Söderhamns Kommun BUDGET. 2012-2015 Uppdaterad okt 2014

Söderhamns Kommun BUDGET 2012-2015 Uppdaterad okt 2014

3 INLEDNING 4 FÖRORD 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 6 Arbetsmodell för Söderhamns kommun 9 Kommunfullmäktiges inriktningsmål 2012 2015 1 4 Strategiska nyckeltal 1 6 Omvärld och förutsättningar 20 God ekonomisk hushållning 22 Ekonomistyrregler 24 Budget- och planeringsförutsättningar 27 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING 28 Resultatbudget 2 9 Balansbudget 30 Kassaflödesbudget 31 Nämndernas nettoramar 32 Investeringsbudget 33 NÄMNDERNA 34 Kommunfullmäktige 35 Revisionen 36 Kommunstyrelsen 39 Överförmyndarnämnden 40 Valnämnden 41 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden 43 Bygg- och miljönämnden 44 Barn- och utbildningsnämnden 46 Nämnden för lärande och arbete 47 Socialnämnden 49 Omvårdnadsnämnden 51 BOLAGEN 52 Faxeholmen AB 52 Söderhamn NÄRA AB 53 Söderhamn Elnät AB 53 Söderhamn Stadshus AB 55 Bilaga: Majoritetens budgetuppdateringar 2015 Layout och tryck: Bok & Tryck AB, Söderhamn 2014 Illustratör: Anna Ödlund

INLEDNING Söderhamns kommuns budgetdokument är kommunfullmäktiges viktigaste verktyg för att styra och leda den kommunala nämndsverksamheten och kommunens bolag. Bolagen styrs även via ägardirektiv. Budgeten är lagd för fyra år 2012-2015 med koppling till mandatperioden. Dokumentet vänder sig i första hand till nämnds- och bolagspolitiker samt till verksamheternas personal. Dokumentet innehåller nämndernas driftsbudgetar och investeringsbudgetar samt eventuella uppdrag till nämnden från kommunfullmäktige. Budgeten för 2012-2015 är även starten för arbetet med det nya varumärket, som fokuserar på tre utvecklingsteman; skärgården, flexibelt lärande och entreprenörskap. Vision Söderhamn tillsammans med dessa tre teman genomsyrar de sex nya inriktningsmål som ska vara styrande för utvecklingen av Söderhamn under 2012-2015. Nyheter i korthet oktober 2014 Omvårdnadsnämnden ges utökad budgetram med 15 mkr för att möta de ökade behoven framförallt inom hemtjänsten. Samtidigt ges flera utredningsuppdrag. Socialnämnden ges utökad budgetram i form av en treårig budgetanpassning med 12 mkr för 2015, 9 mkr 2016 och 7 mkr 2017 för att stödja nämndens arbete med sin kostnadsanpassning. Barn- och utbildningsnämnden ges en utöka budgetram om 3 mkr för att stärka fritidsverksamheten. Överförmyndarnämndens ges en utökad budgetram om 0,25 mkr. Kommunens ekonomi kräver kostnadsanpassningar inför 2015. Kommunstyrelsens budgetram minskas med 3 mkr och kultur- och samhällsutvecklingsnämndens budgetram minskas med 2 mkr. Därtill ska inför 2015 1 mkr besparing ske i och med förändrad organisation. Utöver detta finns flera uppdrag till nämnderna inför 2015 och även inför den nya fyraårsbudgeten. Dessa uppdrag framgår under varje nämnd i detta dokument samt i bilagan Majoritetens budgetuppdatering 2015 som finns längst bak i detta dokument. Nyheter från budgetuppdatering juni 2012 Omvårdnadsnämnden ges utökad budgetram för att inrätta ett gruppboende om 5 platser inom socialpsykiatrin med början 1 juli 2013. 2014 budgeteras för att alla platser är fyllda till en beräknad kostnad om 5 mkr. Till ett kommunalt kunskapslyft sker en satsning om 6,5 mkr årligen för att stöjda det resultatförbättringsarbete som pågår i skolorna i Söderhamn. För att möjliggöra feriejobb/helgjobb för unga avsätts 0,5 mkr under åren 2013 och 2014. En extra satsning om 1 mkr, kulturmiljonen, sker under 2013 för att stärka Söderhamns kulturliv. Resultatnivån vid uppdateringen 2012 uppgår inte riktigt till beslutad målsättning om 80 mkr. Bedömningen är dock att nu budgeterad nivå är tillräcklig mot bakgrund av att konjunkturen förväntas stärkas de närmaste åren vilket därmed bör leda till ökande skatteintäkter. Räknas skattereserven om 12 mkr in i resultatet så överensstämmer dock det budgeterade resultatet redan nu med det finansiella målet. Från och med 2013 planeras en överföring av hemsjukvården från landstinget till kommunerna. Förändringen finansieras genom skatteväxling om 22 öre mellan landstinget och kommunerna. INLEDNING Allmänt Från och med höstterminen 2013 beslutades att införa en programbaserad budgeteringsmodell för gymnasieskolan. Under 2013 ska barn- och utbildningsnämnden, i samråd med kommunstyrelsen, ge förslag på vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i kommunen fr.o.m. läsåret 2013/14. Nyheter från budgetuppdatering juni 2013 En extra satsning sker på förskolan - Förskolelyftet - varvid 10 mkr tillförs årligen för att öka personaltätheten. I samband med denna satsning tas 15 timmarsbegränsningen bort från och med 2014-08-01. Skärgårdsverksamhetens budget utökas med 0,5 mkr. Idrottsanläggningen på Hällåsen ska rustas för 2 mkr inför ungdoms-sm 2014 och friidrotts-sm 2015. Under 2013 görs en extra satsning om 5 mkr på beläggningsunderhåll. Resultatnivån vid uppdateringen 2013 uppgår inte till beslutad målsättning om 80 mkr. Bedömningen är, liksom vid 2012 års uppdatering, att budgeterad nivå är tillräcklig mot bakgrund av rådande konjunktur då kommunens ekonomi förväntas stärkas, dels på grund av stärkt konjunktur, dels på grund av förändring i kostnadsutjämningssystemet. 3

UTMANINGAR OCH SATSNINGAR I Söderhamn arbetar vi sedan 2008 med en fyraårsbudget. Såväl mål som ekonomi beslutas vid ett tillfälle för hela budgetperioden. Vi gör det här för att skapa långsiktighet i planeringen av och för våra verksamheter. Söderhamn ska ha en ekonomi som skapar förutsättningar för morgondagens välfärd. Sunda finanser, hållbar miljö och god välfärd ska alltid ses som en helhet. Fler ska nå målen i grundskola och gymnasieskola och alltfler ska vara nöjda med vår omsorg för barn, äldre- och funktionsnedsatta. NU GÅR VI VIDARE I det arbete som pågått med att uppdatera den här budgeten har vi haft kommunens vision, varumärke och de sex inriktningsmålen framför ögonen. Kärnan i vårt varumärke är skärgården som tillsammans med ett aktivt entreprenörskap och att erbjuda flexibelt lärande ska ge kommunen en positiv utveckling. Vi har tagit initiativ till ett kommunalt kunskapslyft för att förbättra resultaten för våra elever i skolan och lade i en riktad satsning 6,5 miljoner kronor per år under mandatperioden. En satsning som stödjer det goda arbete som pågår i våra förskolor och skolor. Förra årets uppdatering innehöll också ett förskolelyft, där vi med en riktad satsning mot våra barn i förskolan ger ytterligare 10 miljoner per år för att anställa personal. Pedagoger gör skillnad i förskolan och med fler som jobbar med våra barn stödjer vi också barnens utveckling. Vi menar också att förskolan finns till för barnen. Därför togs också 15-timmarsregeln bort i förskolan i år. Nu följer vi upp detta med första steget i ett fritidslyft där vi också stödjer barns utveckling. Vi ser utmaningar framöver inom äldreomsorgen och framför allt inom hemtjänsten. Därför tillför vi 15 miljoner till omvårdnadsnämnden. Utöver detta lägger vi också ett antal utredningsuppdrag till omvårdnadsnämnden inför framtagandet av ny fyraårsbudget för att se hur kvaliteten kan bibehållas, friskfaktorer kan minska sjuktal, om platser kan konveteras till trygghetsboenden och om hemtjänsten och biståndbedömning är optimalt organiserad. Vi ser också utmaningar inom socialtjänsten. Därför ger vi dem mer pengar nästa år i en omställningsfas för att på sikt minska sina kostnader. Vi ser också att det framgångsrika arbetet med 100-jobb ska fortsätta. Utmanande är också integrationen av nyanlända till kommunen. Det är ett stort problem att kommunen inte har något som helst att säga till om när det gäller antalet asylsökande som kommer till Söderhamn. Här måste vi fortsatt jobba för att staten ska lyssna in och ta till sig att kommunen också ska få vara med i processen. Likafullt måste vi, förutom att kunna påverka antalet som kommer, jobba hårt för att få till en bättre integration i kommunen. Det arbetet ska intensifieras och en strategi tas fram. 4 Naturligtvis vill vi under nästa år också fortsätta med att aktivt jobba för att företagsklimatet förbättras i kommunen och fler jobb kommer till. Där ser vi med glädje fram emot det gemensamma arbetet med näringslivet för att ta fram en näringslivsstrategi och en besöksnäringsstrategi. Vi fortsätter också projektet, Etablera i Söderhamn. Vi är också fortsatt med och finansierar mentorskap för nya företagare tillsammans med Nyföretagarcentrum och jobbar vidare brett i Drivkraft som är en satsning på entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning. För att skapa en god boendemiljö och bädda för inflyttning och lika villkor för hela kommunen så behöver vi snabba på utbyggnaden av bredband i hela kommunen. Därför lägger vi också ett uppdrag i samband med denna uppdatering att se hur det kan göras i samband med den kommande fyraårsbudgeten. Vi vill vara med och skapa en framåtanda som ger lika förutsättningar för alla flickor och pojkar, män och kvinnor att leva ett gott liv. Söderhamn ska präglas av solidaritet. Ska vi nå ett hållbart Söderhamn är det nödvändigt att samtidigt värna miljön, bekämpa orättvisor, bejaka mångfalden och därmed skapa en social hållbarhet. Det betyder att människor ska kunna känna trygghet i att leva, bo och röra sig fritt i vår kommun. Vi måste även hålla oss inom de ramar som ekosystemen sätter. Vår vision är att ge alla söderhamnare goda möjligheter! Vi kommer också att fortsätta jobbet tillsammans i regionen och med näringslivet för att få till ett dubbelspår efter ostkustbanan. Medborgarna ska bemötas som hela människor och ses utifrån hela sin livssituation. De kommunala verksamheterna måste vara lättillgängliga, serviceinriktade och präglas av en helhetssyn som ger möjlighet att utnyttja befintliga resurser på ett effektivt sätt. Kommunens verksamheter finns till för söderhamnarna och inte tvärtom. Jag ser med stark framtidstro fram mot det kommande året. Vi har ett bra geografiskt läge, en unik skärgård, statskärna och landsbygd, fantastiska medarbetare och tillsammans skapar vi alla vår egen framtid! Sven-Erik Lindestam, kommunstyrelsens ordförande

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 5

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR ARBETSMODELL FÖR Styrning av verksamheten Söderhamnarnas behov i centrum Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ och väljs i direkta val av kommunens invånare. Kommunfullmäktige är den yttersta företrädaren för söderhamnarna. Kommunfullmäktige uppdrar till nämnder och bolag att ansvara för de verksamheter som ska bedrivas i kommunen. Kommunstyrelsen är beredningsorgan till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen leder och samordnar kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning. Kommunstyrelsen ansvarar för kommunens finanser och har övergripande ansvar för kommunens ekonomi. Kommunens budget läggs fast för fyra år i taget. De folkvalda politikerna ska i budgeten kunna utforma sin politik, men med ett års överlappning över mandatperioden för allmänna val. I fyraårsbudgeten anges inriktningsmål och ekonomi både på totalnivå och i nämndernas verksamhet. Varje år görs en uppdatering av budgeten. Söderhamnarnas behov och önskemål är utgångspunkten för kommunens verksamhet. Ett särskilt uttalat inflytande på vår verksamhet har pensionärerna via Pensionärsrådet och barn och unga via Viktiga modellen. Kommunfullmäktige har beslutat om en modell för kommunens budgetarbete, en verksamhetsledningsprocess. Budgeten bygger på kommunens inriktningsmål och fördelning av resurser till olika nämnder. I modellen ingår genomförande, uppföljning, analys och förbättringsåtgärder av den kommunala verksamheten, kopplat till budgeten. Modellen här nedan beskriver hur planering, genomförande, uppföljning och analys- och förbättringsåtgärder samspelar i vår verksamhetsplanering. Genomförande Söderhamnarnas behov och önskemål Uppföljning Planering Nöjda söderhamnare Analys och förbättringsåtgärder Verksamhetsplaner för nämnder och bolag Analys och förbättringsåtgärder I verksamhetsplanen beskriver varje nämnd sin planerade verksamhet för det kommande året. Här ingår åtaganden från inriktningsmålens handlingsprogram samt verksamhetens egna mål i respektive nämnd/bolag. Varje nämnd får en budgetram från kommunfullmäktige för hela sin verksamhet. Nämnden ansvarar för att fördela budgeten på olika delar i verksamheten. De helägda kommunala bolagen styrs ekonomiskt via avkastningskrav, i stället för budgetramar. Verksamhetsplanen utgör nämndens/bolagsstyrelsens styrning av verksamheterna inom sitt ansvarsområde. Analys och utvärdering sker bland annat genom analysdialoger två gånger per år. Då träffar tjänstemän från kommunstyrelsen centrala ledningsgrupper från förvaltningar och bolag. På politisk nivå sker analysdialog mellan kommunstyrelsen och samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Analysdialoger sker även på förvaltningsnivå i verksamheterna och i koncernlednings- och ordförandegrupper. Förbättringsåtgärder som kommer fram i dialogerna prioriteras och läggs in i nästa års verksamhetsplan. Ekonomisk uppföljning Ekonomi och inriktningsmål följs upp på kommunnivå sista augusti (delårsrapport) och sista december (årsredovisning) varje år. Nämnderna följer upp sin ekonomi i månadsrapporter 7 gånger per år. Månadsrapporterna går även till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 6

Vision Söderhamn Varumärke Entreprenörskap Kommunens huvuduppgifter Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande & utveckling av individen Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Inriktningsmål 2012 2015 Perspektiv Attraktiv skärgårdskommun Långsiktigt hållbart samhälle Utveckling av infrastruktur Tillväxt Kvalitet Hållbar utveckling Jämställdhet Bättre företagsklimat Flexibelt lärande Nöjda brukare Mål 2015 Nöjda medborgare Huvuduppgifter Vision Söderhamn För att kunna arbeta med söderhamnarnas behov och önskemål har kommunen identifierat fyra huvuduppgifter: Tillhandahålla omsorgstjänster Möjliggöra lärande och utveckling av individer Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Kommunen och söderhamnarna har tillsammans tagit fram Vision Söderhamn. Visionen beskriver vår önskebild av Söderhamn som en plats att leva på. Visionen finns med som en idégrund i kommunens arbete. Det här är målen i visionen: Huvuduppgifterna samspelar med Vision Söderhamn och vårt varumärke och ligger till grund för kommunens inriktningsmål. Perspektiv Kommunens förtroendevalda har valt ut fyra perspektiv som präglar inriktningsmålen och politiska beslut. Tanken är att konsekvenserna i alla politiska beslut granskas utifrån de fyra perspektiven: - Tillväxt - Kvalitet - Hållbar utveckling - Jämställdhet PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Skärgård Flexibelt lärande Öppna Söderhamn något att längta till! I Söderhamn unnar vi varandra framgång och alla hjälps åt Söderhamnarna driver samarbete över alla gränser Lärande och mångfald får det att sjuda av skaparkraft och glädje Våra företag växer och alla bidrar till utvecklingen Det är verkligen full fart här För att nå Vision Söderhamn har kommunen arbetat fram sju strategier: Stimulera entreprenörskap och företagsutveckling Vidareutveckla det lärande Söderhamn Utveckla attraktiva livsmiljöer Riva murar och bygga broar Fokusera på möten mellan människor Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Synliggöra framstegen 7

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Handlingsprogram Söderhamns varumärke För varje inriktningsmål arbetas ett handlingsprogram fram som innehåller taktik, aktiviteter för att nå målet, ekonomi samt mätmetod för att följa upp målet. I handlingsprogrammet ska berörda nämnder och bolag beskriva hur de samverkar och lägger upp taktiken för att nå inriktningsmålen. Samtliga nämnds- och bolagsstyrelser inleder arbetet med handlingsprogrammen med att ange politiska inriktningar utifrån kommunfullmäktiges inriktningsmål. En arbetsgrupp med tjänstemän från berörda nämnder och bolag arbetar därefter fram förslag på aktiviteter för att nå inriktningsmålen. För varje inriktningsmål finns en arbetsgrupp som leds av en processledare. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/bolag vilka även ansvarar för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Handlingsprogrammet omfattar alla fyra åren men följs upp två gånger per år och korrigeras vid behov. Kommunstyrelsen har beslutat utveckla Söderhamns varumärke genom att ta fram förslag till profilering och införande. En varumärkesplattform har arbetats fram genom dialog och analys tillsammans med många hundra söderhamnare och med extern expertis. Söderhamns varumärke bygger på Skärgård Flexibelt lärande Entreprenörskap Varumärkesprojekt syftar till att tydliggöra bilden av Söderhamn, stärka attraktionskraften och utveckla känslan för den egna kommunen. Ytterst handlar det om att hejda utflyttningen från Söderhamn och att stärka vår attraktionskraft som en kommun att flytta till. Kommunstyrelsens ledningsidé Kommunstyrelsen i Söderhamns kommun ska på kommunfullmäktiges uppdrag: Styra och leda kommunens verksamhet utifrån en strategisk inriktning Utveckla medborgar- och brukarperspektivet Stärka kommun- och koncernnyttan Fokusera på resultat, analys och utveckling Tydliggöra ansvar och befogenheter på alla nivåer i kommunen Vilken bild av Söderhamn väljer du att dela med dig av? 8

KOMMUNFULLMÄKTIGES INRIKTNINGSMÅL 2012 2015 Söderhamns kommun har sex inriktningsmål för perioden 2012 2015: Attraktiv skärgårdskommun Flexibelt lärande Långsiktigt hållbart samhälle Nöjda brukare Utveckling av infrastruktur Bättre företagsklimat Investeringsmedel för inriktningsmål Investeringsmedel motsvarande 56,6 mkr är avsatta. Underlag för prioritering processas i inriktningsmålens arbetsgrupper, för att kunna ge en komplett bild av målens investeringsbehov till kommunstyrelsen. 2012 minskades investeringsanslaget med 15 mkr för att ge utrymme för årlig driftsmedel om 1,5 mkr. Uppföljning av inriktningsmålen Inriktningsmålen följs upp två gånger per år i delårsredovisning och årsredovisning, både inom varje nämnd och på totalnivå för kommunen. Alla nämnder och bolag följer upp målen per handlingsprogram. Deras uppföljningar skickas till respektive arbetsgrupp som gör en uppföljning på totalnivå. Handlingsprogrammet korrigeras vid behov. Inriktningsmålen präglas av kvalitet, tillväxt, hållbar utveckling och jämställdhet. Målen ska ha bra höjd för att kunna dra utvecklingen framåt i Söderhamns kommun. Målen ska också vara SMARTa (specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidssatta). PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Kommunfullmäktige formulerar inriktningsmål för kommunens inriktning och ambitionsnivå under budgetens fyraårsperiod. Vision Söderhamn och varumärket ligger till grund för inriktningsmålen, liksom kommunens fyra huvuduppgifter (se avsnittet Arbetsmodell för Söderhamns kommun ). Handlingsprogram för inriktningsmålen För varje inriktningsmål finns en arbetsgrupp. Tillsammans med berörda nämnder och bolag arbetar gruppen fram handlingsprogram. I varje handlingsprogram finns taktik och aktiviteter för att nå målet samt ekonomi och mätmetoder för att följa upp målet. Handlingsprogrammen fastställs därefter av respektive nämnd/bolagsstyrelse. De ansvarar även för genomförandet av de åtgärder som beslutats. Målens handlingsprogram omfattar budgetens fyra år. 9

Inriktningsmål för Söderhamns kommun under budgetperioden 2012 2015 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Tillhandahålla omsorgstjänster 10 Nöjdheten med barn- äldre och handikappomsorgen hos medborgarna i Söderhamn ska årligen öka utifrån 2011 års resultat och minst uppnå 90 procent 2015 Varför: Målet syftar till att förbättra dialogen mellan kommunen och dess kunder, brukare. Det ska göra det lättare att prioritera i verksamheten utifrån vad som är viktigast för de som tar del av barn-, äldre- och handikappomsorgen. All personal ska arbeta efter ett individanpassat förhållningssätt. Syftet är att brukare, så långt möjligt, ska behålla sin identitet och sina funktioner. Ledstjärnan är trygghet och förtroende med individen i centrum. Mätmetod: Inom barnomsorg genomförs mätningen genom en urvalsundersökning där 800 brukare inom förskola och fritidsverksamhet tillfrågas. Inom äldreomsorg sker mätningen vid SKL:s projekt öppna jämförelser där man kan jämföra information om kvalitet, resultat och kostnader inom vissa verksamhetsområden som kommuner ansvarar för. Syftet med öppna jämförelser är att stimulera landsting och kommuner att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten. Inom handikappomsorgen genomförs mätningarna (utom socialpsykiatri) riktad till samtliga personer i särskilt boende och samtliga personer med daglig verksamhet. Mätningarna genomförs i samband med Nätverksprojektet Jämföra (under ledning av Sveriges Kommuner och Landsting) där Söderhamn deltar tillsammans med sju andra kommuner.

Mätmetod: I Öppna jämförelser grundskola kan vi jämföra resultat och resursindikatorer på kommunnivå. Skolans resultat beskrivs utifrån slutbetyg, ämnesprov och omvärldskunskap och resurserna utifrån uppgifter om kostnader och personal. Möjligheten till jämförelser av olika resultat- och resursindikatorer kan bidra till kommunernas fortsatta utvecklingsarbete av grundskolan. Årligen ska tre undervisningsgrupper startas som arbetar med flexibelt lärande-teknik som används på pedagogikens villkor och där arbetet med sociala medier utvecklas. Utifrån detta arbete ska minst ett gott exempel spridas varje år bland kommunens skolor. Varför: Det här målet är övergripande för hela processen Utveckla förutsättningarna för en bra livsmiljö och bidrar till att möjliggöra ett långsiktigt hållbart samhälle som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. En av kommunens viktigaste utmaningar är den demografiska utvecklingen. Det är därför viktigt att medborgarna trivs och vill bo kvar och att andra vill flytta hit vilket ett samhälle med goda förutsättningar för en bra livsmiljö bidrar till. Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Söderhamns kommun ska utvecklas till ett långsiktigt hållbart samhälle med attraktiva livsmiljöer för alla som bor och verkar i kommunen genom att årligen klättra på Miljöaktuellts kommunranking för att senast 2015 nå lägst plats 50, samt årligen förbättra sin placering enligt SCB:s nöjd medborgarindex PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Varför: Utbildningsnivån har lyfts fram som en mycket viktig fråga för Söderhamn, både i visionsarbetet samt som ett viktigt utvecklingstema i vår varumärkesplattform. Anledningen är bland annat att en högre utbildningsnivå ger ungdomar bättre förutsättningar att få arbete och fortsätta sina studier samt lockar fler invånare och företag till kommunen. Möjliggöra lärande & utveckling av individer Söderhamn ska genom ett kvalitativt och flexibelt utbud av lärandemiljöer årligen utifrån 2011 års resultat förbättra sin placering i SKL:s ranking av skolverksamheten samt öka andelen elever som slutför sin gymnasieutbildning inom fyra år Mätmetod: Miljöaktuellts kommunrankning. För tredje året i rad rankar Miljöaktuellts Sveriges kommuner ur miljö- och hållbarhetsperspektiv. Rankningen har med hjälp av experter utvecklats för att på bästa sätt spegla kommunernas arbete med hållbar utvecklingen. I rankingen ingår ett flertal olika källor, bland annat andra rankingar från bland annat Gröna bilister och Svenska Naturskyddsföreningen samt Miljöaktuellts egen undersökning. Syftet med rankingen är att få en årlig mätning på tillståndet i Sveriges kommuner - att identifiera de goda exemplen, de som ligger i täten och väcka och motivera dem som fortfarande inte har kommit så långt. 11

Varför: I takt med att skärgården blir en mer påtaglig del av livet i Söderhamn påverkas också stadens identitet. Vi vill kunna betrakta skärgården både som ett nyskapande kunskapsfält och som en regelrätt tillväxtsektor. Mycket av det som besökare tycker är fantastiskt i Söderhamn tar vi som något självklart eftersom det är en del av vår vardag. Genom att bli bättre på att betrakta Söderhamn med en besökares ögon får vi många fler chanser att lyfta fram Söderhamn. Att ha ett levande centrum med mötesplatser, där besökaren känner skärgårdskänslan ger positiv effekt på hela kommunen genom att vi lyfter fram något som är unikt och får fler att trivas i Söderhamn. Mätmetod: SCB:s medborgarundersökning Upplever du att centrum präglas av att Söderhamn är en skärgårdskommun? Upplever du att Söderhamn har ett levande stadscentrum? Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Utveckla förutsättningar för en bra livsmiljö Söderhamn upplevs senast 2015 som en attraktiv skärgårdskommun med ett levande stadscentrum med stark skärgårdskänsla Senast 2015 ska Söderhamn ha ett bättre företagsklimat med fler företag vilket bidrar till ytterligare arbetstillfällen jämfört med 2011 Varför: Tillväxt och god arbetsmarknad är viktiga faktorer för Söderhamn och möjligheten att ge kommunal service. Målet bidrar till att kommunen lyssnar mer på näringslivets behov, vilket ger bra förutsättningar för tillväxt. Att marknadsföra Söderhamn både som en bra ort att etablera sin verksamhet i samt att livsvillkoren i övrigt är synnerligen goda är en viktig del av målet. Att sätta Söderhamn på kartan och göra inte bara potentiella etablerare intresserade av Söderhamn, är minst lika viktigt som att befintliga företag stärks i sin övertygelse om de goda förutsättningar som finns i Söderhamn. Mätmetod: Målet kommer att mätas årligen dels genom Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet samt andelen företag/1000 invånare samt andelen nystartade företag/1000 invånare. Företagarna får betygsätta kommunen som företagarkommun i 16 relevanta frågor. 12

Mätmetod: Deltagande i möten för ändamålet Nätverk Medlem i organisationer som arbetar för utveckling av infrastrukturen i regionen PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Varför: För en ort som Söderhamn är goda kommunikationer av mycket stor betydelse, inte minst för näringslivet. Sverige står inför en omfattande utbyggnad av vindkraft vilket ger regionen en unik chans till en positiv utveckling av arbetsmarknaden eftersom de vindkraftparker som byggs kan generera en stor mängd varaktiga arbetstillfällen under lång tid. En förutsättning är att regionens infrastruktur är anpassad. Med förbättrade kommunikationsleder och kommunikationsmedel ligger Söderhamn även väl till inom de avstånd och tider som är acceptabla från pendlingssynpunkt. Ett av de viktigaste strategiska utvecklingsområdena är att utveckla infrastrukturen. Sveriges pulsåder när det gäller råvaruförsörjning för produktion och export går genom länet via Söderhamn i form av E4:an och Ostkustbanan och trafiken förväntas öka kraftigt under de närmaste åren. Att Ostkustbanan förses med dubbelspår för att möjliggöra den gods- och persontrafikutveckling och E4:an får fyrfilsstandard hela vägen från Stockholm är av stor strategiskt betydelse. Skapa förutsättningar för arbete och tillväxt Söderhamns kommun ska vara pådrivande för en positiv utveckling av infrastrukturen i kommunen genom att aktivt arbeta för en utveckling av exempelvis hamnar, motorväg, bredband samt för beslut om dubbelspår på ostkustbanan 13

STRATEGISKA NYCKELTAL Kommunfullmäktige beslutade under förra budgetperioden att ta fram vissa nyckeltal. Syftet med nyckeltalen är att vara ett kompletterande verktyg för kommunfullmäktige att se hur den kommunala verksamheten utvecklas. Utgångspunkten för de valda mål-/nyckeltalen är att de ska vara av väsentlig betydelse för kommunen under en längre tid. Därför är det ofrånkomligt att flera av nedanstående nyckeltal antingen utgör ett inriktningsmål eller ingår i inriktningsmålens handlingsprogram. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Inriktningsmålens nyckeltal kommer därmed att fortsätta redovisas trots eventuella förändringar av inriktningsmål under nästkommande budgetperiod. Nyckeltalen inklusive uppföljning av dessa redovisas i varje års årsredovisning. erhamnarnas ov & kemål erhamnarnas ov & kemål erhamnarnas ov & kemål 14 Brukarnas nöjdhet med barn-, äldre- och handikapp omsorgen Andel invånare >80 år med plats på äldreboende Andel invånare >80 år med hemtjänstinsats Antal barn och unga 0-20 år som erhållit individuellt behovsprövade öppna insatser Mål Nöjda Antal vårddygn barn och unga 0-20 år (institutionsplacering) 2015 medborgare Andelen (%) hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under minst tio månader av året Andelen elever i grundskolan med godkända betyg i samtliga ämnen Andelen gymnasieelever som når grundläggande behörighet Mål Nöjda till högskolan 2015 medborgare Söderhamns placering för målgruppen arbetslösa ungdomar i Arbetsförmedlingens rankinglista Andel elever som i åk 2 fortfarande läser på IM-programmet (tidigare individuella programmet) Grundskolans effektivitet i förhållande till övriga kommuner Andelen personer som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har övergått till högre studier Mål Nöjda Kommunmedborgarnas nöjdhet med Söderhamn som plats 2015 medborgare att bo och leva på Kommunmedborgarnas upplevda trygghet i Söderhamn som plats att leva och bo på Nettoutsläppet av koldioxid från kommunens egen verksamhet Antalet tillskapade mindre centrumnära lägenheter och byggda vattennära bostäder Kommunmedborgarnas upplevda trygghet i Söderhamn som plats att leva och bo på Vakansgrad - Faxeholmen

Mål Nöjda 2015 medborgare öderhamnarnas hov & skemål PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Placering på Svenskt Näringslivs företagsklimatsmätning Andelen elever som startar UF-företag på Staffangymnasiet Andelen av invandrade personer i åldersgruppen 18-64 år i Söderhamn som efter fyra år befinner sig i arbete eller utbildning. Antal gästnätter i skärgården per år Antalet studerande vid eftergymnasiala yrkesutbildningar i Söderhamn Antal nystartade företag per tusen invånare Antal företag per tusen invånare Ekonomiska nyckeltal Utvecklingen av skatter och generella statsbidrag jämfört med nettokostnader. Nettobudget per nämnd /antal invånare i Söderhamn. Jämförelse mot strukturkostnad och med jämförbara kommuner. Nämndernas nettokostnader i jämförelse med jämförbara kommuner och länet. 15

OMVÄRLD OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Omvärldsanalys Kommunstyrelseförvaltningen uppdaterar löpande kommunens omvärldsanalys. Dokumentet med aktuell omvärldsanalys kan hämtas i kommunstyrelsens diarium. Nämnder och bolag arbetar med en egen omvärldsanalys, med den kommungemensamma analysen som grund. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Bedömning av Sveriges ekonomi Den svenska ekonomin har under det senaste året utvecklats ryckigt. Fjolåret avslutades starkt samtidigt som utvecklingen under innevarande år hittills varit svagare än beräknat. Sveriges kommuner och Landstings (SKL) ekonomer skriver därför ned prognosen för 2014 års BNPtillväxt från tidigare 3,0 procent till 2,1 procent (kalenderkorrigerat). Nästa år beräknas utvecklingen bli bättre och BNP växer då med 3,3 procent. Trots förbättrad tillväxt i omvärlden har den svenska exportens utveckling varit förhållandevis svag under början av året. Mot bakgrund av den optimism som präglar bland annat konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer, en allt starkare tillväxt i omvärlden och den försvagning som under året skett av den svenska kronan anser SKL att det är troligt att exporten får bättre fart under årets andra hälft. Samma faktorer talar också för att den svenska exporten kommer att växa betydligt snabbare nästa år jämfört med i år. Tillväxten i svensk ekonomi under första halvåret kan till mycket stor del återföras på inhemsk efterfrågan. Såväl hushållens konsumtionsutgifter som investeringarna har vuxit i relativt snabb takt. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger i snabb takt. Hushållens sparande ligger nu på en historiskt mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtionsutgifter framöver växer i snabbare takt och att nivån på sparandet efterhand reduceras. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Utvecklingen på arbetsmarknaden kan beskrivas som splittrad. Trots relativt svag tillväxt har sysselsättningen stått emot och utvecklats förvånansvärt bra. Samtidigt har antalet personer i arbetskraften fortsatt att växa. På sikt är det naturligtvis bra, men med den begränsade efterfrågan på arbetskraft har det inneburit att arbetslösheten har bitit sig fast runt 8 procent. SKL räknar dock med att arbetslösheten sjunker mer markant under 2015. Den fortsatt höga arbetslösheten håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Den låga inflationen begränsar skatteunderlagets nominella tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark, runt 2 procent både i år och nästa år. Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin (källa; SKL 2014-08-18) Procentuell förändring om inte annat anges 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP 2,9 Sysselsättning, timmar 2,0 Öppen arbetslöshet, nivå 7,8 Timlön, konjunkturlönestatistik 1) 2,5 Konsumentpris, KPIX 1,1 Realt skatteunderlag 2,4 1,3 0,6 8,0 3,0 1,0 1,9 Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. Ekonomin i budgeten för 2012-2015 Resultatnivån vid uppdateringen 2014 uppgår inte till beslutad målsättning om 80 mkr. De osäkerheter som finns beror dels på hur konjunkturen kommer att fortsätta utvecklas. En fortsatt avmattning eller nedgång slår direkt på kommunens ekonomi i form av minskade skatteintäkter. En annan viktig faktor för kommunens intäkter är befolkningsutvecklingen. Söderhamns befolkning har under de senaste 10 åren minskat med i snitt drygt 200 invånare per år. En minskning med 200 invånare betyder schablonmässigt en minskning av skatteintäkterna med cirka 9 16 1,5 0,4 8,0 2,5 0,9 1,6 2,1 3,3 3,4 2,7 1,2 1,3 1,4 0,8 8,0 7,4 6,8 6,6 2,8 3,1 3,4 3,7 06 1,7 1,5 2,0 1,9 2,1 2,1 1,7 mkr per år. Från detta avräknas 50% för ökade/minskade kostnader. Beloppen ackumuleras med nästa års förändring. Budgeten för 2012 2015 baseras på en årlig befolkningsminskning om 200 personer, förutom för 2014 då befolkningen budgeteras som oförändrad. För 2011 uppgick befolkningsminskningen till 320 personer vilket innebär en ytterligare intäktsminskning om årligen 5-6 mkr eller 22 mkr för hela budgetperioden 2012-2015. För 2012 uppgick befolkningsminskningen till 159 personer vilket medförde ett mindre intäktsminskning än budgeterat med ca 2 mkr. För 2013 ökade befolkningen med 240 personer. Det är första gången på 20 år som befolkningen ökar. För 2014 prognostiseras en oförändrad befolkning vilket har räknats in i 2014 års budgetuppdatering. Osäkerheten ligger fortsatt i hur befolkningsutvecklingen utvecklas framöver och därmed hur skatteintäkterna utvecklas i budgeten.

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Den ekonomiska situationen har gjort att utrymmet för att göra kommunala satsningar begränsat. Kommunen behöver i ett normalkonjunkturläge ha ett resultat på ca 20 mkr (efter extra pensionsavsättning) för att kunna möta oförutsedda händelser samt ev ytterligare konjunkturnedgång. Konsekvensen av att inte ha en rimlig reserv blir att hela tiden hamna i kortsiktiga besparingar för att återställa underskott. Nedan visas i diagramform utvecklingen inom ett antal nyckelområden för kommunen. Syftet med diagrammen är i första hand att jämföra utvecklingen i Söderhamn över tiden. Resultatutveckling (mkr) 80 60 40 Resultatutveckling För perioden budgeteras ett resultat som överensstämmer med god ekonomisk hushållning. Under åren 20122013 har avsättningar gjorts till pensionskostnader med 40 mkr. 20 0-20 -40 2005 2007 2009 2011 2013 2015 Skatteintäkter jämfört med nettokostnader (mkr) 1400 Skatteintäkter och nettokostnader Skatteintäkterna har under de senaste åren ökat på grund av en stärkt svensk konjunktur. Skatteintäkternas utveckling är beroende av konjunkturutveckling och kommunens befolkningsutveckling. Nettokostnadernas utveckling beror till hög grad på nämndernas budgetdisciplin. Så länge ökningstakten på skatteintäkterna är högre än nettokostnaderna stärks kommunens ekonomi. Skatteintäkter 1300 1200 1100 Nettokostnad 1000 2005 2007 2009 2011 2013 2015 17

Låneskuld (mkr) 200 150 Utveckling av låneskuld De långfristiga skulderna per invånare i Söderhamn är lägre än genomsnittet för länet och beräknas under budgetperioden 2012-2015 amorteras kraftigt. 100 50 0 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2007 2009 2011 2013 2015 Investeringar PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR (mkr) 100 80 Investeringar Under budgetperioden 2012-2015 beräknas investeringarna totalt uppgå till 200 mkr (exklusive rationaliseringsinvesteringar). Fördelningen över åren beslutas till huvudsaklig del under budgetperioden. 60 40 2005 Pensionsförpliktelser (mkr) 1000 Pensionsförpliktelser 800 Varav intjänade t.o.m. 1997 Pensionsförpliktelserna Den del av pensionsförpliktelserna som redovisas som ansvarsförbindelse är ca 9 procent högre än genomsnittet för länet. 600 400 2005 2007 2011 2009 2013 2015 Arbetslöshet inkl arbetsmarknadsåtgärder (procent) 20 15 Arbetslöshet inklusive arbetsmarknadsåtgärder Tack vare ett aktivt arbete har arbetslösheten minskat i kommunen. Arbetslösheten, både för kommunen totalt och för kommunens ungdomar, var under 2012 och 2013 lägre än genomsnittet för länet. 10 5 Kommunens ungdomar Länets ungdomar Kommunen totalt Länet totalt 0 2005 18 2007 2009 2011 2013

Befolkningsutveckling (antal) 30000 Befolkningsutveckling De senaste tio åren har befolkningen minskat med cirka 200 personer per år. För kommunen innebär en minskning med 200 personer minskade skatteintäkter om drygt 8 mkr. Frågan är om denna utveckling kommer att förändras. Under 2013 ökade nämligen befolkningen och uppgick 2012-12-31 till 25 397. 27500 25000 22500 20000 2005 2007 2011 2009 2013 2015 (antal) Befolkningsutveckling bland barn/ungdomar och äldre Befolkningsutvecklingen är lik utvecklingen för flertalet av Sveriges små och medelstora kommuner. Antalet barn och ungdomar minskar medan antalet äldre ökar. Åldersgruppen 21-64 år uppgår fn till 12 600 personer. 8000 7000 Äldre (över 65 år) 6000 5000 Barn och ungdomar (t o m 19 år) 4000 2005 2007 2011 2009 2013 2015 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Befolkningsutveckling barn/ungdomar och äldre Vakansgrad i allmännyttan (procent) 25 20 Vakansgrad i allmännyttan Vakansgraden visar antalet lediga lägenheter i förhållande till det totala bostadsbeståndet i kommunens fastighetsbolag Faxeholmen AB. Trots Faxeholmens arbete med att minska vakansgraden så är den aktuella vakansgraden om 8% fortfarande en av de högre i Sverige. Enligt Statens Bostadskreditnämnd anses en normal vakansgrad uppgå till 2 procent. 15 10 5 0 2005 2007 2009 2011 2013 Kommunens ungdomar Länets ungdomar Kommunen totalt Länet totalt 19

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Sedan år 2000 innehåller kommunallagen regler som syftar till att kommunerna ska ha en ekonomi som är i balans. Från och med räkenskapsåret 2005 kompletterades lagen med regler om God ekonomisk hushållning. I korthet innebär reglerna att kommunen måste upprätta en budget där intäkterna överstiger kostnaderna. Det är dock i praktiken inte tillräckligt att budgetera ett nollresultat, utan reserver måste finnas för att bland annat kunna möta oförutsedda kostnadsökningar, minskade intäkter och finansiering av kommunens pensionsskuld som avser pensioner intjänade före 1998. Uppstår underskott i ett bokslut måste kommunfullmäktige fatta beslut som återställer underskottet senast tre år efter att underskottet uppstod. God ekonomisk hushållning innebär även att dagens medborgare finansierar sin egen kommunala välfärd och inte skjuter upp betalningen till kommande generationer. Mål och riktlinjer ska anges både ur ett finansiellt perspektiv och ur ett verksamhetsperspektiv. Mål ur ett finansiellt perspektiv Söderhamns kommun har fyra finansiella mål som ska säkra en långsiktig ekonomi i balans. Målen har satts för hela budgetperioden 2012-2015. 1. Årets resultat ska under perioden 2012-2015 uppgå till 80 mkr, eller 20 mkr i genomsnitt exklusive extra avsättning för framtida pensionskostnader om minst 16 mkr för hela budgetperioden. Kommentar: Syftet med detta mål är att ha en ekonomi i kommunen som klarar av svängningar i konjunkturen samt oförutsedda händelser. Det ligger därmed i sakens natur att om oförutsedda händelser inträffar eller om kommunens skatteintäkter minskar så uppnås inte resultatmålet vilket då är helt acceptabelt. En analys utifrån föregående budgetperiod 2008-2011 visar på vikten av att budgetera med resultatnivåer som föreskrivs för god ekonomisk hushållning. Utan dessa resultatmål hade verksamheterna drabbats än mer under den senaste lågkonjunkturen. 2. Investeringar ska finansieras med egna medel till 100 %. Investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Kommentar: Syftet är att inte försämra kommunens ekonomi genom för stora investeringar utan att ligga på en investeringsnivå som svarar mot kommunens ekonomiska utrymme. För att uppfylla investeringsmålet bör investeringsnivån för hela budgetperioden ej överstiga 200 mkr exkl rationaliseringsinvesteringar. 3. Vid utgången av år 2015 ska låneskulden vara oförändrad eller lägre i förhållande till den 31 december 2011. Kommentar: Om de övriga finansiella målen hålls bör låneskulden minska kontinuerligt. 20 4. Minst 4 mkr ska årligen, plus reavinster från försäljning av mark, avsättas för den ansvarsförbindelse som ligger utanför balansräkningen och som avser intjänade pensionsförmåner till de anställda före år 1998. Utöver denna avsättning tillkommer reavinster från försäljning av mark. Kommentar: Strategin för pensionsavsättningar har ändrats till att ske genom försäkringslösningar. Den totala avsättningen fram till och med 2012 om 55 mkr har under 2013 användas till pensionsförsäkring. De årliga avsättningarna om minst 4 mkr till framtida pensionsinbetalningar kommer fortsättningsvis även att användas till försäkringslösningar. Mål ur ett verksamhetsperspektiv Kommunfullmäktige har för perioden 2012-2015 fastställt sex inriktningsmål som beskriver den politiska inriktningen och ambitionsnivån för kommunens huvudprocesser (huvudarbetsuppgifter). Målen utgår från kundernas/ medborgarnas behov och önskemål. Utöver detta ska nämnder och bolag fastställa mål för styrning och ledning av den löpande verksamheten. Strategiska nyckeltal Kommunfullmäktige har från och med 2009 beslutat att följa ett antal strategiska nyckeltal avseende exempelvis ekonomi, verksamhet och kundnöjdhet. Nyckeltalen är ett komplement till ledningen och styrningen av den kommunala verksamheten, men syftar även till att kunna jämföra både utvecklingen i kommunen över tid och utvecklingen i omvärlden. Balanskravet Vid ingången av år 2012 beräknas enligt nuvarande prognos att det inte finns något underskott att återställa. Med den budgeterade resultatnivån för 2012-2015 uppfyller kommunen balanskravsreglerna. Besparingskrav Budgeten för 2012-2015 innehåller i och med budgetuppdateringen nov 2014 nya besparingskrav för kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden samt för den nya nämnden som bildas i och med sammanslagningen av socialnämnden, arbetmarknads och socialnämnden, och nämnden för lärande och arbete. Arbetet med denna sammanslagning är inte färdig, vilket innebär att denna budget redovisar nämnderna var för sig innan sammanslagning. Besparingskraven framgår under respektive nämnd. Under föregående budgetperiod beslutade kommunfullmäktige om besparingar om totalt 108 mkr. I 2013 års uppdatering av budgeten föreslås att besparingskravet för införande av e-handel justeras på grund av förseningar i arbetet. Däremot förväntas samma besparingseffekter kunna uppnås på lång sikt. Under 2014 års uppdatering har flera besparingar beslutats. Kvarvarande besparingar sedan föregående budgetperiod som påverkar budgetperioden 2012-2015 framgår av nedanstående tabell:

(tkr) 2012 Besparingseffekter av införande av e-handel 0 Lokalkostnader (lokal, energi, städ mm) 1 500 2013 2014 2015 0 1 000 3 000 2 000 2 500 2 500 Summa 3 500 5 500 Effektiviseringsprojekt PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Verksamheternas omfattande arbete med att ta fram besparingsförslag under förra budgetperioden har medfört att arbetet med effektiviseringsprojektet planeras genomföras under denna budgetperiod 2012-2015. Effektiviseringsprojektet ska inte kopplas till besparingskrav på verksamheterna utan syftar till att utveckla verksamheten vad gäller produktivitet och effektivitet. Fokus ska vara på utveckling, ständiga förbättringar, utifrån en stark förankring hos, och medverkan av, medarbetarna. Arbetet berör både nämnder och bolagsstyrelser. Under budgetperioden har en avstämning skett med kommunstyrelsen men inga politiska beslut om genomförande är fattade i frågan. 21

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR EKONONOMISTYRREGLER Allmänt Genomförande och uppföljning Söderhamns kommun tillämpar en helhetssyn på ekonomi och verksamhet med stark fokusering på resurstilldelning och resultatkrav med ett decentraliserat arbetssätt. Resultatkravet består av att uppfylla resultatmål som omfattar ekonomi, prestationer och kvalitet. Kommunfullmäktiges styrning sker i huvudsak genom ett antal inriktningsmål samt tilldelning av nettobudgetramar till nämnderna. Genom att ange ett antal finansiella mål sätts ramarna för hur stor verksamhet som kan bedrivas. Det ekonomiska målet är överordnat andra mål. Vid konflikter mellan verksamhetsmål och resurser sätter sålunda resurserna gränsen för måluppfyllelsen. Bedöms effekterna för verksamheten vara oacceptabla ska nämnderna lyfta frågan till kommunstyrelsen för ställningstagande och ev omprioritering. Nämnder och bolagsstyrelser har ett fullt ansvar för sin ekonomi och verksamhet sett över tiden, vilket innebär att ansvaret inte bara är begränsat till det enskilda budgetåret. I budgeten finns inget centralt anslag för oförutsedda utgifter. Nämnderna bör därför ha en egen budgetreserv, för att enklare kunna hantera dessa frågor. Från och med 2013 års budgetarbete har reglerna om budgetreserv förändrats så att respektive nämnd själv avgör på vilket sätt budgetreserven budgeteras samt hur stor den ska vara. Tidigare krav på minst 0,5 % av nettobudgeten tas bort. Kommunstyrelsen kommer endast att behandla framställningar om utökade budgetramar där det framstår som helt orimligt att frågan hanteras av en nämnd eller där det finns ett kommunövergripande intresse. För nämnderna gäller att de över- och underskott som uppstår enskilda år inom budgetperioden 2012-2015 i sin helhet överförs till nästkommande år, enligt särskilda regler. Den ekonomiska styrningen av bolagen sker genom fastställande av avkastningskrav och några olika finansiella nyckeltal. Bolagen ska även verka för genomförande av Vision Söderhamn, kommunens varumärkesplattform och inriktningsmålen med handlingsprogram på samma sätt som nämnderna. Nämnderna styr sin verksamhet genom mål och budgetanslag, vilket tydliggörs i en verksamhetsplan. I verksamhetsplanen ska även planeringen för genomförandet av kommunfullmäktiges inriktningsmål framgå. Nämnderna följer upp sin verksamhet åtta gånger per år och rapporterar till kommunstyrelsen två gånger per år inklusive årsbokslutet. För genomförandet av varje inriktningsmål finns även ett handlingsprogram, vilket är en arbetsform där kommunens nämnder och bolag samverkar och lägger upp taktiken för att nå inriktningsmålen. Handlingsprogrammen följs upp två gånger per år och rapporteras till kommunstyrelsen. I samband med delårsrapporten och årsbokslutet följs även internkontrollplaner och investeringar upp. Driftbudgetramar Kommunfullmäktige fördelar medel i form av en nettobudgetram per nämnd som ligger fast för alla fyra åren under budgetperioden. Inom denna ram har nämnderna att genomföra de inriktningsmål som kommunfullmäktige beslutat om samt att i övrigt genomföra den verksamhet som respektive nämnd ansvarar för. Nämnderna har stor frihet att besluta om omdisponeringar mellan verksamheter inom sin nettobudgetram, under förutsättning att inga principiella avsteg görs från av kommunfullmäktige beslutade mål och resultatkrav. När nämnder lägger förslag till kostnadsminskningar i sin verksamhet ska alltid koncernnyttan beaktas. Detta innebär att förslag som innebär väsentliga kostnadsökningar/försämringar för andra nämnder/bolag alltid måste underställas kommunstyrelsen innan de genomförs. 22 Anslagsbindning Nämnderna beslutar fritt om hur den tilldelade nettobudgetramen ska fördelas till olika verksamheter dock efter hänsyn taget till de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt. För vissa anslag finns begränsningar i hur de får användas vilket framgår nedan. Underhåll De budgetanslag som getts från kommunfullmäktige för underhåll av byggnader och lokaler, fritidsanläggningar, gator, vägar, broar mm (konstbyggnader), gatubelysning är öronmärkta för ändamålet och får inte användas till andra ändamål. Blir det överskott mot budget ska överskottet användas till underhåll påföljande år. I en besparingssituation får inte anslagen sänkas som en del i att lösa besparingen. I samband med upprättandet av internbudget/verksamhetsplan ska uppräkning av budgetanslaget ske med av kommunen antagna prisuppräkningstal. Över- och underskott mot budget resultatbalanseras till nästa år. Uppkommer underskott kan detta återställas genom att göra mindre underhåll nästa år. Vinterväghållning, bostadsanpassning och försörjningsstöd De budgetanslag som getts från kommunfullmäktige för vinterväghållning, bostadsanpassning och försörjningsstöd är öronmärkta för ändamålet och får inte användas till andra ändamål. Kostnaderna för nämnda verksamheter varierar ofta kraftigt mellan år beroende på t ex klimat- och konjunkturfaktorer. Budgetramen är framräknad så att över- och underskott ska ta ut varandra sett över tiden. Detta innebär att ett underskott ett enstaka år är tänkt att kunna täckas av överskott kommande år. Underskott ska inte behöva täckas från andra verksamheter såvida inte nämnden bedömer det möjligt. Så snart ansvarig nämnd ser att nivån på budgeten inte räcker för att ha långsiktig budgetbalans ska nämnden besluta om förändringar inom verksamheten så att budgetbalans nås. Bedömer nämnden att det inte går eller är rimligt, får en diskussion tas upp med kommunstyrelsen om hur situationen ska hanteras.

Beträffande vinterväghållningen hänvisas även till Kommunstyrelsens beslut 12 jan 2012 4, där ett förtydligande av principerna för budgetering av vinterväghållning gjorts. Investeringar Tilldelade anslag för investeringar är knutna till angivet projekt i investeringsbudgeten. Om ett investeringsanslag ska användas för ett annat ändamål än vad som är angivet i budgeten måste detta underställas kommunfullmäktige för beslut. För bygginvesteringar överstigande 2 mkr gäller särskilda regler som framgår av Riktlinjer för hantering av investeringar i Söderhamns kommun. Nämnd äger rätt att själv fatta beslut om investeringar upp till 1 mkr per år. Beslutet ska alltid åtföljas av investerings- och driftkostnadskalkyler samt en tydlig beskrivning av hur de ökade driftkostnaderna, inklusive kapitalkostnaderna, ska finansieras inom den befintliga nettoramen. I normalfallet ges inte nämnder kompensation för ökade kapitalkostnader för genomförda investeringar så vida inte detta beslutas i samband med investeringsbeslutet. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR I en besparingssituation får inte anslagen sänkas som en del i att lösa besparingen. I samband med upprättandet av internbudget/verksamhetsplan ska uppräkning av budgetanslaget ske med av kommunen antagna prisuppräkningstal. Över- och underskott mot budget resultatbalanseras till nästa år. 23

BUDGET OCH PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Driftbudgetramar PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Från och med år 2008 infördes en budget som ska ligga fast för fyra år med koppling till mandatperioden. Fördelarna med en fyraårsbudget är att nämnderna får bättre möjlighet att långsiktigt planera sin verksamhet. Genom att budgetperioden är fyra år ges också bättre möjligheter att hantera svängningar i kommunens totalekonomi. Nuvarande fyraårsbudget omfattar därmed 2012-2015. Ramarna ligger fast under hela perioden, men kan korrigeras om väsentliga förändringar inträffar. Exempel på väsent- liga förändringar är kraftigt minskade skatteintäkter som innebär att kommunfullmäktige tvingas justera ramarna. Då ingen central budget finns för oförutsedda händelser åligger det respektive nämnd att i sina budgetar ha en buffert för oförutsett. Ingen minimigräns för budgetreserven finns stipulerat utan varje nämnd får själv avgöra behovet. Nämndernas ramar är framtagna enligt den principiella modell som illustreras i tabellen. Principer för ramberäkning 2012 2013 2014 2015 Ram enligt budget 2011 Eventuella korrigeringar i befintlig verksamhet Kompensation för prisökningar (inflation) Kompensation för kapitalkostnader enligt särskilt beslut Beslut om tilläggsanslag som ej ingår i ram Korrigering för demografi (bun och on) + +/- + +/- +/- +/- + +/- + +/- +/- +/- + +/- + +/- +/- +/- + +/+ +/+/+/- Investeringar Skatteunderlagsprognoser Kommunens finansiella målsättning är att självfinansiera sina investeringar. Med detta som utgångspunkt kan den totala investeringsnivån uppgå till cirka 50 mkr antingen under ett enskilt år eller som ett totalt genomsnitt under en fyraårsperiod. Den angivna investeringsnivån kan ökas med investeringar som genererar intäkter eller sänker kostnader. Rationaliseringsinvesteringar som medför sänkta kostnader, exempelvis för energi, omfattas inte heller av ovanstående begränsningar, utan nämnder och bolagstyrelser uppmanas i stället att arbeta aktivt för att föra fram sådana investeringar för beslut och genomförande. För investeringar som beslutats efter 2005 års budget utgår ingen kompensation för ökade kapitalkostnader om inte ett särskilt beslut om kompensation fattas i samband med investeringsbeslutet. Från 2008 har nämnderna själva rätt att besluta om investeringar upp till ett totalbehov om 1 mkr per år. Nämndens beslut ska alltid åtföljas av investerings- och driftkostnadskalkyler och en tydlig anvisning för hur man ska finansiera ökade driftkostnader. Utvecklingen av kommunens skatteintäkter är beroende av utvecklingen i landet som helhet. Skatteintäkternas utveckling i Söderhamn är beroende av två faktorer till följd av skatteutjämningssystemet: Antalet invånare i kommunen Tillväxten i landets ekonomi Summa ram x x x x Kommunens befolkning har under de senaste 10 åren minskat med i snitt drygt 200 invånare per år. En minskning med 200 invånare betyder schablonmässigt en minskning av skatteintäkterna med cirka 9 mkr. Från detta avräknas 50% för ökade/minskade kostnader. Beloppen ackumuleras med nästa års förändring. För 2014 visar befolkningsprognosen på en oförändrad befolkning, vilket även har inräknats i de budgeterade skatteintäkterna. Enligt gällande redovisningsrutiner ska kommunerna tillämpa Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) prognoser. Tabellen nedan visar SKL:s skatteunderlagsprognos i augusti 2014 (i procentuell förändring). 2014 2015 2016 2017 SKL, aug 2014 3,5 4,7 4,9 4,8 Skattesats Söderhamns kommuns skattesats för 2015 är fastställd till 21,66, vilket är oförändrat i jämförelse med 2014. 24

Kalkylerade förutsättningar 2012 2013 2014 2015 Arbetsgivaravgifter (po-pålägg), % Löner, % Övriga kostnader, % Interna lokaler, % Intern ränta, % Avgifter, % Bidrag, % Interna priser, % 39,1 3,0 2,0 0 4,5 2,0 2,0 2,0 38,5 3,0 2,0 0 3,0 2,0 2,0 2,0 38,5 2,5 2,0 0 3,0 2,0 2,0 2,0 38,5 2,5 2,0 0 3,0 2,0 2,0 2,0 Observera att de prisantaganden som redovisas ovan är generella och enbart används för att beräkna budgetramarna till varje nämnd. Varje nämnd måste vid verksamhetsplaneringen själv bedöma vilka kostnadsökningar som är troliga för nämndens verksamheter för att kunna göra en realistisk budget. Vissa typer av kostnader, exempelvis för el, försäkringar med mera, kan avvika kraftigt både uppåt och nedåt i förhållande till de antaganden som gjorts i budgetramarna. Interna priser och allmänt Inflation och prisutveckling Externa intäkter Den tidigare lågkonjunkturen har medfört en mycket låg prisutveckling. För perioden 2015-2017 bedöms prisutvecklingen KPIF (KPI exkl förändring av bolåneräntan) variera mellan 1,7-2,0 procent enligt bedömning i augusti 2014. Det föreslås ingen förändring av nämndernas budgetramar med anledning av detta (mindre belopp). Taxor och avgifter ska anpassas efter prisutvecklingen. Lönebildning Demografijusteringar Kommunen har beslutat att arbeta med lönebildningen enligt nya principer. Dessa principer innebär bland annat att kommunens totalekonomi i högre grad än tidigare ska styra löneutvecklingen. För omvårdnadsnämnden och barn- och utbildningsnämnden sker en årlig anpassning av budgeten efter den demografiska utvecklingen. Det ska poängteras att anpassningen inte är någon besparing då den sker så att kostnaden t ex per elev ska bibehållas vare sig elevunderlaget ökar eller minskar. Tanken med systemet är också att t ex skolan skall kunna hålla samma kvalitet i utbildningen oavsett om elevantalet ökar eller minskar. Semesterlöneskuld, ferielöneskuld med mera Förändringen av semesterlöne- och ferielöneskuld samt okompenserad övertid ska bedömas och inrymmas inom den erhållna budgetramen. Interna priser får inte höjas mer än vad som motiveras av den beräknade förändringen av KPI. Prisökningar därutöver ska prövas av kommunstyrelsen. Internhyror samt städning och kost För internhyror har kommunstyrelsen fastställt principer för prissättningen. Kost- och städpriser har delegerats till kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att fastställa. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Prisantaganden för uppräkning av nämndernas budgetramar Projekt och utveckling För deltagande i olika projekt, t ex i form av medfinansiering och/eller kommunens utvecklingsarbete, har avsatts 4,5 mkr för 2012 och 2,5 mkr årligen under 2013-2015. Internränta och kapitalkostnader Internräntan beräknas enligt nedanstående antaganden. År 2012 Internränta, % 4,5 2013 2014 2015 3,0 3,0 3,0 Internräntan speglar ränteutvecklingen på längre sikt och följer i normalfallet Sveriges Kommuners och Landstings (SKL) rekommendationer. För åren 2013-2015 har internräntan sänkts, varvid nämndernas budgetramar har justerats för att ränteminskningen ska bli kostnadsneutral. 25

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 26

EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING

RESULTATBUDGET mkr Bokslut Bokslut 2012 2013 Prognos Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 Verksamhetens nettokostnader -1 207-1 240-1 257-1 313-1 332-1 365 Avskrivningar -42-42 -44-45 -47-49 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Verksamhetens nettokostnader -1 249-1 282-1 301-1 358 28 Skatteintäkter & kommunalekonomisk utjämn Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster -1 414 1 260 1 289 1 321 1 357 1 389 1 419 5 8 6 5 5 5-4 -2-1 0 0 0 13 14 25 4 15 10 Prognosjustering -30 Årets resultat 13 6-5 4 15 10-1 379

BALANSBUDGET mkr Bokslut Bokslut 2012 2013 Budget Budget Plan Plan 2014 2015 2016 2017 TILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekn anläggningar Maskiner och inventarier Pågående nyanläggningar 683 683 736 738 738 735 44 42 42 42 42 42 9 736 725 778 780 780 777 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar 177 50 50 50 50 50 Summa finansiella anläggningstillgångar 177 50 50 50 50 50 Summa anläggningstillgångar 914 775 828 830 830 827 Omsättningstillgångar Fordringar Kassa, bank och kortfristiga placeringar 137 118 121 124 127 131 66 111 26 31 49 65 240 229 147 155 176 196 Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 1 154 1 004 976 985 1 006 1 023 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Summa materiella anläggningstillgångar Eget kapital 588 594 588 592 606 616 -därav årets resultat 13 6-5 4 15 10 Avsättningar Avsättningar Avsättn för pensioner och liknande förpliktelser Summa avsättningar 7 7 7 7 7 146 65 63 60 57 55 153 73 70 67 64 62 Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 158 30 0 0 0 0 255 309 317 326 336 345 413 338 317 326 335 345 1 154 1 004 976 985 1 006 1 023 29

KASSAFLÖDESBUDGET Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan mkr 2012 2013 2014 2015 2016 2017 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för avsättningar Just. för övriga ej likviditetspåverkade poster 13 6-5 4 15 10 42-42 44 45 47 49 37 10-2 -3-3 -2 1 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 23 19-3 -3-3 -3 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 91-25 37 46 59 57 Ökning/minskning kortfristiga skulder -38 54 9 Kassaflöde från löpande verksamhet 76 9 9 10 47 42 52 65 63 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Medel avsatta för pensionsåtagande före 1998 Kassaflöde från investeringsverksamhet -50-50 -100-50 -50-50 3 3 3 3 3 3-4 -4 0 0 0-51 -51-97 -47-47 -47 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån Amortering av skuld Ökning av långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 0-20 -20-30 0 0 0-48 127 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0-68 107-30 0 0 0 Årets kassaflöde -43 103-85 5 18 16 Likvida medel vid årets början 6 103 111 26 31 49 Likvida medel vid årets slut 37 111 26 31 49 65 30

NÄMNDERNAS NETTORAMAR mkr Bokslut Bokslut 2012 2013 Prognos Budget 2014 2015 Kommunfullmäktige -2,7-2,3-3,1-3,2 Revision -1,3-1,4-1,4-1,5 Kommunstyrelse -89,0-92,2-93,8-91,0 Överförmyndarnämnd -2,2-3,0-2,8-3,1 Valnämnd 0,0 0,0-0,4 0,0 Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden -120,7-121,5-110,1-110,8 Bygg och Miljönämnden -9,1-12,2-10,3-10,5 Barn- och utbildningsnämnd -446,0-452,9-462,2-475,9 Nämnden för lärande och arbete -62,8-70,1-63,5-59,4 Socialnämnd -71,9-87,6-71,2-82,4 Omvårdnadsnämnd -433,0-445,6-450,5-476,0 Pensionskostnader -35-37 -39-42 Avsättningar till pensionsåtagande före 1998-32 Effektiviseringsåtgärder/besparingar 3 7 Ks projekt och utveckling -3-3 Medel för inriktningsmål -1-1,6 Öronmärkta medel som ianspråktas efter särskilda beslut -2-3,6 Prisökningar ej fördelade på nämnd 0,0-4 -9 Ramkomp kapitalkostnader -15-15 -19 Interna poster Avskrivningar 42 42 44 45 Interna räntor 29 23 29 27 Resultatjustering bokslut 2012/2013 30 21 Nettokostnader i resultatbudget -1 207-1 247-1 257 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Nämnd -1 313 31

INVESTERINGS UPPDATERING 2015 Total Budget Budget Budget Budget Kapitalkostn tkr utgift 2012 2013 2014 2015 kompensation Totalt nettoinvestering 242 709 83 470 98 779 30 914 29 546 Kommunstyrelsen Digitala infartsskyltar 3 st Bygg- och anläggningsinvesteringar Utvecklingsområden Summa 2 000 160 919 56 635 219 554 2 000 Nej 57 420 90 372 7 774 5 353 1) 17 475 3 360 17 720 18 080 1) 76 895 93 732 25 494 23 433 EKONOMISK SAMMANSTÄLLNING Kultur och samhällsutvecklingsnämnden Utbyte av fordons- och maskinpark 7 210 1 750 1 785 1 820 1 855 Nej Generellt investeringsanslag 1 200 1 200 Nej Gång- och cykelplan 6 180 1 500 1 530 1 560 1 590 Ja Konstinköp 468 153 156 159 Nej Garantibesiktningar 768 300 153 156 159 Nej Brygga Stenö 100 100 Trafiksäkerhetsplan (enl beslut Ks 43-13, finans från investeringsmedel utvecklingsområden) 1 000 1 000 Utökad allmänbelysning (enl beslut kf okt 2014) 1 350 Summa 15 926 4 750 3 721 4 692 6 113 Barn- och Utbildningsnämnden Staffangymnasiet utbyte maskiner industritekniska samt el- och energiprogrammet 3 054 1 000 1 326 Summa 3 054 1 000 1 326 728 728 0 Nej Omvårdnadsnämnden Reservkraft till äldreboende 825 825 Summa 825 825 0 0 0 1) 32 Prövas i varje enskilt ärende Nej

NÄMNDERNA

KOMMUNFULLMÄKTIGE Budget tkr 2012 2013 2014 2015 Driftbudget (netto) Investeringsbudget 2 365 2 413 3 135 3 201 0 0 0 0 Kommunfullmäktiges ansvarsområde Kommunfullmäktige är kommunens motsvarighet till riksdagen och kommunens högsta beslutande organ. Där fattas alla beslut som är av principiell beskaffenhet och av större vikt. Kommunfullmäktige beslutar bl a om kommunens budget, kommunalskattens storlek samt vilka nämnder som ska finnas och hur arbetet ska fördelas mellan nämnderna. Budgetberedningens kompletteringar NÄMNDERNA tkr Budgetbeslut juni 2013 1) 2013 2014 2015 Omföring av budget för gruppledare (från Ks till Kf ) 577 594 Omföring av budget för pensionärsrådet (från Kf till Ks) -3-3 Utökning av budget för annonsering samt radio- och websändningar 100 100 1) 34 2012 För budgetbeslut 2011 och 2012 hänvisas till budgetdokumentet 2012-2015 Uppdaterad juni 2012.

REVISIONEN Budget tkr 2012 2013 2014 2015 Driftbudget (netto) Investeringsbudget 1 389 0 1 417 0 1 445 1 474 0 0 Revisionens ansvarsområde NÄMNDERNA All kommunal verksamhet ska granskas årligen. Kommunens revisorer genomför därmed granskande och främjande revision inom ramen för god revisionssed. Enligt kommunallagen ska revisorerna pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen är tillfredsställande. 35

KOMMUNSTYRELSEN Budget tkr 2012 Driftbudget (netto) Investeringsbudget Bygginvesteringsbudget Utvecklingsområden investeringsbudget 2013 2014 2015 91 183 91 224 93 786 90 966 2 000 0 0 0 57 420 90 372 7 774 5 353 17 475 18 360 17 720 18 080 Nämndens ansvarsområde Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi, finanser och verksamheter. Det innebär att kommunstyrelsen leder arbetet med att utforma förslag till budget, strategier och inriktningar för kommunens verksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar också för att följa upp målen för verksamheten och att ekonomin efterlevs. NÄMNDERNA Nämndens ansvar för inriktningsmål Nämnden ansvarar för att bereda resurser för att uppnå inriktningsmålen. Detta ska bl.a. ske genom att inarbeta de aktiviteter som nämnden är ansvarig för från och med 2012 års verksamhetsplaner. För vidare information hänvisas till handlingsprogrammen (se separat dokument). Budgetberedningens kompletteringar tkr 2012 2013 2014 2015 KS 178-12 Samverkan av alkoholanvändning 306 312 KS 282-12 Finansiering av projekt Bergslagsdiagonalen 40 40 KS 308-12 Kommunalt bidrag Hälsinglands Turism 300 300 KS 72-13 Elitidrottsbidrag 2013-2015 300 300 KS 76-13 Projektbudget för projekt Norrskenet 290 290 KS 101-13 Mellankommunal utjämning - hemsjukvården 62 KS 244/2011 Profilering/Platsmarknadsföring 400 400 KF 167-11 Medel för inriktningmålsarbetet 300 300 Finansiering Schools out 100 100 Omföring av budget för gruppledare (från Ks till Kf ) -577-594 Omföring av budget för pensionärsrådet (från Kf till Ks) 3 3 Teknisk justering: löneuppräkning justeras från 3,0 % till 2,5 % -215-437 Teknisk justering: ändrad internränta -83-61 Budgetbeslut juni 2013 1) Budgetbeslut oktober 2014 Intern omföring av ungdomsprojektmedel (från KS till BUN) -1 138 Intern omföring av medel för Drömverkstan (från BUN till KS) 56 Kf 49-14 Flytt av strategiska kompetenser 75 Ks 148-14 Driftsbudget - projekt attraktiva bostäder och boendemiljöer för äldre 325 Ks 76-13 Driftsbudget för projekt Norrskenet (just av 2013 års beslut) -290-290 Kostnadsreducering - skadeverksamheten och näringsliv/faxepark -1000 Kostnadsreduceringskrav -2000 För budgetbeslut 2011 och 2012 hänvisas till budgetdokumentet 2012-2015 Uppdaterad juni 2012. 1) 36

Kommunfullmäktiges uppdrag till kommunstyrelsen: att uppdra till kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att till kommunstyrelsens beslutsammanträde 12 jan 2012 lämna förslag på ny organisation med tillhörande budget för Faxepark. Under 2012 lyftes förslaget att värdera och försälja merparten av Faxeparkområdet. att uppdra till barn- och utbildningsnämnden att, i samråd med kommunstyrelsen, till april 2013 föreslå vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i kommunen from läsåret 2013/14. Vid beslut om programutbudet ska hänsyn tas till följande perspektiv: - Vidare utbildningsmöjligheter - Arbetslivets behov - Gymnasieskolans betydelse vid lokaliseringar (lokaliseringsfaktor) - Kommunens attraktionskraft - Genusperspektivet Det förslag till programutbud som läggs ska rymma inom en nivå motsvarande en elevbaserad budgetering, men nämnden kan även lägga alternativt förslag. I bägge fallen ska nämnden beskriva motiv och konsekvenser av de föreslagna alternativen. Förslaget ska även vara uppdaterad med aktuell status för den demografiska utvecklingen samt samverkansarbetet med såväl vuxenutbildningen (CFL) som landskapets kommuner. att uppdra till kommunstyrelsen, omvårdnadsnämnden och Faxeholmen att i samverkan med privata fastighetsägare undersöka behov och efterfrågan av olika boendeformer för äldre. att uppdra till kommunstyrelsen att återkomma med en reviderad plan för besparingskrav för e-handeln samt hur besparingen ska fördelas inom kommunens verksamhet. NÄMNDERNA att uppdra till kommunstyrelsen och nämnderna att intensifiera arbetet med att komma med konkreta ansökningar från sociala investeringsfonden för att under 2014 kunna påbörja framåtsyftande projekt. att uppdra till kommunstyrelsen och omvårdnadsnämnden att göra en bred genomlysning av verksamheten inför framtagandet av ny fyraårsbudget och återrapportera det senast den 1 mars 2015. Utredningen ska ha följande utgångspunkter: 1. Vi ser att allt fler efterfrågar boendeformen trygghetsboenden. Därför vill vi att det inför framtagande av en ny fyraårsbudget utreds hur många platser och var det kan konverteras till sådana och samtidigt vilka ekonomiska konsekvenser det ger. 2. Vi vill ha en genomlysning av hur bemanningen kan kvalitetssäkras för personal och brukare. 3. Vi vill också att det görs en översyn när det gäller biståndsbedömningen för att säkerställa att det är en likvärdig bedömning som också innefattar ett genusperspektiv. 4. Vi vill också att det utreds hur omvårdnad mer kan skiljas från servicetjänster, vilka andra kommunala och privata aktörer, exempelvis sociala företag, som kan utföra städning, handling av dagligvaror, matdistribution och tvättning och liknande. 5. Vi vill också att det arbetas med en genomlysning av hur våra anställdas hälsa kan förbättras och sjukskrivningstal kan minskas, med beaktande av friskfaktorer och frisktal. 6. Vi vill också att omvårdnadsnämnden genomlyser sin hemtjänstorganisation för att se om den blir effektivare om mer ansvar läggs ut i en mer decentraliserad organisation med mer medinflytande och självstyre. att uppdra till kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att när uppdraget om hur den långsiktiga, strategiska och kommunövergripande samhällsplaneringen ska organiseras också redovisa inför ny fyraårsbudget förslag på ytterligare kostnadsreduceringar om sammanlagt ytterligare 3 Mkr och redovisa det senast 1 mars 2015 att uppdra till kommunstyrelsen och Söderhamn Nära att se över hur alla medborgare i kommunen kan få snabbare uppkoppling med fiber och andra lösningar och att uppdraget redovisas inför framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. att uppdra till kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att göra en översyn av skogsförvaltningen där särskilt ska utredas hur avkastningen kan höjas samt hur tillgången till biobränsle för kraftvärmeverket kan säkras och hur skogsinnehavet kan användas för att neutralisera koldioxidutsläpp. Uppdraget ska redovisas i samband med framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. 37

att uppdra till kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att utreda och lämna förslag på hur en anpassning av lokalkostnaderna ska genomföras, uppdraget ska redovisas i samband med framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. att uppdra till kommunstyrelsen och nämnden för lärande och arbete och socialnämnden att utreda inrättande av Komhall, uppdraget ska återredovisas inför framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. att uppdra till kommunstyrelsen, kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att utreda och lämna förslag på hur stora kostnadsreduceringar som genom energieffektiviseringar kan göras, uppdraget ska redovisas inför framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. NÄMNDERNA att varje år under budgetperioden tillse att en erforderlig buffert finns för oförutsedda händelser som kan ianspråktas efter särskilt beslut i nämnden. Respektive nämnd avgör själv på vilket sätt budgetreserven budgeteras samt hur stor den ska vara. Tidigare krav på minst 0,5 % av nettobudgeten tas bort. 38

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Budget tkr 2012 2013 2014 2015 Driftbudget (netto) Investeringsbudget 1 853 2 704 2 770 3 088 0 0 0 0 Nämndens ansvarsområde Överförmyndarnämnden ansvarar för tillsynen av förmyndarskap, godman- och förvaltarskap i kommunen och är en viktig samhällsresurs, som ser till rättigheterna för de svaga i samhället. Nämndens ansvar för inriktningsmål Kommunfullmäktiges uppdrag till överförmyndarnämnden: att intensifiera arbetet med att komma med konkreta ansökningar från sociala investeringsfonden för att under 2014 kunna påbörja framåtsyftande projekt. att varje år under budgetperioden tillse att en erforderlig buffert finns för oförutsedda händelser som kan ianspråktas efter särskilt beslut i nämnden. Respektive nämnd avgör själv på vilket sätt budgetreserven budgeteras samt hur stor den ska vara. Tidigare krav på minst 0,5 % av nettobudgeten tas bort. NÄMNDERNA Nämnden ansvarar för att bereda resurser för att uppnå inriktningsmålen. Detta ska bl.a. ske genom att inarbeta de aktiviteter som nämnden är ansvarig för från och med 2012 års verksamhetsplaner. För vidare information hänvisas till handlingsprogrammen (se separat dokument). Budgetberedningens kompletteringar tkr Budgetbeslut juni 2013 2012 1) 2013 2014 2015 KS 86-13 Ökad budgetram KS 86-13 Ökad budgetram för arvoden Teknisk justering: löneuppräkning justeras från 3,0 % till 2,5 % 343 352 479 489-10 -20 Budgetbeslut oktober 2014 Utökad budgetram för 0,5 tjänst 250 För budgetbeslut 2011 och 2012 hänvisas till budgetdokumentet 2012-2015 Uppdaterad juni 2012. 1) 39

VALNÄMNDEN Budget tkr Driftbudget (netto) Investeringsbudget 2012 2013 2014 2015 0 0 400 0 408 0 0 0 Nämndens ansvarsområde NÄMNDERNA Valnämndens enda uppgift är att administrera allmänna val. Under budgetperioden administreras EU-valet (2014) och riksdagsvalet (2014). Budgeten för EU-valet har felaktigt lagts på 2013. Denna budget balanseras därför över till 2014 vid 2013 års bokslut. 40

KULTUR OCH SAMHÄLLSUTVECKLINGSNÄMNDEN Budget tkr 2012 Driftbudget (netto) Investeringsbudget 2013 2014 2015 107 938 105 650 110 110 4 750 3 721 4 692 110 760 4 763 Nämndens ansvarsområde Kultur- & samhällsutvecklingsnämndens ansvarsområden är kultur- och fritidsfrågor, teknisk service vad avser vägar, gator, parker etc samt kommunens kost- och städverksamhet. Nämndens ansvar för inriktningsmål Budgetberedningens kompletteringar tkr Budgetbeslut juni 2013 2012 1) 2013 2014 2015 KS 42-13 Medel för beslutad tillgänglighets plan KS 76-13 Driftsbudget för projekt Norrskenet KS 76-13 Driftsbudget för skötsel och underhåll Norrskenet KS 78-13 Driftsbudget för projekt Norrskenet Multisportsarena Justering budget för ökande insatser inom LSS Ökad driftsbudget Skärgårdsverksamheten Teknisk justering: löneuppräkning justeras från 3,0 % till 2,5 % Teknisk justering: ändrad internränta NÄMNDERNA Nämnden ansvarar för att bereda resurser för att uppnå inriktningsmålen. Detta ska bl.a. ske genom att inarbeta de aktiviteter som nämnden är ansvarig för från och med 2012 års verksamhetsplaner. För vidare information hänvisas till handlingsprogrammen (se separat dokument). 400 400 290 290 219 219 100 100 153 153 500 515-273 -554-1 132-1 858 Budgetbeslut oktober 2014 Ks 76-13 Driftsbudget för projekt Norrskenet (just av 2013 års beslut) -290-290 Ks 71-14 Driftsbudget (inkl kapitalkostnadskompensation) utveckling Ljusne vid havet 208 Kf 49-14 Flytt av strategiska kompetenser -75 Kf -14 Återställande av idrottshallen i Ljusne - ökade driftskostnader netto 110 tkr minskat med bortfall kapitalkostnader 170 tkr för ursprunglig hall. Kapitalkostnadskompensation för nya hallen erhålls sedan av nämnden årligen. -60 Genomförande av motion om allmänbelysning 170 Kostnadsreduceringskrav -2 000 För budgetbeslut 2011 och 2012 hänvisas till budgetdokumentet 2012-2015 Uppdaterad juni 2012. 1) 41

Kommunfullmäktiges uppdrag till kultur- och samhällsutvecklingsnämnden: att uppdra till kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att bedriva vinterväghållning inom befintlig budgetram vilket kan innebära att ytterligare effektiviseringar måste vidtas för att nå budgetbalans. att uppdra till kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att till kommunstyrelsens beslutsammanträde 12 jan 2012 lämna förslag på ny organisation med tillhörande budget för Faxepark. Under 2012 lyftes förslaget att värdera och försälja merparten av Faxeparkområdet. att intensifiera arbetet med att komma med konkreta ansökningar från sociala investeringsfonden för att under 2014 kunna påbörja framåtsyftande projekt. att senast 2015-03-01 redovisa effekterna av åtgärder som prövats för att sänka kostnaderna för vinterväghållningen. NÄMNDERNA att utreda hur ett överlämnande av enskilda vägar kan ske där samtidigt driftsmedel skickas med till samfälligheterna i samband med överlämnande. att uppdra till kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att när uppdraget om hur den långsiktiga, strategiska och kommunövergripande samhällsplaneringen ska organiseras också redovisa inför ny fyraårsbudget förslag på ytterligare kostnadsreduceringar om sammanlagt ytterligare 3 Mkr och redovisa det senast 1 mars 2015. att uppdra till kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att utreda och lämna förslag på hur stora kostnadsreduceringar som genom energieffektiviseringar kan göras, uppdraget ska redovisas inför framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. att uppdra till kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att utreda och lämna förslag på hur en anpassning av lokalkostnaderna ska genomföras, uppdraget ska redovisas i samband med framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. att uppdra till kommunstyrelsen och kultur- och samhällsutvecklingsnämnden att göra en översyn av skogsförvaltningen där särskilt ska utredas hur avkastningen kan höjas samt hur tillgången till biobränsle för kraftvärmeverket kan säkras och hur skogsinnehavet kan användas för att neutralisera koldioxidutsläpp. Uppdraget ska redovisas i samband med framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. att varje år under budgetperioden tillse att en erforderlig buffert finns för oförutsedda händelser som kan ianspråktas efter särskilt beslut i nämnden. Respektive nämnd avgör själv på vilket sätt budgetreserven budgeteras samt hur stor den ska vara. Tidigare krav på minst 0,5 % av nettobudgeten tas bort. 42

BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN Budget tkr 2012 2013 2014 2015 Driftbudget (netto) Investeringsbudget 9 847 10 060 10 292 10 531 0 0 0 0 Nämndens ansvarsområde Bygg- och miljönämnden fattar beslut i myndighetsfrågor som bland annat miljö-, hälso- och livsmedelstillsyn och bygglov. Dessutom ansvarar nämnden för konsumentvägledning och energirådgivning. Nämndens ansvar för inriktningsmål Budgetberedningens kompletteringar tkr 2013 2014 2015 Teknisk justering: löneuppräkning justeras från 3,0 % till 2,5 % Teknisk justering: ändrad internränta -37-76 -11-16 Budgetbeslut juni 2013 1 2012 NÄMNDERNA Nämnden ansvarar för att bereda resurser för att uppnå inriktningsmålen. Detta ska bl.a. ske genom att inarbeta de aktiviteter som nämnden är ansvarig för från och med 2012 års verksamhetsplaner. För vidare information hänvisas till handlingsprogrammen (se separat dokument). 1) För budgetbeslut 2011 och 2012 hänvisas till budgetdokumentet 2012-2015 Uppdaterad juni 2012. Kommunfullmäktiges uppdrag till Bygg och miljönämnden: att varje år under budgetperioden tillse att en erforderlig buffert finns för oförutsedda händelser som kan ianspråktas efter särskilt beslut i nämnden. Respektive nämnd avgör själv på vilket sätt budgetreserven budgeteras samt hur stor den ska vara. Tidigare krav på minst 0,5 % av nettobudgeten tas bort. 43

BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Budget tkr 2012 Driftbudget (netto) Investeringsbudget 2013 2014 2015 438 807 444 822 462 158 475 903 1 000 1 326 728 0 Nämndens ansvarsområde Barn och utbildningsnämnden ansvarar för verksamhet som rör barnomsorg och skola för barn och ungdomar i åldern 1-20 år. Verksamheten omfattar förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, fritids, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola, gymnasium och kulturskola. Nämndens ansvar för inriktningsmål NÄMNDERNA Nämnden ansvarar för att bereda resurser för att uppnå inriktningsmålen. Detta ska bl.a. ske genom att inarbeta de aktiviteter som nämnden är ansvarig för från och med 2012 års verksamhetsplaner. För vidare information hänvisas till handlingsprogrammen (se separat dokument). Budgetberedningens kompletteringar tkr 2012 Budgetbeslut juni 2013 1) 2013 2014 2015 Kf 31-13 För den nya särskolan (bidrag höstproppen 2012) 36 47 Justering budget för minskade insatser inom LSS -663-663 Demografijusteringar -3 238-3 238 Kompensation för löneökningar överstigande 3 procent i samband med 2012 års lönerörelse 2 200 2 266 Teknisk justering: löneuppräkning justeras från 3,0 % till 2,5 % -1 567-3 181 Förskolelyftet 10 000 10 250 Förskolelyftet - finansiering om 3 mkr sker genom omdisponering från demografianpassning för gymnasiet och europaresan -3 000-3 000 Borttagande av 15-timmarsregeln från 2014-08-01 2) - Teknisk justering på grund av ändrad internränta -1 155-1 616 Budgetbeslut oktober 2014 Demografijustering 2014 (prel 2015) 6 092 11 109 Statlligt effektiviseringskrav skjuts till 2016 2 465 Intern omföring av ungdomsprojektmedel (från KS till BUN) 1 138 Intern omföring av medel för Drömverkstan (från BUN till KS) -56 Fritidslyft 3 000 1) 2) 44 För budgetbeslut 2011 och 2012 hänvisas till budgetdokumentet 2012-2015 Uppdaterad juni 2012. Borttagandet av 15-timmarsregeln finansieras med de 10 mkr som avsätts för förskolelyftet.

Kommunfullmäktiges uppdrag till barn- och utbildningsnämnden: att uppdra till barn- och utbildningsnämnden att, i samråd med kommunstyrelsen, till april 2013 föreslå vilka gymnasieprogram som ska erbjudas i kommunen from läsåret 2013/14. Vid beslut om programutbudet ska hänsyn tas till följande perspektiv: - Vidare utbildningsmöjligheter - Arbetslivets behov - Gymnasieskolans betydelse vid lokaliseringar (lokaliseringsfaktor) - Kommunens attraktionskraft - Genusperspektivet Det förslag till programutbud som läggs ska rymma inom en nivå motsvarande en elevbaserad budgetering, men nämnden kan även lägga alternativt förslag. I båda fallen ska nämnden beskriva motiv och konsekvenser av de föreslagna alternativen. Förslaget ska även vara uppdaterad med aktuell status för den demografiska utvecklingen samt samverkansarbetet med såväl vuxenutbildningen (CFL) som landskapets kommuner. att intensifiera arbetet med att komma med konkreta ansökningar från sociala investeringsfonden för att under 2014 kunna påbörja framåtsyftande projekt. NÄMNDERNA att uppdra till barn- och utbildningsnämnden att inom ramen för anslagna medel (underhåll och investeringar) i budget 2012-2015 till kommunstyrelsen redovisa en plan för hur skolorna planeras att rustas. Redovisningen ska även innehålla en bedömning av skollokalsbehovet på längre sikt. att varje år under budgetperioden tillse att en erforderlig buffert finns för oförutsedda händelser som kan ianspråktas efter särskilt beslut i nämnden. Respektive nämnd avgör själv på vilket sätt budgetreserven budgeteras samt hur stor den ska vara. Tidigare krav på minst 0,5 % av nettobudgeten tas bort. 45

NÄMNDEN FÖR LÄRANDE OCH ARBETE Budget tkr 2012 Driftbudget (netto) Investeringsbudget 2013 2014 2015 57 804 67 032 0 0 63 469 59 419 0 0 Nämndens ansvarsområde Nämnden för lärande och arbete ansvarar för kommunens arbetsmarknads-, bemannings- och rehabiliteringsfrågor. Vuxenutbildning, särvux, högskole- och uppdragsverksamhet, integrationsfrågor och daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service (LSS) ingår även i nämndens verksamhetsområde. Nämndens ansvar för inriktningsmål NÄMNDERNA Nämnden ansvarar för att bereda resurser för att uppnå inriktningsmålen. Detta ska bl.a. ske genom att inarbeta de aktiviteter som nämnden är ansvarig för från och med 2012 års verksamhetsplaner. För vidare information hänvisas till handlingsprogrammen (se separat dokument). Budgetberedningens kompletteringar tkr 2012 2013 2014 2015 Kf 31-13 Nationella prov för Komvux (bidrag höstproppen 2012) Kf 31-13 För nyanlända utanför flyktingmottagandet (bidrag höstproppen 2012) Kf 38-13 Utökning av platser på resurscentrum 9 384 Justering budget för ökande insatser inom LSS Teknisk justering: löneuppräkning justeras från 3,0 % till 2,5 % Teknisk justering: ändrad internränta 78 78 Budgetbeslut juni 2013 1) 105 105 4 416 415 415-258 -523-497 -668 Budgetbeslut oktober 2014 Kf 99-14 Överföring av Rehsursen till kommunstyrelsens öronmärkta medel 1) -1316 För budgetbeslut 2011 och 2012 hänvisas till budgetdokumentet 2012-2015 Uppdaterad juni 2012. Kommunfullmäktiges uppdrag till nämnden för lärande och arbete att intensifiera arbetet med att komma med konkreta ansökningar från sociala investeringsfonden för att under 2014 kunna påbörja framåtsyftande projekt. att uppdra till kommunstyrelsen och nämnden för lärande och arbete och socialnämnden att utreda inrättande av Komhall, uppdraget ska återredovisas inför framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. att varje år under budgetperioden tillse att en erforderlig buffert finns för oförutsedda händelser som kan ianspråktas efter särskilt beslut i nämnden. Respektive nämnd avgör själv på vilket sätt budgetreserven budgeteras samt hur stor den ska vara. Tidigare krav på minst 0,5 % av nettobudgeten tas bort. 46

SOCIALNÄMNDEN Budget tkr Driftbudget (netto) Investeringsbudget 2012 2013 2014 2015 80 242 73 368 71 186 82 447 0 0 0 0 Nämndens ansvarsområde Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter enligt socialtjänstlagen (exklusive omsorg om äldre personer och personer med funktionshinder), lagen om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, föräldrabalken, alkohollagen och skuldsaneringslagen. Frågor som nämnden hanterar är bl a ekonomiskt bistånd, barn- och ungdomsvård, vuxenvård, rådgivning, förebyggande arbete mot alkohol och droger. Socialnämnden bedriver även familjerådgivning och medlingsverksamhet. Nämnden ansvarar för att bereda resurser för att uppnå inriktningsmålen. Detta ska bl.a. ske genom att inarbeta de aktiviteter som nämnden är ansvarig för från och med 2012 års verksamhetsplaner. För vidare information hänvisas till handlingsprogrammen (se separat dokument). Budgetberedningens kompletteringar tkr 2012 2013 NÄMNDERNA Nämndens ansvar för inriktningsmål 2014 2015 Fördelning av medel för utveckling av anhörigstöd ON-SN enligt beslut i On 196 2012 och SN 149 2012 (från On till Sn) 274 279 Kf 31-13 Stärkt skydd för barn och unga (bidrag höstproppen 2012) 171 171 Kf 38-13 Utökning av platser på resurscentrum (finansieras genom minskat försörjningsstöd) -4 200-4 200-4 200 Teknisk justering: löneuppräkning justeras från 3,0 % till 2,5 % -278-565 Teknisk justering: ändrad internränta -8-12 Finansiering av sysselsättningsåtgärder -5200 Budgetbeslut juni 2013 1) Budgetbeslut oktober 2014 KF -13 jobbstimulans inom ekonomiskt bistånd (bidrag höstproppen 2013) KF -13 fritidspeng (bidrag höstproppen 2013) Tillfällig anpassning socialnämndens budget Återtagande av finansiering av sysselsättningsåtgärder för 2015 (beslut juni 2013). Avräkning sker mot framtida förväntade kostnadsminskningar 1) 540 13 12 000 5 200 För budgetbeslut 2011 och 2012 hänvisas till budgetdokumentet 2012-2015 Uppdaterad juni 2012. 47

Kommunfullmäktiges uppdrag till socialnämnden att intensifiera arbetet med att komma med konkreta ansökningar från sociala investeringsfonden för att under 2014 kunna påbörja framåtsyftande projekt. att aktivt arbeta för att effektivisera arbetet och anpassa sina kostnader och regelbundet till kommunstyrelsen redovisa sitt arbete att utreda hur sjuktal och personalomsättning ska reduceras, med beaktande av friskfaktorer och frisktal och redovisa det inför framtagande av ny fyraårsbudget 1 mars 2015. att fortsätta arbetet med 100-jobb 2015 samt att delfinansiera det via sociala investeringsfonden samt uppdra till Socialnämnden att tillsammans med nämnden för lärande och arbete att senast 31 oktober 2014 initiera ett ärende i frågan till kommunstyrelsen NÄMNDERNA att uppdra till kommunstyrelsen och nämnden för lärande och arbete och socialnämnden att utreda inrättande av Komhall, uppdraget ska återredovisas inför framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015. 48 att varje år under budgetperioden tillse att en erforderlig buffert finns för oförutsedda händelser som kan ianspråktas efter särskilt beslut i nämnden. Respektive nämnd avgör själv på vilket sätt budgetreserven budgeteras samt hur stor den ska vara. Tidigare krav på minst 0,5 % av nettobudgeten tas bort.

OMVÅRDNADSNÄMNDEN Budget tkr 2012 Driftbudget (netto) Investeringsbudget 2013 2014 2015 421 341 438 925 450 530 476 016 825 0 0 0 Nämndens ansvarsområde Omvårdnadsförvaltningen ansvarar för omsorgen om äldre människor och människor med psykiska eller fysiska funktionshinder. I ansvarsområdet ingår också viss kommunal hälso- och sjukvård. Verksamheter som bedrivs av nämnden är bl a särskilda boenden för äldre samt social omsorg i ordinärt boende genom hemtjänst, trygghetslarm, korttidsboende, personlig assistans, ledsagarservice och kontaktpersoner. Nämnden ansvarar för att bereda resurser för att uppnå inriktningsmålen. Detta ska bl.a. ske genom att inarbeta de aktiviteter som nämnden är ansvarig för från och med 2012 års verksamhetsplaner. För vidare information hänvisas till handlingsprogrammen (se separat dokument). Budgetberedningens kompletteringar tkr 2012 2013 NÄMNDERNA Nämndens ansvar för inriktningsmål 2014 2015 Kf 31-12 Skatteväxling hemsjukvården 12 324 12 661 13 007 Fördelning av medel för utveckling av anhörigstöd ON-SN enligt beslut i On 196 2012 och SN 149 2012 (från On till Sn) -274-279 Justering budget för ökande insatser inom LSS 1 799 1 799 Demografijustering -286-364 Teknisk justering: löneuppräkning justeras från 3,0 % till 2,5 % -1 785-3 623 Teknisk justering: ändrad internränta -703-995 Budgetbeslut juni 2013 1) Budgetbeslut oktober 2014 Demografijustering 1 022 Ramökning 15 000 1) För budgetbeslut 2011 och 2012 hänvisas till budgetdokumentet 2012-2015 Uppdaterad juni 2012. 49

Kommunfullmäktiges uppdrag till omvårdnadsnämnden att intensifiera arbetet med att komma med konkreta ansökningar från sociala investeringsfonden för att under 2014 kunna påbörja framåtsyftande projekt. NÄMNDERNA att uppdra till kommunstyrelsen, omvårdnadsnämnden och Faxeholmen att i samverkan med privata fastighetsägare undersöka behov och efterfrågan av olika boendeformer för äldre. att uppdra till kommunstyrelsen och omvårdnadsnämnden att göra en bred genomlysning av verksamheten inför framtagandet av ny fyraårsbudget och återrapportera det senast den 1 mars 2015. Utredningen ska ha följande utgångspunkter: 1. Vi ser att allt fler efterfrågar boendeformen trygghetsboenden. Därför vill vi att det inför framtagande av en ny fyraårsbudget utreds hur många platser och var det kan konverteras till sådana och samtidigt vilka ekonomiska konsekvenser det ger. 2. Vi vill ha en genomlysning av hur bemanningen kan kvalitetssäkras för personal och brukare. 3. Vi vill också att det görs en översyn när det gäller biståndsbedömningen för att säkerställa att det är en likvärdig bedömning som också innefattar ett genusperspektiv. 4. Vi vill också att det utreds hur omvårdnad mer kan skiljas från servicetjänster, vilka andra kommunala och privata aktörer, exempelvis sociala företag, som kan utföra städning, handling av dagligvaror, matdistribution och tvättning och liknande. 5. Vi vill också att det arbetas med en genomlysning av hur våra anställdas hälsa kan förbättras och sjukskrivningstal kan minskas, med beaktande av friskfaktorer och frisktal. 6. Vi vill också att omvårdnadsnämnden genomlyser sin hemtjänstorganisation för att se om den blir effektivare om mer ansvar läggs ut i en mer decentraliserad organisation med mer medinflytande och självstyre. att varje år under budgetperioden tillse att en erforderlig buffert finns för oförutsedda händelser som kan ianspråktas efter särskilt beslut i nämnden. Respektive nämnd avgör själv på vilket sätt budgetreserven budgeteras samt hur stor den ska vara. Tidigare krav på minst 0,5 % av nettobudgeten tas bort. 50

BOLAGEN Foto: Per-Erik Snögren

FAXEHOLMEN AB SÖDERHAMN NÄRA AB Bolagets verksamhet Bolagets verksamhet Söderhamns kommuns avsikt är att långsiktigt vara företrädd på bostadsmarknaden genom det allmännyttiga bostadsbolaget Faxeholmen AB. Bostadsbolagets verksamhet ska utifrån en social grund och på långsiktiga och affärsmässiga principer bidra till att stärka kommunens utveckling genom att med hög kompetens äga, förvalta och utveckla bostadsbeståndet i Söderhamns kommun. Tillgången till väl fungerande infrastruktur är ett viktigt instrument i Söderhamns kommuns utveckling. Söderhamn NÄRA har ett ansvar för att tillförsäkra medborgarna en långsiktigt fungerande infrastruktur och erbjuda kunderna störningsfria leveranser med god kvalitet, närhet och på ett kostnadseffektivt sätt. Söderhamn NÄRA ska aktivt arbeta för en förnyelsebar och hållbar utveckling i nära samverkan med kunder, grannkommuner och andra aktörer. Allmänt BOLAGEN Avkastningskraven faställs i nomalfallet för fyra år i taget i samband med upprättande av kommunens fyraårsbudget. I samband med årsbokslutet ska bolagen lämna en avstämning av de ekonomiska direktiven, avkastningskravet samt de särskilda direktiven för fastighetsförvaltningen. Ekonomiska direktiv Genom god ekonomisk hushållning ska bolaget långsiktigt hålla vedertagen underhållsstandard på sina tillgångar samt kunna finansiera erforderliga investeringar inom sitt verksamhetsområde. Vakansgraden ska successivt närma sig medelvärdet för jämförbara bostadsbolag. Avkastningskrav Bolaget ska inom varje 4-års budgetperiod (nuvarande 2012-2015) uppnå en avkastning på eget kapital som i genomsnitt uppgår till 2,5 %. Avkastning på eget kapital definieras som resultat efter finansiella poster inklusive inkomstskatt delat med summan av eget kapital. Särskilda direktiv för fastighetsförvaltningen Nyckeltal för vakanser, reparationer, underhåll samt totala driftskostnader ska långsiktigt närma sig jämförbara bostadsbolag. Bolagets ansvar för kommunfullmäktiges beslut Bolagets styrelse ska senast 30 september 2013 till kommunstyrelsen presentera en strategi för hur den avser att utveckla bostadsbeståndet i Söderhamns kommun utifrån fastställda ägardirektiv samt utifrån ovan angivna inriktning. Bolagets styrelse ansvarar för att arbeta fram aktiviteter till inriktningsmålen så att dessa kan uppnås samt i förekommande fall bidra med resurser för genomförande. Kommunfullmäktiges uppdrag till Faxeholmen att uppdra till kommunstyrelsen, omvårdnadsnämnden och Faxeholmen att i samverkan med privata fastighetsägare undersöka behov och efterfrågan av olika boendeformer för äldre. 52 Verksamheten består av: produktion och distribution av el och fjärrvärme. o mhänderta avfall, ombesörja vatten- och avloppsförsörjning. bygga och förvalta bredband och kabel-tv. handha kommunens it-drift. Allmänt Avkastningskraven fastställs i nomalfallet för fyra år i taget i samband med upprättande av kommunens fyraårsbudget. I samband med årsbokslutet ska bolagen lämna en avstämning av de ekonomiska direktiven och avkastningskraven. Ekonomiska direktiv Genom god ekonomisk hushållning ska bolaget hålla vedertagen underhållsstandard på sina tillgångar samt kunna finansiera erforderliga investeringar inom sitt verksamhetsområde. Avkastningskrav Bolagen ska uppnå sådana rörelseresultat som medger koncernbidrag till moderbolaget avseende moderbolagets kostnader. Efter hänsynstagande till föregående punkt ska bolaget uppnå ett positivt resultat efter finansiella poster. Resultatet skall i första hand användas för konsolidering av bolagets ekonomi. Soliditeten ska långsiktigt uppgå till minst 17 %. Bolagets ansvar för kommunfullmäktiges beslut Bolagets styrelse ansvarar för att arbeta fram aktiviteter till inriktningsmålen så att dessa kan uppnås samt i förekommande fall bidra med resurser för genomförande. Kommunfullmäktiges uppdrag till Söderhamn Nära att uppdra till kommunstyrelsen och Söderhamn Nära att se över hur alla medborgare i kommunen kan få snabbare uppkoppling med fiber och andra lösningar och att uppdraget redovisas inför framtagandet av ny fyraårsbudget senast 1 mars 2015.

SÖDERHAMNS ELNÄT AB SÖDERHAMN STADSHUS AB Bolagets verksamhet Bolagets verksamhet Söderhamn Elnät AB svarar för elnäten i stadskärnan, Stugsund, Sandarne, Vågbro och delar av skärgården (helägt dotterbolag till Söderhamn NÄRA AB). Verksamheterna inom de helägda kommunala bolagen samordnades tidigare via Söderhamn Stadshus AB. Genom de ombildningar och fusioner som skett inom bolagssfären har behovet av ett ägarbolag bortfallit. Koncernen kommer tills vidare att bibehållas men moderbolagets roll i koncernen ges en mindre betydelsefull roll än den haft i den ursprungliga koncernen. Moderbolagets roll skall i denna styrmodell främst vara en passiv förmedlare eller verkställare av ägarens direktiv till verksamheten. Under 2013 kommer att utredas om bolaget kan avvecklas. Avkastningskrav Dotterbolag inom Söderhamn Nära koncernen ska uppnå sådana rörelseresultat som medger koncernbidrag till moderbolaget avseende moderbolagets kostnader. Bolagets ansvar för kommunfullmäktiges inriktningsmål BOLAGEN Bolagets styrelse ansvarar för att arbeta fram aktiviteter till inriktningsmålen så att dessa kan uppnås samt i förekommande fall bidra med resurser för genomförande. Foto: Per-Erik Snögren 53

54

Söderhamns Kommun BUDGET 2012-2015 Uppdaterad juni 2013 FÖR MER INFORMATION: Kommunalråd, Sven-Erik Lindestam (s), 0270-753 16 Kommunchef, Margareta Högberg 0270-750 57 Ekonomichef, Carl-Göran Ericsson 0270-753 20 Söderhamns kommun 826 80 Söderhamn Tel 0270-750 00 Fax 0270-411 60 E-post kommunstyrelsen@soderhamn.se