Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

Transkript

1 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction

2 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Sida Page 8.1 Bostadsbeståndet och dess förändringar Housing stock 8.2 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 8.3 Lägenheter i färdigställda hus Dwellings in completed buildings 8.4 Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings 8.5 Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings 8.6 Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus Housing stock by type of building and number of dwellings 8.7 Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp m.m Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, etc. Sida Page 8.8 Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus Building and construction costs for residential buildings 8.9 Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och lägenhetstyp, procent Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent 8.10 Genomsnittlig årshyra och hyra per m 2 efter lägenhetstyp, kronor Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling, SEK 8.11 Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal outhyrda resp. till uthyrning lediga lägenheter den 1 september Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant on 1 September 160 Statistiska centralbyrån

3 Statistisk årsbok Bostadsbeståndet och dess förändringar Housing stock Den 31 december 2010 fanns det cirka 4,5 miljoner lägenheter i Sverige, nära 2 miljoner i småhus och drygt 2,5 miljoner i flerbostadshus. Under 2010 ombildades omkring hyresrätter till bostadsrätter, och majoriteten av ombildningarna skedde i Stockholms län. Boende, byggande och bebyggelse Från och med 2010 tas bostadsbeståndet fram med en ny metod. Antal lägenheter hämtas från fastighetstaxeringsregistret (FTR) per 1 januari Därefter uppdateras dessa uppgifter med färdigställda nybyggda bostäder i småhus och flerbostadshus. Uppdateringar görs också med nettotillskottet från färdigställda ombyggnader, påbörjade rivningar och upplåtelseforms- och ägarkategoriförändringar i flerbostadshus. Den 31 december har vi fått ett kalkylerat bostadsbestånd för år Den nya metoden betyder att vi får betydligt bättre kvalitet och aktualitet jämfört med den metod som användes för åren Förbättrad redovisning av småhus Till skillnad från den tidigare beräkningsmodellen, tar den här metoden hänsyn till rivningar och förändringar av upplåtelseform som har skett i småhus sedan Hänsyn har också tagits till omvandlingar av småhus från fritidshus till permanentboende och tvärtom. I beräkningarna för gruppen småhus har småhus för fritidsändamål uteslutits, vilket betyder att endast småhus med folkbokförd befolkning ingår. För flerbostadshus ingår alla lägenheter som är belägna på taxeringsenheter taxerade som flerbostadshus. Bostadslägenheter belägna på andra taxeringsenheter ingår inte. Detta innebär att t.ex. vissa vårdbostäder inte ingår i bostadsbeståndet Flest lägenhetsombildningar i Stockholm Genom nybyggnad, ombyggnad och ombildning tillkom det nya bostadsrätter i flerbostadshus under Hyresrätterna minskade med lägenheter, vilket främst beror på det stora antalet ombildade lägenheter under året. Nettotillskottet av antalet lägenheter som ombildades till bostadsrätter var stycken. Av de ombildade lägenheterna ligger majoriteten, 69 procent, i Stockholms län. Av Sveriges drygt 2,5 miljoner lägenheter i flerbostadshus finns det: hyresrätter bostadsrätter 99 ägarlägenheter. Förändringen av antalet bostadsrätter 1 och hyresrätter Flerbostadshus 1) Fr.o.m beräknas upplåtelseform utifrån ägaren av lägenheten. Diagrammet är omräknat enligt 2010 års definition. Sedan 1990 har antalet bostadsrätter i flerbostadshus ökat med 49 procent medan antalet hyresrätter ökat med 2 procent. De allmännyttiga bostadsföretagen äger cirka 48 procent ( lägenheter) av landets hyresrätter i flerbostadshus. På 70-talet byggdes många småhus Av det totala svenska småhusbeståndet byggdes många småhus på 1970-talet. Under perioden byggdes 21 procent av det totala småhusbeståndet. När det gäller flerbostadshus byggdes 41 procent under perioden med störst andel under perioden då 25 procent byggdes. Statistiska centralbyrån 161

4 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2012 Bostadsbeståndet och dess förändringar År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter Tillskott under året Vid årets slut Tillskott under året Vid årets slut Tillskott under året Vid årets slut ) Fr.o.m baserar sig uppgifterna på fastighetstaxeringsregistret (FTR) per Dessa uppgifter uppdateras sedan med förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under 2010 och ett bostadsbestånd per erhålls. Det är dessa förändringar som rapporteras som tillskott i tabellen ovan. För åren baserade sig uppgifterna på Folkoch bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade årliga förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader, rivningar och ombildningar av bostäder. Den nya metoden innebär en förändring av lägenhetsantalet i bostadsbeståndet Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter ( 162 Statistiska centralbyrån

5 Statistisk årsbok Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Under 2010 blev lägenheter färdiga i nybyggda hus. Det är en minskning med 15 procent mot året före. År 2011 var den genomsnittliga hyran för 3 rum och kök kronor i månaden. Hyrorna per kvadratmeter har i fasta priser stigit med cirka 91 procent mellan åren 1969 och Boende, byggande och bebyggelse Lägenheter i flerbostadshus dominerar År 2010 färdigställdes lägenheter i nybyggda hus. Det är en minskning med 15 procent om man ser till året innan. Detta kan jämföras med det så kallade miljonprogrammet ( ), då en miljon nya lägenheter byggdes. Toppnoteringen om lägenheter var år Av de färdigställda lägenheterna år 2010 var 55 procent i flerbostadshus. Detta kan jämföras med perioden då övervägande delen av de färdigställda lägenheterna var i småhus. År 1978 var exempelvis tre av fyra i småhus. 125 nybyggda studentlägenheter Under 2010 byggdes 125 studentlägenheter, vilket är en stor minskning jämfört med året innan då studentlägenheter färdigställdes. Även byggandet av andra typer av små lägenheter minskar. Nybyggnad av enrumslägenheter var sammantaget på den lägsta nivån på 22 år. Totalt färdigställdes enrumslägenheter med eller utan kök/kokvrå. En kraftig minskning av nybyggda små hyresrätter i flerbostadshus skedde i början av 90- talet, varefter denna fortsatt låga nivå har hållit i sig. Under 2010 färdigställdes en- och tvårumslägenheter som upplåts med hyresrätt. Det motsvarar 64 procent av det totala antalet färdigställda hyreslägenheter. Det kan jämföras med perioden , då drygt fyra av fem nybyggda hyreslägenheter var en- eller tvårumslägenheter. Nettotillskott av lägenheter enligt beräkningen: (nybyggnad + tillkomna genom ombyggnad) (avgångna genom ombyggnad + rivna) Ombyggda lokaler gav fler lägenheter Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda flerbostadshus har varierat en hel del över åren (bland annat beroende på ändringar i det statliga stödet). Under toppåret 1996 färdigställdes sådana lägenheter. Året därpå sjönk siffran till Under 2010 blev det ett nettotillskott på lägenheter vad gäller färdigställda ombyggnader i flerbostadshus, vilket var en ökning med 33 procent jämfört med året innan. Tillskottet uppstod främst genom att lokaler byggts om till bostadslägenheter (1 381 st). Uthyrningssvårigheter bakom rivningar Under 2010 revs 495 lägenheter i flerbostadshus. Antalet rivningar är nu på samma låga nivå som det lägst uppmätta i början av 90-talet. Av de rivna lägenheterna år 2010 jämnades 79 procent med marken på grund av att de var svåra att hyra ut. Allt färre outhyrda lägenheter Antalet lediga lägenheter har varierat stort över tiden. Den högsta noteringen gjordes 1998 då närmare lägenheter stod tomma, varav drygt var lediga för omedelbar uthyrning. Den första september 2009 stod cirka (2,3 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av dessa var (1,7 procent) lediga för omedelbar uthyrning. Till uthyrning lediga lägenheter i flerbostadshus Statistiska centralbyrån 163

6 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2012 Drygt kronor i månaden för en 3:a Den genomsnittliga nya månadshyran för 2011 var kronor. Det motsvarade en höjning på 2,4 procent jämfört med Genomsnittlig ny månadshyra 2011 i lägenheter upplåtna med hyresrätt Sedan hyresundersökningarna startade år 1969 har hyresförändringarna mätts på likartat sätt. Därför kan hyresförändringar under mätperioden för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara lägenheter belysas för perioden ifråga. Ju nyare bostad desto dyrare Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök var högre i Stor-Stockholm och Stor-Göteborg än i de övriga kommunerna, vilket framgår av tablån nedan. Dessutom är det dyrare ju nyare lägenheten är, dock med undantag för äldre lägenheter i storstadsregionerna och i större kommuner. Genomsnittlig ny månadshyra 2011 för en lägenhet om 3 rum och kök för olika regioner och värdeår Månadshyran 2011 varierade från kronor för 1 rum och kök till kronor för 5 eller fler rum och kök. År 2010 var årshyran per kvadratmeter 912 kronor. För 1 rum och kök var motsvarande hyra 995 kr/m 2, och för 3 rum och kök 869 kr/m 2. Årliga förändringar av hyra för trerumslägenheter upplåtna med hyresrätt Värdeår 1 Stor- Stockholm Stor- Göteborg Övriga större kommuner Övriga kommuner Totalt ) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större om- eller tillbyggnationer har gjorts. Hyrorna per kvadratmeter har i fasta priser stigit med cirka 91 procent mellan åren 1969 och Realt skedde den största ökningen under åren 1990 till 1992 som resultat av skatte- och subventionsförändringar. År 1991 var den enskilt största höjningen på nära 30 procent. Källa: SCB, Bostadsbestånd ( Nybyggnad ( Ombyggnad ( Outhyrda ( och Hyror ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 164 Statistiska centralbyrån

7 Statistisk årsbok Lägenheter i färdigställda hus Dwellings in completed buildings Boende, byggande och bebyggelse Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet i Sverige under perioden Målet var att under perioden bygga en miljon lägenheter, detta för att lösa den akuta bostadskris som rådde i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Miljonprogrammets mål om en miljon färdigställda lägenheter nåddes med lite råge det blev nämligen nya lägenheter. Bland annat färdigställdes hela lägenheter under år Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik ( 8.4 Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings Fram till och med Miljonprogrammet fanns de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus. I början av 1950-talet var hela 80 procent av de nya lägenheterna i flerbostadshus. Efter Miljonprogrammet svängde byggandet över till mer småhus. Åren 1977 och 1978 var fördelningen mellan flerbostadshus och småhus nästan den omvända, då fanns nämligen 75 procent av de nya lägenheterna i småhus. Därefter svängde det åter och andelen lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt fram till 1994 då förhållandet återigen var det ombytta 75 procent i flerbostadshus och 25 procent i småhus. 8.5 Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik ( Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings En 1:a med kök är nog många ungdomars dröm om en första egen lägenhet. Men hur är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna hoppfulla eller missmodiga? Diagrammet visar att av de lägenheter som färdigställdes i mitten av 1950-talet var 8 procent om ett rum och kök. Åren och var andelen ettor runt 2 procent av totala antalet färdigställda lägenheter. I dag ligger den på 5,6 procent. Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik ( Statistiska centralbyrån 165

8 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus Housing stock by type of building and number of dwellings Antal lägenheter 1 Number of dwellings Hela riket Sweden Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Småhus One- or two-dwelling buildings Storstadsområden Metropolitan areas Flerbostadshus Småhus Stor-Stockholm Greater Stockholm Flerbostadshus Småhus Stor-Göteborg Greater Göteborg Flerbostadshus Småhus Stor-Malmö Greater Malmö Flerbostadshus Småhus Övriga riket Other parts of the country Flerbostadshus Småhus ) Fr.o.m baserar sig uppgifterna på fastighetstaxeringsregistret (FTR). För 2010 har FTR använts. Dessa uppgifter uppdateras sedan med förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder som skett under 2010 och ett bostadsbestånd per erhålls. För åren baserade sig uppgifterna på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. För åren kan vissa kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt saknas, särskilt för småhus. Förändringar i form av omvandlingar från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt har ej beaktats Rivningar av småhus inrapporteras ej regelbundet till SCB. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB, Enheten för byggande, bostäder och fastigheter ( 166 Statistiska centralbyrån

9 Statistisk årsbok Boende, byggande och bebyggelse Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp m.m. Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, etc. Lägenhetstyp m.m. Type of ownership etc Hela riket Sweden Hela riket Hela riket Hela riket Därav storstadsområden 1 Varav Of which Stor- Stockholm Stor- Göteborg Stor- Malmö Riket i övrigt Other parts of the country Samtliga lägenheter All dwellings Därav i småhus 2 Of which in one- or two-dwelling buildings Ägare Type of ownership Staten, landsting, kommuner State and local authorities Därav småhus 1 Allmännyttiga bostadsföretag Semi-public housing companies Därav småhus Kooperativa bostadsföretag Housing co-operatives Därav småhus Övriga enskilda ägare Private bodies, private persons Därav småhus Upplåtelseform Tenure Äganderätt Owner-occupied dwelling Därav småhus Bostadsrätt Tenant-owned dwelling Därav småhus Hyresrätt Rented dwelling Därav småhus Lägenhetstyp Size of dwelling Rum utan kök Room(s) without kitchen Därav i småhus rum och kök 1 room and kitchen Därav i småhus rum och kök Därav i småhus rum och kök Därav i småhus rum och kök Därav i småhus rum och kök Därav i småhus och flera rum och kök 6 and more rooms and kitchen Därav i småhus ) Stor-Stockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater Göteborg and Greater Malmö. 2) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 20 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. Statistiska centralbyrån 167

10 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus Building and construction costs for residential buildings År Year Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Antal objekt Number of projects Antal lägenheter Number of dwellings Bostadsarea, m 2 Useful floor space of dwelling Byggnadskostnad 1 Building cost Lägenhetsarea, kr/m 2 Useful floor space, SEK/m 2 Produktionskostnad 1 Production cost Lägenhetsarea, Kr/lgh 2 kr/m 2 SEK/dwelling , , , , , , , , , , , , , , , År Gruppbyggda småhus Collectively built one- or two-dwelling buildings Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea m 2 Byggnadskostnad 1 Produktionskostnad 1 Bostadsarea, kr/m 2 Bostadsarea, kr/m 2 Kr/lgh , , , , , , , , , , , , , , , ) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag. 2) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 26 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 168 Statistiska centralbyrån

11 Statistisk årsbok Undersökningsår Survey year Region Boende, byggande och bebyggelse Förändring i månadshyra per lägenhet efter region och lägenhetstyp, procent Change in rent per dwelling by region and size of dwelling, percent 1 rok 1 room and kitchen 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok 5 and more rooms and kitchen Samtliga 1 Total Stor-Stockholm Greater Stockholm 2,5 2,5 2,6 2,7 2,5 2,6 Stor-Göteborg Greater Göteborg 1,7 1,6 1,6 1,6 1,8 1,6 Övriga större kommuner Other larger municipalities 3,6 3,6 3,5 3,6 3,5 3,6 Övriga mindre kommuner Other smaller municipalities 2,7 2,6 2,4 2,3 2,2 2,5 Riket Sweden 2,8 2,7 2,7 2,7 2,6 2, Stor-Stockholm 3,2 3,3 3,4 3,2 3,3 3,3 Stor-Göteborg 2,9 2,9 2,9 3,0 3,0 2,9 Övriga större kommuner 3,4 3,4 3,3 3,4 3,6 3,4 Övriga mindre kommuner 3,2 3,3 3,3 3,2 3,5 3,3 Riket 3,2 3,3 3,3 3,2 3,4 3, Stor-Stockholm 2,3 2,1 2,2 1,9 2,1 2,1 Stor-Göteborg 1,2 1,4 1,1 1,2 1,2 1,2 Övriga större kommuner 1,5 1,4 1,3 1,3 1,5 1,4 Övriga mindre kommuner 1,5 1,5 1,3 1,4 1,5 1,4 Riket 1,6 1,6 1,5 1,5 1,7 1, Stor-Stockholm 2,5 2,6 2,5 2,5 2,4 2,6 Stor-Göteborg 2,0 2,0 1,9 1,9 2,1 2,0 Övriga större kommuner 2,5 2,7 2,7 2,6 2,7 2,7 Övriga mindre kommuner 2,4 2,3 2,2 2,3 2,3 2,3 Riket 2,4 2,5 2,4 2,4 2,4 2,4 1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse Genomsnittlig årshyra och hyra per m2 efter lägenhetstyp, kronor Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling, SEK Undersökningsår Survey year 1 rok 1 room and kitchen 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok 5 and more rooms and kitchen Samtliga 1 Total Hyra Rent Hyra per m 2 Rent per sq. m ) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. Statistiska centralbyrån 169

12 Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal outhyrda resp. till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2009 Dwellings in multi-dwelling buildings and of which were vacant on 1 September Ägarkategori Type of ownership Antal bostadslägenheter i flerbostadshus totalt Number of dwellings in multi-dwelling buildings Antal outhyrda lägenheter Vacant dwellings Därav till uthyrning lediga lägenheter Of which dwellings vacant for renting Antal Number % Kommunala Public housing ,3 Stor-Stockholm ,2 Stor-Göteborg ,2 Kommuner med mer än inv ,5 Kommuner med mindre än inv ,8 Privatägda Private bodies ,1 Stor-Stockholm ,7 Stor-Göteborg ,3 Kommuner med mer än inv ,3 Kommuner med mindre än inv ,0 Samtliga All ,7 Stor-Stockholm ,4 Stor-Göteborg ,2 Kommuner med mer än inv ,0 Kommuner med mindre än inv ,4 1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 35 ( Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 170 Statistiska centralbyrån