 1 188 Samtliga 2.2 Hyra efter ägarkategori I undersökningen skiljer man mellan allmännyttiga, privata och övriga fastighetsägare. Där den senare gruppen är exempelvis landsting och kommun (inte kommunala bostadsbolag). De utgör mindre än 10 procent av gruppen privata+övriga och påverkar bara marginellt snitthyrorna som redovisas i figur 2. Hos de allmännyttiga bolagen är genomsnittshyran 1 125 kronor. Hos resterande fastighetsägare var den högre, 1 223 kronor per kvm. Den skattade genomsnittshyran är lägre hos allmännyttan än hos övriga fastighetsägare i samtliga lägenhetsstorlekar utom för lägenheter om 5 rum och eller större. Om konfidensintervallen som illustreras i figuren inte överlappar varandra kan vi med statistisk säkerhet säga att det föreligger en skillnad i hyresnivå i hela populationen. Sett till storlek är det för lägenheter om 1 rum och som vi med säkerhet kan sluta oss till att det verkligen föreligger en hyresskillnad mellan allmännyttan och övriga hyresvärdar. 4 (17)

Figur 2 Genomsnittlig årshyra per kvm efter ägarkategori och lägenhetsstorlek 2013. Allmännyttiga Privata+Övriga 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1+ r/ 1+ rkv 1 rum o 2 rum o 3 rum o 4 rum o 5+ rum o Samtliga Allmännyttiga 1 325 1 244 1 163 1 062 1 041 1 057 1 125 Privata+Övriga 1 462 1 390 1 218 1 108 1 078 1 033 1 223 2.3 Hyra efter värdeår 1 I figur 3 nedan redovisas genomsnittshyran för hela staden uppdelat på värdeår. Den genomsnittliga årshyran är som högst i lägenheter med värdeår 1991-2012, 1 563 kronor per kvm. Som lägst är den för lägenheter med värdeår 1961-1970, 1 033 kronor per kvm. Figur 3 Genomsnittlig årshyra per kvm efter värdeår 2013 1 800 1 600 1 400 1 563 1 200 1 000 1 288 1 165 1 111 1 050 1 033 1 168 1 099 1 256 1 248 1 188 800 600 400 200 0 1 Värdeår: För nybyggda hus är värdeåret detsamma som färdigställandeåret, dvs. det år då övervägande delen av byggnaden togs eller kunde tas i bruk. Efter större om- eller tillbyggnader fastställs ett nytt värdeår med beaktande av ombyggnadens omfattning. Detta görs av Skatteverket i samband med fastighetstaxering. 5 (17)

I figur 4 görs en jämförelse mellan allmännyttan och övriga hyresvärdar efter värdeår. De skattade hyrorna är lägre hos allmännyttan än hos övriga hyresvärdar för samtliga perioder med undantag av lägenheter med värdeår 1921-1930. För några perioder (däribland de för allmännyttan med värdeår 1921-1930) är skattningarna emellertid mycket osäkra, till följd av att antalet lägenheter i urvalet för den aktuella perioden är litet, vilket i sin tur har att göra med strukturella skillnader mellan de olika bestånden. Allmännyttan har exempelvis relativt få lägenheter med värdeår före 1940. Störst skillnad i hyresnivå mellan allmännyttan och övriga hyresvärdar finner vi för lägenheter med värdeår 1971-1975, 1981-1985 och 1986-1990, dessa skattningar är relativt säkra. Figur 4 Genomsnittlig årshyra per kvm efter ägarkategori och värdeår 2013. Allmännyttiga Privata+Övriga 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1921 1930 1931 1940 1941 1950 1951 1960 1961 1970 1971 1975 1976 1980 1981 1985 1986 1990 1991 2012 Samtli ga Allmännyttiga 1 313 1 127 1 067 1 018 960 1 053 1 063 1 117 1 136 1 535 1 125 Privata+Övriga 1 286 1 179 1 154 1 083 1 086 1 209 1 110 1 299 1 307 1 586 1 223 2.4 Hyra efter område I figur 5 presenteras den genomsnittliga årshyran uppdelat på Inre staden, Söderort och Västerort. I figuren framgår också hur hyran varierar med lägenhetsstorlek i de olika områdena. Genomsnittshyran är högre i Inre staden än i Söderort och Västerort, 1 340 kronor jämfört med 1 126 kronor respektive 1 097 kronor per kvm och år. Den genomsnittliga årshyran är högre i Inre staden för samtliga lägenhetsstorlekar. Utifrån konfidensintervallen kan vi säga att det föreligger en nivåskillnad i den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter för samtliga lägenhetsstorlekar utom för 1 rum och i Söderort samt för 5+ rum och i Västerort. Det går inte heller att påvisa någon reell hyresnivåskillnad mellan Västerort och Söderort, varken utifrån lägenhetsstorlek eller för samtliga lägenheter. 6 (17)

Figur 5 Genomsnittlig årshyra per kvm efter område och lägenhetsstorlek 2013. 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1+ r/ 1+ rkv Inre staden Söderort Västerort 1 rum o 2 rum o 3 rum o 4 rum o 5+ rum o Samtliga Inre staden 1 545 1 431 1 326 1 248 1 159 1 080 1 340 Söderort 1 306 1 306 1 156 1 054 1 028 994 1 126 Västerort 1 289 1 180 1 143 1 029 999 1 020 1 097 I figur 6 redovisas årsmedelhyran per område uppdelat på ägarkategori. Den totala genomsnittshyran är högre i Inre staden än i Ytterstaden både för allmännyttans bestånd och för övriga hyresvärdars bestånd. I Inre staden ligger det totala genomsnittet för allmännyttan på 1 297 kronor per kvadratmeter och år, jämfört med 1 116 kronor respektive 1 058 kronor per kvadratmeter i Söderort och Västerort. En bidragande orsak till skillnaderna mellan innerstads- och ytterstadshyrorna är att innerstadslägenheterna i större utsträckning är små, medan det finns ett större inslag av stora lägenheter i Ytterstaden. Som konstaterats tidigare betingar i regel mindre lägenheter en högre kvadratmeterhyra. Figur 6 Genomsnittlig årshyra per kvm efter område och ägarkategori 2013. 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Inre staden Söderort Västerort Allmännyttiga bolag Privata + övriga ägare Inre staden 1 297 1 347 Söderort 1 116 1 134 Västerort 1 058 1 127 7 (17)

I figur 7 visas årsmedelhyran per område uppdelat på fastigheternas värdeår. I Stockholm föreligger ett starkt samband mellan byggperiod och geografi de äldre fastigheterna finns framför allt i Inre staden medan exempelvis 1950-, 1960- och 1970-tals fastigheterna framför allt finns i Ytterstaden. Detta medför att osäkerheten i skattningarna blir extra stor när vi bryter materialet på både värdeår och område. Men det står klart att hyrorna är högre i Inre staden än i Ytterstaden för fastigheter med värdeår efter 1975. Också för fastigheter med värdeår 1961-1970, kan vi påvisa en statistisk säkerställd skillnad i hyresnivå mellan Inre staden och Ytterstaden. Figur 7 Genomsnittlig årshyra per kvm efter område och värdeår 2013. 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1921 1930 1931 1940 Inre staden Söderort Västerort 1941 1950 1951 1960 1961 1970 1971 1975 1976 1980 1981 1985 1986 1990 1991 2012 Samtlig a Inre staden 1 308 1 269 1 273 1 224 1 182 1 231 1 194 1 416 1 354 1 713 1 340 Söderort 1 256 1 141 1 064 1 017 1 021 1 115 1 064 1 185 1 056 1 474 1 126 Västerort 1 175 1 306 1 135 1 064 944 1 106 985 1 108 1 199 1 417 1 097 8 (17)

3 Hyresutvecklingen 1998 till 2013 I figur 8 nedan visas förändringen av den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter för olika lägenhetsstorlekar från 1998 (indexår) till 2013. Under denna period har den genomsnittliga hyresnivån ökat med 51 procent i staden som helhet. Mest har hyran ökat för små lägenheter utan, 63 procent, samt för lägenheter om 1 rum och, 61 procent. Figur 8 % 180 170 Förändring av den genomsnittliga kvadratmeterhyran 1998 2013 efter lägenhetsstorlek. Index 1998 = 100. Totalt 1r+1rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk 160 150 140 130 120 110 100 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 I figur 9 jämförs utvecklingen av den totala genomsnittliga årshyran per kvm under perioden 1998-2013 med konsumentprisindex (KPI) totalt och för boende 2 samt med utvecklingen av disponibel inkomst 3 för familjer i Stockholms stad. Under perioden har den genomsnittliga årshyran per kvadratmeter för samtliga lägenheter ökat med 47 procent. Det är en större ökning än för KPI som ökat med 22 procent under samma period, och även mer än KPI för boende som ökat med 33 procent. Familjernas disponibla inkomster har däremot ökat mer. De senaste uppgifterna som finns redovisade avseende disponibel inkomst för familjer är från år 2012. Dessa uppgifter visar en ökning med 97 procent jämfört med 1998. 2 Konsumentprisindex (KPI) för boende: Det är den del av KPI som berör bostadskostnader. 3 Disponibel inkomst: Den summa som återstår för konsumtion och sparande sedan man från förvärvs- och kapitalinkomst dragit ifrån slutliga skatter och lagt till skattefria ersättningar och bidrag (t.ex. ekonomiskt bistånd, bostadsbidrag, barnbidrag etc.). Från och med inkomståret 2005 ändrades definitionen för disponibel inkomst något och innehåller numera kapitalvinst och kapitalförlust som bruttobelopp. Tidigare redovisades kapitalvinst som taxerat belopp medan förlusten inte alls fanns med. 9 (17)

Figur 9 Förändring av genomsnittlig årshyra per kvm, disponibel familjeinkomst samt konsumentprisindex totalt och för boende 1998 2013. Index 1998 = 100. % 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 Genomsnittlig årshyra per kvm Konsumentprisindex, totalt Disponibel inkomst för familjer Konsumentprisindex, boende 100 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 10 (17)

4 Tabellbilaga Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3 Genomsnittlig årshyra år 2013 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Genomsnittlig årshyra per kvm år 2013 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek Genomsnittlig bostadsyta i kvm år 2013 efter ägarkategori, värdeår och lägenhetsstorlek 11 (17)

Tabell 1 Genomsnittlig årshyra (kr) efter ägarkategori, värdeår och lägenhetstyp 2013 Allmännyttigt bostadsföretag Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 51 681 40 756 59 466 70 311 105 904 181 078 65 509 1941-1950 31 200 49 034 62 545 68 121 83 388 122 412 62 200 1951-1960 39 654 48 740 62 968 73 795 85 446 106 583 67 057 1961-1970 44 565 46 942 62 876 80 078 89 347 110 475 75 826 1971-1980 46 739 49 533 59 168 75 710 89 397 113 303 69 654 1981-1985 - 59 160 59 897 86 411 96 360 119 333 76 446 1986-1990 52 906 55 551 69 628 75 114 101 303 112 744 76 350 1991-1995 - 50 148 85 923 95 355 108 030 130 018 95 140 1991-2012 66 045 72 294 93 009 111 937 134 735 154 672 107 472 Totalt 44 753 51 425 67 555 81 535 98 154 126 087 75 446 Privata ägare Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 44 815 55 782 72 385 95 394 120 902 164 286 75 336 1941-1950 49 811 54 408 62 806 75 240 104 872 152 253 67 227 1951-1960 41 546 51 894 64 814 80 919 90 508 124 351 69 177 1961-1970 48 834 50 137 66 717 81 713 96 155 126 115 75 322 1971-1980 48 579 50 338 75 350 88 342 91 164 127 218 72 595 1981-1985 - 52 831 68 910 97 668 100 142 127 057 86 055 1986-1990 57 327 61 191 81 971 98 026 108 024 136 986 86 751 1991-1995 58 195 62 638 96 155 113 364 124 258 141 260 98 299 1991-2012 60 899 65 405 89 222 121 872 134 605 152 342 97 403 Totalt 47 922 55 120 71 113 87 987 106 738 141 994 76 255 Övriga ägare 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt Totalt 43 885 49 868 68 401 76 927 96 900 128 561 63 584 12 (17)

Samtliga ägare Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 46 672 54 546 70 745 93 115 119 548 165 421 73 118 1941-1950 48 168 51 183 62 868 72 791 103 798 147 748 65 456 1951-1960 40 374 50 858 64 021 76 627 87 419 116 268 67 816 1961-1970 47 773 49 014 65 897 81 014 92 013 122 421 75 319 1971-1980 47 021 50 489 67 812 82 072 90 063 119 418 70 717 1981-1985 - 54 940 67 316 90 851 99 268 124 694 82 640 1986-1990 53 965 60 704 79 548 91 309 105 329 131 845 83 920 1991-1995 58 195 62 379 93 818 107 434 121 162 137 161 96 893 1991-2012 61 341 67 529 90 700 116 024 134 670 153 050 101 821 Totalt 46 678 54 037 69 768 84 892 102 405 136 928 75 414 13 (17)

Tabell 2 Genomsnittlig årshyra (kr) per kvm efter ägarkategori, värdeår och lägenhetstyp 2013 Allmännyttigt bostadsföretag Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 1 632 1 191 1 283 1 058 937 1 001 1 313 1941-1950 1 418 1 257 1 165 990 937 900 1 127 1951-1960 1 350 1 162 1 076 1 010 954 989 1 067 1961-1970 1 129 1 114 1 051 952 939 973 987 1971-1980 1 099 1 129 943 954 910 945 976 1981-1985 - 1 286 1 056 1 064 1 025 1 106 1 063 1986-1990 1 240 1 190 1 160 1 071 1 032 953 1 117 1991-1995 - 1 194 1 263 1 104 1 098 1 009 1 145 1991-2012 1 684 1 745 1 565 1 477 1 436 1 328 1 516 Totalt 1 325 1 244 1 163 1 062 1 041 1 057 1 125 Privata ägare Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 1 471 1 446 1 225 1 153 1 060 1 028 1 288 1941-1950 1 413 1 426 1 182 1 081 1 082 1 026 1 187 1951-1960 1 394 1 310 1 129 1 097 1 016 978 1 153 1961-1970 1 415 1 215 1 075 972 1 004 1 017 1 064 1971-1980 1 335 1 285 1 158 1 092 934 1 055 1 169 1981-1985 - 1 158 1 132 1 159 1 018 964 1 111 1986-1990 1 216 1 526 1 365 1 187 1 078 1 097 1 307 1991-1995 1 696 1 426 1 422 1 310 1 234 1 114 1 377 1991-2012 1 934 1 633 1 551 1 518 1 384 1 229 1 567 Totalt 1 471 1 406 1 220 1 112 1 079 1 035 1 225 Övriga ägare 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt Totalt 1 198 1 180 1 045 1 037 947 1 403 1 192 14 (17)

Samtliga ägare Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 1 495 1 415 1 226 1 138 1 052 1 021 1 287 1941-1950 1 438 1 331 1 172 1 047 1 074 1 007 1 165 1951-1960 1 372 1 261 1 105 1 046 979 978 1 111 1961-1970 1 337 1 167 1 077 963 964 1 007 1 036 1971-1980 1 264 1 232 1 058 1 023 919 993 1 084 1981-1985 - 1 201 1 112 1 128 1 019 1 008 1 099 1986-1990 1 234 1 490 1 327 1 144 1 060 1 067 1 256 1991-1995 1 696 1 453 1 386 1 242 1 208 1 076 1 335 1991-2012 1 912 1 669 1 557 1 492 1 411 1 282 1 543 Totalt 1 425 1 360 1 199 1 089 1 060 1 040 1 188 15 (17)

Tabell 3 Genomsnittlig lägenhetsyta (kvm) för hyreslägenheter efter ägarkategori, värdeår och lägenhetstyp 2013 Allmännyttigt bostadsföretag Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 33 34 47 67 114 178 55 1941-1950 22 40 54 69 89 136 57 1951-1960 30 42 58 73 89 108 64 1961-1970 39 43 61 84 95 114 78 1971-1980 43 44 63 79 98 120 73 1981-1985 - 46 56 81 94 108 72 1986-1990 43 47 60 71 98 118 70 1991-1995 - 42 68 86 99 129 84 1991-2012 39 42 60 76 94 118 72 Totalt 35 42 58 77 94 120 69 Privata ägare Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 31 39 60 83 114 163 62 1941-1950 36 39 53 70 97 150 58 1951-1960 30 40 57 74 89 128 62 1961-1970 34 42 63 84 96 124 73 1971-1980 38 39 65 81 97 120 64 1981-1985 - 46 61 84 98 132 78 1986-1990 47 41 60 82 100 126 68 1991-1995 36 44 68 87 101 128 74 1991-2012 33 41 58 81 98 125 64 Totalt 33 40 59 79 99 139 65 Övriga ägare 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt Totalt 32 42 58 73 93 140 56 16 (17)

Samtliga ägare Värdeår 1+r, 1+rkv 1rk 2rk 3rk 4rk 5+rk Totalt -1940 32 39 59 82 114 165 61 1941-1950 34 39 54 70 97 148 58 1951-1960 30 41 58 73 89 119 63 1961-1970 36 43 62 84 96 122 75 1971-1980 38 41 64 80 97 120 68 1981-1985 - 46 60 80 97 124 75 1986-1990 44 41 60 79 99 124 69 1991-1995 36 43 68 87 100 128 75 1991-2012 33 41 59 78 96 121 68 Totalt 34 40 59 78 97 133 66 17 (17)