Reflektioner v. 38 Att komma ihåg/att göra lista



Relevanta dokument
MIRA i Skolan. Reflektionsbok!

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Feriepraktik Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Om barns och ungas rättigheter

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR UTBILDNING OCH ARRANGEMANG

Hur kan vi alla som bor här, i Sverige ta del av våra rättigheter? Hur ser våra rättigheter ut?

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

HANDLEDARSTÖD: HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK

Halvtid - hur har det gått?

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

om läxor, betyg och stress

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson.

TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Du är klok som en bok, Lina!

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Vänersborg Samlevnadskurs

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Varför är jag inte normal!?

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Kursvärdering för ugl-kurs vecka

Lidköping, Sockerbruket

Om man googlar på coachande

Barnen får genom övningen känna att de spelar roll på förskolan, och att era gemensamma upplevelser är viktiga.

Det här är en övning för de barn som har förmåga till visst abstrakt tänkande.

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder


Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Intervjuguide - förberedelser

Demokrati & delaktighet

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Dagverksamhet för äldre

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: :47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Värderingsövning -Var går gränsen?

1 Respondent. 2 Researcher A. 3 Researcher B

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV

Erik på fest Lärarmaterial

Studieguide Hej skolan!

Läsnyckel. Spelar roll? Författare: Camilla Jönsson. Innan du läser. Medan du läser

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

LUPP med fokus Osbeck

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Gammal kärlek rostar aldrig

Intervjusvar Bilaga 2

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG SCOUTKÅR

Vad är Verdandi? utbildningsmaterial MEDLEMS- UTBILDNING FÖR BARN OCH UNGDOMAR

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Innehåll. Om boken 10. Att tänka på 11

Rapport 5 preliminär, version maj Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne

Transkript:

Reflektioner v. 38 I övrigt har början gått hyfsat bra. Det var lite rörigt med de bestämda tiderna då det visade sig redan på dag ett att det fanns en hel timmes lucka mellan elevernas sista lektion och mira i skolan. Detta gjorde att många som kanske hade kunnat vara med gick hem. Vi bestämmer oss att kolla med skolan möjligheten att justera tisdagar så vi börja en timme tidigare. Från vår (handledarnas sida, verka det inte vara något problem). Lärarna hör av sig till oss om detta skulle funka med alla medverkande elever (alltså att det inte kroka med någons lektioner.) Det visar också sig att språk svårighet kan vara ett hinder till aktiv deltagandet av alla men sedan är det också klart att man kan jobba kring detta. Efter gruppen kommit upp med trivsel regler, där språk tas upp och att respekt och tålamod måste visas för varje individ verka detta vara löst. Vi kommer också använda det språk resurs vi har bland oss handledare för att underlätta för elever att uttrycka sig och för sitt sagt. Att gruppen kan fungera som en grupp är ingen tveka. Vi måste dock hålla flera tillits övningar så alla känner sig trygga i gruppen för att kunna våga säga sitt och vara sig själv. Vi skall också hålla öga på de som lätt distrahera. Vi skall försöka hålla koll på sitt arrangemang så de som viska och skratta osv. inte få sitta tillsammans. Vi skall också medveten sätta oss strategiskt bland eleverna för ena för att ge stöd till dem som behöver men också för att tysta/lugna ned de som lätt blir rastlösa. Gruppen är inte enad ännu. Nya elever trilla in och gamla försvinner. Vi få nog tänka oss hur bäst vi kan försöka hålla de kvar intresserad och att på ett trevligt sätt begränsa nya. Detta får vi kanske ta hjälp av lärarna också. Vid veckans slut har vi ungefär 12 elever som vi hoppas skall fortsätta hela kursen. Vi identifiera också några som var med första dagen som inte kom dag 2 och vice versa och bestämmer vi försöka kontakta de som vi hade bra intryck om så de fortsätter. Vi inse att så snart som möjligt måste vi initiera par arbete i övningar för att göra det lättare för alla att ta möjligheten att säga sitt. Team arbete: Dag mammas position skall förstärkas. Så klart skall hela handledare gruppen försöka kommunicera med varandra för att stötta varandra men också så att vi se till att syftet med ämnet blir förstod bland eleverna. Att komma ihåg/att göra lista Deltagarlista:- Se till att vi får elevernas kontakt uppgifter Filmkontrakten:- Dela ut och se till att eleverna skriver under eller ta hem till vårdnadshavaren film medverkande kontrakten. Tillits övningar:- Detta måste få någon slot under dag 1 vecka 2. Informera eleverna och eventuellt lärarna om de bokade föreställningar utanför skolan. Glöm ej att kolla om schema ändring under vecka 3. (att ha 3 timmar på tisdag och ha onsdagen ledig.) Påminn om Re-bok! Bläddra i, skriv i Skriva ut RUM A/B sidor och ta med.

Reflektioner V39 I med att vi fortsätter att få nya elever samt förlora gamla känns det som inte tillräckligt tillit har skapats i gruppen. De timmarna som vi har varje vecka (dvs. en och halv timme/dag) känns jätte lite vilket gör att vi rusa igenom saker och ting. Det känns som om det skulle behövas flera dagar/timmar för lära känna varandra och tillit övningar. Det är också uppenbart att eleverna inte är vana vid att jobba/lära sig genom att reflektera och tänka efter. Dem flesta är nog vana vid att få information och bli tillsagd vad de skall göra. Detta är ett nytt metod att lära ut. Detta sagt så har veckan slutat otroligt bra. Det börja kännas som om vi är på väg någonstans och att eleverna så småningom börja blir varma i kläderna. Det finns behöv att fortsätta prata om trivsel regler, så att respekt för individer upprätthållas. Vidare måste vi också påminna eleverna att inget är rätt eller fler när det gäller olika berättelse/historia eller upplevelser. Vi skall fortsätta göra det möjligt för varje individ att ta sin plats i gruppen och bli hörd. Par arbetet blev en succé! Många om inte alla vara entusiastiska att få säga sitt och det kändes som målet med ämnet nåddes. Alla kunde reflektera kring det som varit, det som är och också fundera om det finns behov för förändring. Vi måste nog sätta stopp för att emot ta nya elever i gruppen; eftersom detta försämrar tillit i gruppen. Vi notera också att några som kommit i gruppen kan inte tillräckligt svenska för att kunna få någon nytta med kursen plus att de har bott i Sverige så pass lite för att kunna förstår kursens mål. Några däremot även om nya, vill vi att de fortsätter. De ha kommit med nya perspektiv som är bra för gruppen. Vi kan bara hoppas att detta är sista veckan med alla rörighet och att i fortsättning skall gruppen vara konstant. Tid pressen fortsätter att kännas. Det skulle kanske vara mycket bättre med minst 3 dagar i rad; men praktiskt är detta kanske omöjligt. Superviktigt att ha med Christian och Micael på våra reflektioner. De är del av gruppen och det skulle vara absolut värdefull att höra deras upplevelser av det hela. Vi bestämmer oss att försöka mötas minst en halv timme före kursens start och en halv timme efter för snabb avcheckning. Detta skulle också underlätta massor för veckans dagmamma. Fortsätt att påminna och upplysa Re-bok. Samtidigt inse vi att det inte hela världen om de inte använder boken just nu som vi hoppades. De säkert kommer att ha nytta med boken i framtiden. Vi inser också att beslutet om att sitta bland eleverna ha funkat kanon bra. Det är bara att fortsätta. Att komma ihåg/att göra lista: Glöm ej trädfigurerna och Christians hörna. Mera tillit övningar samt energizers

Identitet: Spännande reflektioner efter diskussioner om identitet. Det känns som informationen kommit hem hos många. Enligt Huda: Huda väljer att reflektera kring sin Kön, Religion och Namn under Identitets ämne. Med uppgift att reflektera kring de 3 sakerna på hemlandet, I Sverige och om det finns behöv för förändring har hon det att sägar- Kön: Att vara kvinna i mitt land var väldigt annorlunda. Som en ung flicka kunde jag gå ut och leka och hade en viss frihet. Som en ung kvinna ändrade mycket. Jag kunde inte gå ifrån hemmet en manlig släkt. Jag hade ingen frihet. Att utbilda mig till gymnasium var inget val. Efter grund skolan förväntade familjen att jag skulle gifta mig och starta en familj. Här I Sverige är det helt tvärtom. Jag har frihet att gå var än jag vill och har frihet att välja. Jag få fortsätta läsa på gymnasium och har möjligheten till det oavsett ålder. Namn: I hemlandet betyder mitt namn något. Jag bär namnet stolt och alla kan namnet. I Sverige däremot är namnet främmande och flera kan inte ens uttala det rätt. Detta gör med förbannad. Jag har bestämd mig att byta mitt namn så fort jag för svensk medborgarskap och kan det till något vanlig Svensk namn. Detta tror jag kommer att underlätta för mig. Jag kommer alltid hetta Huda i hemlandet. Jag kommer alltså ha två namn Religion: I hemlandet har min religion Islam annan betydelse. Man måste alltid klä sig på ett sätt. Jag fick till exempel inte har på mig jeans byxor och var tvungen att alltid bär en heltäckande själ. I Sverige får jag har på mig jeans på osv. Jag är fortfarande muslim. Jag tycker att religion speglas i hjärtat och inte på det vi bär på våra kroppar.

Enligt Gholamzachi Gholamzachi väljer att reflektera kring sin Religion och Namn under Identitets ämne. Med uppgift att reflektera kring de 3 sakerna på hemlandet, I Sverige och om det finns behöv för förändring har hon det att sägar- Religion: I hemlandet är det jätte viktig att man be 5 gånger om dagen och verkligen passar de böntider. Mamma såg till att jag bad hela tiden. Att fasta under Ramadan månaden var också ett måste. Jag var tvungen att fasta fast jag alltid fick ont i magen. I Sverige får jag själv bestämma om jag skall be. Jag be inte 5 gånger om dagen. Det samma sak med fastandet. Jag fastar inte här eftersom jag inte mår bra av det. Jag får så ont i magen, så jag har valt att inte fasta under ramadan. Jag är fortfarande muslim och inse att det inte de sakerna som av gör om jag är muslim eller inte utan det är som är i mitt hjärta; min relation med Gud alltså. Namn: I hemlandet kunde alla mitt namn. De flesta förkortade det dock till bara Zachi. När jag flyttade till Sverige tyckte alla att mitt namn var för lång. Det håller jag också med. Jag säger till alla att de få kalla mig vad de än vill. Nu kalla alla mig för Gholam. Så konstigt att jag kändes som Zachi i hemlandet och Gholam i Sverige. Men det gör med ingenting. Jag är ju både och.

Jag undrar varför man blir utestängd ifrån lektioner för att man inte har gjort sina läxor eller något, och sedan säger man att här i Sverige straffats inte elever som i Afghanistan. Själv tycker jag att även om man får stryk i Afghanistan är straffet här likadant om inte värre för att med denna straff systemet missar man en hel lektion: enda anledning till varför man är i skolan, vad är syftet då med att gå i skolan? Jag skulle tycka att det är samhällets ansvar att ta tillvara den resurs vi är. Nu när vi har flyttat hit och bor här både man så tidigt som det bara gå kolla vad vi är bra på och utveckla det och vad som kanske är inte så bra med oss och bota det också. Som jag se, vi kan antingen vara bra eller dålig för svenska samhället. Framför all tycker jag att för allas trivsel och samhällets utveckling måste vi börja samtala istället för att kring med varandra kring integrations frågor. Vi måste tillsammans bevara och försvara det som är bra med vårt samhälle så det blir inte förstod som i våra ursprung länder. Allt går att lösa, bara man ha dialog om det.

Reflektioner vecka 40 och 41 Min Resa/Demokrati och folkrörelse Min Resa Under de 2 första veckorna har eleverna fått lära känna varandra och arbetsteamet. Vi har diskuterat grupprocess och tillit i gruppen och jobbat med att skapa en trygg miljö. Vidare har eleverna och fått möjligheten att reflektera om sin egen identitet (vem var jag i hemlandet? vem är jag i Sverige? hur skiljer de sig och vad behöver jag då för att trivas i mitt nya land?). Dagen innebodd djupare reflektioner kring livet som har varit; allt för att få igång tankar kring egen migrations process. Dagen uppgav mycket och flera elever som har varit introvert kunde uttrycka sig väl genom övningarna. Det kändes som grupp tillit var på topp; även om det är bara tredje gången vi träffas och gruppen är fortfarande inte konstant (stabil). Med hjälp av Livslinjen övningen kunde eleverna till exempel tydlig se deras/våra gemensamma resa. Detta visade tydlig hur mycket vi har gemensamt utifrån livets utmaningar och möjligheter. Demokrati och folkrörelse Denna vecka har varit givande, utmaning och eye opener på många olika sätt. Det vi satt ut att göra genererade andra aspekter som vi inte hade tänkt på; men som är oerhört viktiga. Viktigaste denna vecka var att får eleverna förstår utifrån deras förutsättningar (ung och nyanländ i Sverige) demokrati och delaktighet. Vi ville att de skulle kunna tänka och reflektera kring deras individ ansvar i kampen, dvs. vikten med att prata ut, stå för det man tror, våga säga ifrån och ifrågasätta normen. Vidare var det också viktigt att eleverna vet vilka kanaler/möjligheter som finns t. ex i skolan men generellt i samhället där man kan vända sig och göra sig hörd. Slutligen hoppades vi på att denna diskussion och reflektion möjligheten kunde leda till nyfiket och skapa funderingar och frågor till hur bäst deras trivsel i Sverige kan uppnås; utifrån deras erfarenheter och kunskaper. Spännande med denna vecka är att uppföljning var demokrati vecka i Huddinge kommun och att nästa vecka på måndag skulle eleverna för möjligheten att träffa några kommunpolitiker och diskutera och ställa frågor kring deras vistelse i Sverige. Vi hade då som uppgift att handleda eleverna att klura fram några frågor till politikerna.

Tisdagen Vi inledd dagen med att visa några bilder på individer såsom grupper som gör sig hörd/höjer sina röster både genom demonstrationer samt illustrationer. Eleverna fick efteråt välja en bild som mest tilltalade dem och säger varför. Intressant med denna vecka var den höga frånvaron. Just innan vi kom till skolan fick vi veta att 3 elever; alla som också tillhör MIRA i skolan hade i veckan flyttat till annan skola.(huddinge gymnasiet); och att de kanske skulle inte ha möjligheten att fortsätta vara med då deras schema krockar med MIRAs. Sågbäcks gymnasiums schema är också inte finslipat som vi tror. Tydligen har flera elever åkt hem tidigare idag då de ha inte haft lektioner efter lunchen och orkade inte vänta några timmar tills MIRA i skolan dags. Well, vi började med 2 elever men sedan trillade in 2 till. Mitt i mellan sprang in 2 av de elever som har flyttat till Huddinge gymnasium för att be om ursäkt att de inte kan närvara men också kolla om möjligheten att kunna fortsätta vara med i fortsättningen. Detta möjligheten finns så klart, MIRA i skolan är flexibelt;). Intressant att allt detta händer just på demokrati veckan tänker vi. Just när vi skall prata om agerande, ta plats och våga stå upp och säga ifrån visa det sig att eleverna flytt bl. a finns tydliga elementer om de har saker. Flera elever trivs inte i de klasserna de placerades i; med flera som tycker att de antingen kan bättre eller inte växer. Under diskussioner med de eleverna som är kvar tas detta upp. Det blir tydligt hur flera elever mår överhuvudtaget i skolan. De ta upp också vilka ändring som de inse skulle förbättra deras skolgång om infördes. Sakerna som eleverna ta upp och fördjupa sig i är skol miljö och inlärning och samhället (livet utanför skolan). Med vår handledning ta eleverna upp både det som de inse inte fungerar, hur de skulle vilja att det var samt vad kan göras för att nå trivsel för alla utifrån de punkter som dem har tagit upp. I par arbete fördjupar de sig i denna diskussion och mot slutet på dagen börja vi få tydliga mönstrar i elevernas upplevelse om skolan och Svenska samhället. Onsdag Onsdagen har vi flera elever med. Alla de som flyttat är tillbaka kan delta i dagens MIRA i skolan då vi har kunnat göra några justeringar på schemat. Efter lite upprepning från gårdagens arbete fortsätter diskussionerna. Vi i handledning har då hunnit sammanställa allt som sades igår av eleverna som är nu lite strukturerad. Mot dagens slut få eleverna välja 2 representanter som skall ställa de frågorna de kommit upp med till politikerna nästa vecka. Intressanta saker som kommit upp i veckan Segregation om introduktionsklasserna och denna påverkan Möte platser och möjligheter i fritiden Bemötande av framförallt läraren i skolan men också generellt i samhället som är präglat av förutbestämda uppfattningar och fördomar. Hur kan samhället ta tillvara de kunskaperna och erfarenheterna hos Nyanlända unga?

På måndag träffade eleverna kommunpolitiker. Närvarande DEMOKRATI VECKAN I HUDDINGE En kommun representativ från social demokraterna, En ung kvinna (16 år) från moderaterna, En ung man från ung vänster (Stockholm kommun dock) En dam från driva parti Enhets chef för Resurs centrum för nyanlända i skola. Väldigt givande diskussioner uppstår och eleverna ta upp saker och ting de har funderat över från förra veckan. Politikerna lyssnar noga, blir ibland förvånad om situationerna eleverna beskriver men lovar bära allt vidare till sina partier för kännedom, vidare diskussion, och möjligtvis handling. Tydlig under dagens diskussion/möte är att sådana möten borde ske oftare. Det känns som om beslutfattarna ha inte så mycket koll om hur deras beslut påverkar i grunden/lokalt. Eleverna känner en viss hopplöshet när det gäller handling och förändringar men politikerna lovar återkoppling snarast. Vissa elever tycker att det de ta upp nu ha tagits upp tidigare men att det aldrig blir någon handling/förändring. Politikerna ger också råd till eleverna om värt de kan vända sig till för att föra sina vilja samtidigt som de också upplyser olika sätter eleverna kan engagera sig i de frågor som berör dem. Eleverna blir avrådas vända sig till skolans ledning dvs. biträdande rektorn osv med frågor gällande icke-fungerade elev-lärare relation. Vidare få också eleverna lite information om kanalerna som finns att ta upp sådana frågor såsom medborgarförslag. Dagen går precis som önskad med maximalts deltagande(c:a 10 elever); en tydlig kontrast ifrån början av förra veckan när vi hade 2-4 elever. Denna tolkas som om orden har gått runt och ämnet (demokrati och delaktighet) nått hem. Det visar också att eleverna har pressande saker som de vill ta upp och är hoppfulla att denna kanel kanske ger mycket. Alla elever är mycket engagerade och är noga med att förklara deras situation och hur de önskar det var

Några citat från eleverna Ahmed: Om läraren som tilltala oss som om vi inte kan/vet någonting Läraren alltid tilltalar oss som om vi inte kan någonting och tala ned om vårt land. Det svider när hon hela tiden säger Gör inte så, detta är inte Kurdistan Huda: Om eget ansvar Även om jag kan tycka att skolan och läraren både satsa mer för vår gemensamma ingång i samhället så tycker jag att huvudansvar ligger på individen. Man kan inte bara alltid prata om det läraren gör inte gör utan att inte också kolla på de brister vi själv har som gör det svart för oss att komma in Nyima: Om känslan av att bli bemöt med fördomar i klassen och utanför Det känns som jag alltid bedöms utifrån att jag är från Gambia och att ingen vill riktig umgås med mig då. Ibland vill jag bara åka tillbaka hem eller flytta till annan ort för att börja om. Jag får otroligt ont i hjärtat när jag upplever läraren vara otrevlig. Jag säger inget utan ja bara vill hem.

Mehdi: Om segregation av introduktionsklassen Att vi separeras från infödda/etablerade elever i skolsystemet just när vårt huvud mål är att lära oss svenska känns precis som om man lärde sig simma genom att öva teoretisk utan vatten. Hur skulle det gå till, undrar jag? Skulle inte det bli att tröts flera teoretiska övningar skulle man drunkna på direkt när man väl kommer till vattnet eftersom man vet ju inte hur det gå till i vattnet och kan inte bara börja sparka på benen och händerna och hoppas att man sedan kan simma. Min fråga är då hur tänker ni när ni separera oss från de infödda/etablerade elever som vi kan umgås med, öva det vi lär oss med och som kan stödja oss övrigt i vårt språk utveckling? Förutom läraren som vi träffa få timmar om dagen och som har flera elever att lära, vem mer skulle vi öva svenska med. Hur kommer vi in i det svenska samhället när vi alltid bara umgås med icke svenska?

Evindar: Om hennes uppfattning om segregation i Samhället och vad hon inse borde vara. Jag kom tidig i kontakt med politiken; kanske det berodde på Turkiets politik mot Kurder och Kurdernas levnadsstandard, förtryck folk grupp har inte rätt och studera på sitt eget språk och räknas som andra klass människor. Allt det gjorde mig intresserad av politik och människor rättigheter. Sverige har varit en stor punkt i mitt liv. Den har uppfyllt mina förväntningar till och mer när gäller demokrati. Alla människor och oavsett varifrån de kommer har rätt och uttrycka sina åsikter i där. Kan uttrycka, kan säga, i skolor, i massmedia... Allt detta här har gjort att jag vet mer om mig själv, om andra länder och människor. Det här året som jag har varit i Sverige, det känns att det finns en gräns mellan invandrare och svenskar. Varför flyttar svenskar så fort det kommer invandra familj i området? Jag tror inte alla invandrare vill tillsammans. Varför svensk familjer flyttar sina barn från skolor som har mer invandra barn? Flesta jag känner vill skicka sina barn till svenska skolor som mer svenskar som har bara svensk barn. Och den visar att invandrare faktiskt vill deras barn ska komma in i svenska samhället och lära sig bättre svenska och få en bra jobb. Och MIRA i Skolan; Migration, Integration, Reflektion och Attityd. När jag började med MIRA, jag blev jätteglad. För att två gånger i vecka träffas vi, varje gång tar vi upp olika ämnen. Till exempel vi pratade om demokrati, om Stockholm... På de olika mötena lär vi känna varandra och varandras kultur, språk och tankar. Och den här hjälpt mig ganska mycket att inte känna mig ensam. Det finns andra människor har samma bekymmer som jag. Jag behandlas i Turkiet som invandrare, och jag behandlas i Sverige som invandrare som Kurd jag är van vid vara invandrare. Jag ser som en positiv... I Sverige vill jag ha en bra utbildning och det utbildningen hoppas jag hjälper mig att kommer jag göra bra saker för mig och för min omgivning. Jag tror alla människor tänker olika det finns båda demokratiska människor, humanitära människor, även rasistiska, odemokratiska... Jag tror alla människor och oavsett land och kultur alla vill leva en bekväm liv var glada...

Hassan: Om straff systemet i skolan, att ta tillvara det resurs vi är och dialog framför allt! Jag undrar varför man blir utestängd ifrån lektioner för att man inte har gjort sina läxor eller något, och sedan säger man att här i Sverige straffats inte elever som i Afghanistan. Själv tycker jag att även om man får stryk i Afghanistan är straffet här likadant om inte värre för att med denna straff systemet missar man en hel lektion: enda anledning till varför man är i skolan, vad är syftet då med att gå i skolan? Jag skulle tycka att det är samhällets ansvar att ta tillvara den resurs vi är. Nu när vi har flyttat hit och bor här både man så tidigt som det bara gå kolla vad vi är bra på och utveckla det och vad som kanske är inte så bra med oss och bota det också. Som jag se, vi kan antingen vara bra eller dålig för svenska samhället. Framför all tycker jag att för allas trivsel och samhällets utveckling måste vi börja samtala istället för att kring med varandra kring integrations frågor. Vi måste tillsammans bevara och försvara det som är bra med vårt samhälle så det blir inte förstod som i våra ursprung länder. Allt går att lösa, bara man ha dialog om det.

v. 42 Lära känna din stad Eleverna gick på en tipspromenad i Stockholm. De fick i uppgift att lokalisera olika kända byggnader, museer, osv. De delades i 2 olika lag och hade en viss tid att komma tillbaka till samling platsen. Laget med flest rätta svar van. Förutom att lära känna staden, detta uppdrag testade också på elevernas förmåga att samarbeta och funka som en grupp. Det visade tydlig att den gruppen där alla fick en chans att bidra med något lyckade också besöka de flesta ställen och fick mest svar rätt medan den andra gruppen som dominerades av en person lyckades inte med så mycket. Grupp dynamik visade sig vara viktig. Efteråt käkade alla middag tillsammans.

Reflektioner Vecka 43 Sex, Normer och Kärlek Numera träffas vi bara en gång i veckan; nämligen onsdagar. Detta eftersom några av våra elever bytt skolan och kan ej närvara på tisdagar. Vi kommit överens då att köra 3 timmar på en onsdag så slipper vi ses 2 gånger i veckan. Detta har varit vår önska sedan i början då vi märkte tidig att när man uppdelar ämne i två en och en halv timmes pass, blir allt påskyndat. 3 timmar i streck blir lagom bra för diskussionerna. När vi började diskussionerna med ämnet puberteten hade en elev undrat varför man behöver prata om sådana saker, annan elev vill genast åka hem. De två är tjejer. Handledaren Amir förklarade lätt genom att säga att detta är början på diskussion om normer och sexualitet som är viktig för just ungdomar; och speciellt för nyanlända då normer kring sexualitet och kärlek kan ser olika ut i olika sammanhang. Han också påpekade att i vissa sammanhang är det en tabu att prata om detta ämne trots att behovet för det är stort. Alla elever stannade kvar till dagens slut! Den sista delen av dagen gjorde vi grupp arbete där vi hade 2 grupper; en för tjejer och en för killar. I grupperna skulle vi både reflektera kring dagens ämne/diskussionerna och spåna lite på informations källor (kända och tillgängliga till just nyanlända ungdomar) när det gäller sex och samlevnad frågor men också hedersrelaterad/norm-baserad förtryck. Diskussionerna var givande och spännande och alla deltog aktivt. Några elever reflekterar Ghoulam: Diskussionen är kring om man kan gå emot föräldrarna och vara med sin kärlek trots motstånd. Jag tycker absolut att man kan få stå emot det föräldrarna säger om ens partner; man skall välja kärlek men i hemlandet är det en stor utmaning eftersom det inte är bara föräldrarnas som har något att säger om val av partner utan hela klanen är involverad. Om det gäller 2 personer från två olika stamdelar kan den enda utväg vara att fly landet eller träffas i smyg för att konsekvenser med att gå emot en hel klan kan till och med vara döden. Visst finns massa förändringar, speciellt i stora städer där en individ kan få bestämma vem man gifter sig med, men giftermål bland 2 olika stamdelar ses fortfarande på allvar speciellt med Talibanerna som absolut inte vill har det så. Giftermål bland Shia och Suni Muslim är till exempel ej tillåten med Talibanerna men nu stå det i laget i alla fall att det är fritt att vara antingen Shia eller Suni muslim.

Dagens övningar och grupp fördelningar var en succé. Eleverna kunde lätt motivera och argumentarea fram deras olika val(tror). Dessa Vi Reflekterar.. övningar också gav eleverna möjligheten att reflektera över normer och sexualitet i olika sammanhang (samhälle) dvs. i städer och landbyggd i hemlandet. Övningarna också gav eleverna möjligheten att fundera över individens plats i beslutsfattning i kontra familjen och samhället. Påverkan på olika kön också reflekterades också kring. Alla, tjejer likaså killar deltog i samma grad i övningarna. Alla kunde säga vad de tyckte och tänkte som individer, men det märktes ju att killarna tyckte att det var spännande med lite snuskprat. Fördomar kring olika kön i samband med sexualitet kom upp. T.ex., någon kille tyckte att tjejer blir förälskad snabbare än killar. Några tyckte däremot att detta är individ/person baserad och kan inte generaliseras. Dagens upplägg tycks vara bra. Övningarna och grupp fördelningarna förlättade hela processen dvs. reflektion och diskussion. Vi tycker däremot att vi inte fick gå igenom ämnet för djup som man kanske skulle har önskat för att tydliggöra den röda linjen som går igenom normer, sexualitet, kärlek i olika sammanhang och kontext. Vi var uppmärksamma och grupp dynamik och var alltid medveten om att anpassa vår kurs material och metod till våra elevers kunskap/process nivå. Det visade tydlig och tidigt att några diskussioner inte var eleverna mogna nog för att ta. I vissa grupper och sammanhang skulle det sett helt annorlunda ut. Man har också märkt att den diversitetet hos varje individ elev är så pass stort och att de agera och reagera olika ut beroende på ämnet och dagen helt enkelt och att det går absolut inte att förutspår hur deras deltagande skall se ut, eller hur diskussionerna blir. Spännande att se till exempel hur någon elev som deltar aktivt, ta plats och våga säga sitt under ett namn är helt tyst och laid back vid nästa osv. Spännande att också se att de man trott skall vara aktiva under ett visst ämne inte är det och tvärtom.

Reflektion v. 44/45 Höstlov 2 aktiviteter var inplanerade under höstlovet. (Film och Radio produktion på Fanzingo och Forum för levande Historia) Först åkte eleverna till Subtopias Fanzingo för att testa på filmning och radio produktion. Eleverna fick lite föreläsning om hur film/radio produceras. Användande av ljud effekter osv för att kommunicera handlingar som inte kan synas till exempel. Eleverna fick möjligheten att vara in en riktig studio och testade lite på att spela in musik eller spela in sina röster. Efteråt fick eleverna i uppgift att i grupper av 2/3 komma upp med en kort film idé (max 3 minuters lång) som handla om en eller flera av ämnen som tagits upp under MIRA i skolan tiden. Eleverna fick handledning av projektets film gruppen och den färdiga produkten visas upp på avslutning fredagen den 30:e nov. Sedan åkte eleverna till Forum för Levande Historia och fick en föreläsning om tolerans som verktyg för att bekämpa främlingsfientligheten och fördomar. Eleverna fick också titta på en kort film om förintelsen och sedan gjorde de en övning om relationer och trivsel i skolan (bröar eller murar som finns mellan olika grupper eller individer i skol miljö men också egenskaper) Under övningen om skol miljö relationer en grupp elever satt en mur mellan elever och lärarna då enligt dem känns de som om de kommer inte nära varandra. Det var också en mur mellan vanliga klasser och språk introduktions klasser där eleverna kände att separationen har gjort att de har svårt att umgås med infödda/etablerade elever. De satt en bro mellan killar och tjejer i språk introduktionsklass då de upplever att det existerar en bra relation mellan dem. De också kände att det fanns mycket självständighet och självkänsla i gruppen i vanliga klassen medan detsamma fattades i språk introduktionsklassen. Däremot fanns det gott om erfarenheter och kunskap i språk introduktionsklassen.

Reflektioner V. 46 Fördomar, Stereotyper och Mellanförskapet Öde Ön övningen visade tydlig hur lätt det kan vara för människor att döma även (speciellt) med de minsta kännedomar av andra. När man lär känna någon bättre blir det också tydlig hur man lätt ändra sin åsikt eller dom på individen. Övningen visade tydlig hur fel människor kan ha i sina uppfattningar och bedömningar om andra när man inte känner de väl och bara gå utifrån den lila informationen (för det mesta fördomar). Fördomars/Stereotypers grund I diskussioner som följde om människors agerande mot andra man inte känner visade det sig att det ligger säkert i människors natur att göra det lätt för sig själv genom att gruppera och kategorisera folk för att kunna förstår de. Man lätt dras till det man känner igen eller har visuella likheter. Läxan i det hela är att om man är medveten om detta skall man då medvetet söka vidare kontakt med någon som man annars inte skulle för att det är då man kan lär känna alla de personliga egenskaper (qualities) som naturligtvis inte syns. I det här sökandet blir det tydligt att våra likheter är mera än de visuella olikheterna. Mellanforskapet Diskussioner om mellanförskapet hade en hel annan känsla. Det kändes som att eleverna inte var mogna nog för att vare sig ta emot eller resonera kring detta. Detta kanske berörde på faktumet att eleverna inte har bott i Sverige (eller mellan 2 världar) tillräckligt länge för att kunna ta ställning till detta (känna detta). Hursomhelst, eleverna kunde på ett enkelt sätt titta tillbaka till där de kommer ifrån och där de befinner sig och de flesta tyckte att inget kändes konstigt. De flesta upplever att de kan lätt relatera med både världar och har inte behöv eller press att välja mellan den ena eller den andra. Kopplingen mellan mellanförskapet och identitet togs upp och eleverna kunde känna igen kopplingen men upplever inget negativt med att tillhör 2 olika världar.

Hassan Reflekterar: Livet i Iran för en Afghan invandrare/flykting var den värsta. Folk misshandlades och sågs ned på. Detta sitter fortfarande innerst i mitt hjärta och själv klart gör att jag känner en viss ilska när jag träffa/se någon ifrån Iran.; vilket kan i vissa fall leda till massa fördomar. Däremot så vet jag också att alla inte är likadana och jag har själv träffat många fina Iranier. Detta är dock en utmaning; att kunna dämpa det man känner innerst speciellt när man utgå ifrån det man sett eller upplevt, för att kunna ge alla människor en chans och se de för det de verkligen är.

Reflektioner v. 47 Föreningslivet, Folkrörelse och hur går vi vidare? Och då var det dags att prata om hur man gå vidare efter Mira i skolan. Föreningsliv och folkrörelse var på menyn. Vi hade som uppgift att väcka elevernas tankar kring engagemang och delaktighet. Vi kort presenterade de olika föreningar/organisationer som man lätt som ungdom kan engagera sig som en ny grupp, eller komma in existerande grupper för att driva frågor som man intressera sig i. Ungdomarna fick sedan i uppgift att formulera ett engagemang. Skriva ned stegvis vilka frågor de skulle tänka sig engagera sig i, hur, med vilka som medlemmar samt förväntade resultat. Eleverna reflekterar Nariman och Huda Var största problem som vi kanske skulle engagera oss i är den tajta kontroll på flickor i vår ålder. I våra familjer kontrollerar både föräldrarna och äldre syskon allt vi gör och värt vi befinner oss hela tiden. Vi kan inte fatta något beslut själva och kan inte nästan umgås med andra. Familjen är alltid misstänksam om vad vi gör när vi inte är hemma och alltid tror att vi är ute med killar och gör något dumt. Vi skulle vilja komma ihop med andra tjejer som också befinner sig i liknande situationer och tillsammans dela med varandra och komma på hur man vidare skulle kunna lösa detta. Man kanske efter flera tillfällen skulle kunna bjuda vuxna i familjer till någon slags möte och säga till dem hur vi känner och mår med allt denna kontroll. Fortsatt träff får elever som har deltagit i MIRA I skolan är önskvärt. Kanske en gång i månad skulle vi kunna träffas och hitta på någon aktivitet; t.ex. gå på bio, kryssning osv. Detta kräver dock en planerings/organisering team som både planera aktivitet och ser till att den blir utförd och att så många som möjligt deltar/eller för informationen. Ghoulam utsågs som en av planerna.

Kanske en Mira representant i Skolan? En eller 2 personer som kan ta på sig uppgiften om att samla idéer från samtliga elever från språk introduktions klass om saker och ting som de skulle önska förändring i och ta upp dem sedan med läraren eller skolledningen. Hassan och Evindar utsågs för detta