2004 års rapport om skyddet av EU:s medel i Sverige

Rapport Sida 1 (27) EBM A-2005/0363 Lennart Berg Ert Er beteckning 2004 års rapport om skyddet av EU:s medel i Sverige Förord I 2004 års rapport avseende skyddet av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen i Sverige redogörs för de åtgärder som under året vidtagits för att ytterligare stärka skyddet mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering av EU-medel i landet. Vidare beskrivs Ekobrottsmyndighetens erfarenheter av myndighetens samordningsansvar på området. Hur väl EU-medel skyddas i Sverige är beroende av flera olika och vitt skilda åtgärder. Vid en jämförelse med övriga medlemsstater i EU kan konstateras att skyddet av gemenskapsmedel i Sverige befinner sig på en fullgod nivå. Här bör särskilt lyftas fram den väl fungerande kontrollen av ansökningar och rekvisitioner innan bidrag betalas ut, vilket leder till ett förhållandevis lågt antal återkravsärenden. Därtill kommer att väl fungerande rutiner i kontrollverksamheten har en allmän preventiv effekt. Under år 2004 har antalet ärenden om misstänkta EU-bedrägerier, som har kommit till Ekobrottsmyndigheten, fortsatt att öka. Detta tyder på ökad medvetenhet och förbättrade rutiner vid handläggande myndigheter. Denna rapport är utarbetad av Ekobrottsmyndigheten i samarbete med Fiskeriverket, Arbetsmarknadsverket, Verket för näringslivsutveckling, Statens jordbruksverk, Svenska ESF-rådet och Tullverket. Stockholm i september 2005 Kazimir Åberg Ordförande i EU-bedrägerirådet Postadress Gatuadress Telefon Telefax Box 820 Hantverkargatan 15 08-762 00 00 08-613 40 19 101 36 Stockholm

Rapport Sida 2 (27) Innehållsförteckning Förkortningar... 3 Sammanfattning... 4 1. Inledning... 5 2. EU-medel, översiktlig beskrivning... 5 3. Traditionella egna medel... 6 3.1 Regelverk... 6 3.2 Administration...7 3.3 Bekämpning av bedrägerier, missbruk och andra oegentligheter... 7 4. Strukturfondsstöd... 7 4.1 Regelverk... 7 4.2 Administration... 9 4.3 Bekämpning av bedrägerier, missbruk och andra oegentligheter... 11 5. Jordbruksfondens garantisektion och förberedelser för gårdsstödet... 15 5.1 Administration... 15 5.2 Förberedelser för gårdsstödet... 15 5.3 Bekämpning av bedrägerier, missbruk och andra oegentligheter... 16 6. Upptäckta och rapporterade oegentligheter under år 2004... 16 6.1 Allmänna förutsättningar... 16 6.2 Trender och jämförelser... 17 6.3 Analys av 2004 års oegentligheter... 18 7. Återvinning av felaktigt utbetalda medel... 22 8. Anmälda bedrägerier och resultatet av dessa... 23 9. Slutsatser resultat och analys... 25 Bilagor 1. I rapporten berörda EU-förordningar 2. Kontaktpersoner i EU-bedrägerifrågor

Rapport Sida 3 (27) Förkortningar AMS EBM ERUF ESF EUGFJ FFU LAG Nutek OLAF SJV Arbetsmarknadsstyrelsen Ekobrottsmyndigheten Europeiska regionala utvecklingsfonden Europeiska socialfonden Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket Fonden för fiskets utveckling Local Action Group Verket för näringslivsutveckling EU:s bedrägeribekämpningsbyrå, Office Européen de Lutte Anti-Fraude Statens jordbruksverk

Rapport Sida 4 (27) Sammanfattning Få ändringar i regelverket avseende hanteringen av EU-medel har genomförts under år 2004. Jordbruksverkets nuvarande direktstöd kommer från och med år 2005 att förändras så att ett gårdsstöd införs. Gårdsstödet kommer att ersätta flera stöd, bl.a. arealersättningen och de flesta djurbidragen. Under år 2004 har arbetet med att införa gårdsstödet genomförts. Kontroller av användningen av EU-medel sker i enlighet med de krav som kommissionens förordningar anger. Det finns dels rena administrativa kontroller dels kontroller på plats som sker före utbetalning och finansiella kontroller som sker efter utbetalning av medel. Kontrollkraven är i princip likadana för samtliga fonder. Med administrativa kontroller avses åtgärder som mer rutinmässigt vidtas i samband med handläggning av ansökningar, rekvisitioner av medel m.m. Kontroller före utbetalning omfattar i huvudsak kontroller och inspektioner av projekt eller åtgärder som utförs på olika nivåer för att säkerställa efterlevnaden av bland annat utgifternas berättigande. Kontroller efter utbetalning är främst sådana platskontroller och inspektioner som föreskrivs i artikel 3 i Kommissionens förordning (EG) nr 2064/97 och i artikel 10 i Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001. Utvecklingen vad gäller antal rapporterade oegentligheter såväl inom Sverige som inom EU som helhet uppvisar liknande trender med en successiv men begränsad ökning av antalet oegentligheter. En mer allmän reflektion är att utvecklingen vad gäller rapporterade oegentligheter i Sverige varierar något mer än EU som helhet. Utvecklingen vad gäller rapporterade oegentligheter avseende strukturfondsstöd uppvisar en jämfört med övriga medelstyper något kraftigare ökning över hela perioden såväl i Sverige som inom EU som helhet. Ökningen i den svenska rapporteringen är en naturlig följd av att kontrollbehoven successivt ökar i takt med att projekt avslutas under en programperiod men också som en följd av bättre utvecklade metoder. Till Ekobrottsmyndigheten (EBM) har 35 nya anmälningar inkommit under år 2004, vilket är en ökning jämfört med år 2003, då 26 nya anmälningar inkom. Ökningen avser främst anmälningar beträffande jordbruksstöd, vilka omfattar 26 av de 35 anmälningarna. Vid årets början fanns 34 EU-bedrägeriärenden hos EBM. Den sista december 2004 uppgick pågående utredningar till 26. Den kanske viktigaste slutsatsen som kan dras avseende år 2004 är den höga andelen upptäckta oegentligheter före utbetalning. Utöver de direkta effekterna i form av minskat antal felaktiga utbetalningar och därigenom ett minskat behov av återvinning har den höga upptäcktsfrekvensen även en viktig preventiv effekt. En mer allmän slutsats av oegentlighetsrapporteringen är att såväl administrationen som rapporteringen till kommissionen fungerar tillfredställande. Sverige har i jämförelse med andra medlemsstater en liten andel felaktiga belopp i förhållande till det totala utbetalda stödet.

Rapport Sida 5 (27) 1. Inledning En stor del av EU:s budget är avsatt för att finansiera ett flertal jordbruks- och strukturfondsstöd. Ansvaret för att administrera och kontrollera de flesta av dessa stöd ligger på nationella myndigheter. EU:s lagstiftning ställer stora krav på att svenska myndigheter hanterar EU-medlen på ett korrekt och tillförlitligt sätt. Mot bakgrund av det komplexa regelverket - med flera olika typer av stödformer och tullavgifter och med ett stort antal inoch utbetalningar - så föreligger risker för att oriktigheter kan uppstå och betalningar ske på felaktiga grunder. Detta innebär att de myndigheter som ansvarar för hanteringen av EUmedel i Sverige hela tiden måste ompröva sina administrativa rutiner och system för att förebygga och upptäcka oriktigheter och oegentligheter. I de fall kommissionen anser att skyddet av EU-medel inte är tillräckligt i en medlemsstat kan kommissionen besluta om finansiella sanktioner, vilket i praktiken innebär att man vägrar att finansiera vissa stöd från EU:s budget. Medlemsstaterna får då finansiera stödet uteslutande med nationella medel. Uppmärksammade brister kan även påverka tilldelningen av medel vid nästkommande programperiod. I Sverige har ett EU-bedrägeriråd - i vilken berörda myndigheter ingår - inrättats för att främja åtgärder mot bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel i landet. Rådet skall: - främja samverkan mellan berörda myndigheter för att öka effektiviteten när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och vidta åtgärder vid misstanke om felaktig användning av EUrelaterade medel, - följa utvecklingen av bedrägerier, missbruk och annan oegentlig och ineffektiv hantering och användning av EU-relaterade medel samt föreslå och initiera åtgärder för att motverka sådana förfaranden, - vara ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte mellan berörda myndigheter, - analysera och utvärdera insatserna på området. EBM ansvarar för rådets kanslifunktioner. I utarbetandet av årsrapporten har, förutom EBM, Fiskeriverket, Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), Verket för näringslivsutveckling (Nutek), Statens jordbruksverk (SJV), Svenska ESFrådet och Tullverket medverkat. 2. EU-medel, översiktlig beskrivning Genom medlemskapet i EU hanterar svenska myndigheter olika typer av EU-medel, på inkomstsidan traditionella egna medel, d.v.s. tullar och jordbruksavgifter, och på utgiftssidan jordbruksstöd och strukturfondsstöd. EU-medel till forskning och utbildning samt andra från Europeiska kommissionen direkt utbetalda stöd behandlas inte i denna rapport. Anledningen

Rapport Sida 6 (27) till detta är att ansvaret för att administrera och skydda dessa medel ligger helt och hållet på Kommissionen och andra institutioner inom EU. Schematiskt flödesschema Strukturstöd Information till möjliga stödsökande Ansökan om stöd Handläggning av ansökan Checklistor / adm. kontroll Beslut om stöd Villkor för stöd Rekvisition av medel Handläggning av rekvisition Checklistor / adm. kontroller Utbetalning av medel Efterföljande urvalskontroller Revision Beträffande jordbruksfondens garantisektion gäller samma flödesschema med undantag för att momenten rekvisition av medel och handläggning / checklistor / administrativa kontroller av rekvisitioner saknas. 3. Traditionella egna medel 3.1 Regelverk I Sverige omfattas gemenskapens traditionella egna medel, d.v.s. tullar och jordbruksavgifter, av samma regler för kontroll och påföljder som nationella medel, om inte gemenskapens bestämmelser är strängare.

Rapport Sida 7 (27) 3.2 Administration Tullverket har fortsatt att utveckla sitt tullsystem Servicetrappan, som driftsattes den 1 mars 2002. Systemet innebär att då företagens tullrutiner kvalitetssäkras skall Tullverket inte behöva kontrollera det kvalitetssäkrade företagets godsströmmar, utan kan lägga dessa resurser på att bekämpa brottslig verksamhet. Den 1 juli 2004 införde Tullverket en ny organisation, bl.a. beroende på EU-utvidgningen. Flera av de nya medlemsländerna finns i vårt närområde, vilket innebär att behovet av klarering vid våra gränser minskar. Den nya organisationen är indelad i de två huvudprocesserna Brottsbekämpning och Effektiv handel. 3.3 Bekämpning av bedrägerier, missbruk och andra oegentligheter Inom processen Brottsbekämpning finns den gränskontrollerande verksamheten i form av t.ex. kontroll av resandes bagage, kontrollvisitation av olika slags transportmedel samt klarering av gods och transportmedel. Initialkontrollen inom Effektiv handel omfattar alla slags kontroller som genomförs vid inoch utförsel av varor i samband med att de anmäls till en godkänd tullbehandling. Viktiga kontroller är granskningen av lämnade deklarationer samt varuundersökningar. Uppgifter som import- och exportföretag lämnat i sina deklarationer kan Tullverket kontrollera i efterhand. Det sker antingen genom en eftergranskning då Tullverket begär in dokument som kontrolleras i efterhand eller genom tullrevisioner som görs hos företagen. I de flesta fall baseras tullrevision och eftergranskning på riskanalyser, men kan även initieras av förfrågningar från utländska tulladministrationer och från länder med vilka Sverige har tecknat bilaterala tullsamarbetsavtal om ömsesidigt bistånd. Dessa förfrågningar kan många gånger föranleda olika former av kontroller såsom dokumentkontroll eller fysiska kontroller i form av varuundersökningar i syfte att fastställa en varas beskaffenhet eller varifrån den kommer. Förfrågningar om bistånd från EU-kommissionen regleras bl.a. genom Rådets förordning (EG) nr 515/97 som föreskriver om rapporteringsskyldighet och informationsutbyte och om ömsesidigt bistånd gällande tillämpningen av tull- och jordbrukslagstiftningen vad gäller konstaterade eller misstänkta oegentligheter. 4. Strukturfondsstöd 4.1 Regelverk EU:s strukturfondsstöd utgörs av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

Rapport Sida 8 (27) (EUGFJ) samt Fonden för fiskets utveckling (FFU). Syftet med strukturfondsstödet är att öka den ekonomiska och sociala samhörigheten mellan medlemsstaterna samt att minska de regionala och ekonomiska obalanserna. Strukturfondsstöden administreras i programperioder där varje period innehåller olika typer av stödåtgärder. Stödåtgärderna beslutas på grundval av de behov som finns och som kan antas uppkomma under programperioden. Den första programperioden för Sveriges del löpte mellan åren 1995-1999, nuvarande programperiod löper mellan åren 2000-2006 och den kommande planeras omfatta åren 2007-2013. Finansieringen av strukturfondsstöden innebär i princip att medlemsstaterna måste medfinansiera beviljat stöd med nationella offentliga medel och/eller med privata medel. Inom strukturfondsstöden varierar medfinansieringsgraden beroende på typ av åtgärd och huruvida åtgärden sker innanför eller utanför ett visst målområde. Programperioden 2000-2006 EU:s strukturfondspolitik under åren 2000-2006 fördelas på tre mål: -Mål 1 som skall främja utveckling och strukturell anpassning i områden med eftersläpande utveckling. Målet avser geografiskt avgränsade områden i norra Sverige. -Mål 2 avser att stödja ekonomisk och social omställning i områden med strukturella svårigheter (industri, landsbygd, städer och fiske). Målet avser geografiskt avgränsade områden i Sverige. -Mål 3 har till uppgift att stödja anpassning och modernisering av strukturer och system för utbildning och sysselsättning. Mål 3 omfattar hela Sverige, men i de regioner som omfattas av Mål 1 ingår Mål 3 som en del av Mål 1-programmet. Härutöver finns ett program för strukturfondsåtgärder inom fiskenäringen utanför Mål 1- området. Tabellen nedan visar vilka strukturfonder som omfattar vilka mål. Mål 1 Mål 2 Mål 3 Fiskenäringen utanför Mål 1 ESF X X X ERUF X X EUGFJ X FFU X X Som ett komplement till de ovanstående målen finns gemenskapsinitiativ med inriktning på sociala och ekonomiska frågor. EU:s gemenskapsinitiativ för perioden 2000-2006 är följande: -Interreg III som syftar till att öka samarbetet över nationsgränserna.

Rapport Sida 9 (27) -Leader+ stöder utveckling av landsbygden med ett underifrån perspektiv på genomförandet, vilket innebär att åtgärderna skall vara förankrade på lokal nivå. -Equal skall motverka diskriminering, utslagning och ojämlikhet på arbetsmarknaden. -Urban II fungerar som ett stöd för ekonomisk och social förnyelse av stadsområden. Som framgår av redogörelsen ovan överlappar målen för EU:s strukturfondspolitik och gemenskapsinitiativen varandra i vissa stycken. Totalt har Sverige tilldelats ca 19 miljarder kronor ur strukturfonderna för åren 2000-2006 för genomförande av målen och gemenskapsinitiativen. Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2001:1) om statligt stöd till fiskenäringen har ändrats vid två tillfällen under året. - Inom området Skydd och utveckling av akvatiska resurser (FIFS 2004:24) har stödet ändrats från avskrivningslån till bidrag och för att få stöd för modernisering av fartyg för insjöfiske skall minst 5 år ha gått om fartyget har fått stöd för nybyggnation. - Möjligheterna att erhålla en särskild skrotningspremie har upphört samt viss anpassning rörande stödformer och ändring till kontroll av fysiska investeringar över 200 000 kr har skett (FIFS 2004:46). 4.2 Administration I förordningen (1999:1424) om förvaltning av EG:s strukturfonder föreskrivs att strukturfondsmedlen i Sverige administreras av elva förvaltningsmyndigheter och tolv utbetalande myndigheter. Ansvaret som förvaltningsmyndighet för strukturfondsåtgärder delas mellan länsstyrelserna i Norrbottens län, Västerbottens län, Jämtlands län, Gävleborgs län, Örebro län och Jönköpings län samt Svenska ESF-rådet, Fiskeriverket och Glesbygdsverket. Dessa myndigheter är i flera fall även utbetalande myndigheter. AMS är utbetalande myndighet för Europeiska socialfonden och Nutek är utbetalande myndighet för Interreg IIIA Öresundsregionen. För Leader+ är Glesbygdsverket förvaltande myndighet medan Jordbruksverket är beslutande och utbetalande myndighet. Förslag till beslut lämnas av de s.k. LAG-grupperna (Local Action Groups) vilka är utsedda av Glesbygdsverket. Jordbruksverket är utbetalande myndighet för strukturstöd på jordbruksområdet i Mål 1, utom vad gäller projektstöd enligt artikel 33 i Rådets förordning (EG) nr 1257/99 där länsstyrelserna i Jämtlands län och Norrbottens län utöver sin roll som förvaltande myndighet även är utbetalande myndighet. Internrevisionen vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län utfärdar s.k. avslutsintyg (deklaration om att en stödform avslutats) för Mål 1 och 2 samt för gemenskapsinitiativen Interreg IIIA, Interreg IIIB norra periferin, Leader+ och Urban II samt för strukturstödsåtgärder till fiskenäringen utanför Mål 1.

Rapport Sida 10 (27) Växtkraft Mål 3 omfattar ett stort antal projekt. Administrativt hanteras dessa av Svenska ESF-rådet med AMS som utbetalande myndighet. För innevarande programperiod utfärdar Internrevisionen vid AMS s.k. avslutsintyg (deklaration om att en stödform avslutats) för Socialfonden Mål 3 och Equal. Antalet projekt inom Växtkraft Mål 3 varierar över programperioden (2000-2006) även om det finns en ambition att sprida projekten över hela perioden. Detta beror framförallt på den tid det tar att få igång och avsluta projekt. Mest märkbart är detta givetvis i början och slutet av programperioden. I nedanstående diagram visas antalet projekt med slutdatum under perioden 2000-2004. Antal projekt med slutdatum under programperioden 7000 6000 5000 4000 3000 Antal 2000 1000 0 t om juni 2001 juli-dec 2001 jan-juni 2002 juli-dec 2002 jan-juni 2003 juli-dec 2003 jan-juni 2004 juli-dec 2004 Jordbruksfondens uppdelning mellan utvecklingssektionen och garantisektionen medför viss svårighet att överblicka administrationen. Utvecklingssektionen finansierar endast strukturstöd och är alltså en strukturfond. Garantisektionen, som inte är en strukturfond och som redovisas under kapitel 5, finansierar både strukturstöd och marknadsstöd. Genom utvecklingssektionen medfinansieras strukturstöd inom Mål 1 samt LEADER+. Marknadsstödet till fisket, som ingår i jordbruksfondens garantisektion, hanteras av Fiskeriverket och utbetalas av Jordbruksverket. Möten för erfarenhetsbyte anordnade av Nutek - som ansvarar för samordning av frågor som rör områdena förvaltning, utbetalningar och 5%-kontroller - har för varje område arrangerats tre gånger under år 2004. I gruppen ingår förvaltningsmyndigheter, utbetalande myndigheter, 5%-kontrollanter samt andra nationella representanter som t.ex. Näringsdepartementet, EBM och internrevisionen vid Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Vid dessa möten har även ekobrottsfrågor diskuterats. Den 8 juni 2004 arrangerades ett seminarium på Nutek om avslut av program. Målgrupp var representanter från nuvarande förvaltningsmyndigheter och utbetalande myndigheter. De f.d.

Rapport Sida 11 (27) fondförvaltande myndigheterna Nutek, AMS, Jordbruksverket och Fiskeriverket beskrev avslutsarbetet under 2002/2003 av föregående programperiod och utbytte erfarenheter. Medverkade gjorde även Kommissionen och Riksrevisionen. Riksrevisionsverket, som myndigheten då hette, var ansvarig för avslutsintygen. Myndigheter, som under innevarande period är ansvariga för avslutsintygen informerade också om riktlinjer inför kommande avslutsarbete. Beträffande fonden för fiskets utveckling har i arbetet med avslut för programperioden 1995-1999 kontakter tagits med Kommissionen för avstämning av indikatorer för programmet, genomgång av utestående återkrav m.m. Fiskeriverket har även fått en slutrapport från Kommissionen avseende revisionsbesök i oktober 2003. Under år 2004 breddade Fiskeriverket sina informationsinsatser genom att ta fram en broschyr som på ett enkelt och systematiserat sätt beskriver gången från ansökan till rekvisition och utbetalning av medel. Broschyren distribuerades under sommaren till samtliga berörda organisationer. Samtidigt gick Fiskeriverket ut med en rikstäckande annonskampanj med budskapet att det finns medel att söka ur fonden för fiskets utveckling. Information har också getts i form av ett vykort om att stödet till nybyggnation av fiskefartyg upphör den 1 januari 2005. Fiskeriverket har under året börjat skicka ut informationsbrev till länsstyrelsernas fiskefunktioner. Syftet är att skapa ett lättillgängligt forum för information runt strukturstödens hantering. De blanketter och det informationsmaterial som finns tillgängligt på Fiskeriverkets hemsida har förbättrats och uppdaterats under året. Även vägledningen för sökanden har uppdaterats. Vidare driftsattes under året WebbStödsystem II, som ger handläggarna på länsstyrelsernas fiskefunktioner möjlighet att kontinuerligt informera sig om bl.a. vilka strukturärenden som rör det egna länet som har inkommit till Fiskeriverket, beslutats och utbetalats. Liksom föregående år har uppmärksammats att utbetalningstakten av stöden till stödmottagarna har varit låg och att det därmed finns risk för att utbetalda förskott måste återbetalas och att medel för resterande programperiod automatiskt återtas av kommissionen i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1260/99. Fiskeriverket har betonat vikten av att löpande följa upp utbetalningssituationen för att undvika återtag. Verket har påtalat vikten av att uppdatera handläggningsrutiner och skapa en samlad systematisering av dokument rörande hanteringen av strukturstöd samt att arbetet med förslag till förenklingar fortsätter. 4.3 Bekämpning av bedrägerier, missbruk och andra oegentligheter Kontroller sker i enlighet med de krav som kommissionens förordningar anger. Det finns dels rena administrativa kontroller dels kontroller på plats som sker före utbetalning och

Rapport Sida 12 (27) finansiella kontroller som sker efter utbetalning av medel. Kontrollkraven är i princip likadana för samtliga fonder. Med administrativa kontroller avses åtgärder som mer rutinmässigt vidtas i samband med handläggning av ansökningar, rekvisitioner av medel m.m. Dessa kontroller ombesörjs av de elva förvaltningsmyndigheterna och de tolv utbetalande myndigheterna. Kontroller före utbetalning omfattar i huvudsak kontroller och inspektioner av projekt eller åtgärder som utförs på olika nivåer för att säkerställa efterlevnaden av bl.a. utgifternas berättigande och tillämpning av nationella bestämmelser i enlighet med artikel 4 i Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 samt de kontroller som föreskrivs i artikel 9.2-9.4 i nämnda förordning. Kontroller efter utbetalning är främst sådana platskontroller och inspektioner som föreskrivs i artikel 3 i Kommissionens förordning (EG) nr 2064/97 och i artikel 10 i Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001. I artikel 5 i Kommissionens förordning (EG) 438/2001 finns krav på att samtliga medlemsstater skall skicka uppgifter till Kommissionen om hur administrations- och kontrollsystemet är uppbyggt. När systemen anses tillfredsställande godkänns de av Kommissionen. Syftet med kontrollerna är att säkerställa att fondens medel har använts korrekt samt att förebygga missbruk av EU-medel. Riskanalys används vid urvalet av kontrollobjekt för kontroller före och efter utbetalning. Vid rena administrativa kontroller omfattar kontrollen samtliga kontrollobjekt. Kontrollfrekvensen för övriga kontroller (främst 5 %-kontroller) finns fastställd i EG-förordningar. Kontrollerna enligt artikel 10 i Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 utförs av oberoende avdelningar inom AMS, Nutek, Jordbruksverket och Fiskeriverket samt av länsstyrelserna i Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Nutek har dessutom ett särskilt ansvar för finansiella kontroller av de Interregprogram där varken förvaltningsmyndighet eller utbetalande myndighet är placerad i Sverige. Europeiska socialfonden i Sverige AMS internrevision genomför fortlöpande systemrevisioner i syfte att granska kvalitén i internkontrollen hos Svenska ESF-rådet som förvaltande myndighet och AMS som utbetalande myndighet. Resultaten av dessa revisioner förmedlas till berörda myndigheter och enheter och har under år 2004 föranlett åtgärder avseende förvaltnings- och kontrollsystemen. Enligt Kommissionens förordning nr 438/2001 artikel 10 skall förvaltnings- och kontrollsystemens effektivitet kontrolleras genom ett lämpligt urval av insatser. Dessutom kontrolleras upprättade utgiftsdeklarationer utifrån en riskanalys. Urvalskontrollerna skall omfatta minst 5 % av de totala stödberättigade utgifterna och grunda sig på ett representativt urval av godkända insatser. Hänsyn tas till

Rapport Sida 13 (27) att en lämplig blandning av insatser av olika typ och omfattning uppnås de riskfaktorer som identifierats vid tidigare kontroller insatsernas koncentration till vissa stödmottagare. Genomförandet av kontrollerna fördelas jämnt över programperioden och utförs av en särskild kontrollgrupp skild från genomförandet av insatserna och därmed sammanhängande utbetalningar. Inom den särskilda kontrollgruppen arbetar tio ESF-controllers med urvalskontrollerna. Urval av kontrollobjekt sker med stöd av ett utvecklat datastöd innehållande bl.a. totalt antal stöd och stödberättigade utgifter för varje urvalsperiod och insats. Genom olika parametrar kan man med hjälp av systemet slumpmässigt välja önskvärt antal kontrollobjekt. Utöver dessa slumpmässiga urval görs kompletterande och manuella urval. Till och med år 2004 har projekt omfattande totalt 519 miljoner kronor tagits ut till kontroll av ett totalt urvalsunderlag på 6 441 miljoner kronor. Urvalet motsvarar ca 8 % av det totala urvalsbeloppet. Härav har 6 % valts ut genom slumpurval, 1,2 % genom riskurval och 0,8 % genom kompletterande urval, t.ex. efter tips från personal inom berörda myndigheter eller från privatpersoner. Under våren 2004 genomfördes också ett första urval för kontroll avseende gemenskapsinitiativet Equal där ett antal projekt valdes ut på dels slumpmässiga grunder dels utifrån en riskanalys. Strukturstöd inom jordbruksområdet Kontroller enligt artikel 4 i Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 görs primärt av länsstyrelserna som förmedlande organ och av Jordbruksverket som utbetalande myndighet. Dessa kontroller genomförs huvudsakligen före utbetalning. Jordbruksverket har en samordnande roll för dessa kontroller och utfärdar kontrollinstruktioner till länsstyrelserna. Varje år skall 5 % av totala stödberättigade utgifter kontrolleras. Kontroller efter utbetalning s.k. urvalskontroller enligt artikel 10 i Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001 görs av Jordbruksverket. Den kontrollorganisation på Jordbruksverket som svarar för dessa kontroller består av nio personer varav cirka 3,5 årspersoner arbetar med urvalskontrollerna. Under år 2004 slutfördes 25 kontroller. Kontrollerna inriktas dels mot att granska att inga systematiska fel föreligger i administrations- och kontrollsystemen och dels att endast stödberättigade kostnader deklarerats i enskilda ärenden. Vid granskningar av administrations- och kontrollsystemen har tveksamheter i åtskillnaden mellan funktionerna beredning av beslut och utbetalning påtalats. Under år 2004 har Jordbruksverket utvecklat regler och rutiner på detta område och de instruktioner som finns på området är idag mycket tydligare. Vid granskning av enskilda utgiftsdeklarationer har felaktigheter som begagnad egendom, ej fastmonterad egendom etc. konstaterats. Dessa felaktigheter är dock inte av den arten att de äventyrar säkerheten i det grundläggande kontrollsystemet.

Rapport Sida 14 (27) Fonden för fiskets utveckling Riksrevisionen har under år 2004 utfört sedvanlig granskning av Fiskeriverkets redovisning av beviljade och utbetalade strukturstöd i samband med årsredovisning och delårsrapport. Vidare har revisionen planerat för en systemrevision av strukturstöden. Fiskeriverket har utfört granskning av strukturstöd enligt den fastlagda revisionsplanen för året. Granskningen omfattade besök hos länsstyrelserna i Västra Götalands län och Stockholms län. Fiskeriverket har ett specifikt uppdrag som är format genom ett samarbetsavtal med Europeiska Kommissionens Financial Controller. Avtalet innebär att revisioner avseende Fonden för fiskets utveckling sker genom samplanering av revisionen och utbytande av granskningsresultat. Enligt gällande rutiner skall ett slumpmässigt urval av utbetalda projekt omfattande minst 5 % av de styrkta och stödberättigande kostnaderna göras halvårsvis. Härutöver skall ett riskbaserat urval omfattande minst 2 % av de styrkta och stödberättigande kostnaderna göras. Dessa underlag skall ligga till grund för efterföljande urvalskontroller. Enligt Fiskeriverkets iakttagelser genomförs de efterföljande urvalskontrollerna i enlighet med den inriktning och tidplan som lagts. Under år 2004 gjordes ett slumpmässigt urval av projekt för efterföljande kontroller för perioden 1 januari 30 juni 2004. Slumpmässigt urval baserat på perioden 1 juli 31 december 2004 togs fram i början av år 2005 och kontroller avseende denna period genomförs under år 2005. Totalt omfattade dessa urval 78 kontroller varav 55 avslutats vid utgången av år 2004. De 55 avslutade kontrollerna motsvarande 4,5 % av de totala styrkta och godkända kostnaderna. Utförda kontroller har avsett en hundraprocentig kontroll av utvalda projekt och också inkluderat fysiska kontroller på plats hos stödmottagaren, beslutsmyndigheten och den utbetalande myndigheten. Genomförda urvalskontroller har bl.a. visat på brister i den praktiska tillämpningen av förvaltnings- och kontrollsystemet samt brister i särredovisningen av projekt i stödmottagarens löpande och årsavslutande räkenskaper. En närmare beskrivning av framkomna fel och vidtagna åtgärder med anledning av dessa upptäckter lämnas i Fiskeriverkets rapport avseende år 2004 enligt artikel 13 i Kommissionens förordning (EG) nr 438/2001.

Rapport Sida 15 (27) 5. Jordbruksfondens garantisektion och förberedelser för gårdsstödet 5.1 Administration Genom garantisektionen betalas arealersättningar, djurbidrag, marknadsstöd för bl.a. export till tredje land, offentlig och privat lagring, vissa marknadsföringsinsatser samt vissa projektstöd. Dessutom lämnas stöd för strukturella åtgärder för landsbygdsutveckling utanför Mål 1. Exportstöd handläggs av Jordbruksverket med stöd av Tullverket som utför fysiska kontroller och med Jordbruksverket som utbetalande myndighet. Hos Jordbruksverket har man under år 2004 utvecklat ett datoriserat system för att godkända exportörer skall kunna handlägga exportstödet själva och därigenom minska eller helt undvika personell handläggning hos verket samt underlätta handläggningen på företagen. 5.2 Förberedelser för gårdsstödet Under år 2004 har en ny föreskrift (SJVFS 2004:85) för direktstöd utarbetats av Jordbruksverket. Det nya direktstödet heter gårdsstödet och är en del av EU:s reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Gårdsstödet skall bidra till att produktionen i större utsträckning styrs av konsumenternas efterfrågan i stället för av bidrag. Gårdsstödet är därför inte kopplat till någon produktion. Stödet ersätter flera stöd bland annat arealersättningen och de flesta djurbidragen. För att få gårdsstöd måste den sökande ha stödrätter. Stödrätterna kommer att delas ut under år 2005 för det antal hektar jordbruksmark som redovisas i ansökan. Stödrätterna ger sedan rätt till stöd 2005 och kommande år. Reglerna efter frikopplingen av jordbrukarstöden kan sägas likna dem som tidigare gällde för arealersättning. Även om det ger stödmottagaren större frihet, kommer kontrollerna att i allt väsentligt utföras som tidigare. Även påföljden eller avdragen kommer att likna dem som fanns tidigare. En förändring är dock att vissa överträdelser av gällande svensk lagstiftning i form av t.ex. artskyddsförordningen, jaktlagen och miljöbalken kan medföra sanktioner eller avdrag på direktstöden. Den ökade kunskapen om relevanta delar av lagstiftningen tillsammans med risken för sanktioner vid överträdelser bör stärka stödmottagarens incitament att följa regelverket. Ett ökat samarbete mellan de befintliga kontrollorganen, exempelvis kommunerna, kan förväntas.

Rapport Sida 16 (27) 5.3 Bekämpning av bedrägerier, missbruk och andra oegentligheter Kontroller sker i enlighet med de krav som kommissionens förordningar anger. Det finns dels rena administrativa kontroller, dels kontroller före utbetalning och dels kontroller efter utbetalning av medel. Med administrativa kontroller avses åtgärder som vidtas i samband med handläggning av ansökningar av medel. Dessa kontroller ombesörjs av den sakenhet på Jordbruksverket som har ansvar för aktuellt stöd. För de s.k. jordbrukarstöden (arealersättning m.m.) sker kontrollen på länsstyrelserna. Kontrollen är i dessa sammanhang hundraprocentig. Kontroller före utbetalning sker i enlighet med gällande regelverk för respektive stödform. Exempelvis när det gäller exportbidrag sker detta genom olika former av fysisk kontroll i samband med att en vara deklareras för export. Dessa kontroller ombesörjs av Tullverket. Ett annat exempel är jordbrukarstöden, där s.k. fältkontroller sker, vilket innebär en kontroll på plats av att areal och gröda överensstämmer med ansökan om stöd. Kontroller efter utbetalning sker i enlighet med Rådets förordning (EEG) nr 4045/89, vilken omfattar samtliga stödformer som betalas ut från garantisektionen med undantag för jordbrukarstöden. Efter utbetalning kontrollerade Jordbruksverket under år 2004 ett urval av de bidrag som lämnats omfattande cirka 35 bidragstagare. Några förändringar av gällande regler som rör bekämpningen av oriktigheter har inte skett under år 2004. 6. Upptäckta och rapporterade oegentligheter under år 2004 6.1 Allmänna förutsättningar En definition av begreppet oegentlighet finns i Rådets förordning (EG; Eurotom) nr 2988/95 om skydd av gemenskapernas finansiella intressen. Med oegentlighet menas för bidragssektorn alla fel som lett till en felaktig utbetalning eller skulle ha lett till en felaktig utbetalning av bidrag om felet inte upptäckts. Inom tullområdet (traditionella egna medel) avses på motsvarande sätt alla fel som medfört eller skulle ha medfört, om felet inte upptäckts, att tull eller avgift undanhållits av en tullskyldig. En oegentlighet kan alltså vara allt från ett enkelt misstag till brottsliga förfaranden. Uppgifter om upptäckta oegentligheter redovisas i kvartalsrapporter som skickas till EUkommissionen. Gemensamt för kvartalsrapporteringen är att det åligger nationella myndigheter att rapportera alla fel som överstiger en viss beloppsgräns. För jordbruks- och strukturstöd gäller beloppsgränsen 4 000 Euro (ca 37 000 kr) och för traditionella egna medel är gränsen 10 000 Euro (ca 93 000 kr). För rapporteringen av traditionella egna medel har Tullverket ett sektorsansvar och för rapporteringen avseende jordbruksfondens garantisektion har Jordbruksverket motsvarande ansvar. Inom strukturfonderna saknas en sektorsansvarig

Rapport Sida 17 (27) myndighet och rapporteringen på detta område är uppdelad på ett flertal länsstyrelser samt på Nutek, AMS och Fiskeriverket. Uppgifter om upptäckta fall av oegentligheter som redovisas i nedanstående tabeller och diagram bygger på de kvartalsrapporter som berörda myndigheter skickat till EUkommissionen och på kommissionens årliga rapporter avseende skyddet av EU:s finansiella intressen. Statistikuppgifter avseende rapporterade oegentligheter under år 2004 avser sådana oegentligheter som omfattats av 2004 års kvartalsrapporter. Kompletterande rapporter avseende oegentligheter som upptäckts och rapporterats under tidigare år har inte medräknats. Skillnader mellan antal rapporterade oegentligheter och summan av oegentligheter uppdelat på beloppsgränser beror främst på att uppgift om felaktigt belopp i vissa fall är oklar eller saknas. 6.2 Trender och jämförelser För att få en bild av utvecklingen vad gäller upptäckta och rapporterade oegentligheter i Sverige under perioden 2000-2004 och en jämförelse med motsvarande utveckling inom EU som helhet redovisas nedan diagram över antal rapporterade oegentligheter samt summan av de felaktiga belopp som de svenska rapporterna omfattat. Utvecklingen i Sverige 2000-2004 över antal rapport erade oegent lighet er 140 120 100 80 60 Egna medel Jor dbr.f ond. Gar antisekt Str uktur f ondsstöd totalt 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 Rapporterat antal oegentligheter 2000-2004 inom EU 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 Egna medel Jordbr.f ond. Garant isekt Strukturfondsstöd totalt 1500 1000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004

Rapport Sida 18 (27) Utvecklingen vad gäller antal rapporterade oegentligheter såväl inom Sverige som inom EU som helhet uppvisar liknande trender med en successiv men begränsad ökning av antalet oegentligheter. Den mest markanta avvikelsen i den svenska rapporteringen är 2003 års rapportering avseende jordbruksfondens garantisektion. En mer allmän reflektion är att utvecklingen i Sverige varierar något mer än inom EU som helhet. Utvecklingen vad gäller strukturfondsstöd uppvisar en något kraftigare ökning över hela perioden såväl i Sverige som inom EU som helhet och med en kraftig och oförklarlig topp år 2002 inom EU. Ökningen i den svenska rapporteringen är en naturlig följd av att kontrollbehoven successivt ökar i takt med att projekt avslutas under en programperiod men också som en följd av bättre utvecklade metoder. Utvecklingen i Sverige 2000-2004 över felaktiga belopp (miljoner kr) 60 50 40 30 20 Egna medel Jor dbr.f ond. gar antisekt Str uktur f ondsstöd 10 0 2000 2001 2002 2003 2004 Den uppseendeväckande ökningen i Sverige mellan åren 2003 och 2004 av det felaktiga beloppets storlek vad gäller traditionella egna medel kan förklaras av att några få stora belopp svarar för mer än halva totalsumman år 2004. Det lilla antalet rapporterade oegentligheter innebär att även mindre förändringar i beloppens storlek får stort genomslag i statistiken. Motsvarande utveckling inom EU som helhet uppvisar små förändringar över tiden men en successiv om än liten minskning av det felaktiga beloppets storlek vad gäller traditionella egna medel och jordbruksfondens garantisektion trots att antalet rapporterade oegentligheter successivt ökar. 6.3 Analys av 2004 års oegentligheter Enligt kommissionens rapport avseende år 2004 har Sverige rapporterat 64 oegentligheter avseende traditionella egna medel omfattande totalt drygt 6 miljoner Euro, vilket ger ett genomsnittligt felaktigt belopp på ca 94 000 Euro. Motsvarande genomsnittliga belopp för hela EU är ca 75 000 Euro.

Rapport Sida 19 (27) 75 oegentligheter avseende jordbruksfondens garantisektion omfattande totalt 827 000 Euro, vilket ger ett genomsnittligt felaktigt belopp på ca 11 000 Euro. Motsvarande genomsnittliga belopp för hela EU är ca 24 000 Euro. 119 oegentligheter avseende strukturfondsstöd omfattande totalt ca 2,7 miljoner Euro vilket ger ett genomsnittligt felaktigt belopp på ca 23 000 Euro. Motsvarande genomsnittliga belopp för hela EU är ca 175 000 Euro. När det gäller jordbruksfondens garantisektion gör kommissionen en jämförelse mellan medlemsländerna av det felaktiga beloppets andel av det totalt utbetalda stödet. För Sveriges del uppgick det felaktiga beloppet år 2003 till 0,17 % av det totala stödet. Motsvarande andel år 2004 var 0,10 %. En jämförelse med övriga medlemsländer visar på stora variationer mellan olika år och olika länder. År 2003 var skillnaden mellan 0,04 % och 1,74 % och år 2004 mellan 0,02 % och 0,55 %. Båda åren ligger Sverige under den för hela EU genomsnittliga andelen felaktigt belopp som år 2003 uppgick till 0,39 % och år 2004 till 0,19 %. Någon motsvarande redovisning avseende traditionella egna medel och strukturfondsstöd finns inte. Felaktigt belopp i förhållande till totalt stöd (%) 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 Sverige Hela EU 0,15 0,1 0,05 0 2003 2004 Upptäckta oegentligheter vad gäller strukturfondsstöd avser i 48 fall eller 42 % Mål 1, i 14 fall eller 12 % Mål 2, i 35 fall eller 31 % Mål 3, i ett fall eller 1 % fonden för fiskets utveckling och i 16 fall eller 14 % Interreg III. Oegentligheter fördelat på stödtyper Mål 1 Mål 2 Mål 3 FFU Interreg III

Rapport Sida 20 (27) Motsvarande statistik från år 2003 är bristfällig beroende på ofullständigt underlag. På det underlag som fanns tillgängligt rörde 35 % Mål 1, 22 % Mål 2, 26 % fonden för fiskets utveckling och 17 % Interregprogrammen. Underlag avseende Mål 3 saknades helt. Nedan redovisas rapporterade oegentligheter fördelade på olika beloppsstorlekar och hur stor andel av rapporterna avseende strukturfonder som avser Mål 3. Ant al oegentlighet er - f ördelat på beloppsst orlek (1000-tal SEK) 60 50 40 30 20 Egna medel Jor dbr uksf. Gar antisekt Str uktur f ondsstöd totalt 10 0 < 50 50-100 100-500 500-1 000 1 000> Oegentligheter/ beloppsstorlek - M ål 3 andel av strukturfond (1000-tal SEK) 60 50 40 30 20 Str uktur f ondsstöd totalt Var av Växtkr af t Mål 3 10 0 < 50 50-100 100-500 500-1 000 1 000> Tyngdpunkten för de felaktiga beloppen ligger i storleksordningen 50 000-100 000 kronor för jordbruks- och strukturfondsstöd och 100 000 500 000 för traditionella egna medel. De felaktiga beloppen är genomgående något större för traditionella egna medel än för övriga två stödtyper. Detta är en naturlig följd av att de traditionella egna medlen ofta handlar om större belopp. Strukturfondsstödet har en fördelning på beloppsstorlekar som liknar motsvarande fördelning på jordbruksfondens garantisektion men med något högre belopp. Växtkraft mål 3 som svarar för en stor del av strukturfondsstöden och med ett stort antal små stödmottagare

Rapport Sida 21 (27) avviker trots detta inte från övriga strukturfondsstöd när det gäller de felaktiga beloppens storlek. Antalet oegentligheter uppdelat på det felaktiga beloppets storlek i förhållande till det totala stödbeloppet (%) och hur stor andel Mål 3 utgör av strukturfondsstödet framgår av nedanstående diagram. 60 Felakt igt belopp i f örhållande t ill tot alt belopp (antal oegentlighet er) 50 40 30 20 Jor dbr.f ond. Gar anti sekt Str uktur f ondsstöd total t 10 0 < 3 % 3-10 % 10-50 % 50-100% Felaktigt/ totalt belopp - Mål 3 andel av strukturfond ( ant al oegent lighet er) 40 35 30 25 20 15 Str uktur f ondsstöd totalt Var av Växtkr af t Mål 3 10 5 0 < 3 % 3-10 % 10-50 % 50-100% Såväl de faktiska felaktiga beloppen som beloppets storlek i förhållande till det berörda stödets storlek varierar kraftigt. När det gäller traditionella egna medel varierar de felaktiga beloppen mellan 93 000 kr och drygt 13 miljoner kr. Motsvarande siffror för jordbruksfondens garantisektion varierar mellan 35 000 kr och 1,3 miljoner kr och för strukturfonderna mellan 15 000 kr och 2,8 miljoner kr. I samtliga stödtyper är det relativt vanligt med mindre felaktiga belopp som samtidigt utgör hela stödbeloppet. Den andra ytterligheten är ett fall inom jordbruksfondens garantisektion med ett felaktigt belopp på ca 70 000 kr där stödbeloppet uppgår till ca 3 miljoner kr och inom strukturfonderna ett fall med ett felaktigt belopp på ca 50 000 kr där stödbeloppet uppgår till ca 20 miljoner tkr.

Rapport Sida 22 (27) Inom jordbruksfondens garantisektion där de felaktiga beloppen är relativt låga utgör dessa samtidigt en stor andel av berört stöd. Strukturfondsstöden är dess motsats med relativt sett något större felaktiga belopp men där dessa endast utgör en mindre del av berört stöd. Förekommande feltyper Generellt bör noteras att en rapporterad oegentlighet ofta grundas på mer än en felorsak och att det i rapporteringen avseende enskilda oegentligheter anges flera olika feltyper. Traditionella egna medel: De vanligaste feltyperna är felaktigt deklarerat ursprungsland vilka utgör ca 30 % och felaktig varuklassificering som utgör ca 37 % av rapporterade oegentligheter. Felaktigt angivande av ursprungsland och felaktig varuklassificering görs i syfte att slippa betala tull och antidumpningstull. Antidumpningstull kan utgå på vissa varuslag och kan också bero på i vilka länder varorna har sitt ursprung. Jordbruksfondens garantisektion: Mest frekventa feltyper är övriga orsaker vilket förekommer i 48 fall eller ca 54 % och ej stödberättigad utgifter i 40 fall eller ca 45 % av det totala antalet rapporterade oegentligheter. Motsvarande statistik i kommissionens rapport visar på en större spridning vad gäller felorsaker. Även här utgör dock övriga orsaker den största enskilda felorsaken med 20 %. Den näst största gruppen är felaktig eller ofullständig bidragsansökan med 19 %. Strukturfondsstöd: Mest frekventa feltyper är ej godtagbara utgifter vilket förekommer i 45 fall eller ca 40 %, ej stödberättigad utgift i 19 fall eller ca 17 % och oriktig bokföring i 15 fall eller ca 14 % av det totala antalet rapporterade oegentligheter. Enligt kommissionens motsvarande statistik är ej godtagbar utgift tillsammans med övriga oegentligheter de två största enskilda feltyperna. 7. Återvinning av felaktigt utbetalda medel EBM har under år 2004 redovisat ett regeringsuppdrag avseende frågor kring återkrav av EUmedel. Uppdraget var föranlett av en rapport som dåvarande EU-bedrägeridelegationen överlämnade till regeringen år 1997. I rapporten lämnades förslag till åtgärder för effektivare återkravs- och indrivningsrutiner för felaktigt utbetalda EU-medel. EBM konstaterar i sin redovisning till regeringen att de problem som uppmärksammades år 1997 är åtgärdade samt att regelsystemet och ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter avseende återkraven idag är fullgott. Kontrollinsatser innan utbetalning sker leder till ett minskat behov av återvinningsåtgärder. Statistik från oegentlighetsrapporteringen visar att kraftfulla insatser görs för att upptäcka fel och brister innan utbetalning sker.

Rapport Sida 23 (27) Traditionella egna medel: I 42 fall eller ca 65 % av antalet rapporterade oegentligheter har det felaktiga beloppet i sin helhet inbetalts och i endast 14 fall eller ca 22 % är det felaktiga beloppet helt obetalt vid 2004 års utgång. Jordbruksfondens garantisektion: I 38 fall eller ca 43 % av det totala antalet rapporterade fall har oegentligheter upptäckts innan beloppet utbetalts och där upptäckt inte skett före utbetalning har i 15 fall eller ca 17 % beloppet återvunnits före 2004 års utgång. Strukturfondsstöd: I 86 fall eller 87 % av det totala antalet rapporterade fall har oegentligheter upptäckts innan felaktigt belopp utbetalts. 8. Anmälda bedrägerier och resultatet av dessa EBM utreder misstänkta bedrägerier med EU-medel i hela landet. Myndigheten har under år 2004 vid fyra tillfällen hållit utbildningar i brottsförebyggande arbete och om goda rutiner för anmälning av misstänkta EU-bedrägerier. Utbildningen har främst riktats till handläggare vid myndigheter som hanterar EU-medel. Antalet anmälningar av misstänkta fall av EUbedrägerier har fortsatt att öka under året. Ökningen kan bland annat tillskrivas myndighetens utbildningsinsatser. Anmälningar om misstänkta brott Till EBM har 35 nya anmälningar inkommit under år 2004, vilket är en ökning jämfört med år 2003, då 26 nya anmälningar inkom. Ökningen avser främst anmälningar beträffande jordbruksstöd, vilka omfattar 26 av de 35 anmälningarna. De 35 anmälningarna har huvudsakligen givits in till EBM av Jordbruksverket, länsstyrelser och ESF-rådet. Ärendesituationen Enligt förordningen (1997:898) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten handläggs vid myndigheten så kallade EU-bedrägerier, d.v.s. mål som avser bedrägeri, bedrägligt beteende och grovt bedrägeri jämlikt 9 kap. 1-3 brottsbalken om gärningen rör EU:s finansiella intressen samt subventionsmissbruk jämlikt 9 kap. 3a brottsbalken. EBM utreder sedan den 1 mars 2001 samtliga sådana ärenden i Sverige. Inom EBM handläggs EU-bedrägerier samlat vid en kammare, vilket bland annat innebär att dessa utredningar kan prioriteras bland de mål som tilldelas kammaren. EBM uppnår härmed en ökad och samlad kompetens, enhetligare rättstillämpning och effektivare utredning av EUbedrägerier.

Rapport Sida 24 (27) Vid 2004 års början fanns 34 EU-bedrägeriärenden hos EBM och vid dess slut uppgick pågående utredningar till 26. 3 åtal och 2 strafförelägganden har utfärdats under året. 6 domar har avkunnats utöver de båda strafföreläggandena, vilka är att jämställa med lagakraftvunna domar. 17 ärenden har skrivits av. De flesta har avskrivits på grund av att brott inte har kunnat styrkas genom att uppsåt inte har kunnat bevisas. För att styrka bedrägeri krävs att uppsåtet är klarlagt. Ett ärende har överförts till annat EU-land beroende på att forum saknades i Sverige. I detta sammanhang bör framhållas att det förhållandet att en anmälan skrivs av inte får leda till den slutsatsen att anmälan inte borde ha gjorts eller att anmälan saknade grund. Anmälan bör göras till EBM så snart det finns anledning att anta att bedrägeri föreligger och gärningen rör EU:s finansiella intressen. Någon beloppsgräns för anmälningar föreligger inte vilket t.ex. är fallet vad gäller kvartalsrapporteringen till Kommissionen. Administrativa sanktioner kan dessutom utfärdas oberoende av eventuella brottsanmälningar. Erfarenheter Det går inte att urskilja några typiska fall av EU-bedrägerier eftersom ärendena är av mycket varierande karaktär. I de flesta fall har bidragssökande lämnat oriktiga, otydliga eller ofullständiga uppgifter i bidragsansökan, vilka uppgifter sedan har lagts till grund för beslut om bidrag. I vissa fall har projekt inte genomförts eller genomförts i strid med ansökan och beslut. Osanna eller falska handlingar har i flera fall vid rekvisition av medel åberopats för att styrka påstådda kostnader i projektet. I sammanhanget kan nämnas att Jordbruksverket med stöd av EBM tagit fram riktlinjer för verkets brottsanmälningar. Det har vid förundersökningarna avseende EU-bedrägeri tydligt framkommit att det är av stor vikt att de myndigheter, som handlägger EU-bidrag, vid handläggning av bidragsansökningar iakttar bl.a. följande: kontroll av att de fysiska personer, som har undertecknat ansökan och andra handlingar i ärendet, har varit behöriga företrädare för sökanden, kontroll av att ansökan, intyg och andra handlingar som den bidragssökande åberopar, ankomststämplas och att noggranna noteringar görs beträffande uppgifter som lämnas till handläggaren vid t.ex. telefonkontakt med den bidragssökande liksom om de uppgifter som handläggaren lämnar till den bidragssökande. Förundersökningar avseende EU-bedrägerier är mestadels resurskrävande och komplicerade på grund av att ärendena avser ett ofta svåröverskådligt och invecklat regelverk. Ofta är flera