Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde. Åtgärdsområdet omfattar de mellersta delarna av Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Det berör främst Dorotea kommun och mindre delar av Vilhelmina och Åsele kommuner i Västerbottens län, samt delar av Strömsunds kommun i Jämtland län. I åtgärdsområdet finns 68 sjöar och 111 vattendrag. Av dessa har 35 sjöar och 48 vattendrag god eller hög status (46 procent). De resterande har måttlig eller sämre status och behöver åtgärdas för att följa miljökvalitetsnormerna. I området finns även 35 grundvattenförekomster och de har alla god status. De vanligaste miljöproblemen i åtgärdsområdet är fysiska förändringar i och kring vattenmiljöerna. De främsta påverkanskällorna är flottledsrensningar, dammar och andra samt aktivt brukad mark i vattenförekomsters närområde eller svämplan. De viktigaste na är därför flottledsåterställning, fiskväg/ och ekologiskt funktionella kantzoner. Dessutom är ganska många vatten försurade i den södra delen av området. Dessa åtgärdas genom kalkning. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. erna för de olika na kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB (http://www.teebweb.org/). I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och vattendrag ligga på cirka 1 800 13 500 dollar per hektar och år. Översatt till åtgärdsområdet med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka 13 200 hektar varav 525 hektar utgörs av vattendrag och ett antaget värde på 10 000 kr per hektar och år, blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 130 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, www.viss.lansstyrelsen.se (Långseleån).
Bild 1: Kartan visar Långseleåns markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.
Övergödning och syrefattiga förhållanden Det finns ingen betydande påverkan för miljöproblemet Övergödning i åtgärdsområdet. Däremot har nedanstående genomförts tidigare år. Tabell 1: Genomförda och planerade i åtgärdsområdet. Övergripande Detaljerad Åtgärdens Totalkostnad År Övrigt storlek (kr) Miljöersättning extensiv vallodling Vallodling i slättlandskapet 113 ha 35 030 2010-2014 Genomförd Försurning Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget 27 vattenförekomster som har problem med försurning genom diffust surt nedfall. För att nå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets vattenförekomster behöver ph höjas och 3570 ton kalk tillföras. Vattenförekomsterna ingår i befintliga kalkningsplaner. Genomförda och planerade Tabell 2: Genomförda och planerade i åtgärdsområdet. Övergripande Kalkning (genomförd) Detaljerad Åtgärdens storlek Totalkostnad (kr) År Övrig information 3200 ton 2 380 827 2009-2013 för 2009-10 Kalkning (planerad) 3570 ton 5 768 436 Miljögifter i yt- och grundvatten De flesta ytvattenförekomster i åtgärdsområdet saknar mätningar med avseende på miljögifter. Utöver kvicksilver saknar åtgärdsområdet känd påverkan från miljögifter. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, vattendrag och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas.
Genomförda och planerade Tabell 3: Genomförda och planerade i åtgärdsområdet. Övergripande Åtgärdad f.d. bensinstation (SPIMFAB) - OK (nedlagd 1987) i Dorotea Detaljerad Efterbehandling av miljögifter Åtgärdens storlek Totalkostnad (kr eller kr/år) År Övrig information 1 område 85 000 2003-2014 Planerad Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar i 54 vattenförekomster. För att följa miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets vattenförekomster behöver 27,2 hektar ekologiskt funktionella kantzoner anläggas i 13 vattenförekomster, 36,50 hektar flottledsrensning behöver genomföras i 41 vattenförekomster. Sju barriärer behöver åtgärdas och två stycken vägtrummor behöver bytas. Åtgärdsförslag Tabell 4: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* Totalkostnad (kr eller kr/år) Övrig information 4.2 Flöde och verksamdamm, vattenkraft 4.5 Flöde och vattenflödesreglering 4.5.4 Flöde och reglering för kraftproduktion 4.8 Flöde och Tröskeldammar, grunddammar 5.0 Fysiska förändringar Ekologiskt funktionella 1 st 1 st 4 st 17,5 ha 788 090 Åtgärden genomförs i 3
av sjöar och vattendrag 5.1.1 Fysiska förändringar av sjöar och vattendrag Rensning av vattendrag för flottning 7.1 Andra morfologiska förändringar - barriärer 7.1.1 Andra morfologiska förändringar - vägtrummor kantzoner sjö, 5 vattendrag Flottledsåterställning Byte av vägtrumma 36,5 ha 7 st 2 st *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt 21 st 3 st 12 774 920 Åtgärden genomförs i 41 vattendrag 6 icke kraftverksrelaterade dammar och 1 kraftverksrelaterad damm. Otillräckligt dricksvattenskydd Fyra vattenförekomster med nuvarande eller möjlig framtida dricksvattenuttag saknar tillräckligt dricksvattenskydd. I fyra vattentäkter behöver det befintliga vattenskyddsområdet uppdateras. för na beräknas uppgå till sammanlagt 600 000 kronor. Beskrivna åtgärdsbehov omfattar de kommunal allmänna vattentäkterna. Kunskap om de större enskilda vattentäkterna är bristfällig och har därför exkluderats från sammanställningen. Det kan vara så att övriga vattentäkter också har ett stort åtgärdsbehov. Sammanställning av de enligt Åtgärdsprogram 2015-2021 som behövs i Långseleåns åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets (här kallade direkta eller indirekta ) och de konkreta som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 5 visar vilka direkta som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta na som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta menar vi sådana som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättrings. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta som finns med i tabellen.
I tabell 6 redovisas sedan direkta som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna na. Åtgärdsprogram 2015-2021 Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta men som inte i sig leder till att konkreta genomförs. Sådana kallar vi indirekta. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna. Tabell 5: Direkta på regional och lokal nivå Direkta på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta Försurning Havs- och Havs- och vattenmyndigheten Kalkning enligt vattenmyndigheten, åtgärd 3 kalkningsplan Kalkningsanslag Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 1b Berörd kommun Efterbehandling av Tillsyn och prövning förorenade områden Länsstyrelserna, åtgärd 10 Berörd länsstyrelse Efterbehandling av Tillsyn och bidrag förorenade områden Naturvårdsverket, åtgärd 4 Naturvårdsverket Efterbehandling av Bidrag förorenade områden Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Skogsstyrelsen Minskat läckage av Vägledning kvicksilver vid skogsbruk Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3 Prövning och tillsyn Kommunerna, åtgärd 9 Egna Trafikverket, åtgärd 1 Egna Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Dricksvattenskydd Kommunerna, åtgärd 6a, 6b och 6c Inrätta vattenskyddsområde, Berörd länsstyrelse Berörd kommun Trafikverket Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Berörd kommun Åtgärda, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra för att motverka vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Vattenskyddsområden Kopplade indirekta
uppdatera föreskrifter, tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 12a och 12c Tillsyn Berörd länsstyrelse Vattenskyddsområden Tabell 6: Direkta på nationell nivå Direkta på nationell Ansvarig nivå Försurning Havs- och Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten Kalkningsanslag Jordbruksverket, åtgärd 2 Jordbruksverket Vägledning, rådgivning Jordbruksverket, åtgärd 3 Jordbruksverket Föreskrifter/styrmedel Exempel på konkreta Kalkning enligt kalkningsplan Minskad påverkan från markavvattning och jordbruk (minskad erosion och sedimentation, kantzoner, skyddszoner m.m.) Kopplade indirekta