Avfallsmängder och materialeffektivitet Johan Sundberg, Profu Tomas Ekvall, IVL Svenska Miljöinstitutet Hur har mängden avfall ökat historiskt? Framtidens avfallshantering En heldag om avfall, policy och forskning, 2 sept 2009 Hur ser det ut i framtiden? Vad kan vi göra?
Björkdalen 1929
Profu [kton] Uppkommen mängd hushållsavfall i Göteborg 1885-2007 250 225 200 175 150 125 100 75 50 25 Björkdalen 1929 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010
Profu [kg] 500 Hushållsavfall per person i Göteborg 1885-2007 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Björkdalen 1929
Profu [kg] 500 Hushållsavfall per person i Göteborg 1885-2007 450 400 350 300 250 200 År 1931 58% till utfyllnad 23% till förbränning 19% till försäljning 150 100 Allt till försäljning 50 0 1880 1890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 2010 Björkdalen 1929
Profu Uppkommen mängd hushållsavfall per person (Sverige). (Totalt innan återvinning och inklusive grovavfall) 500 514 kg/inv! [kg/invånare] 400 300 320 kg/inv 200 100 1984-86 -88-90 -92-94 -96-98 2000-02 -04-06 -08
2006 Hushållsavfall och hushållens konsumtion. 1,70 1,60 1,50 [Index 1990=1,00] Profu Avfallsmängder i Göteborgs kommun före materialåtervinning BNP Hushållens konsumtionsutgifter 1,40 1,30 1,20 1,10 1,00 0,90 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 0,80
Avfallsmängder 2050 Profu [kton/år] 50000 [kton/år] 45000 40000 Hög ekonomisk tillväxt (3,8 % årlig avfallsökning) Historisk ökning 2005-2006 (3,5 % årlig avfallsökning) 35000 30000 25000 Historisk ökning 1900-2000 (3% årlig avfallsökning) Låg ekonomisk tillväxt (2,6% årlig avfallsökning) Historisk ökning 1985-2006 (2,5 % årlig avfallsökning) Kraftig lågkonjunktur 2008-2012, därefter 2,5% 20000 15000 Decoupling(stagnerande avfallsmängder) 10000 Nationellt Miljömål 5000 0 2000 2010 2020 2030 2040 2050
Masskonsumtionskultur Vi konsumerar massor i förhållande till andra kulturer och andra historiska epoker. En mycket liten del av vår konsumtion behövs för att vi fysiskt ska leva gott. Vi befinner oss långt ifrån konsumtion baserat på funktionsvärde (varma kläder till vintern, transport, ). Nästan all konsumtion handlar om produkters symbolvärde (platt-tv, nytt kök, ny bil, ) Vi skapar gemensamma värdegrunder och symboliska system genom vår konsumtion. Genom konsumtion skapar vi vår identitet. Våra konsumtionsmönster ger mening åt våra liv i relation till andra människor. Genom konsumtion visar vi andra människor vilka vi är och inte är. (Konsumera ekologiskt, second hand, snabba bilar,.) Mobiltelefoner Orlando 2004, Chris Jordan Källor: J.Hultman Service Management, Lunds Universitet, C.Solér Handelshögskolan Göteborg, Profu Profu
Externa faktorer påverkar mängden avfall Ekonomisk tillväxt Teknisk utveckling Konsumtionsmönster m.m.
Modellering Sveriges ekonomi avfallsmängder energipriser m.m. Svensk avfallshantering EMEC marginalkostnad för avfallshantering NatWaste
Projektsamverkan IVL Jan-Olov Sundqvist Åsa Stenmarck Tomas Ekvall Framtida avfallsmängder Profu Jenny Sahlin Mattias Bisaillon Ebba Löfblad Johan Sundberg Viveca Wågerman Konjunkturinstitutet Göran Östblom Magnus Sjöström Tomas Forsfält Ekonomisk modellering IVL Maria Ljunggren Söderman
Verksamheter + hushåll 40 35 Mton/år 30 25 20 15 10 5 Nuläge Referensscenario Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 0 2006 2030
Externa scenarier (Dreborg & Tyskeng 2008) Globalisering Scenario 2 Globala marknader Scenario 1 Global hållbarhet Liten styrning Referensscenario Omfattande styrning Scenario 3 Regionala marknader Scenario 4 Hållbar kurs i Europa Regionalisering
Avfall från hushåll Mton/år 16 14 12 10 8 6 4 2 Nuläge Referensscenario Scenario 1 Scenario 2 Scenario 3 Scenario 4 0 2006 2030
Avfallsprevention (Olofsson m fl 2004) Svenskt kommunalt avfall (kton/år) 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2001 2010 år Scenario A Scenario B
Effekt på växthusgaser 100 Utsläpp av växthusgaser (kton CO2-ekvivalenter/år) 50 0-50 -100-150 -200-250 -300-350 Alt. behandling utomlands Deponering i Sverige Förbränning i Sverige Återvinning => nyproduktion Minskad återvinning Minskad jungfrulig produktion
Strategier för materialeffektivitet Exempel Materialeffektiva processer Materialsnåla produkter Prefabricerat byggande Småbilar Produkter med lång livslängd Produkter med hög kvalitet Produkter som kan repareras Återanvändning Teknisk & estetisk Reservdelar Återbruket Konsumtionsmönster Uthyrning/samägande Ändra konsumtionens inriktning Fundera över konsumtionens omfattning Bilkooperativ Tjänster Kläder
Materialeffektivitet: Bra för miljön? (Ekvall et al. 2009) Materialeffektivt Energieffektivt Mindre farligt Exempel Minskat livsmedelssvinn Prefabricerat byggande Småbilar Val av byggmaterial Behandling av byggmaterial Renovering av hus Återanvändning Materialsnåla hus Energislukande produkter
Styrmedel inom kategorin avfallsminimering Från delprojekt 1: Formulering av styrmedel. IVL, KTH (fms), Profu. Några av de förslag som har diskuterats inom delprojekt 1: Information och statistik om avfallsmängder Skatt påråvaror Pantsystem Ändrade momsregler Grön skatteväxling (arbete-konsumtion) Subventioner (tex investeringsbidrag till mtrl snål teknik) Förbud (material, produkter) Punktskatt på engångsprodukter Avfallsskatt (generell, specifik) Stöd till avfallsminimering inom företag Viktsbaserad avfallstaxa Uttagsrätter Reklam ja tack Profu
Tack för uppmärksamheten! Referenser Dreborg K-H, Tyskeng S (2008) Framtida förutsättningar för en hållbar avfallshantering - Övergripande omvärldsscenarier samt referensscenario. TRITA-INFRA-FMS 2008:6. Miljöstrategisk analys (fms), Kungliga tekniska högskolan. Ekvall T, Gottberg A, Ljunggren Söderman M, Green J, Larsson C, Rydberg T (2009) Avfallsprevention och giftfri miljö. Rapport U2391, IVL Svenska Miljöinstitutet. Olofsson M, Ekvall T, Sundberg J (2004) Impacts of Swedish waste prevention and the scrap market equilibrium on greenhouse gas emissions. I Olofsson M (2004) Improving Model-Based Systems Analysis of Waste Management. Doktorsavhandling i Energiteknik, Chalmers tekniska högskola.