Till RF Stockholm den 11 februari 2017 Svensk idrott strategi 2025 Svenska Fäktförbundet har vid sitt styrelsesammanträde den 11 februari 2016 behandlat dokumentet Remiss svensk idrott strategi 2025 och vill lämna följande synpunkter. Sammanfattning Dokumentet är spännande och ger ett antal impulser till svar på både viktiga och svåra frågor. Det är välskrivet och lättläst. Det är dessutom nödvändigt efter alltför många år utan seriösa diskussioner om den svenska idrottens framtid. Svenska Fäktförbundet vill ge ett kraftigt stöd till den presenterade verksamhetsidén och definitionen av svensk idrott. Detsamma gäller de s.k. utvecklingsresorna. Vi vill också kraftfullt stödja de mål som föreslås, alltifrån att svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet till att idrottsrörelsen ska bli en starkare samhällsaktör. Däremot vill vi kraftfullt reservera oss mot förslaget om ett mer målstyrt SF och IFstöd. Vi vill inte medverka till att den svenska idrottsrörelsens självständighet ytterligare urholkas, att svensk idrott väljer att själv ta ett steg som alltmer förvandlar RF till ett Ämbetsverk för politiska pekpinnar. Mätbara, konkreta och realistiska mål för antalet föreningar, antalet medlemmar, den breda ungdomsverksamheten och studieaktiviteterna får inte lämna plats för allmänt godtycke. Den har bevisbördan, som hävdar att svensk idrotts framtida framgång inte kommer att relateras till antalet föreningar, antalet medlemmar, antalet tävlande (licenser), en bred ungdomsverksamhet (lokalt aktivitetsstöd) och en bred utbildning (SISU-timmarna). SVENSKA FÄKTFÖRBUNDET FEDERATION SUEDOISE D ESCRIME Idrottens Hus, Fiskartorpsvägen 15 A. SE-114 73 Stockholm, Suède Tel: +46 (0)8 699 65 40. Fax: +46(0)8 699 65 42. BG: 124-7956 info@fencing.se www.fencing.se
Alltför kort remisstid Vi vill beklaga den korta remisstiden. Några timmars samtal vid Riksidrottsforum kan inte ersätta den förankring som kan ske om specialförbundens styrelser i samband med en längre remiss får möjlighet att tränga in både i sakfrågor och process. Det är tyvärr inte första gången Riksidrottsstyrelsen låter en alltför lång tid gå efter en RF-stämma, innan förslag för diskussion och debatt kan presenteras. Det är svårt att förstå varför inte Riksidrottsforum skulle kunna vara en fin plattform för diskussion under remisstiden. Då skulle dessutom sakfrågorna kunna få en mer balanserad behandling. Det som nu skedde med ett ibland entusiastiskt föredrag om förslagen från en RS-ledamot, kort tyst grupparbete och därefter en redovisning av knapptryckningar får inte vara vägledande för framtida beslut. Det var inte riktigt folkbildning, om ett fint uttryck skulle användas. Ett demokratiskt samtal förutsätter att problem och möjligheter belyses från mer än ett håll. Den här gången distribuerades handlingen den 18 december. Svaret skulle vara inne senast den 10 februari, gärna tidigare som vi uppmanades i följebrevet. I praktiken innebär det en månad för specialförbunden, varav många säkert inte har fysiska styrelsemöten under just denna månad. Detta är inte acceptabelt, när svensk idrott ska diskutera avgörande framtidsfrågor. Svensk fäktning växer Svensk fäktning har haft en utomordentligt stark organisatorisk tillväxt under senare år. I tabellen nedan redovisas utfallet för 2010 samt för 2013 2016. 2010 2013 2014 2015 2016 Antal föreningar 49 52 52 51 54 Antal medlemmar 4 324 4 087 *) 4 938 5 361 5 817 Antal licenser 829 874 925 870 870 Lokalt aktivitetsstöd - deltagartillfällen - sammankomster (7 20 år) 80 434 10 282 102 562 12 134 99 732**) 11 131 104 878 11 232 112 200 12 200 ***) Utbetalt belopp, kr 907 412 1 118 838 1 104 524 1 123 800 ****) Studietimmar i SISUregi 909 2 422 1 850 2 795 2 730 *) Jämförbar statistik saknas för tiden före 2012, då antalet medlemmar från och med 2012 baseras på IdrottOnline. **) I jämförbar åldersgrupp, sedan också åldrarna 21 25 år har kommit med. Totalt 105 167. Från och med 2015 redovisas resultatet och sätts målen inklusive denna nya åldersgrupp. En liten minskning kan då konstateras i denna grupp mellan 2014 och 2015 (Från 105 167 till 104 878). Denna minskning tas redan igen i den preliminära statistiken för 2016. Se vidare nedan. 2
***) En beräkning, om höstens verksamhet 2016 ökar procentuellt lika mycket som vårens verksamhet ökade (+ 7 % för deltagartillfällen och + 9 % för sammankomster), räknat på den totala åldersgruppen). ****) Redovisningen av beloppen avser att öka motivationen. De bör inte betraktas som nyckeltal, då de är en följd av förändringen av förbundets aktivitet men också en följd av ev. förändringar av ersättningen, något som beslutas av RF. Avgörande är antalet sammankomster och antalet deltagartillfällen. Beloppet för 2016 är ännu inte framräknat. Under tiden 2010 till 2016 har antalet föreningar ökat från 49 till 54. Antalet medlemmar har ökat från 4 324 till 5 817. Den ökade bredden visas i antalet deltagartillfällen för lokalt aktivitetsstöd, som har ökat från 80 000 till 112 000. Antalet timmar i SISU-samarbetet har ökat från 909 till 2 730. Svensk idrott och svensk fäktning Nedanstående tabell redovisar utvecklingen av det lokala aktivitetsstödet i svensk idrott totalt och i svensk fäktning under åren 2010 2015. Antalet deltagartillfällen (lokalt aktivitetsstöd) 2010 2015 2010 2015 Förändring (%) Svensk idrott 52 955 000 57 494 000 + 9 Sv. Fäktförbundet 80 434 104 878 + 30 Om svensk idrott hade ökat barn- och ungdomsaktiviteten som svensk fäktning skulle antalet deltagartillfällen 2015 ha varit 68 842 000 istället för 57 494 000. Svensk fäktning växer. Förklaringarna till framgången Förklaringarna till framgången är bl.a. följande. Närheten mellan styrelse och föreningar är viktig. Revideringar av program, strategier och handlingsplaner sker efter breda remisser i föreningar och SDF. Föreningarna har rösträtt vid förbundsmöten och därmed ett konkret ansvar för fattade beslut. En annan förklaring är de återkommande programarbetena. Vi antog Fäktningen inför framtiden första gången vid förbundsmötet 2004 efter bred remissverksamhet och fin dialog med föreningarna. Det slutade med årsmötesbeslut, där alla vara med om målen och vägarna till målen. Programmet har reviderats flera gånger sedan dess. En tredje förklaring är fastställda nyckeltal. Det som mäts blir gjort, sa vi en gång. Och det blev det. Utvecklingen av nyckeltalen redovisas här ovanför. De är mätbara, tidsbestämda och realistiska. De motiveras, förutom att en förbättring av dem stärker svensk fäktning, också av att förbättringar ger ökat stöd från stat/rf och landsting/df. 3
Det är naturligtvis sällsynt viktig för ett förbund som Svenska Fäktförbundet, vars intäkter från det ordinarie SF-stödet är en stor och helt avgörande andel i vår budget. Det är annorlunda för de förbund, där SF-stödet är grädden på moset. Förklaringarna till framgångarna är, sammanfattningsvis, bred förankring i strategiarbetet genom omfattande remisser och fastställande av konkreta nyckeltal. Om siffror och godtycke Svenska Fäktförbundet är utomordentligt oroat av en utveckling, som kan leda till, att mätbara, konkreta och tidsbestämda mål och nyckeltal, som är avgörande för svensk idrotts och svensk fäktnings styrka och framgång, ersätts av mer allmänna mål, när resurser fördelas. Siffror får inte ersättas av godtycke. Den har bevisbördan som hävdar att svensk idrotts framgång inte också i framtiden direkt kan relateras till antalet föreningar, antalet medlemmar, antalet tävlande (licenser), en bred ungdomsverksamhet (lokalt aktivitetsstöd) och en bred utbildning (SISUtimmarna). Förutsättningar för framgång Med risk för att verka något beskäftiga, tror vi att framgång för hela idrottsrörelsen förutsätter, att allt flera specialförbund arbetar på ungefär det sätt vi har gjort med rullande strategiarbeten, där föreningarna engageras på bredden. Det är enklare i ett litet än i ett stort förbund. Detta kanske förutsätter processledare inom RF, som stimulerar och arbetar tillsammans med specialförbunden, RF-anställda som träffas internt och tar med sig framgångsfaktorer från ett förbund till ett annat. Kanske är det sådant extra stöd till processen SF ska ha och inte så mycket extra stöd till ett antal vällovliga mål och ambitioner, som vare sig låter sig mätas eller utvärderas. Svensk idrotts förutsättningar och utmaningar Svenska Fäktförbundet har samma syn på de frågorna och vill kraftfullt bidra till att de prioriterade områdena, som nämns längst ned på sid 10, utvecklas. Dessa är: Att behålla tonåringar högre upp i åldrarna. Att utveckla föreningen för engagemang, träning och tävling under hela livet. Att öka mångfalden och nå grupper som inte naturligt kommer till idrottsföreningen. Att hålla nere nivån på kostnader och avgifter. Bristande jämställdhet. Tillgänglighet till anläggningar. Vita fläckar områden där idrottsrörelsen inte finns idag. Utmaningar för idrottsledare att få tid till idrott pga. tung administration. Kännedom hos aktiva och ledare om värdegrunden Kommunikation såväl inom svensk idrott som mot externa målgrupper. 4
Svenska Fäktförbundet har under 2016 haft breda remisser om barn- och ungdomsfäktningen och om jämlikhet och jämställdhet. Vi ska också, som en följd av detta, revidera programmet Fäktningen inför framtiden vid förbundsmötet den 5 mars. Programmet innehåller flera konkreta förslag för varje punkt ovan. Svensk fäktning tar ansvar för att alla dessa viktiga punkter ska förbättras. Till förbundsmötet lämnar vi förslag om bl.a. barn- och ungdomsidrott som ligger helt i linje med RF:s riktlinjer. Vidare föreslår vi förbundsmötet att förbundsstyrelsen, vid sidan av ordföranden, ska bestå av hälften män och hälften kvinnor. Vi startar, tack vare ett speciellt stöd från RF, arbetet med att bilda flera föreningar i Norrland. Vårt program inleds med vår vision. Därefter följer våra kärnvärden, varav ett, jämlikhet och jämställdhet, är särskilt viktigt att poängtera: Arbetet för jämlikhet och jämställdhet utgår ifrån att framgång inom detta område också leder till bättre beslut inom fäktningen. Svensk fäktning får därigenom en verksamhet, som i ännu större utsträckning är attraktiv för alla, oavsett kön eller bakgrund. Jämlikhet och jämställdhet betyder respekt för varandra men också för varandras olikheter. Alla ska vara välkomna att delta oberoende av kön, social ställning, ekonomiska förutsättningar, religiös trosuppfattning, sexuell läggning eller etnisk bakgrund. Att ligga före i spåret I ett särskilt avsnitt i vårt program, Svensk fäktning en del i svensk idrotts gemenskap skriver vi bl.a. så här efter en redovisning av svensk idrotts mål för 2025: Svensk fäktning har under många år bedrivit ett omfattande strategiarbete. Bred remissverksamhet och dialog vid konferenser och förbundsmöten har lett till en bred enighet om målen och vägarna till målet, så som de bl.a. uttrycks i detta program. Avsnitten om ungdomsfäktningen och föreningsutveckling ligger väl i linje med svensk idrotts långsiktiga ambitioner. Målbilden för 2022 är följande: Svensk fäktnings ungdomsverksamhet öppnar dörrarna för allt fler ungdomar. En större andel ungdomar än tidigare stannar också kvar i verksamheten som aktiva fäktare eller som domare och ledare. Fäktningen ger ungdomarna ett livslångt idrottsintresse. Fäktning är en idrott, där det är möjligt att vara nybörjare i vuxen ålder. Ökad satsning på äldre målgrupper kan ge viktiga bidrag både till folkhälsan och till föreningsekonomin. 5
Svensk fäktnings kärnvärden, och förmågan att leva efter dem, är Svenska Fäktförbundets bidrag till att alla ledare uppträder och leder enligt svensk idrotts värdegrund. Svensk idrotts strategiarbete kommer självfallet att vara en ännu starkare impuls, när Svenska Fäktförbundet reviderar programmet Fäktningen inför framtiden nästa gång. Omvärldsanalysen och förutsättningar för utvecklingsresorna Vi delar i stort sett de bedömningar som görs. Om vi ska ge oss in på detaljer, skrivs att det finns en kritik mot det prestationsinriktade samhället. Så kanske det är. Men för idrottens del föredrar vi rimligen prestation före resultatfokusering. I ett annat avsnitt, sid. 14, talas om behovet av utbildning och bildning. Visst är det så, men kunskapen och lärandet är det viktiga. Utbildningsstrategin som ska tas fram ska rimligen öka kunskapen inom svensk idrott för att målen ska kunna nås. Verksamhetsidé och definition Den verksamhetsidé och den definition av idrottsrörelsen som ges på sid 11 känns helt riktiga för Svenska Fäktförbundet. Från triangel till rektangel Denna mycket fina beskrivning av svensk idrotts mål och ambitioner är utomordentligt pedagogisk, när den används inom idrottsrörelsen. Utanför idrottsrörelsen är risken stor att den missuppfattas, eller rättare sagt kan användas för medvetna missuppfattningar. Det saknas inte exempel på politiker i både stat och kommun som använder det nya uttrycket för att avvisa alla rimliga önskemål om satsningar också på elitidrott. Svenska Fäktförbundet skrev följande i en motion till RF-stämman 2015: Ökad kraft måste också läggas på elitidrottens rätt till stöd från stat och kommun. På samma sätt som bredden ger underlag för svensk idrotts mest lysande stjärnor, är den framgångsrika elitidrottaren inspirationskälla och föredöme. Bilden med triangeln inne i rektangeln på sid. 13 är alldeles utmärkt. Den bör få stor spridning. De gemensamma utvecklingsresorna Vi vill ge vårt stöd till de s.k. gemensamma utvecklingsresorna : 1. En ny syn på träning och tävling i förening 2. Inkluderande idrott för alla 3. En jämställd idrott 4. Den moderna föreningen engagerar (modernt medlemskap) 5. Ett förstärkt ledarskap för att förändra kultur och värderingar 6
Under den sista punkten sägs att ledarskapet i såväl SF som idrottsföreningar behöver stärkas med fokus på värderingar och förändring. Vi vill poängtera detta och uppmana alla specialförbund att förankra och ständigt hålla kärnvärden aktuella. Ett sådant ledarskap måste förstärkas i en tid, när förändringar inte kan stimuleras fram av högre bidrag till det ena eller det andra behjärtansvärda ändamålet. Vi återkommer till detta senare. Samtidigt vill vi göra en reservation mot att materialet berättar om att Riksidrottsforum gav stöd för utvecklingsresorna. Svenska Fäktförbundet representerades av ordförande och generalsekreterare. En överväldigande majoritet av styrelsens ledamöter deltar inte, från början av ekonomiska skäl, som nu har utvecklats till tradition. En tradition det kan finnas anledning att ändra på, om nu diskussioner vid Riksidrottsforum ska få sådan tyngd i förberedelserna för RF-stämman. Då måste deltagarnas sammansättning i större utsträckning spegla RF-stämmans. För styrelsen är denna remiss det första tillfälle, där vi kan samtala med en gemensam bakgrund. Det var så det började När förslag lämnas om ökad målstyrning och direktiv från RF till förbund och föreningar finns det anledning att berätta om hur det började. Idrottsrörelsen skapades underifrån, inte genom direktiv uppifrån. Lokala idrottsföreningar bildades. Behovet av gemensamma organisationer ökade i takt med att föreningarna ville samarbeta. Då bildades ett antal distriktsförbund, som ursprungligen organiserade tävlingar. Stockholms Idrottsförbund bildades 1898. I takt med att idrotten växte, och nya gemensamma uppgifter blev aktuella, bildades specialförbunden. Svenska Fäktförbundet bildades 1904. RF bildades 1903 genom en sammanslagning av ett antal organisationer. Vid bildandet bestod RF av 35 föreningar och cirka 2 000 medlemskap. Föreningar bildade RF för att försöka samordna ett antal verksamheter och för att öka idrottens styrka i det svenska samhället. RF skulle vara den samlande kraft som företrädde landets idrottsföreningar i förhållande till staten. En milstolpe i den självständiga idrottsrörelsens ambition att påverka de politiska beslutsfattarna var det första statsanslaget 1913. Ett protestmöte som representerade 7 000 idrottsmän arrangerades i Stockholm. RF:s kansli trädde i febril verksamhet, skickade cirkulär till sina distriktsförbund och föreningar för att få dem att påverka sina riksdagsledamöter på hemmaplan. Dåtidens lobbyister lyckades. Idrottsrörelsen fick sina 100 000 kronor. Kampen för det generella statsanslaget var för alltid vunnen. Det skedde i den nationella segeryran efter OS i Stockholm, då Sverige blev bästa nation. Den självständiga svenska idrottsrörelsen hade lyckats på flera plan. Dagens relation mellan staten och idrottsrörelsen är annorlunda. Idrotten har fått förtroendet att vara i myndighets ställe. Det betyder bl.a. att RF har ansvaret för att 7
fördela statsanslaget, även om ett antal instruktioner om hur det ska ske skickas med i regleringsbrev. Om idrottens självständighet Förslagen om ökad målstyrning, som redovisas senare, är ett direkt hot mot den idrottsrörelsens självständighet, som redan är kraftigt urholkad. Alltmer ska enligt förslaget styras uppifrån med mål och direktiv, allt mindre utrymme ska finnas för förbundens egen utveckling i enlighet med egna idéer. Det är mycket allvarligt om idrottsrörelsen genom egna beslut, t.ex. om förändrade principer för stöd, förvandlas från den breda självständiga folkrörelsen till Ämbetsverket för politiska pekpinnar. Vi tror att självständigheten är grunden för fortsatta framgångar. Glädjen över att tillsammans med andra få utveckla idrotten efter egna ambitioner gör att över 600 000 idrottsledare i Sverige lägger ned tid och kraft i det ideella ledarskapet. Det ideella ledarskapet är en viktig förklaring till den svenska idrottsrörelsens styrka. Det är en avgörande förutsättning också för en kraftfull utveckling. Rätten att fatta egna beslut om målen och vägarna till målen är grunden för hundratusentals ideellt arbetande idrottsledares engagemang. När denna rätt hotas, hotas också det ideella engagemanget. Om idrottsrörelsens självständighet sätts på undantag, förtvinar glädjen och kraften i det ideella ledarskapet. Strategiska beslut för svensk idrott mot 2025 Vi väljer att behandla vägvalen i den ordning de redovisas. 1. Ett mer målstyrt SF och IF-stöd Svenska Fäktförbundet anser att de fem mål som redovisas på sid. 20 är alldeles utomordentliga. 1. Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet. 2. Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt. 3. Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund. 4. Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening. 5. Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör. Strax efter redovisningen av målen sägs följande: Som vi belönas tenderar vi att bete oss. 8
Stora delar av fördelningen av statens stöd till idrotten styrs av nyckeltal, framtagna för att just indikera hur tillståndet är i särskilt viktiga delar av verksamheten. Dessa nyckeltal har dock en väldigt tydlig historisk koppling och speglar vad som har varit snarare än vad som komma skall. De tenderar också att mäta kvantitet snarare än kvalitet och effekt. I framtiden vill svensk idrott: A. Att en större andel av fördelningen av statens stöd till idrotten baseras på kvalitativa mått kopplade till de övergripande målen. B. Att nya principer utarbetas för RF:s fördelning av statens stöd till idrotten. C. Att ett indikatorsystem för att bedöma SF:s bidrag till de övergripande målen tas fram. Formuleringen ovan om nuvarande nyckeltal ( speglar vad som har varit snarare än vad som komma skall ) säger ju rent ut, utan omskrivningar, att styrkan i framtidens svenska idrottsrörelse inte har något direkt samband med antalet föreningar, antalet medlemmar, antalet tävlande (licenser), antalet aktivitetstillfällen och antalet utbildningstimmar. Detta är ju ett fullständigt sensationellt påstående! Svenska Fäktförbundet är utomordentligt oroat av en utveckling, som kan leda till, att mätbara, konkreta och tidsbestämda mål och nyckeltal, som är avgörande för svensk idrotts och svensk fäktnings styrka och framgång, ersätts av mer allmänna mål, när resurser fördelas. Siffror får inte ersättas av godtycke. Vår egen erfarenhet, och organisatoriska framgång, är ett bevis för att den grundsynen är utomordentligt motiverad. Den har bevisbördan, som hävdar att svensk idrotts framtida framgång inte kommer att relateras till antalet föreningar, antalet medlemmar, antalet tävlande (licenser), en bred ungdomsverksamhet (lokalt aktivitetsstöd) och en bred utbildning (SISU-timmarna). Blir svensk idrott starkare med färre föreningar, färre medlemmar, färre antal tävlande, färre ungdomar i breddverksamheten eller färre ledare i studier? Efter en bred diskussion fastställdes kriterier för SF-stödet vid RF-stämman i Uppsala 2011. Vi var inte helt nöjda. Vi insåg, och varnade för, att höjningen av åldern för det lokala aktivitetsstödet i första hand skulle gynna de stora lagidrotterna. Så har det naturligtvis också blivit. Denna breda uppgörelse och samstämmighet bör inte nu rivas upp och ersättas av något som på sikt skulle vara förödande för svensk idrotts styrka. En ökad målstyrning genom reduceringar av det ordinarie SF-stödet, som det nu är utformat, kommer att drabba specialförbunden utomordentligt orättvist. Den som har råd behöver inte bry sig om att RF-medel dras in. Den som har stort beroende av stödet från RF får göra det motsatta. År 2015 var RF:s ordinarie SF-stöd till Svenska Fotbollförbundet 27 miljoner kronor av förbundets totala intäkter på 462 miljoner (6 procent). Samma år var Svenska Fäktförbundets ordinarie SF-stöd 1 597 000 kronor av de totala intäkterna på 5 968 000 kronor (27 procent). Vår mening är att både Svenska Fotbollförbundet och Svenska Fäktförbundet, och även alla andra specialförbund, inte har något som helst intresse av ett system, som gör det möjligt för den som har råd att inte leva upp till goda värden. 9
En ökad målstyrning leder också till att mängder av arbetstimmar, som borde användas till konkreta förbundsinsatser för att förbättra idrottens styrka, istället kastas bort på ansträngningar för att hitta aktuella projekt som förbundet kan söka stöd för, långa och krångliga ansökningar och försök att hitta de rätta orden, så att ansökningen skall behandlas positivt. Detta omfattande pappersarbete bör istället reduceras till ett minimum. Vi vill på det bestämdaste protestera mot förslagen på sid. 20: Att en större andel av fördelningen av statens stöd till idrotten baseras på kvalitativa mått kopplade till de övergripande målen. Att nya principer utarbetas för RF:s fördelning av statens stöd till idrotten Att ett indikatorsystem för att bedöma SF:s bidrag till de övergripande målen tas fram. En anledning, det ska vi gärna erkänna, till vår oerhörda bestörtning är att vi ser, att allt fler politiker och politiska partier vill använda idrottsrörelsen för att lyckas bättre med att uppnå sina egna politiska mål. Det syns bl.a. i de politiska partiernas idrottsprogram. Med risk för att vara alltför personliga i en remiss vill vi skicka med ett citat från krönikan Får idrottsrörelsen syssla med idrott från december 2014 på Fäktförbundets hemsida: Det har blivit en ovana bland riks- och kommunalpolitiker att försöka använda idrottsrörelsen som redskap för sina egna agendor. Idrotten får extra stöd i kommunerna om föreningarna arbetar särskilt med jämställdhet, hbtq-frågor, mångfald, integration och mycket annat. Allt oftare ställer jag frågan: Får idrottsrörelsen syssla med idrott? Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson ställer ofta den frågan själv i sina anföranden. Nu kommer förslag från RF-kansliet som gör att allt fler börjar tvivla på svaret. Vi utgår ifrån att de flesta ledamöter i Riksidrottsstyrelsen är lika bestörta över förslagen om ökad målstyrning som vi är och snarast försöker bli av med dem i närmaste papperskorg. Förslagen riskerar att rubba det välförtjänta förtroende som den nuvarande RF-ledningen har fått. För Svenska Fäktförbundet är jämställdhet viktig. För Svenska Fäktförbundet är hbtqfrågor, mångfald och integration viktiga. Men där ska vi lyckas, därför att våra värderingar gör att vi vill vara öppna och välkomnande. Och därför att vi får bättre beslut i föreningar och förbund, om mångfald präglar styrelsernas sammansättning. Vid Riksidrottsforum i Falun ställde Riksidrottens föredragande i ärendet om s.k. kvalitativa mål frågan om idrottsrörelsen ville göra detta, och om idrottsrörelsen vågade ta det steget. Svenska Fäktförbundet, knappast känt för sin feghet, vill gärna svara följande på dessa retoriska frågor: Nej vi vill inte göra detta. Vi vågar inte ta steg som kan leda till avgrunden. 10
Vi anser att nuvarande stöd i allt väsentligt fungerar bra. I det nuvarande stödet ingår också särskilt stöd för de specialförbund som vill arbeta med verksamheter i linje med Idrotten vill. Denna lilla målstyrning kan vi acceptera. Det kan fortsätta, men den allt övervägande delen av SF-stödet bör i fortsättningen fördelas efter mätbara mål som, om de uppfylls, gör svensk idrott starkare. För att nå de övriga målen är det värderingsbaserade ledarskapet en underskattad resurs. Vi vill tillstyrka en översyn av den del av stödet som baseras på SISU-samarbetet. De skillnader som finns mellan distriktens ersättningsnivåer och arbetssätt gör skillnaderna för föreningarna stora. Därför motiveras Svenska Fäktförbundets föreningar i olika hög grad att uppnå våra egna mätbara, konkreta och tidsbestämda mål. 2. Samordnat elitidrottsstöd för SF Vi tillstyrker förslagen inom det området. Vi har, tillsammans med Svenska Fotbollförbundet, skrivit en motion till SOK:s årsmöte. I en motion till RF-stämman 2017 har vi skrivit följande: Det finns flera angelägna frågor, där ett ännu bättre samarbete skulle behövas. Det gäller t.ex. den önskade samordningen av arbetet med elitidrottsutveckling och fördelning av elitidrottsstöd. Det bör vara möjligt för t.ex. olympiska förbund att ha en dialog, som skulle innehålla både SOK:s satsningar och RF:s landslagsstöd. Det förutsätter en nära samverkan mellan SOK:s sportchefer och RF:s elitidrottsavdelning. Arbete med t.ex. fysprofiler och utvecklingstrappor bör ske genom samverkan mellan SOK och RF:s elitidrottsavdelning, så att kompetenserna på båda håll kan komma alla SF till del, samtidigt som en gemensam syn förankras inom alla SF. Det finns anledning att tro, att ett samarbete mellan RF och SOK i frågor om idrottens ställning på universitet och högskolor också skulle kunna bli mycket framgångsrikt. Det skulle bl.a. kunna innebära kraftfulla ansträngningar för att förbättra möjligheterna att kombinera elitidrott och högre utbildning, forskning om viktiga idrottsfrågor och en praktisk tillämpning av forskningens resultat inom idrotten. Samtidigt skulle samarbetet mellan RF och SOK inom detta område kunna stärka Riksidrottsuniversiteten. För ett antal år sedan förekom en diskussion om en organisation, där RF:s elitidrottsavdelning och SOK:s sportchefer skulle arbeta integrerat och samordnat för att säkerställa att goda idéer spreds inom båda organisationerna. Denna möjlighet bör prövas av Riksidrottsstyrelsen och SOK:s styrelse. Beslut om kansliernas organisation fattas av respektive styrelse och behöver formellt inte beslutas av årsmöten vare sig i RF eller SOK. I motionen yrkar Svenska Fäktförbundet, att Riksidrottsstyrelsen redan vid RF-stämman 2017, i samråd med SOK:s styrelse, presenterar förslag till hur samverkan med SOK kan 11
öka, när det gäller t.ex. elitidrottsstödet och det vardagliga arbetet med utvecklingen av elitidrotten. 3. Stärkt administrativt stöd Vi har inget att erinra mot de förslagen. Svenska Fäktförbundet har redan idag ett utomordentligt samarbete med RF:s ekonomiavdelning. 4. Tydligare uppdrag och rollfördelning Vi har inget att erinra mot förslagen i det avsnittet. Svenska Fäktförbundet har i flera tidigare remissvar önskat både sakliga och ekonomiska argument för den ständigt pågående och, vid vissa tillfällen, smygande organisationsförändringen. 1985 lyckades svensk idrott nå ett under många år hägrande mål. Då bildades SISU, idrottens eget självständiga studieförbund. Därefter har denna organisation steg för steg brutits ned. Den förändring som nu föreslås är en naturlig följd av detta. Den tidigare diskussionen, i den mån någon sådan förekom, får utredas av framtidens idrottshistoriker. Vi noterar endast att det självständiga studieförbundet är borta. Drömmen som blev verklighet har försnillats av tidigare riksidrottsstyrelser och ledningar. Den nuvarande har att leva med resterna som finns kvar. Och hur de hanteras är inget som på allvar engagerar Svenska Fäktförbundet. 5. Öppenhet för nya idrotter Vi har inget att erinra mot förslagen. Öppenhet för nya idrotter borde väl rimligen också innebära, att idrotter som har hänvisats till andra förbund också får en möjlighet att komma in som fullvärdig medlem, när medlemskapet har inneburit i det värdförbundet. En första test på Riksidrottsstyrelsens, och senare Riksidrottsmötets, välvilja och förmåga att leva som vi lär, är behandlingen av ansökan från Friskis&Svettis, som nu åter är aktuell. Tidigare försök att infoga dem i Gymnastikförbundet och Friidrottsförbundet har minskat deras entusiasm och glädje. Det är sällsynt olyckligt, då rektangeln ska bli triangel, och Friskis&Svettis skulle kunna vara ett lysande föredöme för oss andra. Med vänliga hälsningar Lars Liljegren Ordförande i Svenska Fäktförbundet 12