ERICASTIFTELSEN Utformning av skriftligt arbete Rubriker och förslag på frågeområden I det skriftliga examinationsarbetet sammanfattas det egna handledningsuppdraget. Fokus för beskrivningen är utvecklingen i handledningsarbetet men i presentationen ska även finnas reflektioner kring och hänvisningar till en eller flera teorier som presenterats under utbildningen. Arbetet diskuteras i handledningsgruppen med en representant från Ericastiftelsen närvarande. 1. Bakgrund Varför och hur handledningsuppdraget blev aktuellt. Val av åldersgrupp (förskola/skola)? Hur skedde första kontakten? Arbetslagets/pedagogens motiv till att söka handledning. Kort beskrivning av typen av barn/barngrupp som man sökt handledning för. Hur informerades om att handledaren är under utbildning och själv går i handledning? 2. Kontrakt och tidsramar Antalet handledningstimmar per tillfälle samt totalt. Frekvens. Ev. avbrott? Vad överenskoms första gången angående rummet, stolar, anteckningar osv.? 3. Arbetslaget/pedagogen Beredskap att gå in i rollen som handledd? Erfarenhet av tidigare handledning goda/dåliga erfarenheter? Förmåga till reflektion kring känslor, eget förhållningssätt med barnet/barngruppen? 4. Handledningsprocessen Denna kan beskrivas på olika sätt, t.ex. genom en uppdelning i inledningsfas, mellanfas och avslutning. Man kan också välja ett tema som röd tråd genom 1
processen, t.ex: Beroende-självständighet Parallellprocesser Utveckling av den professionella identiteten. Var i processen befinner man sig nu? 5. Utveckling hos arbetslaget/pedagogen Beskriv de förändringar du kan iaktta hos arbetslaget/pedagogen jämfört med när handledningen startade. (Hur märks det i handledningen? I arbetet med barngruppen?) Vad behöver man arbeta vidare med? 6. Utveckling hos handledaren mot handledaridentitet Vad har jag lärt mig om mig själv i handledarrollen? Vad behöver jag utveckla vidare? 7. Handledning på handledningen Hur har kursgruppen och handledaren på Ericastiftelsen kunnat ge mig stöd? Har gruppen i något avseende försvårat min utveckling? 8. Reflektion kring verksamma faktorer Utifrån tidigare seminarium kring forskning om förändringsprocesser och verksamma faktorer i terapi, görs avslutningsvis en kritisk granskning av handledningsarbetet med reflektion kring olika faktorer som kan antas ha bidragit till, respektive försvårat, förändring och utveckling i det aktuella handledningsuppdraget. 2
Några övriga anvisningar Det skriftliga arbetet lämnas eller skickas till Camilla (kursledare) senast torsdagen den 28/4 2017, camilla.nordberg@ericastiftelsen.se Antal sidor: 5-6. Sekretessen bevaras genom att man undviker konkreta eller specifika angivelser som inte är absolut nödvändiga för förståelsen. Ange aldrig namn på personer eller mottagningar. På försättsbladet bör endast framgå att det är en beskrivning av ett handledningsuppdrag, datum för seminariet, HLS 16/17, kursdeltagarens och handledarens namn, samt KONFIDENTIELLT. Rubriker bör ordnas i en tydlig hierarki (som markeras genom stilstorlek eller stilsort), med enhetlig utformning av överordnade och olika nivåer av underordnade rubriker. Litteraturhänvisningar: Ange i texten, sist i meningen och inom parentes, författarnamn och publiceringsår. I en avslutande litteraturlista anges källan, på det sätt som är brukligt i facktidskrifter (var god se bilaga: Att skriva referenser). Typografiskt: Ha tillräckligt breda marginaler och luft i huvud och fot. Förslagsvis 12 p, Times New Roman. Glöm inte sidnummer. Kursledningen HLS, mars 2017 170301/AT 3
BILAGA Om att skriva referenser AT/GC Dessa riktlinjer för hur man kan skriva referenser bygger på det så kallade APA-systemet (American Psychological Association). Referenser i löpande text När en författares namn nämns i en text skall årtal för referensen infogas direkt efter namnet. Exempel: "Stiles (1993) anser att ". När mer indirekta referenser görs till en eller flera författare infogas namn och årtal inom parentes. Exempel: "Ett flertal studier inom området visar att kan vara av betydelse (Stiles, 1993; Strauss & Corbin, 1990)." Författarnamn och årtal inom parentes skiljs åt med komma. Exempel: "(Stiles, 1993)". Om flera olika referenser står inom en parentes skiljs de åt med semikolon. Exempel: "(Stiles, 1993; Strauss & Corbin, 1990)". Om fler än en författare på ett arbete skrivs inom en parentes skiljs de åt med komma och de två sista med &-tecken. Exempel "(Safran, Greenberg & Rice, 1988)". I löpande text utanför parentes skriver man däremot alltid komma och "och", aldrig "&- tecken". Exempel: "Strauss och Corbin (1990) anser att.". Att referera i andra hand Ibland kan det även vara nödvändigt att använda sig av en andrahandsreferens, alltså när du refererar till något som någon annan refererat till, utan att du själv läst originaltexten. Nedan ges två exempel (Ur Hassmén, Vetenskapligt skrivande, Psykologiska institutionen, Sthlms universitet) på hur detta kan göras i texten: I en studie av Costa och McCrae (1980, refererad i Hayes & Joseph, 2003), påvisades att upplevelser av lycka är relaterat till en lägre grad av neuroticism. Alternativt: Det har föreslagits att upplevelser av lycka är relaterat till en lägre grad av neuroticism (Costa & McCrae, 1980, refererat i Hayes & Joseph, 2003). I referenslistan anges den referens du har läst (andrahandsreferensen). För exemplen ovan blir det sålunda Hayes och Joseph som anges i referenslistan. Du bör dock alltid sträva efter att läsa originalreferensen, det ovanstående förfaringssättet bör därmed endast tillämpas med omdöme. 4
Utformning av litteraturlistan I litteraturlistan skall alla texter som det refereras till i den löpande texten finnas med. Inga referenser skall finnas i litteraturlistan som inte refereras till i den löpande texten. Rapporter publicerade i vetenskapliga tidskrifter skrivs på följande sätt: Safran, J.D., Greenberg, L.S. & Rice, L.N. (1988). Integrating psychotherapy research and practice: Modeling the change process. Psychotherapy, 25, 1-17. Stiles, W.B. (1993). Quality control in qualitative research. Clinical Psychology Review, 13, 593-618. Inget mellanslag mellan två initialer, endast punkt. Om flera författare skiljs de åt av komma och de två sista av &-tecken. Om två författare skiljs de åt av &-tecken. Punkt efter publiceringsår inom parentes t.ex. "(2001).". Tidskriftens namn och volymnummer ska vara kursiverade. Skriv ut hela tidskiftens namn, inte förkortningar t.ex. Journal of Child Psychotherapy. Obs att det i tidskriftsnamn används stora bokstäver. "Små bindeord" med små bokstäver. Ibland står det en siffra inom parentes direkt följt, utan mellanslag, efter volymnummer t.ex. 5(3), 21-34. Volym är en samling av ett specifikt års tidskrifter. Siffran inom parentes betyder nummer av tidskriften inom den volymen. De flesta tidskrifter numrerar från 1 och framåt under ett års utgivning. Då behöver bara volymnummer anges. Vissa tidskrifter som börjar varje nummer med sidan 1 bör anges även med siffran inom parentes. Om någon tveksamhet uppstår kan man ta med både volymnummer och tidskiftsnummer. Ange alltid sidnummer sist. Sidnummer står sist med enbart nummer och följt av punkt. Om en författare har flera referenser står referenserna i tidsordning de äldsta först. Om författaren också har publikationer tillsammans med andra författare ska de referenserna där författaren är ensam författare står först. Därefter kommer de andra och då i bokstavsordning efter andra författaren och publiceringsår. En hel bok: Strauss, A. & Corbin, J. (1990). Basics of qualitative research. Grounded theory procedures and techniques. London: Sage Publications. Bokens titel kursiveras. Titeln skrivs med små begynnelsebokstäver efter det första ordet. Om flera förlagsorter anges skrivs bara den första ut. Hel bok med redaktörer: Gibbs, J.T. & Huang, L.N. (Red.). (1991). Children of color: Psychological interventiones with minority youth. San Francisco: Jossey-Bass. 5
(Red.) med stor begynnelsebokstav och före parentesen med publiceringsår. Punkt och mellanslag mellan parenteserna. Ett kapitel i en bok: Rennie, D. L. & Toukmanian, S. G. (1992). Explanation in psychotherapy process research. I S.G. Toukmanian & D.L. Rennie (Red.), Psychotherapy process research. Paradigmatic and narrative approaches (sid. 234-251). London: Sage Publications. Efter tryckår kommer titeln på det aktuella kapitlet i boken. Använd "I" utan kolon följt av författarnamnen med initialer före efternamnet. När det är en eller flera författare som är redaktörer för boken följs författarnamnen av (Red.). Titeln på boken följs direkt av en parentes som anger sidorna eller ibland kapitelnummer och därefter punkt t.ex (sid. 23-49). eller (kap. 2). Exempel på referenser till andra källor: American Psychiatric Association (1994). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (DSM-IV). (4th ed.). Washington, DC: APA. Karlsson, G. (1998). Personlig kommunikation. American Psychiatric Association betraktas som "författare" och skrivs in i bokstavsordning på "A". Samma sak med Statens offentliga utredningar "SOU". De sorteras in på "S" och årtal. Att referera till web-sida (Ur Hassmén, Vetenskapligt skrivande, Psykologiska inst., Sthlms universitet) Rapporter publicerade i elektroniska tidskrifter (första exemplet anger en som är en exakt kopia på original som finns i pappersform, andra exemplet finns endast on-line varför även adressen anges): Kabot, S., Masi, W., & Segal, M. (2003). Advances in the diagnosis and treatment of autism spectrum disorders. [Elektronisk version]. Professional Psychology: Research and Practice, 34, 26-33. Glogoff, S. (2001, Mars). Virtual connections: Community bonding on the Net. First Monday, 6 (3). Hämtad 15 november 2005, från www.firstmonday.org/issues/ issue6_3/glogoff/index.html Att referera till websida utan författare: Titeln på dokumentet. (Årtalet). Besökt dag månad år på www.fullständig.adress.in.här 6