Notarietjänstgöringens

Idéskiss till Notarietjänstgöringens innehåll DV-rapport 2003:5

Domstolsverkets publikation: 2003:5 Produktionsår: 2003 Titel: Idéskiss till notarietjänstgöringens innehåll.

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Bakgrund... 7 1.1 Projektets genomförande...8 1.2 Rapportens upplägg...9 2 Bestämmelser om notariemeriteringen...10 3 Notarienämndens uppgift...12 4 Tillsättandet av notarier...13 5 Notarienämndens och regeringens uttalanden angående syftet med tjänstgöringen...15 5.1 Juristkarriärer med krav eller önskemål på notariemeritering... 16 6 Vem bär ansvaret för notariens tjänstgöring...17 7 Arbetet på domstol...18 7.1 De senaste årens utveckling... 18 7.2 Allmänt om arbetet som notarie... 18 7.3 Arbetet som tingsnotarie... 19 7.3.1 Exempel på notarietjänstgöring i tingsrätt med större organisatoriska enheter och nya arbetsformer... 21 7.4 Arbetet som länsrättsnotarie... 22 7.4.1 Exempel på notarietjänstgöring i länsrätt med större organisatoriska enheter och nya arbetsformer... 23 7.5 Kombinerad notarietjänstgöring i tingsrätt och länsrätt... 24 7.6 Arbetstid och övertidstjänstgöring... 26 7.7 Betyg... 27 8 Överväganden - Hur skall notarietjänstgöringen utformas?...29 8.1 Inledning... 29 8.2 Tydliga mål med notarietjänstgöringen... 30 8.3 Arbetsorganisation... 31 8.4 Arbetsuppgifter... 34 8.4.1 Arbetsuppgifter allmänt... 34 8.4.2 Arbetsuppgifter tingsnotarier... 36 8.4.3 Arbetsuppgifter länsrättsnotarier... 37 8.5 Introduktion... 38 8.6 Handledning... 40 8.7 Fadderverksamhet... 41 8.8 Uppföljningssamtal... 41 8.9 Arbetsbördan... 43 8.10 Övriga arbetsmiljöfrågor... 44 8.11 Kompetensutveckling... 45 8.11.1 Kompetensutveckling - Internt på domstolen... 46 8.11.2 Kompetensutveckling - Centralt Domstolsverket... 46 9 Hur går vi vidare?...48 1 (48)

Innehållsförteckning bilagor Bilaga 1 - Projektdirektiv... 2 Bilaga 2 Sändlista enkäter... 6 Bilaga 3 Enkätsvar, presumtiva arbetsgivare där något formellt krav på notariemeritering inte finns9 Bilaga 4 Enkätsvar, presumtiva arbetsgivare där formellt krav på tingsmeritering finns... 22 Bilaga 5 Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt... 31 Bilaga 6 Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid länsrätt... 34 Bilaga 7 16-18 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion... 37 Bilaga 8 19-21 förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion... 44 Bilaga 9 Avtal om arbetstidens förläggning vid Göteborgs tingsrätt.... 46 Bilaga 10 Nacka tingsrätts arbetsbeskrivning för notarier... 48 Bilaga 11 Förslag till innehåll i notariepärm för tingsnotarier... 55 Bilaga 12 Förslag till innehåll i notariepärm till länsrättsnotarier... 57 Bilaga 13 Stockholms tingsrätt arbetsgivarpolicy... 58 Bilaga 14 Sammanställning av Domstolsverkets centrala kurser för notarier... 59

Sammanfattning Notarietjänstgöringen syftar till att ge unga jurister en värdefull inkolning i juridiskt arbete för fortsatt tjänstgöring inom främst rättsväsendet. Regeringen har uttalat att notarietjänstgöringen bör utformas så att de bästa juristerna även i framtiden skall se notarietjänstgöringen som ett attraktivt alternativ. För att detta skall kunna ske måste notarietjänstgöringen bl.a. ha ett högt meritvärde för presumtiva arbetsgivare efter notariemeriteringen. Detta kan tjänstgöringen bara få om notarierna utvecklas på ett positivt sätt under tjänstgöringstiden, både yrkesmässigt och personligt. För att så skall ske måste utgångspunkten för notarietjänstgöringen vara att notariernas kompetens utnyttjas på bästa sätt i verksamheten. Notarierna måste tilldelas adekvata och kvalificerade arbetsuppgifter. Vidare är det viktigt att notariernas tjänstgöring blir mer enhetlig över landet. Idag har lokala variationer utvecklats och utvecklas vid de drygt nittio underrätterna beroende på de olika förutsättningarna som finns. Mot denna bakgrund har denna idéskiss för hur tjänstgöringen bör vara utformad tagits fram. I kapitel 8 i idéskissen behandlas faktorer eller moment som påverkar notarietjänstgöringen. För vissa av dessa har förslag givits för att förbättra notarietjänstgöringen. Nedan redovisas den sammanfattning (med vissa tillägg) av överväganden som inleder varje avsnitt i kapitel 8 Överväganden Hur skall notarietjänstgöringen utformas samt en sammanfattning av kapitel 9, Hur går vi vidare? Inledning (Kapitel 8.1 sid. 29) Syftet med notarietjänstgöringen är att bereda notarier en allsidig utbildning. Tjänstgöringen skall även tillgodose ett arbetskraftsbehov vid domstolen. Notarierna är då en viktig del av beredningsorganisationen. Med andra ord skall tjänstgöringen ge notarien en praktisk inskolning i juridiskt arbete samtidigt som notarien tillsammans med övrig personal skall verka för att uppfylla domstolens verksamhetsmål. Lagmannen ansvarar såsom chef för notarietjänstgöringen. Tydliga mål med notarietjänstgöringen (Kapitel 8.2 sid. 30) Det bör finnas klart uppställda mål med notarietjänstgöringen. Målet med notarietjänstgöringen bör vara att notarien utvecklas under arbetet både yrkesmässigt och personligt så att han eller hon i det praktiska arbetet uppnår goda resultat inom följande områden. Skicklighet, omdöme, arbetsförmåga, förmåga att utrycka sig i tal och skrift, noggrannhet och ordning samt samarbetsförmåga. Med skicklighet avses säkerhet och snabbhet i arbetet samt förmåga att sätta sig in i nya arbetsuppgifter och omsätta sina juridiska kunskaper i arbetslivet samt faktiska yrkeskunskaper såsom att analysera och rättsutreda. Begreppet omdöme står i detta sammananhang för graden av allmän mognad och sunt förnuft hos notarien. Arbetsförmåga är notariens intresse, energi och prestationsförmåga samt uthållighet och förmåga att vid arbetsanhopning öka arbetstakten utan att kravet på säkerhet i arbetet eftersätts. Förmågan att uttrycka sig i tal bedöms utifrån hur tydligt och klart notarien kan 3 (48)

muntligen presentera, förklara och bemöta problem, omständigheter, fakta etc. Förmågan att uttrycka sig i skrift innebär att skriva tydligt och klart på ett vårdat språk. Med noggrannhet och ordning avses samvetsgrannhet, ordningssinne och tillförlitlighet. Samarbetsförmåga är förmågan att åstadkomma ett gott samarbete med såväl över-, sido- och underordnade som med andra myndigheter samt därutöver notariens uppträdande mot allmänheten. De krav domstolarna ställer på notarierna samt de uppställda målen måste klart tydliggöras för notarierna. Arbetsorganisation (Kapitel 8.3 sid. 31) Genom förändrade arbetsorganisationer kan notarieutbildningens kvalitet öka. Enhetliga rutiner bör finnas på domstolen. Verksamhetsplanering på arbetslagsnivå bidrar till att notarierna (och andra) blir medvetna om vad som förväntas av dem. Notarienämndens allmänna råd avseende tjänstgöringsstationer behöver revideras. Arbetsuppgifter allmänt (Kapitel 8.4.1 sid. 34) Notarierna måste tilldelas adekvata och kvalificerade arbetsuppgifter. Samtliga domstolar bör upprätta en utbildningsplan, som är relativt detaljerad. Förslagsvis bör Notarienämnden i sina upprättade föreskrifter nämna att så bör ske. I utbildningsplanen bör framgå vilka mål som finns med notarietjänstgöringen samt vilka arbetsuppgifter och moment som notarierna kommer att genomgå. Om det är möjligt är det också lämpligt om det i utbildningsplanen framgår när i tiden domstolen har som målsättning att tilldela de olika arbetsuppgifterna och momenten till notarierna (givetvis med reservation för notariernas individuella förutsättningar) samt om vissa arbetsuppgifter och moment kommer att minska i omfattning efter en tids tjänstgöring. Även domstolens policy och rutiner vad gäller introduktion, handledning, fadderverksamhet, uppföljningssamtal, arbetsmiljöfrågor samt kompetensutveckling bör klart framgå av utbildningsplanen. Efter notariemeriteringen bör notarierna vara generalister och bör kunna skriva, föredra, rättsutreda och analysera samt ha erhållit en god insyn i hur en domstol arbetar både internt och externt. I rapporten finns exempel på moment och arbetsuppgifter som notarierna bör ha genomgått. Det bör utredas om det är lämpligt att genomföra en kombinerad tjänstgöring i länsrätt och tingsrätt även om domstolarna inte har gemensam lagman. Introduktion (Kapitel 8.5 sid. 38) Samtliga domstolar bör ha rutiner för att innan tjänstgöringens början hälsa den nya notarien välkommen till sin arbetsplats. Domstolsverket bör i samarbete med domstolarna arbeta fram en broschyr där notariernas roll och uppgifter framgår. Broschyren bör kunna användas dels som introduktionsmaterial till notarierna, dels som informationsmaterial för att marknadsföra vad notariemeriteringen innebär. Samtliga domstolar bör ta fram en väl genomarbetad introduktionsplan för notarierna. 4 (48)

Vid varje byte av arbetslag eller tjänstgöringsstation bör notarien få en viss introduktion och ett planeringssamtal bör alltid hållas. En notariepärm bör upprättas där lämpliga och viktiga dokument för notarierna som t.ex. rutiner och mallar samlas. Notariepärmen bör finnas på ett lättillängligt ställe som t.ex. en egen sida eller mapp på domstolens intranät. Handledning (Kapitel 8.6 sid. 40) All personal i domstolen bör ta ansvar för alla notariers utveckling och dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter. Det bör finnas en utsedd handledare till notarien. Handledningsansvaret kan växla. Handledningen måste vara tydlig och handledarens uppgifter skall klart framgå. Handledarens uppgift bör bl.a. vara att introducera eller se till att notarien blir introducerad i de arbetsrutiner som gäller i arbetsgruppen, informera om vilka krav som ställs på notarien, ge återkoppling om notariens arbetsprestationer och vara den som notarien kan vända sig till med allehanda frågor. Reglering över att handledare skall utses bör införas i Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd. Fadderverksamhet (Kapitel 8.7 sid. 41) Viktigare än ett formaliserat faddersystem är att man vid domstolen har en kultur som innebär att man hjälper andra, särskilt nyanställda. I första hand är det ett chefsansvar att arbeta fram en sådan kultur men det är också ett medarbetaransvar. Uppföljningssamtal (Kapitel 8.8 sid. 41) Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd i fråga om uppföljningssamtal bör revideras. Notarien bör erhålla minst ett uppföljningssamtal efter halva tiden i arbetslaget eller på tjänstgöringsstationen samt ett när notarien lämnar arbetslaget eller tjänstgöringsstationen. Återkopplingen till notarien måste ges i form av konstruktiv kritik, både positiv och negativ. Det är viktigt att någon obehaglig överraskning inte uppkommer för notarierna i samband med erhållandet av slutbetyget. I samband med att notarien byter arbetslag eller tjänstgöringsstation bör återkoppling ges inom samtliga områden som betyg ges i. Arbetsbördan (Kapitel 8.9 sid. 43) Notariernas arbetsbörda måste vara rimlig. För att komma till rätta med övertidsarbetet krävs bl.a. ett aktivt och tydligt ledarskap och ett starkt handledarskap samt att notarierna själva vågar säga ifrån när arbetsbelastningen blir för hög. En arbetsorganisation med mer lagarbete medför att förutsättningarna för planeringen av arbetsfördelningen förbättras. Detta bör i sin tur leda till mindre övertidsarbete för notarierna. 5 (48)

Övriga arbetsmiljöfrågor (Kapitel 8.10 sid. 44) För att förändra arbetsmiljön för notarierna i en positiv riktning krävs ett bra ledarskap. Alla medarbetare har ett ansvar för arbetsmiljön. Kompetensutveckling (Kapitel 8.11 sid. 45) Kompetensutveckling sker i huvudsak genom det praktiskt arbetet men också genom, interna, centrala och regionala utbildningar, studiebesök, studier av litteratur och tidskrifter och inte minst i diskussioner med erfarna medarbetare. Domstolarna bör sträva efter att stimulera till att det finns en kultur där personalen utbyter och för över kunskap/kompetens från medarbetare till medarbetare. Kompetensutveckling - Internt på domstolen (Kapitel 8.11.1 sid. 46) De erfarenheter och kunskaper som notarien får genom det vardagliga arbetet på domstolen utgör basen i notarieutbildningen. Denna bas behöver kompletteras med viss renodlad intern undervisning. Kompetensutveckling - Centralt Domstolsverket (Kapitel 8.11.2 sid. 46) Det utbildningspaket som Domstolsverket tillsammans med representanter från domstolarna har arbetat fram för notarierna är att anses som obligatoriska. Det är domstolens uppgift att se till att notarien deltar i utbildningen. Domstolsverket planerar att arbeta fram mer detaljerade kursbeskrivningar som kan skickas ut till domstolarna. Hur går vi vidare? (Kapitel 9 sid. 48) Rapporten kommer att spridas till domstolarna och andra intressenter. Domstolarna bör se över notariernas tjänstgöring på domstolen för att se om förändring avseende tjänstgöringen bör göras. Notarienämnden bör se över föreskrifterna. Domstolsverket bör ta fram det informationsmaterial som föreslås. Vidare planerar Domstolsverket att arbeta fram mer detaljerade kursbeskrivningar som kan skickas ut till domstolarna för att dessa skall få bättre information om vad notarierna lärt sig på varje kurs. 6 (48)

1 Bakgrund Notarietjänstgöringen syftar till att ge unga jurister en värdefull inskolning i juridiskt arbete för fortsatt tjänstgöring inom främst rättsväsendet. Den utgör ett viktigt komplement till den utbildning som förvärvats genom universitetsstudierna. Tjänstgöringens innehåll regleras av notarieförordningen (1990:469) och förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion, förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion samt Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt respektive länsrätt. Även om det finns centrala regler för innehållet och genomförandet av notarietjänstgöringen så har lokala variationer utvecklats och utvecklas vid de drygt nittio underrätterna beroende på de olika förutsättningar som finns t.ex. i fråga om underrättens storlek. På vissa domstolar får notarierna i stor omfattning regelmässigt förordnanden att bereda och handlägga mål på eget ansvar medan detta är sällsynt på andra domstolar. Från Juseks sida har framförts att notarierna på tingsrätterna i stor utsträckning måste arbeta övertid. På länsrättssidan är inte det förhållandet lika påtagligt. En viktig del i reformarbetet inom domstolsväsendet är att renodla domarrollen. Detta får även följdverkan på notariernas uppgifter. Omorganisationen av fastighetsinskrivningsverksamheten till endast sju tingsrätter och bouppteckningsverksamhetens övergång till skatteförvaltningen förändrar också till viss del notariernas tjänstgöring på tingsrätterna. En viktig utgångspunkt för notarietjänstgöringen är att notariernas kompetens utnyttjas på bästa sätt i verksamheten. Mot denna bakgrund och de skillnader i notarietjänstgöringens innehåll som finns samt med hänsyn till dels syftet med notarietjänstgöringen, dels de organisatoriska förändringar som skett är det angeläget att en idéskiss för hur tjänstgöringens innehåll tas fram. Syftet med projektet har således varit att ta fram en idéskiss för hur notarietjänstgöringen bör vara utformad. Idéskissen skall enligt direktiven utformas med utgångspunkt från att tjänstgöringen skall bli mer enhetlig över landet, att tjänstgöringens utbildningsinslag bör tydliggöras genom att det klargörs vilka arbetsuppgifter som bör ingå i tjänstgöringen, att tjänstgöringens innehåll skall utformas så att det skapas likvärdighet mellan tjänstgöring på tingsrätt och länsrätt vid rekrytering av fiskaler till hovrätt och kammarrätt samt att notariernas tjänstgöring skall kunna fullgöras inom ramen för de regler och avtal som gäller för anställda inom domstolsväsendet. Av direktiven, bilaga 1, framgår de givna projektmålen. Huvudmålet är att ta fram en idéskiss som skall innehålla förslag om var tyngdpunkten i tjänstgöringen bör ligga samt vad notarierna bör arbeta med under olika skeden och vilka befogenheter och ansvar som notarierna bör anförtros för att de ovan angivna syftena tillgodoses. 7 (48)

Domstolsverkets ambition har varit att idéskissen skall kunna användas vid lagmännens planering och utformning av notariernas tjänstgöring på respektive domstol. Domstolsverket har tidigare i år lämnat ett förslag till regeringen att öppna möjligheten för hovrätter och kammarrätter att anställa notarier. Detta förslag bereds för närvarande i regeringskansliet. Denna idéskiss har begränsats till att avse den tjänstgöring som sker i tingsrätt och länsrätt. 1.1 Projektets genomförande Projektet har haft en projektorganisation bestående av en styrgrupp, arbetsgrupp och en referensgrupp. Styrgruppen har bestått av: Chefsjuristen Charlotte Brokelind Enhetschefen Monica Dahlbom Enhetschefen Birgitta Holmgren Personalchefen Elisabeth Thoor Projektgruppen har bestått av: Rådmannen Britt Björneke Personalhandläggaren Richard Ekstrand Hovrättsassessorn Anna Witte Notarien Susanne Berens Chefsrådmannen Ingrid Fenborn Rådmannen Björn Johansson Lagmannen Ylva Johansson Rådmannen Anders Mattsson Rådmannen Gerd Möllers Referensgruppen har bestått av: Advokaten Mats Bendrik Hovrättslagmannen Olof Forssberg Domstolssekreteraren Elisabeth Grunnon Lagmannen Rune Nygren Kammarrättslagmannen Susanne Nylund Utbildningschefen Maud Pihlqvist Lagmannen Jan Warén Professorn Peter Westberg Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket Domstolsverket, Projektledare Jusek Stockholms tingsrätt Länsrätten i Västerbottens län Länsrätten i Västernorrlands län, Ångermanlands tingsrätt, Notarienämnden Länsrätten i Skåne län Göteborgs tingsrätt Advokatsamfundet Svea hovrätt ST-domstol Länsrätten i Dalarnas län Kammarrätten i Stockholm Riksåklagaren Halmstads tingsrätt Lunds universitet I projektet har förordningar, instruktioner och anvisningar avseende notarietjänstgöringen och arbetsorganisationer studerats. Tidigare genomförda utredningar i fråga om bl.a. notarietjänstgöringen samt tidigare genomförda och redovisade enkäter där notariernas arbetssituation berörts har gåtts igenom. Utbildningsplaner för notarierna från ett flertal domstolar samt domstolarnas arbetsorganisationer har studerats. Vidare har uppgifter avseende notariernas tjänstgöring inhämtats från ett flertal domstolar. Enkätundersökningar har genomförts. Enkäterna har riktats till presumtiva arbetsgivare såsom mottagare av notarier. En enkät har riktats till presumtiva ar- 8 (48)

betsgivare där något formellt krav på notariemeritering inte finns (totalt 64 enkäter) och en till presumtiva arbetsgivare där notariemeritering utgör ett formellt krav för anställning (totalt 26 enkäter). Av bilaga 2 framgår till vem enkäterna utsänts och i bilaga 3 och 4 redovisas de svar som inkommit. På enkäten riktad till presumtiva arbetsgivare där ett formellt krav på notariemeritering inte finns svarade 26 arbetsgivare och på enkäten riktad till presumtiva arbetsgivare där ett formellt krav på notariemeritering finns för anställning svarade 20 arbetsgivare. Styrgruppsmöten, arbetsgruppsmöten och ett referensgruppsmöte har hållits. 1.2 Rapportens upplägg I rapporten redovisas bestämmelser om notariemeriteringen, Notarienämndens uppgifter, tillsättandet av notarier, Notarienämndens och regeringens uttalande angående syftet med tjänstgöringen, vem bär ansvaret för notariens tjänstgöring och arbetet på domstol. Därefter följer ett kapitel med överväganden där olika faktorer eller moment behandlas som påverkar notarietjänstgöringen. För vissa av dessa har förslag givits för att förbättra notarietjänstgöringen. I rapportens sista kapitel redovisas förslag på hur vi går vidare med det fortsatta arbetet för att förbättra notarietjänstgöringen. 9 (48)

2 Bestämmelser om notariemeriteringen Bestämmelser om notariemeritering finns i notarieförordningen (1990:469), förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion (tingsrättsinstruktionen) och förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion (länsrättsinstruktionen). Vidare har Notarienämnden utfärdat föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöringen (se bilaga 5, Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt och bilaga 6, Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid länsrätt). Notarietjänstgöring fullgörs efter juris kandidatexamen eller juristexamen och fullgörs under en tid av två år. Notarietjänstgöringen kan ske på tingsrätt eller länsrätt eller båda slagen av domstolar. Vid tjänstgöring på båda slagen av domstolar är tjänstgöringstiden två år och sex månader. Även tjänstgöring hos annan arbetsgivare kan få tillgodoräknas som notarietjänstgöring. Sådan utbytestjänstgöring kan fullgöras vid statlig myndighet för närvarande sker sådan vid kronofogdemyndighet, Riksskatteverket, Allmänna reklamationsnämnden, Justitiedepartementet och hos Justitiekanslern. Föreskrifter härom har utfärdats av Notarienämnden. Utbytestjänstgöringen skall alltid ligga i tiden före all domstolstjänstgöring. Efter särskild prövning får även annan tjänstgöring hos en annan arbetsgivare som har ett allmänt juridiskt värde samt ett värde för fortsatt arbete vid tingsrätt eller länsrätt och som fullgjorts efter juristexamen tillgodoräknas som notarietjänstgöring. En förutsättning är dock att arbetet skett under ledning av annan erfaren jurist. Den längsta tid som då får tillgodoräknas är sex månader. Exempel på sådan annan tjänstgöring är arbete på advokatbyrå, arbeta på statlig eller kommunal myndighet på juristbefattning, föredragande på länsrätt, bankjurist och arbete på juridisk avdelning på privata bolag. Enligt 5 notarieförordningen (1990:469) förvärvas notariemeritering av den som på ett tillfredsställande sätt fullgör notarietjänstgöringen. Notarien skall därvid ha utfört domaruppgifter som avses i 17 och 18 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion eller 20 och 21 förordningen (1996:382) med länsrättsinstruktion (paragrafernas lydelse samt 16 tingsrättsinstruktionen och 19 länsrättsinstruktionen finns i bilaga 7 och 8). Även i Notarienämndens föreskrifter framgår att notarierna skall utföra domargöromål enligt dessa paragrafer. Detta innebär följande. Alla tingsnotarier bör ha handlagt ärenden/mål som rör Inregistrering av bodelningshandlingar Äktenskapsförord Gåvor mellan makar Otvistiga ärenden om förmyndarskap eller godmanskap Bötesmål Konkursärenden Mål om äktenskapsskillnad, vårdnad om barn och barns boende som har inletts genom gemensam ansökan Ärende enligt lagen om felparkeringsavgift Otvistiga ärenden enligt lagen om domstolsärenden 10 (48)

Förberedelse i tvistemål där förlikning om saken är tillåten samt vid huvudförhandling som hålls i förenklad form Huvudförhandling i vissa FT-mål Besluta om avskrivning i tvistemål Meddela tredskodom, dom i anledning av talan som medgivits eller eftergivits och stadfästa förlikning Alla länsrättsnotarier bör ha handlagt mål som rör Återkallelse av körkort, körkortstillstånd eller traktorkort Återbetalning av studiemedel eller studielån Bistånd enligt socialtjänstlagen Fråga av betydelse för inkomstbeskattning, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet Andra mål som av enkel beskaffenhet som inte kräver särskild erfarenhet Notarietiden om tjänstgöringstiden är två år - förlängs om notarien är frånvarande fler än 24 arbetsdagar av annan anledning än semester under tjänstgöringen. Detta kan bli aktuellt vid t.ex. föräldraledighet, värnpliktstjänstgöring eller ledighet för studier. Notariemeritering har den förvärvat som på ett tillfredsställande sätt fullgjort notarietjänstgöringen. I 6 notarieförordningen regleras att bevis om notariemeritering utfärdas av den domstol där tjänstgöringen avslutats. Av beviset skall framgå hos vilka arbetsgivare och under vilken tid anställningen varat. 11 (48)

3 Notarienämndens uppgift Notarienämndens uppgift regleras i 12 notarieförordningen. Av paragrafen framgår att Notarienämnden har till uppgift att avgöra ärenden som överklagas till nämnden, ge föreskrifter för notarietjänstgöring och notariemeritering, fullgöra vad regeringen i övrigt bestämmer. Domstolsverket sköter kansligöromålen åt nämnden, som i övrigt är fristående från verket. Ärendena avgörs efter föredragning och Domstolsverket svarar för beredning och föredragning av ärendena. Beslut om antagning till notarietjänstgöring och beslut i ärenden enligt 3-5 notarieförordningen får överklagas till Notarienämnden. Notarienämnden sammanträder ca 4-5 gånger per år. Eftersom Notarienämnden har till uppgift att ge föreskrifter för notarietjänstgöring och notariemeritering har Notarienämnden vartannat år gjort inspektionsresor till underrätterna för att få en uppfattning om hur notarietjänstgöringen fungerar ute på domstolarna och om Notarienämndens föreskrifter följs. Vid inspektionsresorna till domstolarna har Notarienämnden träffat och intervjuat lagmannen, rådmännen, notarierna och den utbildningsansvarige på domstolen. Efter besöket på domstolen upprättas minnesanteckningar och Notarienämnden har, vid behov, hänvisat till andra domstolar som har bra rutiner. Några sanktionsmedel när föreskrifterna inte följs finns inte. 12 (48)

4 Tillsättandet av notarier Som tidigare redogjorts för fullgörs notarietjänstgöringen efter juris. kandidatexamen eller juristexamen. Efter fullgjord examen skall studenterna enligt målbeskrivning i 9 högskolelagen (SFS 1992:1434) och punkt 16 högskoleförordningens examensordning (SFS 1993:100, bilaga 2) erhållit följande kunskap. 9 Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Punkt 16. För att erhålla juris kandidatexamen skall studenterna ha förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma ifråga för anställning som domare och verksamhet som advokat, förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män, fått insikt i sådana ämnesområden, t.ex. rättshistoria, allmän rättslära och ekonomi, som kan vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna. Högskoleverket (HSV) konstaterar i sin rapport (2000:1) att examensfrekvensen för de juridiska utbildningarna är låg vid alla lärosäten. Av de studenter som påbörjar en juris kandidatexamen är det inte vid något lärosäte mer än 60 procent som avlägger en hel examen och i flera fall långt färre. Andelen studenter som avbryter studierna är mycket hög. Exempelvis slutar 30 procent av studenterna vid Göteborgs universitet redan under första året. Förhållandet är liknande vid de andra lärosätena. Ett annat mått på den dåliga genomströmningen är att studietiden för juris kandidatutbildningarna i många fall är betydligt längre än den avsedda. Av dem som avlägger examen vid Göteborgs universitet tar ca 25 procent ut sin examen efter fyra och ett halvt år. Vid Stockholms universitet är endast 28 procent färdiga efter fem år. Vid Uppsala universitet är cirka 40 procent av studenterna färdiga först efter fem och ett halvt år. Fördröjningen kan enligt HVS ha många orsaker, men en viktig förklaring är sannolikt att många studenter har vän- 13 (48)

tat med att tentera för att få bättre resultat och därmed bättre förutsättningar att antas till notarietjänstgöring. HSV konstaterar att det förhållandet att en övervägande majoritet av studenterna kan komma ifråga för notarietjänstgöring leder till en anmärkningsvärd betygshets, vilket medför att många studenter säger sig uppleva en känsla av otillräcklighet, som kan inverka menligt å studier och hälsa. Betygshetsen kan också leda till att många studenter hoppar av sina studier och att lärosätena möter studenter som inte i rimlig omfattning tillgodogör sig ett vetenskapligt förhållningssätt. Den medför vidare en förlängd studietid. Antalet examinerade juris kandidater är ca 1000 per år. Domstolsverket har under senare år anställt ca 400 notarier per år. Eftersom de flesta studenter är intresserade av att erhålla notariemeritering är konkurrensen om tjänstgöringsplatserna hård. Notarier anställs av Domstolsverket efter de sökandes examensbetyg och sidomeriter. I det urvalssystem som tillämpas vid anställning av notarier är examensbetygen den viktigaste och tyngst vägande meriten. Vidare pågår nu även en försöksverksamhet med intervjuförfarande som ett komplement till övriga meriter vid anställning. Ett knappt 30-tal domstolar deltar i försöksverksamheten, huvudsakligen mindre domstolar. De domstolar som vill intervjua sökanden innan anställning kan anmäla detta till Domstolsverket som sedan tar ut fem sökanden för intervju som domstolarna själva håller. Denna försöksverksamhet har tillkommit efter ett förslag från en arbetsgrupp tillsatt av Domstolsverket som bl.a. hade till uppdrag att överväga om Domstolsverkets urvalsmetoder vid rekrytering kunde ändras (DV-rapport 2001:4). Någon utvärdering av försöksverksamheten är ännu inte gjord eftersom den bara pågått en kort tid. Under projektarbetet har från vissa håll framhållits att ett intervjuförfarande bedöms vara tids- och resurskrävande. Detta kan vara orsaken till att intresset från domstolarna att tillämpa intervjuförfarande inte varit så stort. En annan orsak kan vara att domstolarna anser att ett intervjuförfarande inte tillför så mycket eftersom de redan idag får mycket duktiga notarier som uppfyller domstolarnas förväntningar. 14 (48)

5 Notarienämndens och regeringens uttalanden angående syftet med tjänstgöringen I Notarienämndens föreskrifter och allmänna råd för notarietjänstgöring vid tingsrätt och länsrätt, båda antagna den 26 januari 1998, anges att Notarietjänstgöring vid tingsrätt/länsrätt syftar till att bereda notarien en allsidig utbildning och skall tillgodose ett arbetskraftsbehov vid tingsrätten/länsrätten. Föredragande statsråd har i prop. 1989/90:100 med förslag till statsbudget för budgetåret 1990/91 bil 4, s. 67 sagt följande om notarietjänstgöringen. Jag har tidigare varit inne på betydelsen av att notarierna såväl i domstolsarbetet som i arbetet vid en utbytesmyndighet ges adekvata och utvecklande arbetsuppgifter. Visserligen kan man inte bortse från att notarien under notariemeriteringen inte bara genomgår en praktisk utbildning utan också utför viktigt arbete för den domstol eller den myndighet där notarien tjänstgör. Jag anser ändock att det kan finnas skäl att i framtiden ge utbildningsmomentet en mera framträdande roll utan att det egentligen bör medföra någon nackdel ur effektivitetssynpunkt. Vad särskilt gäller tjänstgöringen i domstol är det från utbildningssynpunkt mest värdefulla inslaget den erfarenhet som notarien i arbete på en domarrotel får av hur man bereder och handlägger målen, hur man praktiskt löser juridiska problem och hur man skriver domar, beslut och protokoll. Tyngdpunkten i notarietjänstgöringen bör därför ligga på denna typ av arbete och på att på eget ansvar utföra domargöromål. Detta ställer naturligtvis stora krav på de domare som arbetar i domstolen. Samtidigt bör det utbyte som ett nära samarbete med yngre jurister ger vara värdefullt och vara inspirerande även för de ordinarie domarna. I budgetpropositionen 2000/01:1 sägs följande. Notariekåren utgör en värdefull resurs i våra domstolar. Notariesystemet bör därför bevaras och utvecklas. Notarien kommer att utgöra en del av basen i den utbyggda beredningsorganisation som är nödvändig i domstolarna i framtiden. Det är därför viktigt att det pågående förändringsarbetet inte leder till att antalet notarieanställningar minskar. Det mesta talar för att framtidens domstolar får ett ökat behov av notarier och andra jurister för att åstadkomma en än högre kvalitet i verksamheten och för att göra nödvändig renodling av domarnas arbetsuppgifter möjlig. I Regeringens skrivelse 2000/01:112 Reformering av domstolsväsendet - information och uppföljning av handlingsplanen s. 18 anförs följande. Regeringen anser att innehållet i notarietjänstgöringen bör utformas så att de bästa juristerna även i framtiden skall se notarietjänstgöringen som ett attraktivt alternativ. Den utbildning som notarier i tingsrätten och länsrätt erbjuds är, för att peka på ett område, inte tillräcklig. 15 (48)

5.1 Juristkarriärer med krav eller önskemål på notariemeritering Notariemeriteringen utgör för närvarande ett formellt krav för tillträde till vissa juristkarriärer såsom domarbanan, åklagarbanan och kronofogdebanan. För andra juristkarriärer är det inte ett formellt krav men har ett högt meritvärde. I den enkätundersökning som projektet låtit göra, riktad till presumtiva arbetsgivare, där något formellt krav på notariemeritering för anställning inte finns har samtliga angett att det är attraktivt att anställa en jurist som erhållit notariemeritering. 92 procent har emellertid svarat att det inte är ett krav för anställning att juristen är notariemeriterad. Arbetsgivarna har sammanfattningsvis svarat följande på frågan varför det är attraktivt att anställa en jurist som är notariemeriterad. Det är attraktivt att anställa en jurist som är notariemeriterad för att dessa jurister har arbetslivserfarenhet. Notarierna har tillskansat sig arbetsmetodik, noggrannhet, metoderna för att göra en rättsutredning samt analysera och dra slutsatser av sin utredning. Vidare har notarierna utvecklat förmågan att hantera juridiska frågeställningar och deras språkhantering har utvecklats mycket positivt under tingsmeriteringen. Det har även framkommit att det för vissa juristkarriärer har betydelse vid rekryteringen på vilket domstolsslag man gjort sin notariemeritering. Från enkätundersökningen har framkommit att när det gäller anställning på domarbanan är det svårare för en länsrättsnotarie att bli antagen på domarbanan i hovrätt än för en tingsnotarie att bli antagen på domarbanan i kammarrätt. När det gäller antagning till kronofogdebanan framkommer att det inte har någon större betydelse på vilket domstolsslag notarien gjort sin notariemeritering på. För att bli antagen till åklagarbanan torde det vara en fördel att ha tjänstgjort på allmän domstol. När det gäller anställning på skattemyndigheten svarade sju av åtta skattemyndigheter att det är en fördel om notarien erhållit sin notariemeritering på allmän förvaltningsdomstol, av advokatbyråerna svarade sex att det är en fördel att notarien erhållit sin notariemeritering på allmän domstol medan fyra svarade att det inte hade någon betydelse. Av revisionsbyråerna svarade tre att det inte hade någon betydelse från vilket domstolsslag notarierna kom och en svarade att det är en fördel om notarien kommer från allmän förvaltningsdomstol. I projektarbetet har synpunkter framförts om att advokatbyråer borde ha blivit mer intresserade av notarier som gjort sin notariemeritering på allmän förvaltningsdomstol i och med Sveriges inträde i EU. Detta beroende på att länsrättsnotarier i större utsträckning kommer i kontakt med EU-rätten än tingsnotarier. 16 (48)

6 Vem bär ansvaret för notariens tjänstgöring Lagmannen ansvarar såsom chef för notariens tjänstgöring. Med tjänstgöring måste avses syftet med tjänstgöringen vilket ovan redovisats såsom att vara en utbildningsplats samt tillgodose ett arbetskraftsbehov. Enligt 6 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion och 5 förordning (1996:382) med länsrättsinstruktion ansvarar lagmannen, med beaktande av Notarienämndens föreskrifter om notarietjänstgöring, för att notarierna i sin tjänstgöring får en allsidig och utvecklande utbildning. Enligt 2 Notarienämndens allmänna råd för notarietjänstgöring kan lagmannen uppdra åt annan ordinarie domare att under lagmannen ansvara för notariens utbildning. När notarien utför arbetsuppgifter som hör till en viss rotel är det rotelinnehavaren som svarar för notariens dagliga utbildning, enligt 5 Notarienämndens föreskrifter för notarietjänstgöring. 17 (48)

7 Arbetet på domstol 7.1 De senaste årens utveckling Arbetsläget i våra domstolar är ansträngt. En viktig orsak till denna utveckling är att målen och ärendena tenderar att bli allt svårare och mera resurskrävande. Ett omfattande utvecklingsarbete har bedrivits inom rättsväsendet under senare år. Arbete med att renodla domstolarnas verksamhet har bedrivits. 1992 genomfördes en reform som innebar att den summariska processen flyttades från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna. 2001 koncentrerades fastighetsinskrivningen till sju tingsrätter och bouppteckningsverksamheten har förts över till skatteförvaltningen. Detta har medfört att ett antal uppgifter förts över från domstolarna till andra myndigheter i syfte att i största möjliga utsträckning koncentrera domstolarnas resurser till den dömande verksamheten. Renodlingen har inneburit att många av de arbetsuppgifter som tidigare utförts av notarier har flyttats över från domstol till andra organ. Notarierna vid tingsrätt erbjuds därmed inte längre så många olika typer av arbetsuppgifter som tidigare. När den summariska processen flyttades från tingsrätterna minskade antalet anställda notarier. Någon sådan påtaglig minskning av antalet anställda notarier har dock inte skett med anledning av reformerna 2001. I många år har man även diskuterat och arbetat för en renodling av domarnas arbetsuppgifter. Enligt Domstolarna i framtiden - en idéskiss (Ds 1989:2) så borde en renodling av domarrollen ske efter den principen att domaren framförallt bör ägna sig åt att avgöra mål och åt kvalificerade frågor i samband med detta, medan övriga arbetsuppgifter så långt som möjligt bör delegeras till annan personal. I regeringens skrivelse Skr. 1999/2000:106 anges följande. Domarna bör i möjligaste utsträckning beredas utrymme att ägna sig åt den dömande verksamheten och åt sådant förberedelsearbete som kräver kvalificerade domarinsatser. Domstolssekreterare, notarier och beredningsjurister bör ges ansvar för en större del av beredningsarbetet. Möjligheter till utveckling mot att renodla domarnas arbetsuppgifter har tillskapats. Genom ändringar i tingsrättsinstruktionen och länsrättsinstruktionen har möjlighet getts att delegera arbetsuppgifter. Ökad delegation har medgivits både till kanslipersonal och till notarier. 7.2 Allmänt om arbetet som notarie Arbetet som notarie skiljer sig åt beroende på vid vilken domstol man fullgör sin notarietjänstgöring. Givetvis skiljer sig arbetsuppgifterna beroende på om man gör sin tjänstgöring på allmän domstol eller allmän förvaltningsdomstol men även arbetsinnehållet och utbildningen notarierna får varierar mellan de olika domstolarna inom samma domstolsslag. Anledningen till detta kan vara många t.ex. domstolens storlek, de mål som skall handläggas, organisationen som domstolarna har, vilka mål/ärenden domstolarna anser att notarien skall handlägga och på lagmannens och den enskilda domarens inställning till notariearbete. 18 (48)