Lidingö Stad, Stadsledningskontoret Stockholm
Datum 2011-04-15 Uppdragsnummer 61151144478 Utgåva/Status Jeanette Winter Uppdragsledare/Handläggare Ola Lindstrand Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506
Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Uppdrag och syfte... 2 3. Områdesbeskrivning... 2 4. Genomförande... 3 4.1 Fältprovtagning... 3 4.2 Analys... 3 5. Resultat från utfört arbete... 4 5.1 Fältprovtagning... 4 5.1.1 Mark... 4 5.1.2 Grundvatten... 4 5.2 Analysresultat... 5 5.2.1 Mark... 5 5.2.2 Grundvatten... 5 6. Bedömning av analysresultat... 5 6.1 Bedömningsgrunder... 5 6.1.1 Metaller - riskbedömning... 5 6.2 Jord... 7 6.3 Grundvatten... 8 7. Slutsatser... 8 8. Rekommendationer Åtgärdsförslag... 9 Bilagor 1. Planritning provtagningspunkter, QP001 2. Fältprotokoll 3. Analyssammanställning jord 4. Analyssammanställning grundvatten 5. Analysprotokoll
1. Bakgrund På södra Lidingö, norr om Gångsätra och öster om Mosstorp ligger ett grönområde som pekats ut som en nedlagd deponi, se figur 1 för översiktskarta över området. Deponin ska ha varit i bruk mellan 1935 och 1944 och benämnts. På deponin ska hushållsavfall och eventuellt industriavfall från AGA och Svenska Shell ha tippats. I tidigare utförd riskklassning enligt MIFO fas 1 klassades i riskklass 1, Mycket stor risk. Motiveringen för riskklassningen var att avfallet från AGA och Svenska Shell kan innehålla föroreningar med mycket hög farlighet samt att området utgörs av känslig markanvändning med grönområde, kolonilotter och förskola vilket medför att känsligheten bedömdes som mycket stor. I utförd MIFO fas 1 utredning gavs åtgärdsförslag om att provtagningar bör genomföras omgående och vidare åtgärder bestämmas utifrån framkomna resultat. När beslut togs om vidare utredning framkom ytterligare uppgifter om var tippen kan har varit belägen. Enligt framkomna uppgifter ska den ha varit belägen söder om gångvägen som sträcker sig tvärs igenom grönområdet samt väster om Läroverksvägen, se markering i figur 1. Figur 1. Förmodad utbredning av före utförande av föreliggande undersökning. 1 av 10
2. Uppdrag och syfte Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Lidingö stad utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning av området där enligt uppgift skulle vara belägen. Syftet med undersökningen var att lokalisera de tippade massorna, kontrollera föroreningsinnehållet i de tippade massorna samt utreda om någon spridning från området sker och vilka de möjliga spridningsvägarna är. Resultatet från utförda undersökningar skulle resultera i en slutsats/bedömning samt förslag till vidare åtgärder. Då är riskklassad enligt MIFO fas 1 kommer föreliggande utredning att ligga till grund för eventuella ändringar i tidigare utförd riskklassning. 3. Områdesbeskrivning Området utgörs av ett grönområde i en dalgång. Runt dalgången ligger områden med flerbostadshus och villor. Inom området finns utöver öppna grönytor och gångvägar en handelsträdgård, kolonilotter, en förskola, två lekplatser, två bollplaner och en hundrastgård. I figur 2 visas en flygbild över området. Enligt SGUs geologiska karta utgörs området av ett kärr omgärdat av berg. Figur 2. Flygbild över aktuellt undersökningsområde. 2 av 10
4. Genomförande 4.1 Fältprovtagning En provtagningsplan med ungefärlig placering av provtagningspunkter togs fram utifrån den information som framkommit om var tippen ska ha varit belägen. För att säkerställa att inga föroreningar förekommer i anslutning till förskolan eller på den mark som utgörs av kolonilotter utökades området för provtagningen till att även innefatta koloniområdet och förskolan. Provtagning utfördes vid två tillfällen, den 1-2 mars 2011 samt den 17 mars 2011, genom skruvborrsprovtagning med hjälp av en borrbandvagn. Provtagningspunkterna placerades utifrån vad som i fält var de mest lämpliga punkterna. Totalt togs jordprover i 33 punkter. I samband med jordprovtagning installerades tre grundvattenrör i det övre grundvattenmagasinet (i fyllningen ovan gyttjan). Provtagningspunkternas och grundvattenrörens lägen redovisas i plan på ritning QP001 i bilaga 1. Provtagningspunkterna och grundvattenrören mättes in och avvägdes efter genomförd provtagning. Utifrån de 33 provtagningspunkterna uttogs 91 jordprover och två grundvattenprover. Jordproverna uttogs som samlingsprov för den översta halvmetern och därefter som samlingsprov för varje meter ner till dess att naturlig jord påträffades. Om misstanke förelåg att den naturliga jorden var förorenad togs ytterligare prov. Proverna okulärbesiktigas och kontinuerlig dokumentation fördes över påträffad jordart samt lukt- och synintryck, se fältprotokoll i bilaga 2. Grundvattenprovtagning har i detta skede utförts i rör RAM 1107 och RAM 1126. Anledningen till utebliven provtagning i grundvattenrör RAM 1130 beror på att analysresultat av jordprover från området väster om Läroverksvägen ej var påverkade av föroreningar. Utifrån detta samt grundvattnets bedömda strömningsriktning ansågs provtagning av grundvattnet inom detta område ej relevant. De grundvattenprover från RAM 1107 och RAM 1126 som analyserades togs en vecka efter installation. Före provtagning omsattes rören med minst en rörvolym. Grundvattennivåerna har mätts vid fyra tillfällen i grundvattenrör RAM 1107 och RAM 1126 samt en gång i rör RAM 1130. 4.2 Analys Utav 91 uttagna jordprover skickades 47 stycken från olika provtagningspunkter och olika nivåer till ackrediterat laboratorium (Eurofins) för analys. Urval av prover som skickades för analys gjordes utifrån observationer i fält samt markanvändning. Utav de prover som insamlats från provtagningspunkterna inom koloniområdet och i närheten av förskolan skickades de ytligast uttagna proverna för analys. Från övriga provtagningspunkter har urvalet av prover främst skett utifrån fältobservationer. I provtagningspunkter där ingen avvikande observation 3 av 10
har noterats har i de flesta fall prov från den mullhaltiga fyllningen (se fältprotokoll bilaga 2) skickats för analys. Jordproverna analyserades med avseende på tungmetaller och kvicksilver. På alla utom fyra prover analyserades även PAH. För 7 av de totalt 47 proverna utökades analysprogrammet till att även omfatta olja (alifater och aromater) och på sex av proverna analyserades även tenn. På de resterande tre proverna utfördes en screeninganalys som innefattar metaller, VOC, PAH, PCB, pesticider, klorfenoler, ftalater, klorbenser, klorinnehållande SVOC och alifater. Screeninganalysen utfördes för att få en bredare bild av markens föroreningsinnehåll och därmed inte missa någon förorening. Grundvattenprovet taget i rör RAM 1107 analyserades med avseende på ph, konduktivitet, PAH och metaller inklusive kvicksilver. Grundvattenprovet taget i rör RAM 1126 analyserades med hjälp av screeninganalys (se ovan för jord) samt även avseende ph och konduktivitet. 5. Resultat från utfört arbete 5.1 Fältprovtagning 5.1.1 Mark Hela området utgörs av 0,5 1,5 meter mullhaltig/lerig fyllning som inom vissa områden även var sandig. Underlagrandes fyllningen påträffades gyttja ovan lera. Mäktigheten gyttja varierade mellan 0,5 meter till över 2 meter. Vid utförd fältundersökning påträffades glasbitar, porslinsskärvor och tegel i fyllningen i flertalet av provtagningspunkterna inom området söder om gångvägen och öster om Läroverksvägen d.v.s provtagningspunkterna RAM1110 RAM1126. Inom kolonilottsområdet, området runt förskolan, området sydöst om kolonilotterna samt området väster om Läroverksvägen noterades inga avvikande lukt eller synintryck i samband med fältarbetet. 5.1.2 Grundvatten Inga avvikande lukt eller synintryck i samband med fältarbetet. I tabell 1 redovisas uppmätta grundvattennivåer. Tabell 1. Uppmätta grundvattennivåer. 2011-03-02 2011-03-09 2011-03-17 2011-04-07 RAM 1107 +15,18 +15,26 +15,48 +15,51 RAM 1126 +15,79 +15,78 +15,83 +15,89 RAM 1130 +16,69 4 av 10
5.2 Analysresultat 5.2.1 Mark En sammanställning av resultaten från utförda analyser redovisas i tabellformat i bilaga 3. Fullständiga analysprotokoll redovisas i bilaga 5. På ritning QP001 i bilaga 1 redovisas på vilken provtagningsnivå i provtagningspunkterna halter över KM, MKM och farligt avfall förekommer. 5.2.2 Grundvatten En sammanställning av resultaten från utförda analyser redovisas i tabellformat i bilaga 4. Fullständiga analysprotokoll redovisas i bilaga 5. 6. Bedömning av analysresultat 6.1 Bedömningsgrunder För att kunna bedöma olika områdens miljötillstånd har Naturvårdsverket beräknat generella riktvärden för ett flertal ämnen eller grupper av ämnen i mark (NV rapport 5976). De generella riktvärdena är framtagna för två typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Pågående markanvändning, med kolonilotter, förskola, bollplan och grönområde, medför att aktuellt område har bedömts utgöras av känslig markanvändning, KM, enligt Naturvårdsverkets indelning (NV rapport 5976). Känslig markanvändning utgörs av områden där markkvaliteten inte begränsar val av markanvändning. Alla grupper av människor ska kunna vistas permanent inom området och de flesta markekosystem samt yt- och grundvatten ska skyddas. Svenskt generellt riktvärde för förorenad mark saknas för tenn. I Danmark finns däremot jordkvalitetskriterie för tenn (Danska Miljöstyrelsen, Liste over kvalitetskriterier i relation til forurenet jord, 2005). För att kunna göra en uppskattad bedömning av förekomsten av tenn i de provtagna massorna har det danska jordkvalitetskriteriet använts. För bedömning av analyserade grundvattenprover har riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer (Kemakta, 2006) använts samt Naturvårdsverkets rapporter Metodik för inventering av Förorenade områden, NV 4918, och Bedömningsgrunder Grundvatten, NV 4915. 6.1.1 Metaller - riskbedömning Ett flertal metaller har i de analyserade proverna uppmätts i höga halter. De metaller som förekommer i de högsta halterna är barium, bly, koppar och zink. Dessa ämnen kan vara skadliga för både människors hälsa och för miljön. 5 av 10
INF0RMATION - Barium förekommer främst i förening med andra ämnen som bariumsulfat som används i färger, bariumkarbonat som använts som råttgift och bariumnitrat som ger den gröna färgen i fyrverkerier. Bariummetall och alla bariumföreningar, utom bariumsulfat, är mycket giftiga men ej bioackumulerbara. - Bly är potentiellt bioackumulerbart och toxiskt. Enligt livsmedelsverket kan bly vara akuttoxiskt för barn vid en halt på 3 000 mg/kg. - Zink kan i höga halter ha en giftverkan för såväl vattenlevande organismer som växter. Zink kan vara ett mycket starkt gift i form av vissa organiska salter och komplex. Zink är potentiellt bioackumulerbart. - Koppar är liksom zink ett livsnödvändigt ämne. Vid högre halter är koppar dock mycket giftigt för vattenlevande organismer. Många marklevande organismer är också känsliga för ämnet. Koppar är potentiellt bioackumulerbart. För att kunna göra en enklare riskbedömning av förekommande metaller har Naturvårdsverkets beräkning av de generella riktvärdena använts. I Naturvårdsverkets beräkningsmodell för de generella riktvärdena beräknas ett hälsoriskbaserat riktvärde och ett riktvärde för skydd av markmiljö. Det lägsta av dessa två utgör det generella riktvärdet. På grund av exponering av ämnen från andra källor görs i beräkningsmodellen en justering av det hälsoriskbaserade riktvärdet. För de metaller som påträffats inom gäller följande (enligt Naturvårdsverkets beräkningsmodell) för känslig markanvändning: Barium: Det generella riktvärdet styrs av skydd av markmiljö, 200 mg/kg. Det justerade hälsoriskbaserade riktvärdet är beräknat till 420 mg/kg. Den största risken för människors hälsa är genom exponeringsvägen intag av växter och är beräknad till 1 700 mg/kg. Bly: Det generella riktvärdet styrs av skydd av det hälsoriskbaserade riktvärdet, 52 mg/kg. Riktvärdet för skydd av markmiljö är beräknat till 200 mg/kg. Den största risken för människors hälsa är genom exponeringsvägen intag av jord och är beräknad till 440 mg/kg. Koppar: Det generella riktvärdet styrs av skydd av markmiljö, 80 mg/kg. Det justerade hälsoriskbaserade riktvärdet är beräknat till 2 200 mg/kg. Den största risken för människors hälsa är genom exponeringsvägen intag av växter och är beräknad till 5 600 mg/kg. Zink: Det generella riktvärdet styrs av skydd av markmiljö, 250 mg/kg. Det justerade hälsoriskbaserade riktvärdet är beräknat till 2 500 mg/kg. Den största risken för människors hälsa är genom exponeringsvägen intag av växter och är beräknad till 6 800 mg/kg. 6 av 10
6.2 Jord Utförd provtagning och analyserade prover visar en tydlig påverkan av metaller inom delar av området. Förhöjda halter av PAH har påträffats i ett fåtal punkter men ingen förhöjd halt av alifater eller aromater (olja) har analyserats. Utförda screeninganalyser visade inte heller på förekomst av andra föroreningar än metaller och PAH. Föroreningsnivåer i provtagningspunkterna samt på vilken nivå i jordprofilen föroreningarna förekommer redovisas i plan på ritning QP001 i bilaga 1. Inom området där kolonilotterna och förskolan är belägna har någon förorenad mark ej påträffats. I en provtagningspunkt, RAM 1101, har halter av nickel och kvicksilver påträffats i halter strax över Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning, KM, i ett ytligt prov. Halterna ligger precis över riktvärdet (43 jämfört med 40 för nickel och 0,38 jämfört med 0,25 för kvicksilver) och har därför bedömts inte utgöra någon risk för människors hälsa eller miljö. Även inom området väster om Läroverksvägen har analyserade jordprover uppvisat halter under KM eller strax över. De fyra provtagningspunkter i vilka halter förekommer över KM är RAM 1129, RAM 1130, RAM 1131 och RAM 1133. Enligt tidigare uppgifter ska ha legat på båda sidor av Läroverksvägen varför en möjlighet kan vara att de något förhöjda halterna har sitt ursprung från de deponerade massorna. Utifrån de låga uppmätta halterna kan det dock uteslutas att det skulle röra sig om industriavfall utan istället om hushållsavfall. Det som dock talar emot att avfall skall ha tippats inom den här delen av området är att inga observationer på förekomst av skräp gjordes i samband med fältprovtagningen. I andra delar av området där höga halter föroreningar påträffats observerades typiska rester från en äldre deponi, som glasskärvor, porslin, tegel etc. Ytterligare en aspekt som talar emot att området skulle utgöra en del av är att Läroverksvägen fanns redan på den tiden då tippen var i bruk och därför troligen utgjort en naturlig barriär för var massorna tippades. Området utgörs idag av sumpig grönyta som inte verkar nyttjas för rekreation. Förekommande föroreningsnivåer har därför bedömts inte utgöra någon risk för människors hälsa eller för miljön. De högsta halterna av metaller har påträffats inom området söder och väster om kolonilotterna men öster om Läroverksvägen, i provtagningspunkterna RAM 1110 RAM 1126. I nio av tolv provtagningspunkter överstiger halterna riktvärdet för MKM och i fem av dessa nio punkter är halterna så pass höga att de överstiger Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för farligt avfall. I flertalet av dessa provtagningspunkter har gammalt skräp påträffats som antyder att området har använts som en deponeringsplats. Utifrån de höga påträffade halterna är det högst troligt att även industriavfall, utöver hushållsavfall har tippats inom området. Det går dock ej att avgöra industriavfallets ursprung. Inom området med de högsta metallhalterna i jorden påträffades även PAH med medelhög och 7 av 10
hög molekylvikt i halter överstigande KM respektive MKM. Förhöjda PAH-halter påträffades i fem provtagningspunkter. Enligt erhållna analysresultat av provtagen jord förekommer de högst uppmätta halterna, i de flesta av provtagningspunkterna, i den mulliga fyllningen på nivån 0,5-1,5 meter under markytan. I några av provtagningspunkterna förekommer dock halter av metaller överstigande både MKM och KM i de ytliga jordlagren. Utifrån observationer i fält och erhållna analysresultat har det tolkats att de deponerade massorna förekommer på nivå 0,5 1,5 meter under markytan ovan naturligt material som utgörs av gyttja. Inom större delar av området verkar de deponerade massorna vara överlagrade av en sandig/grusig/lerig fyllning. Denna fyllning innehåller även den halter över KM och MKM i ett flertal punkter men ej i så höga halter som i underliggande lager. Undantaget är provtagningspunkterna RAM 1110, RAM 1118 och RAM 1119 i vilka mycket höga halter metaller även förekommer i de ytliga jordlagren. De metaller som förekommer i högst halter i de tre punkterna är barium, bly, koppar och zink. Av dessa ämnen är det främst bly som förekommer i halter som kan vara hälsoskadliga vid direktintag vilket kan ske vid till exempel intag av jord, se kapitel 6.1.1. Uppmätta metallhalter kan utgöra en stor risk för människor och djur som vistas inom området men även miljön kan komma till skada. Om spridning via ytoch/eller grundvatten sker från området kan även närliggande områden förorenas. 6.3 Grundvatten Mätningar av grundvattennivån i de tre grundvattenrören visar att grundvattnets troliga strömningsriktning är åt sydost. Det är dock svårt att utifrån så få observationspunkter samt begränsad kunskap om geologin kunna fastställa en exakt strömningsriktning. Dock talar topografin i området även den för en strömningsriktning åt sydost. I grundvattenproverna detekterades mycket låga till måttliga halter av metaller. Halterna var något högre i prov taget i rör RAM 1126 än i rör 1107, skillnaden var dock ej markant men skulle kunna härröra från de förorenade massorna. I grundvattenprovet från rör RAM 1126 påträffades övriga PAH i en mycket högre halt än i RAM 1107. 7. Slutsatser Enligt utförd undersökning har bedömning gjorts att deponering av förorenade massor ej har skett på den mark som i dag utgörs av kolonilotter och handelsträdgård, ej på den mark där förskolan är belägen och ej heller på området väster om Läroverksvägen. De deponerade massorna har lokaliserats till området syd-sydväst, väster om och norr om koloniområdet. Provtagningspunkterna direkt väster om kolonilotterna, RAM 1111 och RAM 1117 8 av 10
uppvisar halter strax över KM och bedömning har gjorts att marken i dessa punkter inte utgörs av deponerade massor varför avgränsningen gjorts här. I söder avgränsas det förorenade området naturligt av ett bergparti och i väster avgränsas området av Läroverksvägen (väster om Läroverksvägen har inga förorenade massor påträffats). Norrut har området ej utifrån utförd provtagning kunnat avgränsas (området nord-nordost om provtagningspunkt RAM 1121 RAM 1123). Det ytliga provet i provtagningspunkt RAM 1121 uppvisar ingen förekomst av förorening, i den undre nivån med mullhaltig fyllning har halter över MKM analyserats vilket gör att det ej går att avgränsa de deponerade massorna vid denna punkt. Halterna är dock mycket lägre än i provtagningspunkterna väster om gångvägen. I provtagningspunkt RAM 1122 har halter strax över KM påträffats i den mullhaltiga fyllningen och provtagningspunkt RAM 1123 har mycket höga halter påträffats i den mullhaltiga fyllningen Deponerade massor har bedömts förekomma på nivån 0,5 1,5 meter under markytan och innehålla mycket höga halter av metaller, främst barium, bly, koppar och zink. Utifrån analyserade grundvattenprover görs bedömningen att grundvattnet är något påverkat i närheten av de förorenade massorna (RAM 1126) om än i låga halter. I grundvattenröret nedströms (utifrån trolig grundvattenströmning) uppmättes även där låga halter. Bedömningen har gjorts att grundvattnet intill tippen är svagt påverkat av de deponerade massorna. Det är svårt att utifrån endast två provtagningspunkter och ett provtagningstillfälle kunna avgöra spridningen av föroreningar ut från området. 8. Rekommendationer Åtgärdsförslag På grund av de höga metallhalterna inom området bör någon form av åtgärd vidtas för att minimera exponeringsrisken och spridningen av föroreningar ut från området. Inom delar av området har mycket höga halter påträffats i de ytligaste jordlagren vilket innebär att direkta åtgärder bör vidtas, för att inte människor eller djur ska komma till skada, innan en permanent åtgärd vidtas. De direkta åtgärderna kan utgöras av att aktuella områden tillfälligt täcks med rena massor för att minska risken för direktkontakt med den förorenade jorden i väntan på att en permanent åtgärd vidtas. Alternativt kan den översta halvmetern vid de punkter med ytligt förekommande höga metallhalter schaktas bort och sedan återfyllas med ren jord. Ett ytterligare alternativ är att stänga av de områden där höga halter förekommer i de ytliga jordlagren, avstängning bör utföras så att människor ej kan komma i kontakt med den förorenade jorden. Föroreningarna har dock funnits på platsen under många år varför de direkta åtgärderna ej bedöms akuta, de bör dock vidtas inom en snar framtid. Innan beslut om både direkta- och permanenta åtgärdsförslag fattas behöver en utförligare utredning om områdets geologi samt spridning av föroreningar med yt- 9 av 10
och grundvatten utföras. Det är av stor vikt att ha kunskap om spridningsbilden för området för att rätt åtgärdsförslag skall kunna tas fram. En första akut åtgärd innan spridningsförutsättningarna är utredda skulle kunna vara att sätta upp skyltar och hägna in området. I samband med utredningen av spridningsförutsättningarna bör även en fördjupad miljöriskbedömning utföras för att utreda hur skadliga de höga metallhalterna är, både generellt och platsspecifikt. Det bör även utredas vilka känsliga objekt som kan påverkas. 10 av 10