ÖREBRO LÄNS LANDSTING Produktionskansliet Generell handlingsplan för allmäntjänstgöring (AT) Fastställd 2004-10-22
2
Förord Att vara anställd som allmäntjänstgörande läkare, AT-läkare, innebär att man har en tjänst med två huvudsyften: Som AT-läkare ingår man i klinikens eller vårdcentralens läkarstab under eget yrkesansvar. Man utför de läkararbetsuppgifter som verksamheten fordrar. Man är i många verksamheter en viktig medarbetare för att enheten ska kunna lösa sina uppgifter. Som AT-läkare har man också ett eget kompetensutvecklingsmål att uppnå under den här tiden. Målet är reglerat i Socialstyrelsens målbeskrivning och uppnås genom arbete som läkare under handledning kompletterat med studier, kurser m m. Allmäntjänstgöringen avslutas med en examination som administreras via ett särskilt nationellt AT-kansli. Allmäntjänstgöring (AT) för läkare regleras i förordningen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:13). Socialstyrelsen har sedan utfärdat kompletterande föreskrifter i målbeskrivningen för AT (SOSFS 1999:5). I dessa föreskrifter anges att arbetsgivaren ska utforma en generell handlingsplan för AT. Handlingsplanen blir på så sätt den lokala tolkningen av föreskrifterna och ett uttryck för de förutsättningar arbetsgivaren erbjuder för att AT-läkaren ska kunna nå sitt utbildningsmål. AT-läkaren har givet dessa förutsättningar huvudansvaret för sin kompetensutveckling. Den generella handlingsplanen uttrycker Örebro läns landstings övergripande tolkning och bedömning. Det ankommer sedan på respektive förvaltning, klinik eller vårdcentral att planera sin verksamhet för AT-läkare i överensstämmelse med planen. Till planen fogas två bilagor: Bilaga 1 återger de viktigaste punkterna i författningen (SOSFS 1999:5) samt läkarorganisationernas (Sveriges Läkarförbunds och Svenska Läkaresällskapets) kommentarer. Bilaga 2 visar mål och former för mentorsverksamheten för AT i Örebro läns landsting. Handlingsplanen fastställd 2004-10-22 Jan Olsson Hälso- och sjukvårdsdirektör 3
Generell handlingsplan för AT i Örebro läns landsting För AT-tjänstgöringen i Örebro läns landsting gäller följande: AT består av utbildning och läkararbete under professionellt ansvar. AT-tjänstgöringen i Örebro läns landsting omfattar totalt 21 månader, som ska fördelas på följande områden: Invärtesmedicin, kirurgi och en valfri del utgör tillsammans 12 månader, psykiatri 3 månader och primärvård 6 månader. Studierektorers ansvar Studierektorerna arbetar på uppdrag av arbetsgivaren och utgör som grupp en central funktion för AT-utbildningen i Örebro läns landsting. Studierektorerna är i den funktionen AT-läkarens huvudhandledare. Arbetsgivaren anvarar för att AT-läkaren tilldelas en personlig handledare på varje huvudplacering. Studierektorerna genomför handledarutbildning. Verksamhetschefens ansvar Verksamhetschefen på berörd enhet ansvarar för att AT-läkaren uppfyller kraven i målbeskrivningen. Verksamhetschefen kan uppdra åt annan lämplig specialistkompetent läkare att ha detta ansvar på enheten. 4
Krav på enhet som tar emot AT-läkare Enhet som tar emot AT-läkare ska ha intresse för och en positiv inställning till utbildning och ska kunna erbjuda adekvata förhållanden avseende arbetslokaler expeditionsutrymme och utrustning med telefon, dator etc, och erbjuda för AT-läkaren anpassade arbetstider och anpassad arbetsbörda. Verksamhetschefen vid respektive enhet ansvarar för att utse personlig handledare, att en god utbildningsmiljö råder för AT-läkaren såväl som för handledaren, att en ändamålsenlig introduktion sker, att en individuell tjänstgöringsplan upprättas, att adekvat teoretisk utbildning erbjuds ATläkaren, att, efter samråd med handledaren, utfärda intyg om uppnådd kompetens enligt målbeskrivningen, att en utvärdering genomförs i slutet av varje tjänstgöring, vilket också ger AT-läkaren feedback, och att utvärderingen meddelas respektive studierektor. Verksamhetschefen ska vara införstådd med att inspektion enligt SPUR-modell kommer att ske. Målbeskrivningen AT-läkaren har ett tydligt eget ansvar för sin utbildning. Målbeskrivningen är ett stöd för AT-läkare och handledare. Målbeskrivningen ingår i Socialstyrelsens föreskrifter om AT och finns i Utbildningsbok AT (AT-boken). Av de allmänna målen och målen för respektive tjänstgöringsavsnitt framgår, att höga krav ställs på den enskilda ATläkarens medverkan och initativförmåga för att uppnå avsedd kompetens. Introduktion Gemensam introduktionskurs Studierektorsgruppen svarar för introduktionens övergripande perspektiv och ansvarar för planering och genomförande av en introduktionskurs för alla AT-läkare gemensamt. Introduktion på arbetsplatsen För den lokala introduktionen på varje arbetsplats ansvarar respektive verksamhetschef. På varje ny enhet har AT-läkaren rätt till en god och systematisk introduktion. Handledning Huvudhandledare är den för placeringen ansvariga studierektorn. AT-läkaren ska ha handledning. Verksamhetschefen utser handledaren, som ska vara specialistkompetent och bör ha gått grundläggande handledarutbildning. Handledning enligt principen för sit-in bör genomföras, gärna flera gånger. Färdig mall för ändamålet finns i AT-boken. Sit-in är en bra lärosituation och AT-läkaren får träning inför en sit-in i examinationssyfte. AT-läkarens personliga utveckling stöds av mentorskap i grupp eller enskilt. Mentor följer ATläkaren under hela tjänstgöringstiden. Studierektorn utser mentorer. (Se Bilaga 2.) 5
Teoretisk utbildning AT-läkarens tjänstgöring ska kompletteras med teoretisk utbildning inom varje tjänstgöringsavsnitt. Litteraturstudier och kursdeltagande planläggs av AT-läkaren i samråd med handledaren. Studierektorsgruppen ansvarar för en seminarieserie med program som avser att fördjupa utvalda delar av målbeskrivningens allmänna mål. Varje seminarium ägnas ett ämnesområde och omfattar 1-2 dagar. Följande ämnen behandlas: ledarskap, misshandel, försäkringsmedicin, etniska minoriteter, preventiv medicin, patientmötet, smärta/vård i livets slutskede. Verksamhetschefen ansvarar för att AT-läkaren har schemalagd studietid 4 timmar varje vecka. I studietiden ingår t ex handledning, mentorsträffar, undervisning och självstudier. Lokal utbildningsverksamhet sker på sjukhusen 1,5 timme i veckan. Under psykiatritjänstgöringen erbjuds en seminarieserie som omfattar 1-2 dagar per månad. Primärvården erbjuder utbildning en eftermiddag 1-2 gånger per månad. Ledarskap och utveckling Ett seminarium gemensamt för alla AT-läkare i länet behandlar ämnet ledarskap. Till seminariet inbjuds företrädare för SYLF för att informera om det grundfackliga arbetet. Examination Verksamhetschefen på varje enhet ska inhämta relevant information om AT-läkarens insatser under tjänstgöringen och ansvarar därefter för att tjänstgöringsintyg utfärdas om tjänstgöringen bedöms som godkänd. Tjänstgöringsintyg tillhandahålls av Socialstyrelsen. AT-läkaren erhåller på ansökan legitimation efter godkänd tjänstgöring och efter godkänt kunskapsprov. Den muntliga-praktiska delen av kunskapsprovet kan ersättas av godkända sit-in, vilka tillsammans med den personliga handledaren genomförs vid minst ett tillfälle under varje huvudavsnitt. Sit-in ska för detta ändamål vara utförd enligt formaliserad mall. Sit-in är beskriven i AT-boken. För att sitin ska ersätta den muntliga-praktiska delen av kunskapsprovet, ska AT-läkaren ha presterat godkänt med god marginal (läkarorganisationernas formulering) på AT-skrivningen. AT-läkaren erbjuds 2 dagars ledighet med lön före den skriftliga tentamen. Behovsanpassad tjänstgöring Handledare som uppmärksammar att en AT-läkare inte når målen i målbeskrivningen eller på annat sätt visar sig behöva särskilda insatser, ska snarast diskutera detta med verksamhetschefen. Studierektorn ska också engageras i denna situation. Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet har utfärdat ett policydokument, Stöd till AT- och ST-läkare som riskerar att ej få sin tjänstgöring godkänd ; se AT-boken. Detta dokument ska användas. Kvalitetssäkring Studierektorn har uppföljningssamtal med AT- 6
läkaren. Varje enhet ska följa upp och utvärdera AT. Verksamhetschefen ansvarar för detta. Uppföljningen ska fokusera på måluppfyllelse, handledning och omhändertagande av AT-läkaren i allmänhet. Utvärderingen ska ske skriftligt och kan följa mallen i AT-boken. Utvärderingen lämnas till studierektorsgruppen. För kvalitetssäkringen av AT i Örebro läns landsting svarar studierektorsgruppen. Inspektion enligt SPUR-modell kommer att genomföras. Inspektion enligt SPUR-modell är en extern revision, där AT:s struktur och process bedöms och även betygsätts enligt bestämda kriterier. 7
Bilaga 1. Gällande författningar och kommentarer Allmäntjänstgöringen (AT) regleras av Förordning om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (SFS 1998:1513). I Socialstyrelsens författningssamling finns kompletterande föreskrifter om AT (SOSFS 1999:5). Föreskrifterna är bindande och måste följas. Föreskrifterna finns i sin helhet i Utbildningsbok AT kap. 3. Sveriges Läkarförbund och Svenska Läkaresällskapet har skrivit förtydligande kommentarer till författningstexten. Kommentarerna finns i Utbildningsbok AT kap. 3. Förordningen föreskriver vad gäller tid och placering i 3 kap. 2 att AT ska fullgöras under minst 18 månader fördelade enligt följande: 1. Nio månader fördelade mellan gruppen invärtesmedicinska specialiteter, inklusive barn- och ungdomsmedicin, och gruppen opererande specialiteter, med en minimitid inom respektive grupp om 3 månader, 2. tre månader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, och 3. sex månader inom allmänmedicin. Paragrafen föreskriver vidare att AT ska fullgöras på läkaranställning för allmäntjänstgöring (blockförordnande) under handledning. Socialstyrelsens föreskrifter anger i 1 kap. 1-10 övergripande föreskrifter för AT. Definitioner AT:s längd 2 anger att deltidstjänstgöring, dock lägst halvtid, ska tillgodoräknas som AT i proportion till tjänstgöringens omfattning. Angående AT:s längd och längre frånvaro från tjänstgöringen kommenterar läkarorganisationerna, att AT numera är målstyrd och måluppfyllelsen avgör om och hur mycket tjänstgöringen behöver förlängas. Tjänstgöringsavsnittet allmänmedicin 3 föreskriver att avsnittet allmänmedicin ska ligga sist i ett blockförordnande. Profil och avgränsning 4 AT ska ge förutsättningar för tillämpning och utveckling av kunskaper och erfarenheter från grundutbildningen. AT ska bestå av utbildning samt läkararbete under professionellt ansvar. AT ska ge tillfälle till både yrkesmässig och personlig utveckling. I läkarorganisationernas kommentar till detta stycke framhålls att: Med tanke på den korta tid som står till buds bör AT i varje enskilt fall planeras med utgångspunkt från den enskilda individens bakgrund, förutsättningar och kompetens. Fokus ska ligga på målbeskrivningen där helheten inte får gå förlorad genom verksamhetens krav under respektive tjänstgöringsavsnitt. 5 AT-läkaren ska ges förutsättningar för att kunna utöva läkaryrket i enlighet med 8
vetenskap och beprövad erfarenhet, kravet på sakkunnig och omsorgsfull vård och behandling, inom sjukvården vedertagna etiska värderingar, och de lagar och förordningar som reglerar yrket. AT-läkaren ska också ges förutsättningar för att kunna medverka i utvärdering, utveckling och förbättring av sjukvårdsverksamheten. Ledarskap och utvecklingsarbete 6 föreskriver: AT-läkaren skall under hela sin tjänstgöring regelbundet beredas möjlighet att delta i arbetsledning och ges inblick i administrativa rutiner, såsom verksamhetsplanering och uppföljning samt formerna för medbestämmande. AT-läkaren skall vidare uppmanas att medverka i kompetensutveckling på arbetsplatsen. I Sveriges läkarförbunds skrift Ledarskap under läkares utbildning (utdrag finns i Utbildningsbok AT kap. 10) står följande att läsa: Läkares främlingsskap gentemot organisationen är ett generellt bekymmer. Organisatorisk anknytning är en av de viktiga grundbultarna i en ny professionell identitet. En god handledning och kontinuerlig feedback är helt avgörande för om nya generationer läkare skall utvecklas mot det målet. I skriften föreslås som en metod att nå kontakt med organisationen att AT-läkaren träffar nyckelpersoner t ex sjukhusdirektören. Man kommenterar ytterligare: De lokala läkarföreningarna och SYLF bör under AT-perioden presentera det grundfackliga arbetet samverkansavtal och liknande. På vissa håll i landet har kurser med yrkesrollsorienterande innehåll erbjudits AT-läkare. Detta är ett föredöme som bör bli standard inom samtliga landsting. Teoretisk utbildning 7 AT-läkaren ska beredas tillfälle att bedriva teoretiska studier, delta i kurser, konferenser och liknande. Litteraturstudier och kursdeltagande ska planläggas av AT-läkaren i samråd med den personliga handledaren. Generell handlingsplan 8 föreskriver att arbetsgivaren, med målbeskrivningen som grund, ska utforma en generell handlingsplan för AT. Syftet med den generella handlingsplanen är, att garantera att målbeskrivningen uppfylls. Handledning 9 Den handledning av AT-läkaren som arbets- givaren svarar för skall fullgöras dels av en specialistkompetent läkare under varje tjänstgöringsavsnitt (personlig handledare), dels av någon annan befattningshavare med ett övergripande ansvar för AT-läkarens sammanhållna kompetensutveckling (huvudhandledare). Huvudhandledare och AT-läkare ska i samråd utforma en skriftlig handlednings- och tjänstgöringsplan. AT-läkaren ska tillsammans med den personliga handledaren och huvudhandledaren ges möjlighet att regelbundet utvärdera sin tjänstgöring. 9
Arbetsgivaren ska eftersträva kontinuitet mellan handledare och AT-läkare. Uppfyllelse av målbeskrivningen 10 Efter fullgjord AT ska AT-läkaren uppfylla målbeskrivningens allmänna mål. Efter varje fullgjort tjänstgöringsavsnitt ska AT-läkaren uppfylla de mål som gäller för avsnittet och det åligger ansvarig verksamhetschef att skriftligen intyga detta. Läkarorganisationernas kommentar till paragrafen anger att samråd är viktigt, särskilt idag då tjänstgöringen kan vara uppdelad på olika kliniker inom respektive avsnitt. Förordningen anger att AT ska avslutas med ett kunskapsprov. Den muntligapraktiska delen av provet kan ersättas med sit-in, som genomförs under varje huvudavsnitt tillsammans med den personliga handledaren. Läkarorganisationernas allmänna kommentar Det är viktigt att AT-läkarens utbildningsbehov accepteras och inte blir eftersatt på grund av krav på hög sjukvårdsproduktion eller vid bemanningsproblem. Detta betyder att AT-läkaren själv i samråd med handledare och verksamhetschef bör överväga hur arbetet ska planeras med hänsyn till rimligt behov av tid för personlig handledning, egen refl ektion, litteraturläsning och rådfrågning. Tid måste också finnas för patientrelaterat administrativt arbete samt för deltagande i handledd jourverksamhet. Enligt Socialstyrelsens föreskrift är alltså AT en målstyrd ej tidsstyrd utbildningstjänst med specifika krav på handledning. Läkarorganisationerna betonar det individuella perspektivet som nödvändigt för att uppnå målen i AT. 10
Bilaga 2. Mål och former för mentorsverksamheten vid Örebro läns landsting Mål och former för mentorsverksamheten vid Örebro läns landsting Mål Stärka AT-läkaren i hans/hennes personliga och professionella utveckling till legitimerad läkare samt att stärka AT-läkarens trygghetskänsla på arbetsplatsen. Metod En grupp av AT-läkare erbjuds kontakt med erfarna läkare (mentorer) för reflektion och erfarenhetsutbyte utifrån begreppen etik, moral och professionalism. Gruppens storlek bör vara 4-7 personer. Mötestid 1-2 timmar per gång. Studierektorn utser två mentorer till varje grupp: en sjukhusläkare och en primärvårdsläkare, en man och en kvinna. Mentorer och AT-läkare träffas första gången 1-2 månader efter tjänstgöringens början. Gruppen träffas en gång per månad under tre månader. Därefter gör man upp om hur man ska fortsätta sina kontakter. Förutsättningar Mentorn bör inte vara direkt involverad i ATläkarens tjänstgöring. Deltagandet är frivilligt. Den mentor eller AT-läkare som vill avbryta kontakten ska meddela detta till studierektorn. Uppstår problem i kontakterna skall studierektorn kontaktas. Träffarna räknas som arbetstid för både AT-läkaren och mentorn. Avtalade tider respekteras. 11
www.orebroll.se Postadress: Örebro läns landsting, Produktionskansliet, Box 1613, 701 16 Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: orebroll@orebroll.se Telefon 019 602 70 00, telefax 019 611 81 32