TTA435 Delkurs 3 Taktilt teckenspråk, 5 hp Kursbeskrivning HT15
2 (7) Kursansvarig och undervisande lärare Johanna Mesch (kursansvarig och lärare) Rum: C351 E-post: johanna.mesch@ling.su.se Kursens innehåll Delkursen behandlar kommunikationsmässiga aspekter på teckenspråk i taktil form, samt alternativa kommunikationsmetoder för personer med dövblindhet. Kursen ger också en orientering i dövblindkunskap och socialhaptisk kommunikation. Ett praktiskt moment med övningar ingår även. Förväntade studieresultat För godkänt resultat ska studenten kunna: 1. beskriva hur personer med dövblindhet kommunicerar ur såväl ett individuellt som ett samhälleligt perspektiv samt de olika kommunikationsmetoder som personer med dövblindhet använder sig av 2. redogöra för centrala begrepp inom beskrivningen av språkstruktur för taktilt teckenspråk och för samtal på taktilt teckenspråk. Kurslitteratur Berge, Sigrid Slettebakk & Eli Raanes. 2013. Coordinating the chain of utterances: An analysis of communicative flow and turn-taking in an interpreted group dialogue for deafblind persons. Sign Language Studies 13(3). S. 350 371. 22 s. (E-resurs via SUB.) Eriksson, Linda. & Johansson, Karin H. 2007. Dövblindtolkning ett studiematerial. Örebro läns landsting. 98 s. Mesch, Johanna. 1998. Teckenspråk i taktil form. Turtagning och frågor i dövblindas samtal på teckenspråk. Doktorsavhandling. Stockholm: Institutionen för lingvistik, SU. S. 35 182. 148 s. http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a281287&dswid=year-rowitem1996-23-0~jcl Mesch, Johanna. 2006. Teckenspråk i taktil form. I Hoyer, K., Londen, M. & Östman, J-O. (red.), Teckenspråk: Sociala och historiska perspektiv. Nordica, Institutionen för nordiska språk och nordisk litteratur, Helsingfors universitet. S. 129 143. 15 s. (Tillgänglig i Mondo.) Mesch, Johanna. 2013. Tactile signing with one-handed perception. Sign Language Studies. Volume 13(2). S. 238 263. 30 s. (E-resurs via SUB.) Mesch, Johanna. 2013. Teckenrummet i taktilt teckenspråk av personer med förvärvad dövblindhet en förstudie. I Dammeyer, J & Nielsen, A (Red.). Kropslig og taktil sprogudvikling en antologi om forskellige sprogmodaliteters muligheder og umuligheder, undersøgt med afsæt i personer med medfødt døvblindhed. Aalborg: Materialecentret. S. 157 166. 10 s. (Tillgänglig i Mondo.) Mesch, Johanna, Eli Raanes & Lindsay Ferrara. 2015. Co-forming real space blends in tactile signed language dialogues. Cognitive Linguistics. DOI: 10.1515/cog-2014-0066 27 s.
3 (7) Petronio, Karen. 2010. Deaf-Blind interpreting: Building on what you already know. Cadernos de Tradução, ISSN 2175-7968, Florianópolis, Brasil. DOI: 10.5007/2175-7968.2010v2n26p237. S. 237 274. 38 s. http://dx.doi.org/10.5007/2175-7968.2010v2n26p237 Raanes, Eli. 2006. Å gripe inntykk og uttryck: Interaksjon og meningsdanning i døvblindes samtaler. En studie av et utvalg dialoger på taktilt norsk tegnspråk. Doktorsavhandling, NTNU, HF-fakultetet, Institutt for språk- og kommunikasjonsstudier. S. 255 269. 15 s. http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3a122933&dswid=-2544 Raanes, Eli. 2011. Tegnrom og taktilt tegnspråk. Norsk Lingvistisk Tidsskrift, Årgång 29. S. 54 86. 33 s. http://novus.mamutweb.com/shop/list/norsk-lingvistisk-tidsskrift/25/1 Socialhaptisk kommunikation. Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor. 1 s. http://haptisk.nkcdb.se/ Videoinspelade teckenspråkstexter för analys på ca 60 minuter. Mesch, Johanna. 2015. Datamängd. Projektet Gemensamt teckenrum i taktilt samtal mellan två personer med dövblindhet 2013, finansierat av Mo Gårds ForskningsFond. Stockholm: Avdelningen för teckenspråk, Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Totalt ca 437 sidor. Ytterligare litteratur om högst 50 sidor kan tillkomma. Undervisningsformer Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och övningar. Närvaro, med undantag för föreläsningar, är obligatorisk på delkursen enligt nedanstående. Delkurs 3: Taktilt teckenspråk, 5 hp tillåter frånvaro från max två övnings-/seminarietillfällen. Inga kompensationsuppgifter krävs för dessa tillfällen. Examination Delkursen examineras genom i) en skriftlig och muntlig presentation av en fallstudie; ii) en skriftlig inlämningsuppgift. Kursen examineras genom en skriftlig inlämning via Mondo senast 30 november 2015. Dessutom examineras en skriftlig presentation av en fallstudie 9 november 2015 och muntlig presentation av samma fallstudie 11 november 2015. Komplettering av betyget Fx upp till godkänt betyg kan medges om studenten ligger nära gränsen för godkänt. Uppgiften ska lämnas in inom en vecka efter att kompletteringsbehov har meddelats av examinator. Vid godkänd komplettering av brister av förståelsekaraktär - mindre missförstånd, smärre felaktigheter eller i någon del alltför begränsade resonemang - används betyget C-E. Vid godkänd komplettering av enklare formaliafel används betygen A- E.
4 (7) Kursöversikt Datum Tid Innehåll Läsanvisningar F1 Mån 12 okt 10.00 12.00 Kursintro; Introduktion till taktilt teckenspråk Mesch 2006 F2 Mån 14 okt 10.00 12.00 Teckenstruktur Mesch 1998, 35 78 F3 Ons 19 okt 10.00 12.00 Turtagning Mesch 1998 F4 Mån 9 nov 10.00 12.00 Variation i turtagning Raanes 2006, Mesch 2013 9 nov 17.00 Lämna in skriftlig presentation F5 Ons 11 nov 10.00 12.00 Muntlig presentation av en fallstudie F6 Ons 18 nov 10.00 12.00 Socialhaptisk kommunikation Eriksson & Johansson 2007 F7 Ons 25 nov 10.00 12.00 Dövblindtolkning, användningen av teckenrummet 30 nov 17.00 Lämna in inlämningsuppgift F8 Ons 2 dec 10.00 12.00 Användningen av teckenrummet Petronio 2010, Eriksson & Johansson 2007, Slettebakk & Raanes 2013 Mesch & Raanes & Ferrara 2015 Betyg och betygskriterier Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utmärkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredsställande E = Tillräckligt Fx = Otillräckligt F = Helt otillräckligt Examinator på kursen är Johanna Mesch. 1 2 A Studenten kan självständigt och uttömmande beskriva hur personer med dövblindhet kommunicerar ur såväl ett Studenten kan självständigt och utförligt redogöra för centrala begrepp inom beskrivningen av språkstruktur för taktilt
5 (7) B C D individuellt som ett samhälleligt perspektiv. Studenten kan självständigt och uttömmande beskriva och förklara de olika kommunikationsmetoder personer med dövblindhet använder sig av. Studenten använder genomgående vedertagen helt korrekt terminologi och resonerar utifrån en uppenbart mycket god förankring i relevant litteratur Studenten kan självständigt och så gott som fullständigt beskriva hur personer med dövblindhet kommunicerar ur såväl ett individuellt som ett samhälleligt perspektiv. Studenten kan självständigt och så gott som fullständigt beskriva och förklara de olika kommunikationsmetoder personer med dövblindhet använder sig av. Studenten använder genomgående vedertagen terminologi så gott som helt korrekt och resonerar utifrån en uppenbart god förankring i relevant litteratur. Studenten kan, på en sammanfattande nivå, självständigt beskriva hur personer med dövblindhet kommunicerar ur såväl ett individuellt som ett samhälleligt perspektiv. Studenten kan sammanfattande beskriva och förklara de olika kommunikationsmetoder personer med dövblindhet använder sig av. Studenten använder vedertagen terminologi relativt genomgående och resonerar utifrån en tydlig men något smal förankring i relevant litteratur. Studenten kan i stort beskriva hur personer med dövblindhet kommunicerar ur såväl ett individuellt som ett samhälleligt perspektiv. Studenten kan sammanfattande beskriva och förklara de olika kommunikationsmetoder personer med dövblindhet använder sig av. Studenten använder endast delvis vedertagen terminologi och förankrar sitt teckenspråk och för samtal på taktilt teckenspråk. Studenten genomför och presenterar en självständig redovisning av taktilt teckenspråk som visar på mycket goda insikter på området. Studenten använder genomgående vedertagen helt korrekt terminologi och resonerar utifrån en uppenbart mycket god förankring i relevant litteratur Studenten kan självständigt och med goda insikter redogöra för centrala begrepp inom beskrivningen av språkstruktur för taktilt teckenspråk och för samtal på taktilt teckenspråk. Studenten genomför och presenterar en självständig redovisning av taktilt teckenspråk som visar på goda insikter på området. Studenten använder genomgående vedertagen terminologi så gott som helt korrekt och resonerar utifrån en uppenbart god förankring i relevant litteratur. Studenten kan självständigt, med vissa åsidosättanden, redogöra för centrala begrepp inom beskrivningen av språkstruktur för taktilt teckenspråk och för samtal på taktilt teckenspråk. Studenten genomför och presenterar en självständig redovisning av taktilt teckenspråk som visar på relativt goda insikter på området, även om de inte är heltäckande. Studenten använder vedertagen terminologi relativt genomgående och resonerar utifrån en tydlig men något smal förankring i relevant litteratur. Studenten kan i stort redogöra för centrala begrepp inom beskrivningen av språkstruktur för taktilt teckenspråk och för samtal på taktilt teckenspråk. Studenten genomför och presentera en självständig redovisning av taktilt teckenspråk som visar på goda insikter, men i en begränsad del av området. Studenten använder endast delvis vedertagen terminologi och förankrar sitt
6 (7) E resonemang i relevant litteratur. Studenten kan summariskt beskriva hur personer med dövblindhet kommunicerar ur såväl ett individuellt som ett samhälleligt perspektiv. Studenten kan i stora drag beskriva och förklara de olika kommunikationsmetoder personer med dövblindhet använder sig av. Studenten använder endast enstaka vedertagna termer och förankrar sitt resonemang i relevant litteratur i en liten omfattning. Den förankring som görs är dock korrekt. resonemang i relevant litteratur inom ett smalt område. Studenten kan summariskt redogöra för centrala begrepp inom beskrivningen av språkstruktur för taktilt teckenspråk och för samtal på taktilt teckenspråk. Studenten genomför och presenterar en självständig redovisning av taktilt teckenspråk som visar på goda insikter, men i en begränsad del av området. Studenten använder endast enstaka vedertagna termer och förankrar sitt resonemang i relevant litteratur i en liten omfattning. Den förankring som görs är dock korrekt. Fx Studenten kan endast i viss mån, och med felaktigheter, beskriva dövblindas kommunikation och kommunikationsmetoder. Studenten använder inte vedertagna termer och förankrar inte sitt resonemang i relevant litteratur. Studenten kan allt för knapphändigt redogöra för centrala begrepp inom beskrivningen av språkstruktur för taktilt teckenspråk och för samtal på taktilt teckenspråk och presenterar en ofullständig redovisning av taktilt teckenspråk. Studenten använder inte vedertagna termer och förankrar inte sitt resonemang i relevant litteratur. F Examinationsuppgifterna har inte lämnats in, eller uppvisar stora brister vad gäller täckning, relevans, reflektion och framställning. Examinationsuppgifterna har inte lämnats in, eller uppvisar stora brister vad gäller täckning, relevans, reflektion och framställning. Viktning av studieresultat för betyget Det slutliga betyget på delkursen uppnås genom viktning, där det förväntade studieresultatet ett står för 40 % av slutbetyget för delkursen och förväntade studieresultat två står för 60 % av slutbetyget på delkursen. Du måste ha lägst betyg E på samtliga bedömningsgrunder, samt uppfylla kurskraven, för att vara godkänd på kursen. Kriterier för betyg på hel kurs För att få slutbetyg på hela kursen krävs lägst betyg E på samtliga delkurser och fullgjorda kurskrav. Betyget på hela kursen sätts genom ett viktat genomsnitt av delkurserna. Bokstavsbetygen A-E omvandlas till siffrorna 5-1 och sammanräknas till ett medelbetyg där man också väger in det antal poäng som respektive delkurs utgör av hela kursen poängantal. Gängse avrundningsregler tillämpas.
7 (7) Plagiat Plagiat innebär att imitera eller kopiera någon annans text eller idé utan att tala om varifrån de kommer. Inlämnade examinationsuppgifter ska skrivas med egna ord och bygga på egen analys och egna reflektioner kring ämnet. Att uttrycka sina idéer med egna ord är en del av inlärningsprocessen och förbättrar förmågan att tänka självständigt. När du redogör för andras texter eller idéer måste det vara klart för läsaren att du citerar eller refererar till någon annan och var du har hämtat informationen. Alla citat måste anges på korrekt sätt med citationstecken (eller i blockcitat vid längre utdrag) och angivande av källa. En text får inte till större delen bestå av citat. Dessa ska enbart användas för att illustrera det egna resonemanget. Tänk på att även i muntliga redovisningar använda egna formuleringar. Alla arbeten du citerar eller refererar till ska redovisas. För böcker ange: författare; utgivningsår; titel (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För artiklar utgivna i tidskrifter ange: författare; utgivningsår; titel; namn och nummer på tidskriften (kursiverat) och sida/sidor. För artiklar utgivna i symposie-, konferens- eller samlingsvolymer ange: författare; utgivningsår; titel; namn på redaktören/-erna följt av beteckningen (red.); titel på volymen (kursiverat); utgivningsort; förlag och sida/sidor. För material nedladdat från internet som inte kan ordnas i kategorierna ovan ange: författare; titel, internetadress; nedladdningsdatum Om du känner dig osäker på vad som räknas som plagiat fråga din lärare. Misstänkta plagiatfall anmäls till disciplinnämnden och kan leda till avstängning. För ytterligare information se: http://www.su.se/regelboken/bok-2/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/riktlinjer-fordisciplinarenden-vid-stockholms-universitet-1.62397