Handbok för en ny blöjkultur

Handbok för en ny blöjkultur 1

Broschyren har producerats av Avfallsverksföreningen rf som verkar för en ansvarsmedveten offentlig avfallshanteringsservice. Avfallsverksföreningen rf Semaforbron 2 A 00520 Helsingfors tfn (09) 2780 0771 www.jly.fi Broschyren fi nns också på Avfallsföreningens webbsidor: www.jly.fi /julkaisut.htm Broschyren har bekostats av: Avfallsverket Tlfn Ab Avfallsservice Stormossen Jätehuolto Oy (06) 322 7256 Ab Ekorosk Oy (06) 781 4514 Etelä-Karjalan Jätehuolto Oy (05) 668 7851 Itä-Uudenmaan Jätehuolto Oy, Östra Nylands Avfallsservice Ab 020 737 7072 Jämsän Seudun Jätehuolto Oy (014) 717 2233 Joensuun Seudun Jätehuolto Oy (013) 267 3563 Jyväskylän kaupunki (014) 625 483 Jätekukko Oy (017) 368 0162 Kiertokapula Oy (019) 426 2243 Kymenlaakson Jäte Oy (05) 744 3424 Loimi-Hämeen Jätehuolto Oy (03) 424 2600 Nurmijärven kaupunki, Jätehuolto (09) 2500 2335 Perämeren Jätehuolto Oy (016) 259 324 Pirkanmaan Jätehuolto Oy (03) 240 5200 Päijät-Hämeen Jätehuolto Oy (03) 871 1766 Sammakkokangas Oy (014) 422 510 Rosk n Roll Oy Ab 0201 558 350 Rouskis Oy (02) 727 6838 Turun Seudun Jätehuolto Oy, jäteneuvonta (02) 2810 110 Åbonejdens Avfallsservice Ab, avfallsrådgivning (02) 2745 920 YTV Jätehuolto (09) 1561 508 SAD Avfallshantering (09) 1561 611 Text: Meri Haahtela och Terhi Summa, uppdaterad av SAD:s avfallsrådgivning och Avfallsverksföreningen rf Överssättning till svenska: Maria Slotte, uppdaterad av Lili-Ann Wolff Bilder: Teuvo Anttila Tryckningsår: 2005 2

INNEHÅLL: 1. Inledning... 4 2. Den miljöskonande blöjkulturen erbjuder alternativ... 5 Varför fl ergångsblöjor?... 6 3. Det fi nns fl ergångsblöjor för alla behov... 7 4. Anskaffning av fl ergångsblöjor... 9 Hur många blöjor behövs det?... 9 Hur mycket kostar blöjorna?... 10 5. Användning och vård av blöjorna... 12 6. Blöjor och allergi... 14 7. Ordlista... 15 8. Tilläggssinformation... 17 9. Blöjtillverkare och importörer... 18 3

1. INLEDNING En familj som väntar sitt första barn funderar på många frågor, som har med spädbarnsvård att göra. Varje förälder vill erbjuda sitt barn endast det bästa. Ett av barnfamiljens många val ska träffas mellan engångs- och fl ergångsblöjorna. Barnblöjorna är en stor ekonomisk investering för varje familj. Valet av blöjtyp sammanhänger såväl med tycke och smak som med livsstil. Den enda rätta blöjkulturen existerar inte, liksom inte den enda rätta av någon annan kultur heller. Föräldrarna kan lyssna till rock i bilradion och till klassiskt hemma. På samma sätt kan engångsblöjor användas under bilfärder och fl ergångsblöjor hemma. Eller tvärtom - precis hur det bäst passar in i rytmen. Flergångsblöjkulturen är egentligen ingen ny blöjkultur, utan snarare en urgammal kultur i modern tappning, som erbjuder möjlighet till en ekologiskt hållbarare barnskötsel. Den här handboken har gjorts som ett samarbete mellan Luonto-Liittos nyländska distrikt och SAD:s (Samarbetsdelegationen för huvudstadsregionen) avfallshanteringsverk. Basinformation som återfi nns i denna handbok - allmänt om en miljöskonande blöjkultur - om olika typer av fl ergångsblöjor - om anskaffning och skötsel av fl ergångsblöjor Vi vill rikta ett varmt tack till alla som hjälpt oss vid uppgörandet av handboken. Ett speciellt tack går till överläkaren vid HUCS Hud- och allergisjukhus med.o.kir.dr Tari Haahtela, till förmannen för institutionen för Biovetenskaper vid Helsingfors universitet, professorn i allmän mikrobiologi, FD Kielo Haahtela och till tekn.dr Otso Ovaskainen. Vi vill också tacka dem som tillverkar och importerar fl ergångsblöjor och som har förmedlat information till oss och gett oss prov på sina produkter samt Konsumentforskningscentralen för användsningsrätten till bilderna på olika blöjtyper. Kestovaippayhdistys har varit till värdefull hjälp vid uppdateringen. 4

2. DEN MILJÖSKONANDE BLÖJKULTUREN ERBJUDER ALTERNATIV Den mest miljöskonande blöjkulturen är att försöka använda fl ergångsblöjor. Om en heltidsanvändning av fl ergångsblöjor efter en provtid känns för jobbig, eller om det tillfälligt är omöjligt, är det mer miljöskonande att använda fl ergångsblöjor delvis än att helt övergå till engångsblöjor. Redan en partiell användning av fl ergångsblöjor minskar märkbart den miljöbelastning som engångsblöjorna ger upphov till. Så här kan du själv verka för en mer miljöskonande blöjkultur: Om du använder engångsblöjor - Använd inhemska blöjor. Korta transportsträckor minskar utsläppen. - Kompostera engångsblöjan, om den är av en plastfri modell med fyllning av pappersmassa. I bioavfallsinsamlingen får blöjor dock av hygieniska skäl inte sättas. Om du använder såväl engångs- som flergångsblöjor - Använd alltid fl ergångsblöjor då det är möjligt: exempelvis till den nyfödda, hemma, sommartid och som sista blöja på kvällen före nattblöjan. - Om fl ergångsblöjan visar sig vara otillräcklig för det större barnet över ett och ett halvt år under natt- och dagssömnen, kan du använda engångsblöjor under sömnen och fl ergångsblöjor i övrigt. - Använd fl ergångsblöja till det barn som tränar användning av potta. Om du använder flergångsblöjor - Använd miljöskonande tvättmedel. - Tvätta fulla maskiner med tvätt. Flergångsblöjorna kan också tvättas tillsammans med annan tvätt, om de inte fyller en maskin ensamma. - Återanvänd blöjor som är i bra skick genom att spara dem till yngre syskon eller ge dem till bekanta. Skaffa fl ergångsblöjor på lopptorgen eller hos bekanta i stället för att köpa dem som nya. 5

Varför flergångsblöjor? Användningen av fl ergångsblöjor kan motiveras av ekonomiska, hälsomässiga och ekologiska skäl. I ekonomiskt hänseende blir fl ergångsblöjorna förmånligare än engångsblöjorna, särskilt om de används till fl era barn. Flergångsblöjorna är i allmänhet mindre svettdrivande än engångsblöjorna. För många barn som lider av allergiska besvär, är rätt valda och rätt skötta fl ergångsblöjor av hälsomässiga skäl ett bra alternativ, eftersom de inte innehåller allergiframkallande ämnen. Användningen av fl ergångsblöjor kan också underlätta barnets potträning, eftersom barnet lär sig känna igen när det blir nödigt och visa det på förhand. Enligt Konsumentforskningscentralen använder barnet omkring 5000 engångsblöjor under sin blöjperiod (ca 30 mån.). Det tar fl era hundra år, in nan engångsblöjorna förmultnar på avstjälpningsplatserna. Enbart i huvudstadsregionen uppkommer det uppskattningsvis 5 200 ton blöjavfall per år. Av blöjorna för ett barn blir det omkring 1500 kilogram avfall och av en barnfamiljs hela avfallsmängd kan till och med hälften vara blöjavfall. Engångsblöjorna har faktiskt blivit den största enskilda avfallsfraktionen som går från hushållen till avstjälpningsplatsen. På avstjälpningsplatsen ruttnar engångsblöjorna i de syrefria förhållandena och ger upphov till metangas. Metan är en av de växthusgaser som förstör ozonskiktet i vår atmosfär. Utöver avfallsproblemet förbrukar engångsblöjan mer naturresurser än fl ergångsalternativet. Enligt en undersökning kräver en engångsblöja mer än en trefaldig materialinsats jämfört med den fl ergångsblöja som undersöktes. Engångsblöjans största belastning utgörs av produktionen av cellulosa och absorberande material samt av behandlingen på avstjälpningsplatsen. Flergångsblöjans miljöbelastning utgörs å sin sida av det vatten, tvättmedel och den elektricitet som behövs vid tvättandet (Haaparanta 2000). Det som är avgörande med hänsyn till förbrukningen av naturresurser är hur stor mängd blöjor det behövs; ett barn behöver under ett års tid minst 1800 engångsblöjor, medan det räcker med mindre än 30 tvättbara blöjor under samma tid. 6

3. DET FINNS FLERGÅNGSBLÖJOR FÖR ALLA BEHOV Flergångsblöjor är blöjor, som inte slängs bort efter det första användningstillfället, utan de tvättas och används på nytt. Det fi nns många olika slags fl ergångsblöjor. De fl esta är tillverkade enbart eller i huvudsak av naturfi ber. Flergångsblöjor består i allmänhet av två delar, en absorberande innerblöja och en blöjbyxa, som håller innerblöjan på plats, andas och hindrar fukten att tränga ut. Innerblöjorna eller den absorberande delen Innerblöjans uppgift är att suga upp fukt. Det fi nns ett stort urval av innerblöjor: en rektangulär tygbit eller en gasbinda, som viks till en blöja; en färdigt rektangulär eller timglasformad blöja och en formsydd blöja, som sätts fast med tryckknäppen eller kardborreband likt en engångsblöja. Innerblöjorna är oftast gjorda av bomull, i form av gasväv, fl anell eller frotté. Ytterblöja eller blöjbyxa Ovanpå innerblöjan behövs blöjbyxor, som håller tillbaka fukten och hindrar den att komma ut i barnens kläder. Det fi nns blöjbyxor av två basmodeller: de som sätts fast med tryckknäppen eller kardborreband och påminner om engångsblöjor och de som kläs på som byxor. Ytterblöjan kan vara gjord av konstfi ber (såsom luftgenomsläpplig polyester eller fl eece) eller naturfi ber (t.ex. ull). Blöjinlägg som är torra på ytan Ett blöjinlägg, som är torrt på ytan är en duk, som kan sättas mellan innerblöjan och barnets hud. Den släpper igenom fukten till innerblöjan, men håller blöjans yta torr och ser till att huden inte baddar i fukt. Blöjinlägg fi nns både i tyg och fi berpapperbaserade material. När man använder blöjinlägg är det lättare att skölja ur blöjan. Ett blöjinlägg i tyg kan vara gjort av polyester (t.ex. fl eece) eller en bland- 7

ning av polypropylen och bomull och tvättas med övrig blöjtvätt. Inläggen av fi berpapper, som är gjorda av ris- eller träfi ber är ämnade för engångsbruk, men går att kompostera efter användningen. Specialblöjor Det fi nns också fl ergångsblöjor för specialtillfällen, t.ex. olika träningsbyxor för potträningen, som används i stället för underbyxor. När huden är känslig och irriterad, kan man sätta en silkesblöja ovanpå innerblöjan, som med sina hudvårdande egenskaper förhindrar att irritation och rodnad uppstår. blöjbyxa All-in-one Det fi nns även en blöja, som går att använda som sådan, dvs. ytter- och innerblöjan är kombinerade så att det inte behövs några tilläggsdelar. Denna blöja fungerar i övrigt som en engångsblöja, men den går att tvätta. Egenhändigt tillverkade blöjor Man kan själv sticka ylleblöjbyxor av fl ossgarn (blöjgarn). Till modellen påminner dessa blöjbyxor om de yllebyxor av underbyxtyp, som fi nns på marknaden. Flossgarnet och stickbeskrivningen kan t.ex. inhandlas i affärer som saluför Ruskovillas produkter samt i Ottobre Shop på internet (kontaktuppgifter i punkt 8). Det går att sy blöjbyxor av fi lt eller exempelvis av plastbestruket tyg. Mönster och sömnadsbeskrivning erhålls avgiftsfritt på internetsidan www.kestovaippainfo.fi eller så kan du använda en färdig fl ergångsblöja som modell. Innerblöjor kan sys av gasbinda, eller fl anell. 8

4. ANSKAFFNING AV FLERGÅNGSBLÖJOR Hur många blöjor behövs det? Det lönar sig att pröva med några fl ergångsblöjor, innan blöjor för barnets hela blöjperiod införskaffas. Det behövliga antalet blöjor är beroende av torkningsförhållandena. Om du använder fl ergångsblöjor bara delvis, kan du klara dig med ett mycket litet antal blöjbyxor och innerblöjor. För den som vill fynda, lönar det sig att besöka försäljningsspalterna på Internet, t.ex. www.kestovaippainfo.fi För heltidsbruk lönar det sig att skaffa blöjor för minst 2 fulla tvättmaskiner, dvs. 20-30 stycken. Då har man alltid tillgång till rena och torra blöjor. Eftersom blöjbyxor inte behöver tvättas efter varje användning, är 8-12 stycken av varje storlek en tillräcklig mängd. Vissa blöjbyxmodeller har en justeringsmån, med hjälp av vilken byxorna kan användas under hela blöjperioden. Eftersom den behövliga mängden blöjbyxor till stor del är beroende av vilken typ av blöjor man använder, lönar det sig att fråga råd av mer erfarna användare eller av en blöjförsäljare. Om du har för avsikt att använda blöjinlägg, lönar det sig att skaffa 8-16 stycken tygdukar. Du behöver en blöjinlägg av fi berduk per användningsgång, dvs. omkring 5000 stycken under hela barnets blöjperiod. Det kan vara bra att skaffa sidenblöjor för ungefär en dags behov med tanke på eventuella hudirritationer, dvs. 4-7 st. 9

Hur mycket kostar blöjorna? Flergångsblöjor blir nästan alltid betydligt billigare än engångsblöjor (bild 1). Anskaffningskostnaderna betalar sig tillbaka på mindre än ett år för det första barnet. Flergångsblöjorna har självfallet inte tjänat ut efter ett barn, utan de kan gå vidare från barn till barn. För det andra barnet begränsar sig kostnaderna för fl ergångsblöjorna nästan enbart till tvättkostnaderna, som i sin tur är beroende av hur ofta man tvättar. Flergångsblöjor kan gärna återanvändas inom bekantskapskretsen. Begagnade blöjor kan man fråga efter bland bekanta och på rådgivningarna eller leta efter på butikernas anslagstavlor, på lopptorg, via tidningsannonser osv. BILD 1. Kostnadsjämförelse mellan engångs- och fl ergångsblöjor (euro). 2000 1222 1000 381 Kostnader för engångsblöjor Under en period på 30 månader använder barnet i allmänhet sammanlagt omkring 5000 blöjor (Konsumentforskningscentralens uppskattning). Beroende på märke uppgår styckepriset till ca 0,20-0,40 euro. Det totala priset för engångsblöjorna blir sålunda 1000-2000 euro. 10

Kostnader för flergångsblöjorna Kostnaderna för fl ergångsblöjorna utgörs av anskaffningskostnaderna för de olika delarna samt av kostnaderna för tvättning av blöjorna (bild 2). BILD 2. Kostnaderna för fl ergångsblöjor (euro). 1222 Tvättkostnader 219 * Sidenblöjor 17-50 * 381 Blöjinlägg 25-168 * Blöjbyxor och innerblöjor 120-785 * Anskaffningskostnader Anskaffningskostnaderna varierar beroende på blöjmärket samt det behövliga antalet blöjbyxor och innerblöjor av olika storlek. Kostnaderna för innerblöjor och blöjbyxor uppgår till omkring 120 785 euro. Det billigaste alternativet är att använda förmånliga ytterblöjor och innerblöjor av gasväv samt fl anell som inlägg. Dyrast blir det att köpa all in one blöjor, vilket kostar omkring 785 euro. Använda fl ergångsblöjor kan man dock få mycket billigare via bekanta eller från lopptorg. Till detta kan fogas kostnaderna för eventuella blöjinlägg och siden- eller andra specialblöjor. Kostnaderna för dessa uppgår under hela blöjperioden till 25-67 euro för blöjinlägg av tyg, till omkring 168 euro för blöjinlägg av fi berduk och till 17-50 euro för sidenblöjorna. 11

Tvättningskostnader Under det första halvåret tvättas blöjorna i medeltal varje dag och under de följande två åren varannan dag. Blöjorna tvättas i 90 grader en gång i veckan och i 60 grader i övrigt. Enligt Arbetseffektivitetsföreningen kostar tvätten av 3,3 kg byk i 60 grader 0,40 euro och i 90 grader 0,43 euro. I kostnaderna ingår elektricitet, vatten och 0,5 dl tvättmedel per maskin. Sålunda uppgår de totala kostnaderna för tvätten till omkring 219 euro. Om man använder blöjbyxor av ylle behövs ett speciellt ylletvättmedel och skötselmedel för ull, vilka medför en tilläggskostnad på omkring 25 euro. De totala kostnaderna för nya fl ergångsblöjor uppgår till 381-1222 euro. Med gamla fl ergångsblöjor återstår endast tvättkostnaderna, dvs. ca 219 euro. 5. ANVÄNDNING OCH SKÖTSEL AV BLÖJORNA Vid användning av fl ergångsblöjor med separat innerblöja och blöjbyxa, behöver blöjbyxan inte bytas och tvättas i samband med varje blöjbyte. Blöjbyxan behöver bytas endast om den är speciellt våt eller smutsig. Ofta räcker det med byte av enbart innerblöja. Sköljning och blötläggning Skölj den använda blöjan så snart som möjligt, så att smutsen inte biter sig fast i blöjan. Avföringen kan sköljas av blöjan med exempelvis bidéduschen direkt i WC-stolen. Härefter utförs slutsköljningen med ljumt vatten i lavoaren. Av hygieniska orsaker ska blöjorna inte sköljas med vattnet i WC-stolen. De sköljda blöjorna kan sättas i blöt i vatten i till exempel en plastpåse eller ett lockförsett ämbar. Det är bra att använda så mycket vatten att det täcker blöjorna. Om du vill, kan du sätta några matskedar ättika i vattnet för att hålla lukten i schack. Du kan också förvara blöjorna på balkongen i väntan på tvätt. På vintern bör man undvika att blöjorna fryser för i så fall kan deras fi berstruktur brista. 12

Vädring Blöjbyxor som blivit något fuktiga behöver inte tvättas varje gång, utan för ylle räcker det ofta med att torka och vädra och för bomull och/eller polyester med att skölja av det fuktiga stället och därefter torka och vädra. Speciellt blöjbyxor av ylle lönar det sig att vädra fl itigt, eftersom ylle lider av att tvättas för ofta. Tvätt Blöjor kan tvättas tillsammans med övriga kläder. Tvätta innerblöjorna i 60 grader, som är en tillräcklig temperatur med tanke på hygienen. För innerblöjorna rekommenderas tvätt i 90 grader en gång i veckan, varvid bakterierna i avföringen säkert dör och blöjorna bättre hålls vita. Blöjbyxorna kräver inte så här höga tvättemperaturer för upprätthållandet av hygienen. För många blöjbyxor klarar tillverkningsmaterialet inte tvättemperaturer på mer än 40 grader. Blöjbyxor av ylle ska helst tvättas för hand eller med ett mycket skonsamt tvättprogram i 30 grader. Om innerblöjan eller blöjbyxan har missfärgats kraftigt, får du bort fl äckarna med exempelvis galltvål och varmt vatten. Spara blöjförpackningens tvättanvisningar och be försäljaren om mer information angående tvättandet. För att undvika allergier förorsakade av tvättmedel bör fl ergångsblöjorna alltid tvättas med oparfymerade tvättmedel och en mindre mängd medel än den som normalt används. För exceptionellt smutsig tvätt kan du använda förtvätt för att kompensera den mindre mängden tvättmedel eller blötlägga blöjorna ca 15 min i varmt vatten med tvättmedel före tvätten. Sköljmedel ska inte alls användas, eftersom det minskar blöjornas sugförmåga. För att mjuka upp blöjorna kan du gärna använda en liten mängd ättika i stället för sköljmedel. Innan blöjorna används första gången, är det bra att tvätta dem några gånger (torkning mellan varven är inte nödvändigt) för att de ska uppnå bästa uppsugningsförmåga. 13

Torkning Torka blöjorna i mån av möjlighet på balkongen upphängda på en lina eller på något annat sätt utomhus. Utomhustorkning av ett allergiskt barns blöjor borde undvikas speciellt under pollenperioden. Blöjornas torkningstid är mycket beroende av effekten på tvättmaskinens centrifug (gärna minst 800 varv per minut), blöjtyp och torkningsförhållanden. Gasväv och tunnare blöjbyxor torkar normalt på ett halvt dygn, vissa till och med på några timmar. Tjockare blöjor kan behöva till och med över ett dygn. Med en torktumlare får du blöjorna snabbt torra, men tumlaren nöter på materialet och ökar märkbart på tvättkostnaderna. Flergångsblöjor på resa På kortare resor, såsom besök hos bekanta och rådgivningsbesök, är det inget problem med fl ergångsblöjor. Du kan skölja blöjorna efter användningen och transportera hem dem t.ex. i en plastpåse. Om sköljningsmöjligheter saknas, kan du till och med vänta med sköljningen tills du kommer hem, förutsatt att resan inte räcker mer än några timmar. Om det inte är möjligt att tvätta blöjorna under resan, är engångsblöjor ofta ett bättre fungerande alternativ under resor som räcker över ett dygn. 6. BLÖJOR OCH ALLERGI Enligt experter på HUCS:s Hud- och Allergisjukhus förorsakar fl ergångsblöjor inte allergi, om de används och sköts rätt. Flergångsblöjorna är i allmänhet tillverkade av rena naturfi brer, såsom ylle, siden eller bomull, som i sig själva inte innehåller allergener. Speciellt avsaknaden av plast i fl ergångsblöjorna minskar svettningen och sålunda också hudirritationen. Om fl ergångsblöjorna tvättas med parfymerade tvättmedel, kan de någon gång förorsaka irritation och i sällsynta fall allergiska reaktioner. 14

I engångsblöjornas resårer kan det fi nnas naturgummi, latex, som kan medföra överkänslighet. Dessutom har många blöjor försetts med fuktkräm, som kan innehålla Aloe vera eller parfym, vilka kan medföra allergi eller irritation. Lanolin är yllets eget fett, som kan ge vissa allergiska småbarn symptom. Du kan klara dig ifrån de problem lanolin förorsakar genom att tvätta blöjbyxorna av ylle några gånger innan de tas i bruk, och genom att använda lanolinfritt tvättmedel och skötselmedel för yllet. Eftersom fl ergångsblöjorna aldrig är helt yttorra, ska de bytas tillräckligt ofta, för att fukten inte ska irritera barnets hud. För barn med väldigt känslig hud kan redan en liten mängd fukt medföra blöjeksem. För att minska den baddande effekt fukten förorsakar, lönar det sig då att använda en yttorr skötduk. 7. ORDLISTA Eftersom det används en del specialtermer i samband med fl ergångsblöjorna, har vi här sammanställt de vanligaste fl ergångsblöjtermerna. Inom parentes presenteras också andra benämningar under vilka olika tillverkare saluför sina produkter. Blöjbyxa Ett yttre skal, som håller innerblöjan på plats. Den släpper inte igenom fukt, men andas ändå. Basmodellerna är en yllebyxa av underbyxtyp och en blöjbyxa av samma form som engångsblöjan, med självhäftande fastsättning eller tryckknäppen. 15

16 Innerblöja Ett fuktsugande lager, som sätts in i blöjbyxan. Antingen en formsydd blöja, fl anell som ska vikas, gasväv eller en kombination av gasväv och fl anell, innerblöja som sätts fast med tryckkäppen eller kardborreband. Formsydd blöja (T-blöja, snug-to-fi t, happy nappy) En färdigt formsydd ganska tjock innerblöja, vars fyllning oftast består av vadd. Bandblöja Innerblöja som fästs med band. För större barn behövs det ett extra absorberande skikt utanpå bandblöjan, exempelvis gasväv. Utanpå bandblöjan används blöjbyxor, precis som på andra innerblöjor. Vikblöja (fl anellblöja, förvikt blöja, prefold) Tygstycken av bomull, som i förhållande till sin storlek suger upp mer fukt än gasväven. Flanell kan användas på samma sätt som gasväv eller vikas in mellan gasväv-slagren. Storlekarna varierar allt efter bruksändamålet. Gasväv (bomullsblöja, duk av gasväv, blöjväv) Stora tygstycken av bomull, som viks in i blöjbyxan till ett absorberande lager. Byxblöja (träningsbyxor, popowrap) En kombinationsblöja av underbyxtyp, som används i potträningsskedet, samt för säkerhets skull (t.ex. nattetid) för större barn och barn som håller sig torra på dagen. Blöjinlägg (blöjdukar, fuktspärr) Duk av tyg eller fi berduk, som kan sättas mellan innerblöjan och huden för att hålla blöjans yta torr. Underlättar blöjtvätten. Fiberduk Ett yttorrt blöjinlägg av trä- eller risfi brer, som slängs efter användning. Sidenblöja En ganska tunn sidenduk, som kan sättas mellan innerblöjan och huden, då barnets hud är irriterad.

8. TILLÄGGSINFORMATION - Aalto, Kristiina: Lastenvaippojen markkinakartoitus (Marknadsöversikt över barnblöjor), Konsumentforskningscentralen, Arbetsbeskrivningar och föredrag 38/1997 - Aalto Kristiina och Pylvänäinen, Erja: Kestovaipat, kestävyys, käyttökelpoisuus ja kustannukset (Flergångsblöjor, hållbarhet, användbarhet och kostnader), Konsumentforskningscentralen, Publikationer 9/1993 - Haaparanta, Suvi: Vaipoilla on väliä vertailussa lasten kesto- ja kertakäyttövaippojen ympäristövaikutukset ja käyttökokemukset (Jämförelse mellan miljöeffekter och användarerfarenheter av fl ergångs- och engångsblöjor), Pääkaupunkiseudun julkaisusarja C 2002:14, SAD - Holttinen, Maarit: Kapalo ja vaipat (Linda och blöjor), Antroposofi nen työkeskus Tammes ry, Tammerfors 1991 - Kotona pestävän pyykin kustannukset (Kostnaderna för byk som tvättas hemma): Arbetseffektivitetsföreningen 1997 - Kuluttaja-lehti 8/2002: Kestovaipat kuormittavat ympäristöä vähemmän (Flergångsblöjorna belastar miljön mindre) - Lempeään vauvanhoitoon (Skonsam babyskötsel): Ruskovilla, Studio Tuumat Ky, Uleåborg - Ottobre-lehti 3/2001: Kestovaipan ompeluohjeet (Sömnadsbeskrivning för fl ergångsblöjor) - Ottobre Shop OTTOBRE design, Studio Tuumat Oy, PL 46, 90101 Uleåborg, tfn 08-336 270, fax 08-338 943, e-post: ottobre@ottobre.fi, www.ottobre.fi - Tidskriften Vauva 9/2004: Koekäytössä kestävät, pestävät kestovaipat (Hållbara, tvättbara fl ergångsblöjor i försöksanvändning) Inom huvudstadsregionen (Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda) kan du avgiftsfritt kalla in en blöjrådgivare för att informera om fl ergångsblöjor och användningen av dem för en grupp som du sammankallat (minst 5 personer). Beställningar: Huvudstadsregionens Återvinningscentral Ab tfn 310 88 710/utbildningschefen eller e-post: neuvonta@pkskierke.fi. 17

- Kestovaippayhdistys ry: www.kestovaippayhdistys.fi Kestovaippainfo är ett omfattande material om fl ergångsblöjor: www.kestovaippainfo.fi Produktinformation på svenska: www.minimundus.se www.onetex.se/tygbloj.htm Personliga erfarenheter och allmän information på svenska: www.alternativ.nu/handbok/hushall/tygblojor.html valdar.se/valdar/tygblojor.htm 9. BLÖJTILLVERKARE OCH IMPORTÖRER Det lönar sig att fråga efter närmaste återförsäljningsställe hos tillverkare och importörer. En ständigt växande och aktuell lista över försäljare: www. kestovaippainfo.fi - Ainu neuvonta, tfn 09 1345 1313, www.berner.fi /ainu - Babyidea (parti- och postorderförsäljning), tfn 09 4110 8520, e-post: info@babyidea.fi, www.babyidea.fi - Ekokauppa Ruohonjuuri (minut-, postorder- och partiförsäljning), - Mannerheimvägen 13 A, 00100 Helsingfors, tfn 09 445 465, e-post: ekokauppa@ruohonjuuri.fi - Aleksanterinkatu 10, 33100 Tampere, tfn 03 214 5688, e-post: ekokauppa.tampere@ruohonjuuri.fi www.ruohonjuuri.fi - Juttadesign (parti-, minut- och postorderförsäljning samt avhämtning Hyvinge, Esbo), tfn 040 772 3603, e-post: asiakaspalvelu@jutta.fi, www.jutta.fi 18

- Kirjokanta Oy (minut- och postorderförsäljning), Kalevagatan 7, 00100 Helsingfors, tfn 09 601 697, fax 09 6801 349, e-post: kirjokanta@kirjokanta.fi, www.kirjokanta.fi - Me&Mama (minut-, parti- och postorderförsäljning), Johanna Härkönen, tfn 09 295 77 111, -post: myynti@meandmama.fi, www.meandmama.fi - Mollavauva (nätbutik och partiförsäljning), Hyvinge, tfn 040 7628 200, e-post: asiakaspalvelu@mollavauva.fi, www.mollavauva.fi - Pussikaniini ay (post- och minutförsäljning), Otsontie 2, 21250 Masku, tfn 040 718 1366, e-post: miimujanoora@pussikaniini.fi, www.pussikaniini.fi - Ruskovilla Oy, Kinnarintie 32, 16200 Artjärvi, tfn 03 871 460, e-post: ruskovilla@ruskovilla.fi, www.ruskovilla.fi - Tiarella (minut-, parti- och postorderförsäljning), Lapparbäcksvägen 9, 07450 Vålax, tfn 040 529 1178, e-post: myynti@tiarella.fi, www.tiarella.fi - T:mi Sirpa Leppänen (postorder-, minut- och partiförsäljning), Ronkelintie 14, 75500 Nurmes, tfn /fax 013 480 259, tfn 0400 639 049, e-post: sleppan2@nettilinja.fi, www.ekoset.fi 19

Då produktionen och konsumtionen av varor ökar, uppkommer det också mera avfall. Till all lycka går det att påverka ökningen av avfallsmängden, till exempel genom att använda fl ergångsblöjor. Andra fi na knep hittar du på webbsidan www.fi ksu.net. Information om avfallsminskning och återvinning kan du också fråga efter hos avfallshanteringen i den egen kommun.