Foto: Johannes Rosenhall Ljud från installationer på innergårdar Metod för mätning och kartläggning
Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Riktvärden... 5 Tillämpningsanvisningar... 6 Utredning... 7 Arbetets gång i korthet... 7 Steg 1 Myndighetens bedömning... 7 Steg 2 Indikerande ljudmätningar och inledande inventering... 7 Steg 3 Fastighetsägare sammanställer lista över ljudkällor och ansvariga verksamheter... 8 Steg 4 Bullerkartläggning... 9 Kartläggning med enbart mätningar... 9 Kartläggning med mätning av ljudemission samt beräkning... 9 Steg 5 Åtgärder... 10 Steg 6 Verifiering... 10 Bilaga 1 - Inventeringsdokument... 11 Bilaga 2 - Mätutrustning... 13 Indikerande ljudmätningar (steg 1 och 2)... 13 Bullerkartläggning och verifierande ljudmätning (steg 4 och 6)... 13 Allmänt... 13 Bilaga 3 - Kompetens hos mät- och beräkningspersonal... 14 Indikerande ljudmätningar (steg 1 och 2):... 14 Bullerkartläggning och verifierande ljudmätning (steg 4 och 6):... 14 Bilaga 4 - Redovisning av resultat... 15 Steg 2 Indikerande ljudmätningar och inledande inventering... 15 Steg 4 Bullerkartläggning... 15 Steg 6 Verifiering... 16 2
Förord Anvisningarna har tagits fram av Gärdhagen Akustik AB på uppdrag av Miljöförvaltningen i Göteborg, projekt 2009018. Under arbetets gång har innehållet diskuterats i en projektgrupp bestående av Björn Närlundh, Thomas Hammarlund, Torbjörn Göransson och Ida Jutfelt på miljöförvaltningen i Göteborg, Jard Gidlund på Naturvårdsverket samt Bo Gärdhagen och Andreas Gustafson på Gärdhagen Akustik AB. 3
Sammanfattning Den metod som redovisas i detta dokument är framtagen för att användas då ljudnivåer från tekniska installationer på innergårdar utreds. Den beskriver vad som ska mätas, arbetsgång och vilken kompetens som krävs för att göra ljudutredningar. 4
Riktvärden I första hand ska varje enskild 1 ljudkälla 2 klara riktvärdena i Tabell 1 utanför fönster till varje bostadsrum 3. Om särskilda skäl föreligger, kan riktvärdena i Tabell 2 användas för den sammanlagda ljudnivån från samtliga ljudkällor på den egna fastigheten. Beslut om att använda riktvärdena i Tabell 2 ska alltid föregås av en individuell prövning för det aktuella fallet. Exempelvis kan detta komma ifråga då det för någon av ljudkällorna inte bedöms vara tekniskt eller ekonomiskt rimligt att införa åtgärder så att riktvärdena i Tabell 1 klaras. L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax Dag 06-18 Kväll 18-22 Natt 22-06 Natt 22-06 40 dba 35 dba 30 dba 55 dba Tabell 1. Riktvärde för varje enskild ljudkälla. A-vägd frifältsnormerad ekvivalent och maximal ljudnivå utanför fönster till bostadsrum. L Aeq L Aeq L Aeq L AFmax Dag 06-18 Kväll 18-22 Natt 22-06 Natt 22-06 48 dba 43 dba 38 dba 55 dba Tabell 2. Riktvärde 4 för totalt ljud från alla ljudkällor på den egna fastigheten. A-vägd frifältsnormerad ekvivalent och maximal ljudnivå utanför fönster till bostadsrum. Om bullret innehåller ofta återkommande impulsljud, hörbara tonkomponenter, eller både och, ska ovan angivna riktvärden skärpas med 5 db. 1 Här avses den ljudnivå som en enskild ljudkälla skulle ge upphov till om alla övriga ljudkällor vore avstängda. 2 Med ljudkälla menas i detta sammanhang en teknisk installation som orsakar buller på innergård. 3 Som bostadsrum räknas rum för sömn och vila, samt rum för daglig samvaro. 4 Anledningen att riktvärdet för ekvivalentnivå ligger 2 db under Naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller är att det ska finnas marginal för ljud från intilliggande fastigheter samt för ljud från framtida nya installationer på den egna fastigheten. 5
Tillämpningsanvisningar Tabellvärdena avser ljudnivåer utanför samtliga fönster eller fönsterdörrar till bostadsrum. Enbart buller från tekniska installationer på den egna fastigheten ska beaktas. Ljudkällorna på den fastighet som utreds ska även klara riktvärdena till intilliggande bostäder 5. Ekvivalentnivåer utvärderas i enlighet med Naturvårdsverkets vägledning för industri- och annat verksamhetsbuller. Detta innebär att ekvivalentnivåer bestäms för hel dag-, kväll-, respektive nattperiod, undantaget ljudkällor som endast är aktiva del av period för vilka ekvivalentnivån bör utvärderas under den tid då ljudkällan är aktiv. Bullret ska utredas för en situation med representativa driftsfall hos ljudkällorna. Valet av driftsfall ska motiveras. Ljudkällor vars ljudemission varierar med väderleken får överskrida riktvärdena högst tre dagar per normalår (99-percentil). Exempelvis kan kylaggregat bullra mer en varm sommardag än en kall vinterdag. Om en ljudkällas drift är intermittent ska ekvivalentnivån omfatta både den aktiva och den inaktiva perioden. Utgör den aktiva perioden mindre än en tredjedel av tiden ska ekvivalentnivån beräknas som om ljudkällan var aktiv en tredjedel av tiden. Ekvivalentnivån hos ljudkällor med steglöst varierande drift bestäms för en representativ mix av driftslägen, dock med förbehållet att driftsläget med den högst förekommande ljudnivån vägs in under minst en tredjedel av mättiden. Vid bullerkartläggning (steg 4) och verifierande mätning efter åtgärder (steg 6) bör förekomst av toner i första hand utvärderas med mätning 6. 5 För andra typer av lokaler gäller motsvarande marginaler till aktuella riktvärden. 6 Följ anvisningarna i appendix 9 i Naturvårdsverkets metod för immissionsmätning av externt industribuller (SNV Meddelande 6/1984), eller annan motsvarande utvärderingsmetod. 6
Utredning Arbetets gång i korthet En utredning innehåller i korthet följande steg. Stegen beskrivs mer utförligt i separata avsnitt nedan. Steg 1 Miljöförvaltningen gör en första bedömning. Steg 2 Fastighetsägaren låter utföra indikerande ljudmätningar och inledande inventering. Resultatet dokumenteras i en enkel mätrapport. Om inga problem föreligger avslutas utredningen, i annat fall fortsätter den med steg 3-6. (Fastighetsägaren kan på eget initiativ påbörja en utredning med start steg 2.) Steg 3 Fastighetsägaren ansvarar för att inventeringsblanketten i bilaga 1 blir ifylld för varje ljudkälla till ett bestämt datum. Steg 4 Fastighetsägaren beställer en utredning där bullret på gården kartläggs i detalj och förslag på åtgärder tas fram. Steg 5 Åtgärder utförs. Steg 6 Resultatet verifieras med ljudimmissionsmätning. Se bilaga 3 för erforderlig kompetens hos mätpersonal. Steg 1 Myndighetens bedömning Miljöförvaltningen gör en första bedömning av ljudnivån. Om det är uppenbart att inga problem föreligger avslutas utredningen här. I annat fall, fortsätt med steg 2-6. Steg 2 Indikerande ljudmätningar och inledande inventering Fastighetsägaren ser till att kontrollmätning utförs och att en enkel förteckning över samtliga ljudkällor dokumenteras i en rapport. Rapporten ska utgöra underlag för fastighetsägarens inventering om det blir aktuellt att gå vidare med utredningen. Gör mätningarna vid en tidpunkt då ljudkällorna har representativa driftsfall. Fotografera alla fasader mot innergården och alla berörda tak. Fotografera samtliga ljudkällor var för sig, notera placering och trolig 7 funktion och kontrollera samtidigt att de är igång och går med ett representativt driftsfall. Numrera ljudkällorna. 7 Här räcker det med en gissning. Senare, i steg 3, ska alla ljudkällors korrekta funktion fastställas och dokumenteras i ett inventeringsdokument (bilaga 1). 7
Det är viktigt att samtliga ljudkällor dokumenteras, även de som i en bullrig miljö kan upplevas som tysta. Saknas ljudkällor i dokumenteringen kan detta medföra betydande merkostnader om sedan verifieringen i steg 6 inte stämmer och utredning och åtgärder måste göras om. Välj ut minst tre mätpositioner vid fönster till bostadsrum där ljudnivån bedöms vara som högst. Mät A-vägd frifältsnormerad 8 ekvivalentnivå under två minuter, L Aeq,2min, för varje mätposition för sig ta inte medelvärde mellan positionerna. Vid misstanke om att maximalnivån är hög (gäller enbart buller som förekommer nattetid) bör även A-vägd maximalnivå med tidsvägning FAST, L AFmax, mätas under 2 minuter i varje position. Enbart ljud från de tekniska installationerna på den undersökta fastigheten ska ingå i de uppmätta värdena. När ljudnivåerna är relativt låga kan uppmätt ljudnivå påtagligt påverkas även av naturliga ljud, så som fågelkvitter, skränande måsar, dörrar som öppnas och stängs, eller prasslande löv. Om möjligt bör ljudet även spelas in och utvärderas endast under de perioder när ovidkommande ljud inte har gett betydande bidrag. Felaktig registrering av ovidkommande ljudbidrag kan medföra onödiga kostnader för utredningsarbete. Dokumentera om det förekommer andra regelmässigt förekommande ljudbidrag som inte är försumbara, såsom ljud från installationer på andra fastigheter, biltrafik, daghem, skola, lekplats etc. För ljudkällor med varierande ljudnivå 9 kan mättiden behöva förlängas. Utöka antingen mättiden till 10 minuter, eller välj mättid så att den omfattar en hel driftcykel (alternativt samtliga ljudkällors hela driftcykler om mätvärdet ska jämföras mot riktvärden i Tabell 2). Anteckna vald mättid och vilka ljudkällor som bedöms ha varierande drift. Bedöm subjektivt om det förekommer ofta återkommande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Notera resultatet per ljudkälla. Sammanställ mätvärden, fotografier och anteckningar i en enkel rapport (se bilaga 4). Avsluta utredningen om inga problem föreligger. I annat fall, fortsätt med steg 3-6. Steg 3 Fastighetsägare sammanställer lista över ljudkällor och ansvariga verksamheter Detta steg syftar till att klargöra vem som ansvarar för åtgärder på respektive ljudkälla, samt att ta fram ett tekniskt underlag till bullerkartläggningen i steg 4. 8 Ljudnivån mäts med mikrofonen placerad dikt an fasad, exempelvis fasttejpad på fönster, s k +6 db-mätning. Genom att dra ifrån 6 db från det värde som mätinstrumentet visar erhålls frifältsnormerad ljudnivå. För utförligare anvisningar om frifältsmätning vid fasad, se exempelvis Naturvårdsverkets metod för immissionsmätning av externt industribuller (SNV Meddelande 6/1984). 9 Exempelvis går vanligen bostadsventilation hela tiden men med i viss grad varierande flöde och ljudnivå, medan exempelvis kylaggregat ofta har intermittent drift. 8
En utförlig teknisk dokumentation förenklar och reducerar kostnader för vidare arbete med bullerkartläggning och åtgärder. Fastighetsägaren ansvarar för att en inventeringsblankett (se bilaga 1) blir ifylld för varje ljudkälla som finns upptagen i rapporten från steg 2. De ifyllda inventeringsblanketterna skickas till Miljöförvaltningen före en beslutad deadline. Steg 4 Bullerkartläggning Bullerkartläggningen ska visa vad ljudimmissionen är vid samtliga aktuella fönster före åtgärder, och vad den kommer att bli om åtgärder införs. Fastighetsägaren ansvarar för att bullerkartläggningen blir utförd. Kartläggningen kan göras på två olika sätt: med enbart mätningar eller med mätningar kombinerat med ljudutbredningsberäkningar. Dokumentation från steg 2 och 3 ska utgöra underlag för bullerkartläggningen. I enklare fall kan kartläggningen göras genom att mäta ljudemission och ljudimmission för varje enskild ljudkälla. Det kan vara en lämplig metod om det t ex endast finns en ljudkälla på fastigheten och ett fåtal fönster till bostadsrum. I mer komplicerade fall, då det finns många ljudkällor och/eller bostäder, eller där åtgärder kan innebära att ljudkällor behöver flyttas eller skärmas av i vissa riktningar, blir det mer praktiskt att mäta ljudkällornas ljudemission med närfältsmätningar och beräkna ljudimmissionen. Redovisa enligt bilaga 4. Kartläggning med enbart mätningar Gör mätningarna och beräkningarna antingen i tersband eller oktavband. Använd en lämplig mätmetod 11 för att bestämma varje ljudkällas ljudemission. Mät ljudimmissionen i tillräckligt många representativa mätpositioner för att klargöra vad den är vid samtliga aktuella fönster, även på intilliggande fastigheter om så behövs. Alla källor utom den som ska mätas bör 10 vara avstängda och bakgrundsnivån ska vara tillräckligt låg. Redovisa ljudimmissionen i alla mätpositioner, uttryckt som A-vägda ljudnivåer, både som uppmätt per ljudkälla och som beräknat för källorna tillsammans. Redovisa även eventuell förekomst av toner eller ofta återkommande impulsljud. Beräkna den ljudemission som varje ljudkälla högst får ha för att riktvärdena ska klaras. Ta fram förslag på åtgärder för att klara riktvärdena. Beräkna och redovisa vad ljudimmissionen, uttryckt som A-vägda ljudnivåer, kommer att bli med de införda åtgärderna. Kartläggning med mätning av ljudemission samt beräkning Gör mätningarna och beräkningarna antingen i tersband eller oktavband. Använd en lämplig mätmetod 11 för att bestämma varje ljudkällas ljudemission. 10 Ljudkällor som är uppenbart försumbara i aktuell immissionspunkt behöver inte stängas av. 11 Exempelvis SS-EN ISO 3744. 9
Beräkna ljudimmissionen vid samtliga aktuella fönster, även på intilliggande fastigheter om så behövs. Använd den Nordiska beräkningsmodellen för industribuller 12 eller motsvarande beräkningsmodell. Det är normalt nödvändigt att ta med reflexer av högre ordning för att få rimliga värden. Redovisa ljudimmissionen i alla mätpositioner, uttryckt som A-vägda ljudnivåer, både som uppmätt per ljudkälla och som beräknat för källorna tillsammans. Redovisa även eventuell förekomst av toner eller ofta återkommande impulsljud. Verifiera beräknad ljudimmission med mätning av ljudimmissionen i ett lämpligt antal representativa mätpositioner. Beräkna den ljudemission som varje ljudkälla högst får ha för att riktvärdena ska klaras. Ta fram förslag på åtgärder för att klara riktvärdena. Beräkna och redovisa vad ljudimmissionen, uttryckt som A-vägda ljudnivåer, kommer att bli med de införda åtgärderna. Steg 5 Åtgärder Den som ansvarar för respektive ljudkälla ser till att föreslagna åtgärder blir utförda. Steg 6 Verifiering Fastighetsägaren ansvarar för att, efter utförda åtgärder, resulterande ljudimmission blir verifierad med mätningar i tillräckligt många mätpunkter. Följ i tillämpliga delar anvisningarna i SNV meddelande 6/1984 eller motsvarande mätmetod. 12 Environmental Noise from Industrial Plants. General Prediction Method. Danish Acoustical Laboratory, Report no. 32, 1982. 10
Bilaga 1 Inventeringsdokument Fastighetsägaren ansvarar för att information om ljudkällorna samlas in och redovisas i inventeringsblanketten på nästa sida. En inventeringsblankett ska fyllas i för varje ljudkälla som finns upptagen i rapporten från steg 2. Fält som är markerade med asterisk ska alltid fyllas i. Övriga fält behöver inte fyllas i, men innehåller information som kan sänka kostnader för bullerkartläggning och åtgärdsarbete. När samtliga inventeringsblanketter är ifyllda samlar fastighetsägaren ihop de ifyllda blanketterna, lägger till ett försättsblad med information enligt nedan och eventuella övriga kommentarer, och skickar till Miljöförvaltningen före överenskommen deadline. Försättsbladet ska ha titeln Ljud från installationer på innergårdar lista över ljudkällor och ansvariga verksamheter och ska innehålla uppgift om: Fastighetens beteckning Fastighetsägare Identifikationsnummer på mätrapporten från steg 2 Antal ljudkällor Datum för överenskommen deadline Datum och underskrift 11
Ljud från installationer på innergårdar INVENTERINGSBLANKETT 1. Ljudkällans nummer * Använd samma nummer som i rapport från steg 2 2. Typ av ljudkälla * Kryssa för den beskrivning som stämmer fläkt till imkåpa allmänventilation verksamhetslokaler specialventilation, t ex dragskåp, punktutsug etc (ofta styrd ventilation) allmänventilation bostäder, konstant flöde allmänventilation bostäder, varierande flöde separat köksventilation bostäder luftkonditionering för restauranger, kontor och andra verksamheter, bostäder kyla för kyl/frysrum eller soprum hos restaurang, livsmedelsbutik etc sopkomprimator eller motsvarande sopsugsinstallation för bostäder värmepump teknisk installation inomhus som bullrar utomhus annat, nämligen: 3. Fabrikat 4. Typbeteckning 5. Leveransår 6. Vad ljudkällan servar * 7. Vem som är ansvarig för åtgärder så att den uppfyller lagar och regler * 8. Kända ljuddata Uppgift om ljudemission i decibel (db). Bifoga kopia på produktdatablad eller motsvarande. 9. Kända driftsfall T ex av/på, steglöst variabel drift eller kanske fem olika lägen. Bifoga kopia om finns beskrivet i produktdatablad eller liknande. 10. Kända driftstider Vilka tider är den aktiv på, och vilka driftsfall (se förra frågan) är det då. * Obligatorisk information 12
Bilaga 2 Mätutrustning Indikerande ljudmätningar (steg 1 och 2) Använd ljudmätutrustning ska minst uppfylla kraven för en klass 2 ljudnivåmätare enligt SS-EN 61672 och kalibratorn minst kraven för klass 2 akustiska kalibratorer enligt SS-EN 60942. Äldre utrustning som minst uppfyller kraven för typ 2 enligt IEC 60651 och IEC 60804 kan också användas. Bullerkartläggning och verifierande ljudmätning (steg 4 och 6) Använd ljudmätutrustning ska uppfylla kraven för klass 1 enligt SS-EN 61672 (ljudnivåmätare), IEC 61260 (oktav- och tersbandsfilter), samt SS-EN 60942 (kalibrator). Allmänt Mätinstrumentet kontrolleras mot kalibratorn direkt före och efter mätningarna. Det avlästa värdet får inte ändra sig mer än 0,5 db mellan kalibreringstillfällena. Vid mätningar utomhus ska alltid vindskydd användas. 13
Bilaga 3 - Kompetens hos mät- och beräkningspersonal Indikerande ljudmätningar (steg 1 och 2): De personer som ska utföra mätningar behöver ha grundläggande kunskaper om akustik, grundläggande mätteknik samt känna till funktioner och begränsningar hos mätinstrumentet. Bullerkartläggning och verifierande ljudmätning (steg 4 och 6): Utbildning i akustik, civilingenjör eller motsvarande utbildningsnivå med erfarenhet av liknande uppdrag, alternativt gymnasieingenjör eller motsvarande utbildningsnivå med flerårig erfarenhet av liknande uppdrag. Vid kartläggning med beräkningar erfarenhet av att utföra industribullerkartläggning: Mätning av källemission i oktav- eller tersband samt beräkning av ljudutbredning och ljudimmission enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell eller motsvarande. 14
Bilaga 4 - Redovisning av resultat Steg 2 Indikerande ljudmätningar och inledande inventering Följande uppgifter bör finnas med i mätrapporten: a) Mätande instans, namn och adress. b) Identifikationsnummer på mätrapporten. c) Datum och klockslag för mätningen. d) Mätoperatörens namn. e) Temperatur vid mättillfället. f) Fastighetsbeteckning, adress eller motsvarande på mätobjektet. g) Schematisk beskrivning av mätplatsen där valda mätpositioner framgår. h) Fotografier på fasader och tak. För varje ljudkälla: numrering, placering, trolig funktion och notering om driftsläge vid mätning. i) Uppmätta frifältsnormerade A-vägda ljudnivåer och använda mättider, samt ev förekomst av toner eller ofta återkommande impulsljud. j) Redovisning av använd mätutrustning (fabrikat, typ och serienummer) k) Datum för fastställande av rapport och underskrift. Steg 4 Bullerkartläggning Följande uppgifter bör finnas med i rapporten: a) Utredande instans, namn och adress. b) Identifikationsnummer på rapporten. c) Referens till använd mät/beräkningsmetod. d) Datum och klockslag för utförda mätningar. e) Mätoperatörens namn. f) Temperatur vid mättillfället. g) Fastighetsbeteckning, adress eller motsvarande på mätobjektet. h) Schematisk beskrivning där ljudkällors och immissionspunkters placering framgår. i) Beskrivning av använt ritnings- och kartunderlag. j) Använda ljuddata för ljudkällorna samt beskrivning av utvärderade driftslägen. k) Frifältsnormerade A-vägda ljudnivåer i immissionspunkterna, före och efter föreslagna åtgärder. Mättider ifall ljudnivåerna är uppmätta (d v s ej beräknade. Förekomst av toner eller ofta återkommande impulsljud. l) Redovisning av använd mätutrustning (fabrikat, typ och serienummer). m) Datum för fastställande av rapport och underskrift. 15
Steg 6 Verifiering Följande uppgifter bör finnas med i mätrapporten: a) Mätande instans, namn och adress. b) Identifikationsnummer på mätrapporten. c) Referens till använd mätmetod. d) Datum och klockslag för mätningen. e) Mätoperatörens namn. f) Temperatur vid mättillfället. g) Fastighetsbeteckning, adress eller motsvarande på mätobjektet. h) Schematisk beskrivning av mätplatsen där valda mätpositioner framgår. Valda mätpositioner ska motiveras. i) Beskrivning av aktuella driftslägen hos ljudkällorna. j) Uppmätta frifältsnormerade A-vägda ljudnivåer och använda mättider. Förekomst av toner eller ofta återkommande impulsljud. k) Redovisning av använd mätutrustning (fabrikat, typ och serienummer). l) Datum för fastställande av rapport och underskrift. 16
Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se 2015-05 - 13