Institutionen för kultur och estetik Masterprogram i Kritiska studier Teatervetenskap SAMTIDENS KRITIK (TVSAKR; 7,5hp; VT19) Kursansvariga: Frida Beckman, frida.beckman@littvet.su.se Dirk Gindt, dirk.gindt@teater.su.se Gästlärare: Sara Callahan, sara.callahan@arthistory.su.se Kort beskrivning: Kursen gör en djupdykning i ett antal teman som är centrala för den samtida kritiken: Rum, kroppar, normer, agens och hur dessa speglas och kommer till uttryck i samtidens kultur. Vilken funktion har kritiken idag? Har den en funktion? Vilka forum finns det för samtida kritiker? Vilka teoretiska begrepp och verktyg finns för att ringa in och kritiskt analysera samtida frågeställningar och utmaningar? Hur kan de hjälpa oss att få en bättre förståelse för samtida politiska, samhälleliga och kulturella uttryck? Finns det svagheter, brister, eller rent av problem med relationen mellan samtida kritik och uttryck? Förväntade studieresultat Efter genomgången kurs ska studenten kunna: - redogöra för och kritiskt diskutera huvuddragen i de teoretiska perspektiv kursen omfattar. - självständigt värdera och argumentera för ett kritiskt perspektiv i studiet av samtidens kultur - muntligt och skriftligt diskutera och analysera texter eller verk ur de teoretiska perspektiv kursen omfattar. - sammanställa samtida material till en helhet att analysera och diskutera. Undervisning Undervisningen sker i form av seminarier. Närvaro vid samtliga seminarier är obligatoriskt. Frånvaro från seminarier kompenseras med en skriftlig uppgift (4 s.). Examination Kursen examineras genom inlämning av skriftlig uppgift och aktivt deltagande vid seminarierna. 1
1. Den samtida kritiken Vem? Var? Varför? (FB & DG) onsdag 23/1, 14-16 (rum 101) Teman: Occupy; kritiken mot kritiken Butler, Judith (2011), Bodies in Alliance and the Politics of the Street, #Occupy Los Angeles Reader 1-3: 2-12 (open access; på Mondo) Latour, Bruno (2004), Why Critique Has Run out of Steam Critical Inquiry (30:2): 225-248. (Tillgänglig online via Referenslitteratur: Anker, Elizabeth S. & Felski, Rita (red.), Critique and postcritique, Durham: Duke University Press, 2017. 2. I populärkulturens revolutionära rum (FB) onsdag 30/1, 14-16 (rum 101) Teman: hur förhåller vi oss till en samtida populärkultur där revolutionen blivit det nya lyckliga slutet? Återkoppling till Frankfurtskolan genom kulturkritik i dag. Beckman, Frida (2016), Introduction, Chapter 5. Vision, Allegory, Control, Conclusion, Culture Control Critique: Allegories of Reading the Present, London: Rowman & Littlefield International: xiii-xxvi + 95-119 + 121-134. (Tillgänglig via Mondo) Best, Stephen and Sharon Marcus (2009) Surface Reading: an Introduction, Representations 108:1, pp. 1-21(Tillgänglig online via Fisher, Mark (2009), Capitalist Realism: Is there No Alternative? London: Zero Books: 1-20. (Tillgänglig via Mondo) Negri, Antonio (2007), Art and Culture in the Age of Empire and the Time of the Multitudes, SubStance, 112 (36:1): 48-55. (Tillgänglig online via 3. Mot rummets normativitet (DG) onsdag 6/2, 14-16 (rum 509) Teman: kritisk fenomenologi; återkoppling till Fanon; två texter av samma teoretiker som diskuterar ett liknande fenomen utifrån två olika teoretiska perspektiv; studenterna kan delas upp i två grupper och föra en metodologisk diskussion genom att debattera de olika ingångarna och argumenten Ahmed, Sara (2006), Orientations: Toward a Queer Phenomenology, GLQ: A Journal of Lesbian and Gay Studies, 12 (4): 543-574 (e-tidskrift) Ahmed, Sara (2007), A Phenomenology of Whiteness, Feminist Theory, 8 (2): 149-168 [svensk översättning: Ahmed, Sara (2010), Vithetens fenomenologi, Tidskrift för genusvetenskap, 31 (1-2): 49-69] (e-tidskrift) Phenomenology (2013), Stanford Encyclopedia of Philosophy, https://plato.stanford.edu/entries/phenomenology/ (punkter 1-4) 2
4. Det tredje rummet och kulturell översättning (DG) onsdag 13/2, 14-16 (rum 157) Teman: djupläsning av en teoretiker; det tredje rummet, begreppet interkulturell; fokus på Bhabha; studenterna uppmuntras att koppla till samtida svenska debatter, inte minst begreppet mellanförskap Bhabha, Homi & Rutherford, Jonathan (1990), The Third Space: Interview with Homi Bhabha, i Jonathan Rutherford (red.), Identity: Community, Culture, Difference, 207-221, London: Lawrence & Wishart [svensk översättning: Bhabha, Homi & Rutherford, Jonathan (1999), Det tredje rummet, i Catharina Eriksson, Maria Eriksson Baaz, Håkan Thörn (red.), Globaliseringens kulturer: den postkoloniala paradoxen, rasismen och det mångkulturella samhället, 283-293, Nora: Nya Doxa, 1999] (på Mondo) Bhabha, Homi (1994), How Newness Enters the World, i The Location of Culture, 303-337, New York & London: Routledge (ref. ex. utanför rum 258) 5. Agens och estetik i världssystemet (FB) onsdag 20/2, 14-16 (rum 101) Teman: Hur skapar vi oss en kritisk utgångspunkt i relation till en globaliserad värld? Fokus ligger på det estetiska uttryckets möjlighet att representera the world system. Apter, Emily (2006), On Oneworldness: Or Paranoia as a World System, American Literary History (18:2): 365-389. (Tillgänglig online via Jameson, Fredric (1990), Cognitive Mapping, in Marxism and the Interpretation of Culture, University of Illinois Press, 347-60. (Tillgänglig via Mondo) Mason, Fran (2002) A Poor Person s Cognitive Mapping, Conspiracy Nation: The Politics of Paranoia in Postwar America, ed. Peter Knight, New York: New York University Press, pp.40-57. (Tillgänglig online) Toscano, Alberto (2012), Seeing it Whole: Staging Totality in Social Theory and Art, The Sociological Review (60: S1) 64-83. (Tillgänglig online via 6. Den samtida queera kritiken (DG) onsdag 27/2, 14-16 (rum 101) Teman: varför behöver vi queerteori idag? Kritiken mot nyliberalismen, problematisering av samkönat äktenskap och normalisering/assimilering; debatten kring homonormativitet; begreppet homonationalism. Brown, Gavin (2012), Homonormativity: A Metropolitan Concept that Denigrates Ordinary Gay Lives, Journal of Homosexuality (59):1065 1072 (e-tidskrift) Duggan, Lisa (2002), The New Homonormativity: The Sexual Politics of Neoliberalism, i Russ Castronovo & Dana D. Nelson (red.), Materializing Democracy: Toward a Revitalized Cultural Politics, 175-194, Durham, Duke University Press (på Mondo) 3
Puar, Jasbir K. (2005), Queer Times, Queer Assemblages, Social Text, 23 (3-4): 121-139 (e-tidskrift) Stryker, Susan, (2008), Transgender History, Homonormativity, and Disciplinarity, Radical History Review (100): 145-157 (e-tidskrift) Warner, Michael (1999), Normal and Normaller: Beyond Gay Marriage, GLQ: A Journal of Lesbian and Gay Studies, 5 (2): 119-171 (e-tidskrift) 7. Gästseminarium: Kritik, postkritik och den samtida konsten (Sara Callahan) onsdag 6/3, 14-16 (rum 101) Foster, Hal (1994), What s Neo about the Neo-Avant-Garde, October, vol. 70, The Duchamp Effect, 5-32. (Tillgänglig online via Rothman, Roger (2017), Fluxus and the Art of Affirmation, i Beyond Critique: Contemporary Art in Theory, Practice, and Instruction, London: Bloomsbury, 25-33. (pdf på mondo) Wallen, Jeffrey (2011), The Lure of the Archive: The Atlas Project of Walid Raad, Comparative Critical Studies vol. 8, nr 2-3: 277-293. (Tillgänglig online via 8. I kroppen bortom kroppen (FB) onsdag 13/3, 14-16 (rum 101) Teman: Med hjälp av teorier om affective labor diskuterar vi samtida fenomen såsom fake-news och post-truth politics. Två korta artiklar utgör en bas och studenterna förväntas själva hitta aktuella texter som vi sedan gemensamt väljer ut och lägger till i läslistan. Clough, Patricia (2003), Affect and Control: Rethinking the Body Beyond Sex and Gender Feminist Theory (4:3): 359-364. (Tillgänglig online via Hardt, Michael (1999), Affective Labor, boundary 2 (26:2): 89-100. (Tillgänglig online via 4
Uppgift för hemtentamen I programmets tredje delkurs har vi kommit fram till den alldeles samtida kritiken och dess funktion i relation till dagens politiska, samhälleliga och kulturella uttryck. Vi har sökt efter relevanta begrepp och verktyg för kritisk analys av samtiden men även vänt vårt kritiska öga mot kritiken själv. Vad kan den göra för oss i dag? Kan den göra något för oss i dag? Och vilka (politiska och/eller kommersiella) krafter finns som försöker att underminera den? Denna hemuppgift består i att kritiskt analysera ett samtida verk eller fenomen utifrån texter eller teman i kurslitteraturen liksom i förra hemtentan kan detta handla om till exempel ett konstverk, en roman, en föreställning, en samhällsdebatt eller en politisk situation. Men här är vi ute efter en dubbelsidig analys en som använder de kritiska teorier och nyckelbegrepp som återfinns i kursens texter för att analysera ett samtida verk eller fenomen men som också kritiskt undersöker och diskuterar dessa teorier själva och de eventuella svårigheter och brister de har när det kommer till en sådan analys. Minst tre av de obligatoriska texterna behöver användas i diskussionen Texten skrivs som en akademisk essä på 6-8 A4-sidor, i Times New Roman 12 punkter och med 1,5 radavstånd. Källorna anges med fulla referenser. Glöm inte att skriva ditt namn i dokumentet. Studenterna uppmuntras att ta kontakt med oss under kursens gång för att diskutera idéer och litteratur till hemtentamen. Hemtentamen mailas till oss båda senast den 27 mars kl 10:00. Lycka till! Frida och Dirk Betygskriterier Beslut: Fastställda av institutionsstyrelsen vid Institutionen för kultur och estetik 2017-12-06 Gäller fr.o.m. VT 2018 Betygskriterier A=Utmärkt Studenten kan i både tal och skrift uppvisa en särskilt hög grad av kritiskt och självständigt tänkande som är tydligt förankrat i kurslitteraturen och de teoretiska perspektiv som kursen omfattar. Studenten kan sammanställa och värdera mycket relevant material som erbjuder kritiska perspektiv på samtidens kultur och förmår att på ett mångsidigt och mycket fördjupat vis analysera detta. Kursens teoretiska perspektiv relateras på ett särdeles övertygande sätt till samtida problemställningar, tänkare och verk. I detta ingår att reflektera kring och 5
problematisera implikationerna av teoretiska val och perspektiv. Språk och stil håller en utmärkt nivå. B=Mycket bra Studenten kan i både tal och skrift uppvisa en hög grad av kritiskt och självständigt tänkande som är tydligt förankrat i kurslitteraturen och de teoretiska perspektiv som kursen omfattar. Studenten kan sammanställa och värdera mycket relevant material som erbjuder kritiska perspektiv på samtidens kultur och förmår att på ett mångsidigt och fördjupat vis analysera detta. Kursens teoretiska perspektiv relateras på ett övertygande sätt till samtida problemställningar, tänkare och verk. I detta ingår att reflektera kring och problematisera implikationerna av teoretiska val och perspektiv. Språk och stil håller en hög nivå. C=Bra Studenten kan i både tal och skrift uppvisa en god grad av kritiskt och självständigt tänkande som är förankrat i kurslitteraturen och de teoretiska perspektiv som kursen omfattar. Studenten kan sammanställa och värdera relevant material som erbjuder kritiska perspektiv på samtidens kultur och förmår att analysera detta. Kursens teoretiska perspektiv relateras på ett övertygande sätt till samtida problemställningar, tänkare och verk. I detta ingår att reflektera kring och problematisera implikationerna av teoretiska val och perspektiv. Språk och stil håller en god nivå. D=Tillfredsställande Studenten kan i både tal och skrift uppvisa en viss grad av kritiskt tänkande som är förankrat i kurslitteraturen. Studenten kan sammanställa och värdera material som erbjuder kritiska perspektiv på samtidens kultur, och förmår att i viss mån analysera detta. Kursens teoretiska perspektiv relateras på något sätt till samtida problemställningar, tänkare och verk. Språk och stil håller en tillfredsställande nivå. E=Tillräckligt Studenten kan i både tal och skrift föra ett resonemang som är förankrat i kurslitteraturen. Studenten kan sammanställa material som erbjuder kritiska perspektiv på samtidens kultur med en analytisk ansats. Språk och stil håller en acceptabel nivå. Fx Otillräckligt Studentens examination uppfyller inte helt kriterierna för E. Det finns stora brister i språkbehandlingen. F Helt otillräckligt Studentens examination uppfyller inte alls kriterierna för E. 6