Beräkning av kostnader och miljönytta med fastighetsnära insamling Jämförelse mellan två scenarier

RAPPORT Beräkning av kostnader och miljönytta med fastighetsnära insamling Jämförelse mellan två scenarier 1

Författare: Gunnar Albemark, Jan Beckeman, Max Höglund Wetterwik Utgiven: April 2019 Utgivare: Roland Berger AB Detta är en slutrapport beställd av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB. Analys och slutsatser i rapporten är författarnas. Författarna kan kontaktas genom Gunnar Albemark, gunnar.albemark@rolandberger.com.

Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Ändringar i producentansvaren... 3 1.2 Rapportens syfte... 3 1.3 Avgränsning och centrala antaganden... 3 2. De två scenarierna... 4 2.1 Borttransport från bostadsfastigheter i praktiken... 4 2.2 Scenario 1: all insamling vid fastighetsgränsen... 5 2.3 Scenario 2: glas och returpapper via singelstationer... 5 3. Resultat... 6 Kostnadseffektivitet, insamlade volymer och miljönytta... 6 4. Diskussion... 9 Ett tillgänglighetskrav som varierar beroende av materialslag... 9 BILAGA 1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR... 10 BILAGA 2 GENERELL DATA... 12 BILAGA 3 TEKNISKA SYSTEM DATA... 14 BILAGA 4 REFERENSER... 15

Förord En grundläggande problematik inom avfallsområdet är att det fortfarande slängs förpackningar och returpapper i restavfallet cirka 26 procent sett utifrån vikt. För att göra det enklare för medborgarna att källsortera vidareutvecklades förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper den 28 juni 2018. Med anledning av detta har Förpacknings- och Tidningsinsamlingen AB (FTI) gett managementkonsultbyrån Roland Berger i uppdrag att utföra en konsekvensutredning av förordningsändringarna. Resultatet av utredningen finns att läsa i denna rapport. I utredningen granskades miljönyttan, utsortering från restavfallet och kostnader som följer av att insamlingssystemet byggs ut för att uppfylla nya förordningskrav. Rapporten undersöker förordningarnas konsekvenser utifrån två olika scenarier. I det ena scenariot uppfylls förordningskraven genom borttransport från fastighetsgränsen. I det andra scenariot sker insamling av vissa materialslag i nära anslutning till bostadsfastighetens fastighetsgräns. Rapporten har utförts av Roland Berger AB på uppdrag av Förpackningsoch Tidningsinsamlingen AB (FTI). Roland Berger står som utgivare till rapporten. 1

Sammanfattning Roland Berger har granskat de nya förordningarna om producentansvar för förpackningar och returpapper genom att jämföra två scenarier för borttransport från bostadsfastigheter 1. I det första scenariot insamlas returpapper och förpackningar av de vanligast förekommande materialen 2 vid fastighetsgränsen. I det andra scenariot insamlas inte glasförpackningar och returpapper vid fastighetsgränsen för småhus och fritidshus 3, dessa insamlas istället vid befintliga återvinningsstationer samt 2 200 nya singelstationer 4. Roland Berger har granskat båda scenarierna och beräknat minskad andel producentmaterial i restavfallet jämfört med dagens nivåer. Minskningen har ställts i relation till de investeringar och kostnader som uppstår när insamlingssystemet byggs ut. Roland Berger har även bedömt miljönyttan i relation till investeringar och kostnader utifrån båda scenarierna. Miljönyttan definieras i rapporten som minskade utsläpp av CO2-ekvivalenter och beräknas utifrån nettoeffekten av att materialåtervinna istället för att använda jungfrulig råvara. Syftet med beräkningarna är att granska miljömässiga och ekonomiska konsekvenser av de nya förordningskraven enligt de två scenarierna. Resultatet av beräkningarna visar i korthet följande: > Scenario 1: Den totala årliga kostnaden för insamlingssystemet uppgår till cirka 3,4 miljarder kronor när hushållens returpapper och förpackningsavfall av de vanligast förekommande materialen samlas in vid fastighetsgränsen. Investeringskostnader uppskattas till cirka 13,5 miljarder kronor. > Scenario 2: Den totala årliga kostnaden uppgår till cirka 2,7 miljarder kronor om endast papper, plast och metall samlas in vid fastighetsgränsen för småhus och fritidshus, och om glas och returpapper samlas in vid återvinningsstationer samt 2 200 nya singelstationer. Investeringar uppgår till cirka 9,2 miljarder kronor. > Under scenario 1 minskar andelen producentmaterial i restavfallet med 7,6 procentenheter. Motsvarande siffra för scenario 2 uppgår till 6,5 procentenheter. > Miljönyttan ökar under båda scenarierna. Scenario 1 medför en minskning på 86 kiloton och scenario 2 en minskning på 80 kiloton CO2-ekvivalenter, vilket innebär en kostnad på 40 000 respektive 34 000 kronor för varje ton som CO2-ekvivalenterna minskar med. 1 En fastighet med ett eller flera hushåll som används för bostadsändamål till mer än 50 procent. Bostadsfastigheter delas in i kategorierna flerfamiljshus, småhus och fritidshus. Rapporten antar att alla fritidshus definieras som bostadsfastigheter samt att insamling från fritidshus endast sker under 16 veckor om året istället för 52. 2 Papper, plast, glas (färgat och ofärgat) och metall. 3 För flerfamiljshus insamlas returpapper och förpackningar av de vanligast förekommande materialen från fastighetsgränsen. 4 Unikt utställda insamlingsbehållare i nära anslutning till bostadsfastigheterna. Se 2.1.3 för mer information. 2

> Sammanfattningsvis minskar andelen producentmaterial i restavfallet med endast 1,1 ytterligare procentenheter när glas och returpapper insamlas vid fastighetsgränsen. Även minskningen i CO2-ekvivalenter blir marginellt större, 6 kiloton större för att vara exakt. Marginalkostnaden för den här sista minskningen ökar därmed till 117 000 kronor per minskat ton av CO2-ekvivalenter. 1. Inledning 1.1 Ändringar i producentansvaren Från 2021 ska hushållens förpackningsavfall och returpapper som regel insamlas från eller i nära anslutning till bostadsfastigheterna 5 enligt nya förordningar. Förordningarna förtydligar däremot inte fördelningen mellan dessa tillgänglighetskrav. Även begreppet "i nära anslutning" har lämnats odefinierat. Någon ekonomisk eller miljömässig konsekvensutredning vidtogs heller inte innan beslut fattades om ändringarna. 1.2 Rapportens syfte Denna rapport har utförts för att granska ökad miljönytta och ökad utsortering från restavfallet i relation till de kostnader som förordningsändringarna medför. Kostnader för ökad miljönytta och utsortering varierar beroende på andelen förpackningar och returpapper som kvarstår i restavfallet idag. Rapporten jämför därför två scenarier av borttransport. I det första scenariot insamlas returpapper och förpackningar av de vanligast förekommande materialen 6 vid fastighetsgränsen. I det andra scenariot insamlas inte glasförpackningar och returpapper vid fastighetsgränsen för småhus och fritidshus 7, dessa insamlas istället vid befintliga återvinningsstationer samt 2 200 nya singelstationer 8. Detta då materialen uppvisar en hög återvinningsgrad redan idag och överträffar insamlingsmålen för 2020. Detta innebär att tillgänglighetskravet i scenario 2 anpassas efter materialens potential till ökad utsortering. 1.3 Avgränsning och centrala antaganden Idag väntas restavfallet bestå av cirka 26% returpapper och förpackningar sett utifrån vikt. Detta baserat på plockanalyser från Avfall Sverige 5 En fastighet med ett eller flera hushåll som används för bostadsändamål till mer än 50 procent. Bostadsfastigheter delas in i kategorierna flerfamiljshus, småhus och fritidshus. Rapporten antar att alla fritidshus definieras som bostadsfastigheter samt att insamling från fritidshus endast sker under 16 veckor om året istället för 52. 6 Förpackningar av papper, plast, glas (färgat och ofärgat) och metall. 7 För flerfamiljshus insamlas returpapper och förpackningar av de vanligast förekommande materialen från fastighetsgränsen. 8 Unikt utställda insamlingsbehållare i nära anslutning till bostadsfastigheterna. Se 2.1.3 för mer information. 3

Två scenarier för borttransport jämförs i rapporten. I scenario 2 förutsätts insamling vid fastighetsgränsen för småhus och fritidshus av de material som har störst potential till ökad utsortering, nämligen papper, plast och metall. Detta innebär att glas och returpapper insamlas i nära anslutning till bostadsfastigheter i scenario 2. Beräkningarna i rapporten utgår från de mereffekter som uppstår när insamlingssystemet byggs ut från dagens insamling av mat- och restavfall till 100-procentig anslutning hos bostadsfastigheter. För 4-fack 9 (se kapitel 2) reflekterar rapporten således totala insamlingskostnader, volymer och miljönytta för de sex fack som är avsedda för producentmaterialen. Kostnadsberäkningarna fokuserar specifikt på borttransport under båda scenarierna och berör kostnader för kärl, framkörning, tömning och borttransport till en balningsanläggning/ett mellanlager. Insamlingen kan i sin tur implementeras med olika tekniska insamlingssystem. För att uppskatta kostnader vid olika system utgår rapporten från två viktiga antaganden: > Småhus med redan kommuninförd borttransport från fastighetsgränsen påverkas inte av den systemutbyggnation som följer av nya förordningskrav. > Returpapper och det vanligaste förpackningsavfallet 10 insamlas alltid vid fastighetsgränsen från flerfamiljshus, det vill säga även under scenario 2. 2. De två scenarierna De två scenarierna presenteras i avsnitt 2.2 respektive 2.3. Olika system för borttransport från bostadsfastigheter presenteras nedan. 2.1 Borttransport från bostadsfastigheter i praktiken De uppdaterade förordningarna ställer krav på borttransport från småhus, flerfamiljshus och fritidshus. Totalt ska fem materialslag samlas in returpapper och förpackningar av papper, plast, glas och metall. Insamlingen kan ske vid eller i nära anslutning till bostadsfastigheter och med olika tekniska insamlingssystem. 2.1.1 Insamling vid fastighetsgränsen från småhus 4-facksinsamling: Hushållen sorterar returpapper, det vanligaste förpackningsavfallet samt mat- och restavfall, och placerar dem i två 4- fackskärl à 370 liter. Avfallet samlas in med 4-facksfordon. 2-facksinsamling: Hushållen sorterar returpapper och förpackningar av de vanligast förekommande materialen direkt i tre kärl med två fack vardera à 240 liter. Ett fjärde 2-fackskärl kan användas för mat- och restavfall. Avfallet samlas in med 2-facksfordon eller 4-facksfordon. Optisk färgsortering: Hushållen sorterar returpapper, det vanligaste förpackningsavfallet samt mat- och restavfall i olikfärgade plastpåsar. 9 Tekniskt system där hushåll sorterar producentmaterial, och mat- och restavfall i två kärl med fyra fack vardera. 10 Förpackningar av papper, plast, glas (färgat och ofärgat) och metall. 4

Påsarna läggs i samma kärl (vanligen 190 liter) och insamlas av 1- facksfordon. Vid en sorteringsanläggning med optisk avläsning eftersorteras påsarna efter färg. Befintliga exempel på optisk färgsortering i Sverige hanterar inte glas 11. 2.1.2 Insamling vid fastighetsgränsen från flerfamiljshus Miljörum med separata kärl: Hushållen sorterar returpapper och det vanligaste förpackningsavfallet i separata kärl, vanligtvis i ett miljörum nära fastigheten. Insamlingen utförs med 1- eller 2-facksfordon. 2.1.3 Insamling i nära anslutning till bostadsfastigheter Singelstationer: Hushållen sorterar två materialslag i 2 200 unikt utställda insamlingsbehållare som är placerade i nära anslutning till bostadsfastigheterna men inte vid fastighetsgränsen. Singelstationerna fungerar som ett komplement till dagens cirka 5 000 återvinningsstationer. Tillsammans bildar stationerna ett nätverk som innebär att 75 procent av bostadsfastigheterna i tätorter kan lämna två materialslag vid en behållare inom 400 meter från bostadsfastigheten. Utanför tätorter har minst 75 procent av befolkningen maximalt 5 minuters färdtid (motsvarande cirka 5 kilometer) till en behållare. Materialet töms med 1-facksfordon. 2.2 Scenario 1: all insamling vid fastighetsgränsen I det första scenariot insamlas returpapper och hushållens vanligaste förpackningsavfall vid fastighetsgränsen. Lösningen innebär att hushållen sorterar returpapper och förpackningar direkt i kärl vid bostadsfastigheten. Vid full anslutning antas följande tekniska insamlingssystem ha implementerats: > miljörum hos 100 procent av flerfamiljshusen > 4-fack hos 50 procent av småhusen, både i tätort och glesbygd 9 > 2-fack hos 47 procent av småhusen i tätort respektive 49 procent av småhusen i glesbygd 12 > optisk sortering hos 3 procent av småhusen i tätort respektive 1 procent av småhusen glesbygd 9. 2.3 Scenario 2: glas och returpapper via singelstationer I det andra scenariot fördelas insamlingens tillgänglighet olika för materialslagen. Detta innebär att tillgänglighetskravet anpassas i förhållande till materialens potential till ökad utsortering. Anledningen är att insamlingen av vissa material, såsom glas och returpapper, har en hög återvinningsgrad och redan idag överträffar återvinningsmålet för år 2020. Samtidigt finns en större potential för ökad insamling av plast, papper och metall. 11 För mer information se IVL Svenska miljöinstitutet. 2018. Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall. 12 Inkluderar även fritidshus. 5

Materialslag Papper Plast Metall Glas Returpapper Mål idag Utfall 2017 Mål 2020 65 % 80 % 85 % 30 % 40 % 50 % 70 % 81 % 85 % 70 % 93 % 90 % 75 % 96 % 90 % Figur 1: 2017 års resultat av förpackningsinsamlingen och Sveriges nationella materialåtervinningsmål I scenario 2 erbjuds därför borttransport av plast, papper och metall från fastighetsgränsen för småhus och fritidshus medan glas och returpapper insamlas i nära anslutning till bostadsfastigheter, vid befintliga återvinningsstationer samt 2 200 nya singelstationer. För att samla in plast, papper och metall vid Sveriges alla bostadsfastigheter och glas och returpapper i nära anslutning till bostadsfastigheterna implementeras: > miljörum hos 100 procent av flerfamiljshusen > två 2-fackskärl hos alla småhus 13, förutom de som redan har fastighetsnära insamling idag (deras tekniska system kvarstår) > 2 200 nya singelstationer som komplement till befintliga återvinningsstationer. 3. Resultat Kostnadseffektivitet, insamlade volymer och miljönytta Idag består cirka 26% av restavfallet av returpapper och förpackningar sett utifrån vikt. I figur 2 redovisas årliga kostnader, investeringar, minskad andel producentmaterial i restavfallet och miljönyttan som tillkommer när borttransport från bostadsfastigheter implementeras enligt de två scenarierna. I det första scenariot insamlas returpapper och förpackningar av de vanligast förekommande materialen 14 vid fastighetsgränsen. I det andra scenariot insamlas inte glasförpackningar och returpapper vid fastighetsgränsen för småhus och fritidshus 15, dessa insamlas istället vid befintliga återvinningsstationer samt 2 200 nya singelstationer 16. 13 Inkluderar även fritidshus. 14 Papper, plast, glas (färgat och ofärgat) och metall. 15 För flerfamiljshus insamlas returpapper och förpackningar av de vanligast förekommande materialen från fastighetsgränsen. 16 Unikt utställda insamlingsbehållare i nära anslutning till bostadsfastigheterna. Se 2.1.3 för mer information. 6

Scenario 1 Alla fraktioner vid fastighetsgränsen Scenario 2 Plast, papper, & metall vid fastighetsgränsen, glas & returpapper via ÅVS och 2200 singelstationer Marginalkostnader och nytta med att samla in glasförpackningar och tidningar fastighetsnära Årlig kostnad [mdkr] 3,4 2,7 0,7 Ökade investeringskostnader [mdkr] 13,5 9,2 4,3 Minskat producentmaterial i restavfallet [% -enheter] -7,6% -6,5% -1,1% CO2-minskning [kton CO2] -86-80 -6 30 tkr per ton ökat utsorterat 27 tkr per ton ökat utsorterat 46 tkr per ton ökat utsorterat 40 tkr per ton CO2-minskning 34 tkr per ton CO2-minskning 117 tkr per ton CO2-minskning Figur 2: Årlig kostnad, investeringar, utsortering 17,18 och miljönytta 19,20 för scenario 1 och 2 21 När hushållens returpapper och förpackningsavfall insamlas vid fastighetsgränsen krävs investeringar om totalt 13,5 miljarder för full systemanslutning (scenario 1). Utöver det tillkommer driftskostnader, vilket gör att de årliga kostnaderna beräknas öka med 3,4 miljarder kronor per år. Dessa kostnader innefattar de kärl- och logistikkostnader som hör ihop med insamling av returpapper och förpackningar. Kostnaderna för insamling av mat- och restavfall ingår inte i figur 2. Motsvarande kostnadsposter uppgår till 2,7 miljarder kronor per år om endast papper, plast och metall samlas in vid fastighetsgränsen för småhus och fritidshus, medan glas och returpapper samlas in vid återvinningsstationer och 2 200 nya singelstationer (scenario 2). Investeringar uppgår då till 9,2 miljarder kronor. Kostnadsskillnaderna mellan scenario 1 och 2 redovisas som marginalkostnader för glas- och returpappersinsamling vid fastighetsgränsen, längst till höger i figur 2. Resultatet visar att det krävs ytterligare investeringar om 4,3 miljarder kronor om även glas och returpapper ska insamlas vid fastighetsgränsen, detta utöver de materialslag som uppvisar högst potentiell till ökad utsortering, nämligen plast, papper och metall. De ökade investeringskostnaderna tillsammans med driftskostnader resulterar därmed i ytterligare kostnader om cirka 700 miljoner kronor per år. För de nämnda investeringskostnaderna och årliga kostnaderna bidrar båda scenarierna till ökad utsortering och därmed minskad andel producentmaterial som slängs i restavfallet. När borttransport uppfylls enligt 17 Andelen returpapper i restavfallet minskar till följd av ökad utsortering när insamlingen sker vid fastighetsgränsen samt även till följd av naturligt minskande volymer returpapper på marknaden. 18 Dagens utsortering av glas och returpapper antas förbli stabil under scenario 2, även med 2 200 nya singelstationer. Detta är dock ett konservativt antagande och det bör finnas potential för ökad utsortering, och minskat producentmaterial i restavfallet, när ÅVS kompletteras med singelstationer. 19 Beräkningen omfattar minskade utsläpp av CO2-ekvivalenter som uppstår av minskad förbränning av plast samt av ökad användning av återvunnet material istället för jungfruligt. 20 Allt insamlat material förväntas återvinnas, utom när det gäller plastförpackningar, där 80 procent av materialet förväntas återvinnas. 21 Avrundade siffror. 7

den högsta tillgänglighetsnivån, så att alla materialslag insamlas vid fastighetsgränsen, som i scenario 1, minskar andelen producentmaterial i restavfallet med 7,6 procentenheter per år. I jämförelse minskar andelen producentmaterial i restavfallet med 6,5 procentenheter per år om tillgänglighetskravet tolkas annorlunda och glas och returpapper istället insamlas vid återvinningsstationer och 2 200 singelstationer (scenario 2). Glas- och returpappersinsamling vid fastighetsgränsen minskar således andelen producentmaterial i restavfallet med ytterligare 1,1 procent 22. Totala volymer insamlat producentmaterial ökar alltså endast marginellt när glas och returpapper insamlas vid fastighetsgränsen, vilket illustreras i figur 3. Notera att tillväxtsiffran inte tar hänsyn till kraftigt minskande volymer returpapper på marknaden vilket innebär att returpappersinsamlingen i verkligheten förväntas ha ännu lägre inverkan på total utsortering. Totalt Pappersförpackningar Plastförpackningar +13% +20% +38% 649 38 49 735 141 12 16 169 76 13 16 105 Returpapper Glasförpackningar Metallförpackningar +10% +3% +26% 191 8 11 210 223 229 3 3 17 2 2 22 MB insamlade volymer idag Tillkommande volymer vid 60% Tillkommande volymer vid 100% MB insamlade volymer vid 100% Figur 3: Insamlade volymer per fraktion vid 100 procent insamling från fastighetsgränsen idag 23 [kiloton] 24 Även miljönyttan ökar under båda scenarierna, men till olika utsträckning givet olika tillgänglighetskrav. När alla material insamlas vid fastighetsgränsen, som i scenario 1, minskar utsläppen av CO2-ekvivalenter med 86 kiloton. Scenario 2, med glas- och returpappersinsamling vid återvinningsstationer och singelstationer för småhus och fritidshus, medför en minskning på 80 kiloton CO2-ekvivalenter. Kostnaden för minskade utsläpp av CO2-ekvivalenter uppgår till 40 000 kronor per minskat ton CO2-ekvivalenter i scenario 1, och 34 000 kronor per minskat ton i scenario 2. Scenario 2 ger alltså ungefär 15 procent lägre kostnader. Jämförelsen illustrerar en markant kostnadsökning för att ytterligare minska utsläppen av CO2-ekvivalenter med hjälp av glasoch returpappersinsamling vid fastighetsgränsen. Närmare bestämt ökar 22 Andelen returpapper i restavfallet minskar till följd av ökad utsortering när insamlingen sker vid fastighetsgränsen samt även till följd av naturligt minskande volymer returpapper på marknaden. 23 Beräkningarna bortser från kraftigt minskande volymer returpapper på marknaden. 24 Siffrorna baseras på volyminsamling från 2018. 8

marginalkostnaden till 117 000 kronor per minskat ton CO2-ekvivalenter i scenario 1. 4. Diskussion Ett tillgänglighetskrav som varierar beroende av materialslag Roland Bergers analys visar att förordningarna medför investeringar om totalt 13,5 miljarder kronor när hushållens vanligaste förpackningsavfall och returpapper insamlas vid fastighetsgränsen. Utöver det tillkommer driftskostnader, vilket gör att ökade kostnader beräknas uppgå till 3,4 miljarder kronor per år. I denna rapport noteras att de ökade investeringskostnaderna för enbart glas och returpapper uppgår till 4,3 miljarder kronor. Tillsammans med driftskostnader tillkommer därmed årliga kostnader om cirka 700 miljoner. I och med att dessa material redan idag samlas in i stor utsträckning kommer insamlade glas- och returpappersvolymer endast öka med 3 procent respektive 10 procent vid borttransport från fastighetsgränsen 25. Denna ökade utsortering innebär att andelen producentmaterial i restavfallet minskar med endast 1,1 ytterligare procentenheter. Frågan uppkommer då vilka krav som är skäliga att ställa för insamling av respektive materialslag givet insamlade volymer och kostnader. Det kan också diskuteras huruvida kostnadsökningen, som tillkommer när glas och returpapper insamlas vid fastighetsgränsen, står i proportion till miljönyttan. De tillkommande 700 miljonerna per år innebär nämligen att CO2-ekvivalenterna kan minska med ytterligare 6 kiloton. Marginalkostnaden per ton minskade CO2-ekvivalenter blir då cirka 117 000 kronor. Detta kan exempelvis jämföras med en kostnad på 34 000 kronor per ton minskade CO2-ekvivalenter om endast plast, papp och metall hanteras vid fastighetsgränsen för småhus och fritidshus. Sammanfattningsvis har den här studien granskat uppdaterade förordningar i förhållande till de material som ger störst bidrag till grundproblematiken med material kvar i restavfallet. Frågan är hur tillgänglighetskravet ska implementeras på ett lämpligt sätt, sett till de resultat som framkommer av utredningen. I beslutet om huruvida borttransport ska ske från eller i nära anslutning till bostadsfastigheter kan ett avgörande behövas för respektive (varje enskilt) materialslag, sett till kostnader i relation till miljönytta och ökade insamlingsvolymer. 25 Tillväxtpotentialen i volymen insamlat material tar inte hänsyn till de kraftigt minskande returpappersvolymerna på marknaden, vilket innebär att potentialen på 10 procent i praktiken förväntas bli lägre. 9

BILAGA 1 BERÄKNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Insamling Kostnaderna för insamling beräknas utifrån den modell som anses vara praxis enligt hur entreprenörer budar på kontrakt. Alltså utgår denna från driftskostnader för ett insamlingsfordon, och därefter uppskattas kapaciteten per fordon. Kapaciteten mäts i antalet hämtningar per dag. Beräkningsmodellen för insamlingsfordon och kapaciteten per fordon presenteras närmare nedan. Hämtade insamlingskärl beräknas utifrån schablonvolymer för insamlat producentmaterial per hushåll, samt utifrån det kärl som används per tekniskt system. Från småhus sker vanligen insamling från kärl med ett, två eller fyra fack. Volymerna per kärl är vanligen 140 370 liter. För flerfamiljshus dimensioneras antalet kärl och storlek utifrån antalet hushåll i fastigheten. Fordon Kostnaderna för investering i insamlingsfordon är uppskattade utifrån en genomgång av tidigare genomförda upphandlingar i databasen Visma Opic. Avskrivningstider samt kalkylränta för investeringar i insamlingsfordon baseras på vad som anses vara standard. Kostnaderna för underhåll och löpande utgifter (såsom verkstad, däck, skatt, besiktning och övrigt underhåll) baseras på rapport 2016:29 från Avfall Sverige. Övriga källor som beaktas är Sveriges Åkeriföretags webbaserade verktyg SÅ Webbkalkyl. Insamlingsfordonen antas vara i drift under ett skift per dag, under 250 dagar per år. Lönekostnaderna för insamlingspersonal baseras på lönestatistik från SCB. Typ av insamlingsfordon som används beror på tekniskt system. Beräkningar har därför genomförts för insamlingsfordon med ett, två och fyra fack. Kapacitet per fordon Antalet tömda kärl per dag uppskattas utifrån praktiska exempel samt intervjuer med entreprenörer som utför denna typ av verksamhet. Detta är ett mått som kan skilja sig avsevärt beroende på hämtningsförhållanden och körsträckor. Antalet tömda kärl per dag är uppskattade per bostadstyp, geografisk plats samt typ av insamlingsfordon. För både småhus och flerfamiljshus väntas insamlingen ske från fastighetsgränsen, därför kan kapaciteten vara lägre i verkligheten när även dragavstånd ska tas i beaktning. Anläggningar samt insamlingsplatser Investeringskostnaderna för insamlingskärl är uppskattade utifrån en genomgång av tidigare genomförda upphandlingar i Visma Opic samt intervjuer. Avskrivningstider samt kalkylränta för investering i insamlingskärl baseras på vad som anses vara standard. 10

Kostnadsmodellen för flerfamiljshus tar även hänsyn till fastighetsägarnas investeringar i miljörum. Dessa miljörum antas vara lokaliserade i bostadsfastigheten. Kostnaderna för drift och underhåll av en omlastningsstation är beräknade utifrån faktiska omlastningsstationer som används av kommuner med befintlig 4-facksinsamling. Kostnaden är beräknad per hushåll. Transport till en av FTI:s balningsanläggningar har beräknats på samma sätt. Investeringskostnader och kostnader för drift av en optisk färgsorteringsanläggning baseras på en rapport publicerad av IVL (Nr B2298). Dessa antaganden är sedan bekräftade av den huvudsakliga leverantören av sådana sorteringsanläggningar, Envac Optibag AB. Insamlade volymer och minskat producentmaterial i restavfallet Mängden insamlat producentmaterial baseras på statistik från FTI. Den ökade mängden producentmaterial som utsorteras från restavfallet baseras på plockanalyser från Avfall Sverige. Minskade utsläpp av CO2-ekvivalenter Minskade utsläpp av CO2-ekvivalenter beräknas utifrån nettoeffekten av att materialåtervinna istället för att använda jungfrulig råvara. Beräkningarna tar alltså hänsyn till de emissioner som uppstår vid återvinning samt vilka emissioner motsvarande produktion från jungfruliga råvaror skulle ha medfört. För plastförpackningar tar beräkningarna även hänsyn till de utsläpp av CO2-ekvivalenter som uppstår vid plastförbränning. Övriga kostnader Övriga kostnader omfattar administration samt entreprenörens avsättning för huvudkontor samt vinst. Dessa är uppskattade utifrån tidigare implementeringar av FNI, intervjuer, samt årsredovisningar. Singelstationer Investeringar för singelstationer är uppskattade med hjälp av information från FTI. Volymen per behållare samt tömningsfrekvens är samma för singelstationer och återvinningsstationer för de berörda materialslagen returpapper och glasförpackningar. Avgränsningar Kostnaderna för att bearbeta materialet är inte inkluderade i beräkningsmodellerna, liksom inte heller avsättningsvärdet av materialet. Antalet hushåll och bostadsfastigheter Antalet hushåll samt fritidshus baseras på kommunstatistik från SCB. Data från SCB har även använts för att beräkna antalet hushåll i tätort och glesbygd per kommun. En tätort har sammanhängande bebyggelse med minst 200 invånare. Antalet flerfamiljsbostäder baseras på statistik från FTI. 11

BILAGA 2 GENERELL DATA Följande dataunderlag används i rapporten. Fordonskostnader Kostnadspost Enhet 1-facksfordon 2-facksfordon 4-facksfordon Inköpspris TSEK 1 600 1 900 2 800 Avskrivningstid år 7 7 7 Kalkylränta % 2,5 2,5 2,5 Insamlingspersonal TSEK/år/FTE 455 455 455 Tätort Däck TSEK/år 90 90 90 Verkstad, chassi TSEK/år 216 216 216 Verkstad, påbyggnad TSEK/år 42 42 58 Skatt och försäkring TSEK/år 30 30 30 Besiktning TSEK/år 2 2 2 Bränsle TSEK/år 150 150 150 Glesbygd Däck TSEK/år 68 68 68 Verkstad, chassi TSEK/år 156 156 156 Verkstad, påbyggnad TSEK/år 42 42 58 Skatt och försäkring TSEK/år 30 30 30 Besiktning TSEK/år 2 2 2 Bränsle TSEK/år 150 150 150 Hämtningar per dag Småhus, glesbygd hämtningar/dag 200 190 165 Småhus, tätort hämtningar/dag 500 450 375 Flerfamiljshus hämtningar/dag 115 70 n/a Kärlkostnader 26 Kostnadspost Enhet Värde Inköpspris kärl 140 l SEK per kärl 350 190 l SEK per kärl 400 240 l, 2-fack SEK per kärl 470 370 l SEK per kärl 1 200 660 l SEK per kärl 1 850 370 l, 4-fack SEK per kärl 1 900 Avskrivningstid år 10 Kalkylränta % 2,5 Kärl som behöver ersättas årligen % 2 Miljörum (50 hushåll) Inköpspris TSEK 150 Avskrivningstid år 20 Kalkylränta % 2,5 26 Inköpspris för flerfackskärl inkluderar montering och utplacering vid småhus 12

Övriga kostnader 27 Kostnadspost Enhet Värde Optisk färgsortering Investering 27) miljarder SEK 2,4 Avskrivningstid år 15 Kalkylränta % 3 Driftkostnader 27) miljoner SEK per år 774 Transport till sorteringsanläggning SEK per hushåll 43 Omlastning SEK per hushåll 28 Transport till FTI-anläggning SEK per hushåll 12 Administration och vinstavsättning % av insamlingskost. 21 Insamlade volymer 28 Utsortering från restavfallet Enhet Värde Småhus Returpapper kg/vecka 0,11 Pappersförpackningar kg/vecka 0,19 Plastförpackningar kg/vecka 0,19 Glasförpackningar kg/vecka 0,04 Metallförpackningar kg/vecka 0,03 Flerfamiljshus Returpapper kg/vecka 0,12 Pappersförpackningar kg/vecka 0,15 Plastförpackningar kg/vecka 0,15 Glasförpackningar kg/vecka 0,03 Metallförpackningar kg/vecka 0,02 Producentmaterial per hushåll Enhet Värde Returpapper liter/hushåll/vecka 10 Pappersförpackningar liter/hushåll/vecka 25 Plastförpackningar liter/hushåll/vecka 10 Glasförpackningar (ofärgat) liter/hushåll/vecka 1 Glasförpackningar (färgat) liter/hushåll/vecka 2 Metallförpackningar liter/hushåll/vecka 2 Minskade utsläpp av CO2-ekvivalenter 29 Nettoeffekt materialåtervinning Enhet Värde Kartongförpackningar Ton CO2-ekv./ton material 0,2 Plastförpackningar Ton CO2-ekv./ton material 2,7 Metallförpackningar Ton CO2-ekv./ton material 2,2 Returpapper Ton CO2-ekv./ton material 0,4 Glasförpackningar Ton CO2-ekv./ton material 0,3 27 Beräknat utifrån 100-procentig anslutningsgrad för småhus 28 Baserat på 4-facksinsamling för småhus samt miljörum med separata kärl för flerfamiljshus 29 Nettoeffekten av att materialåtervinna istället för att använda jungfrulig råvara 13

Antal hushåll Antal Småhus tätort Småhus glesbygd Flerfamiljshus Fritidshus Hushåll 1 515 000 520 000 2 558 000 - Fritidshus - - - 577 000 BILAGA 3 TEKNISKA SYSTEM DATA Följande tekniska system används i rapporten för scenario 1 och 2. Kostnader per hushåll mäts i årlig kostnad per hushåll (SEK/år), och är avrundade till närmaste tiotal. 30 Tekniskt system 2-fack 4-fack Optisk färgsortering Separata kärl Glas och returpapper via singelstationer Bostadstyp Småhus Småhus Småhus Flerfamiljshus Småhus Utförande Producentspecifikt Samordnat Samordnat Producentspecifikt Producentspecifikt Frekvens 26 39 26 152 30) 14 (hämtningar/år) Fordon 2-fack 4-fack 2-fack 1-facks 2-facks Insamlingsplats Tre stycken 240-liters tvåfackskärl Två stycken 370-liters fyrfackskärl Två 240-liters tvåfackskärl Sorteringsanläggning Ett 140- literskärl Ett 190- literskärl Ett 190 literskärl Fem 240 literskärl Fem 660 literskärl - - Ja - - 30 Flerfamiljshus för 50 hushåll 14

BILAGA 4 REFERENSER Avfall Sverige (2016a), Beräkning av avfallshanteringskostnader i svenska kommuner. Rapport 2016:29. Avfall Sverige (2016b), Nationell kartläggning av plockanalyser av hushållens kärl- och säckavfall. Rapport 2016:28. Avfall Sverige (2018), Hushållsavfall i siffror Kommun- och länsstatistik 2017. Rapport 2018:27. FTI (2019), Insamlingsstatistik. https://www.ftiab.se/179.html FTI (2019), Återvinningsstatistik. https://www.ftiab.se/180.html IVL Svenska Miljöinstitutet (2018), Ekonomisk jämförelse av två system för fastighetsnära insamling av avfall. Rapport B2298. Olofsson, M. (2004), Improving Model-Based Systems Analysis of Waste Management. PhD Thesis. Department of Energy Conversion, Chalmers University of Technology, Göteborg. SCB (2019), Lönestrukturstatistik. https://www.scb.se/ Sveriges Åkeriföretag (2019), SÅ Webbkalkyl. https://www.akeri.se/ Visma Opic (2019). https://www.opic.com/ Waste refinery (2013), CO2-utsläpp från framtida avfallsförbränning. Delprojekt 5 inom projektet Perspektiv på framtida avfallsbehandling (PFA). Projektnummer WR-35. Återvinningsindustrierna (2019), Återvinningens klimatnytta. http://www.recycling.se/branschfragor/atervinningens-klimatnytta Intervjuer har genomförts med ett tjugotal kommuner med erfarenhet från fastighetsnära insamling, likaså har huvudleverantörerna av tekniska system intervjuats. 15

Roland Berger, grundat 1967, är det enda globalt ledande konsultbolaget med europeiskt ursprung inom strategiområdet. Med 2 400 anställda i 34 länder har vi framgångsrik verksamhet på alla stora internationella marknader. Roland Berger rådger stora internationella industrier och tjänstebolag samt offentliga organisationer. Våra tjänster omfattar samtliga managementkonsultområden, från strategisk rådgivning till implementation. I Sverige har Roland Berger kontor i 16