Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället 2003

Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället 2003

Innehåll Anteckningar 1 Från när till fjärran 2 Det nya fastighetsdatasystemet 4 Kartor och handlingar tillvaratas i Arkivcentralen 5 En enhetlig karta över hela Finland 6 Kartplatsen har förnyats 7 Den geografiska informationen utgör en grund för informationssamhället 8 Ägoreglering förbättrar förutsättningarna för lantbruket 9 Fastighetsregistret är oumbärligt i en marknadsekonomi 10 Med på många ställen i världen 11 Statistik 12 Lantmäteribyråerna 13 Vi stöder oss på våra bestående värden Kunden är nöjd Personalen mår bra Vi kan vårt arbete Ekonomin är i ordning Grunddeviserna berättar om ett modernt och tillförlitligt informationshus Lantmäteriverket Fakta om landet Opartisk och tillförlitlig information En arbetsplats för experter Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället Lantmäteriverket Fakta om landet Lantmäteriverket svarar, tillsammans med andra kunskapsproducenter, för att dataförråden med uppgifter om terrängen, fastigheterna och markanvändningen utgör en helhet. Lantmäteriverket höjer hela tiden kvaliteten på sin verksamhet och förbättrar sitt kunnande. Foto Antero Aaltonen Tryckeri Erweko, Helsingfors 2004

Anteckningar om lantmäteriverksamheten 2003 Lantmäteriverket är ett ämbetsverk med experter på lantmäteri, fastighetsuppgifter och kartor. Antalet anställda är 1825 personer. Lantmäteriverket hör till Jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde och verkar i hela landet. Vi har 13 lantmäteribyråer på 35 orter från Mariehamn i väster till Ivalo i norr. Lantmäteriverkets omsättning år 2003 var 92,5 miljoner euro. Verksamheten finansierades till 52 % av inkomsten från kunderna och resten av finansieringen kom från statsbudgeten. Vi är inget affärsverk fastän vi finansierar verksamheten med medel som kommer direkt från kunderna. Privatpersoner, företag och myndigheter är betalande kunder. Lantmäteriverket är en föregångare bland statens ämbetsverk och vi tillämpar fördomsfritt ny teknik. Våra experter redogör här för de mest centrala och samhälleligt mest betydande projekten inom Lantmäteriverket under år 2003. Lantmäteriverket bygger informationssamhället. LANTMÄTERIVERKET FAKTA OM LANDET

Från när till fjärran 2 I Finland har man samlat in uppgifter om landet sedan år 1633, d.v.s. i 370 år. En särskild myndighet för ändamålet, numera vid namn Lantmäteriverket, fi ck man i Finland år 1812. De uppgifter som insamlats under århundradena är en del av våra omätligt värdefulla nationaltillgångar, må de sedan vara terränginformation man fått vid kartverksarbete eller fastighets- och gränsuppgifter som uppstått vid lantmäteriförrättningar. Lantmäteriverket sammanfattade år 1991 sin grundläggande uppgift i meningen: Lantmäteriverket - Fakta om landet. Framför allt är Lantmäteriverket ett kunskapshus, som ska se till att de dataförråd som fi nns där, kan användas till att förbättra de fi nländska levnadsförhållandena och för hela nationens bästa. Jordeböckerna som uppgjordes med tanke på beskattningen redan på Gustav Vasas tid, har med tiden bearbetats till ett egentligt jordregister och till det nutida digitala fastighetsregistret. Vid sidan av Lantmäteriverket upprätthåller också 86 kommuner fastighetsregister. Det pågår ett utvecklingsprojekt som kommer att resultera i ett enda gemensamt fastighetsregister som alla 87 registerförare ska uppdatera. Projektet är även internationellt sett exceptionellt krävande, eftersom uppgifterna, när projektet har slutförts, kan sökas utgående från kartan. Jämsides med uppgifterna om fastigheter innehåller det här nya fastighetsdatasystemet (UKTJ) också de uppgifter om ägarna som upprätthålls av Justitieministeriet. Det nuvarande fi nländska systemet med hemman och lägenheter baserar sig på storskiftet. Kartor och handlingar, både de som tillkommit i storskiftet och senare, förvaras varaktigt eftersom detta krävs med tanke på sakägarnas rättigheter och fastighetssystemets tydlighet. Verkets Arkivcentral byggs som bäst i Jyväskylä för att effektivisera verksamheten och för att utlokalisera funktioner. Dit koncentreras, förutom arkivmaterialet, hela ledningen för Lantmäteriverkets arkivfunktion samt driftsverksamheten i anslutning till databehandlingen. Arkivcentralen kommer att betjäna på elektronisk väg. Efter att Finland anslutit sig till den Europeiska Unionen har lantbrukslägenheterna blivit lika stora som i de andra medlemsländerna. Däremot är antalet skiften och avståndet mellan dem ovanligt stort, vilket kraftigt ökar lantbrukets kostnader. Lantmäteriverket har utvecklat en ny form av ägoreglering, med vilken man t.o.m. har lyckats halvera antalet skiften och på samma gång fördubbla storleken på de enskilda skiftena. Det här arbetsredskapet

har man med framgång använt också vid inrättandet av skyddsområden och vid trafi karrangemang. För fl era århundraden sedan inleddes insamlandet av uppgifter på byanivå. Numera försöker man åstadkomma gemensamma databaser över hela världen. Finländarna har sedan 1996 kunnat se Lantmäteriverkets kartuppgifter på Internet och i fortsättningen är Kartplatsen den viktigaste distributionskanalen också för Lantmäteriverkets övriga uppgifter och tjänster. På senare år har man på olika håll i världen börjat utveckla en infrastruktur för geografi sk information, där kartuppgifterna bildar grunden. Med hjälp av de positionsuppgifter som fi nns på kartorna kan man också införa annan information om dess position är känd. Infrastrukturen för geografi sk information skapar förutsättningar för bättre forskning och beslutsfattande och för ett otal kommersiella tillämpningar. Infrastrukturen inom landet utvecklas av Jord- och skogsbruksministeriet och delegationen som där verkar för den geografi ska informationen. På europeisk nivå arbetar man inom ramen för INSPIRE-projektet som startats av Europeiska unionens kommission. Vid årets slut var Lantmäteriverket med och grundade branschens globala organisation GSDI Association, som är registrerad under amerikansk lag i Washington DC. Jag vill tacka Lantmäteriverkets personal för goda arbetsprestationer samt Jord- och skogsbruksministeriet och andra intressentgrupper för ett konstruktivt och smidigt samarbete. Jarmo Ratia 3

Det nya fastighetsdatasystemet kommer 2005 4 Lantmäteriverket fi ck i början av 2003 överta förvaltningen av hela fastighetsdatasystemet. Man ansvarar även för förverkligandet av det nya fastighetsdatasystemet, som tas i bruk sommaren 2005. För närvarande upprätthåller 86 kommuner eget fastighetsregister i sina egna fastighetsregistersystem för de tomter och allmänna områden som fi nns inom kommunens detaljplaneområde. Lantmäteriverket å sin sida upprätthåller sitt fastighetsregister för områden som befi nner sig utanför detaljplaneområden. I fortsättningen sammanförs de här olika registren till ett enda Informationen fås fram genom att man på kartan visar var fastigheten finns. enhetligt landsomfattande fastighetsregister. Fastighetsdatasystemets förvaltningsuppgifter överfördes till Lantmäteriverket från justitieministeriet. Tingsrätterna ansvarar som förut för den egentliga inskrivningen och kompletteringen av lagfarts- och inteckningsuppgifter i systemets registreringsdel. Också systemet för informationstjänsten förnyas. Lantmäteriverket, Finlands Kommunförbund tillsammans med de fastighetsförande kommunerna samt justitieministeriet utvecklar tillsammans det nya fastighetsdatasystemet. Att förvaltningen fördes över till oss visar att vi åtnjuter ett stort förtroende eftersom fastighetsdata är en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur. Tidigare var denna hantering inte förankrad i lagen, men nu garanterar den nya lagen en stadig grund för systemet, konstaterar lantmäterirådet Arvo Kokkonen, som för tillfället är tjänstledig från Lantmäteriverket. Lantmäteriverket ansvarar för att det nya fastighetsdatasystemet kan tas i bruk sommaren 2005. Den största förändringen jämfört med tidigare är att systemet också innehåller information om fastigheternas kartor. I fortsättningen behöver den person som vill ha upplysningar inte veta fastighetsbeteckningar eller koordinater, utan informationen fås fram genom att man på kartan visar var fastigheten fi nns. Den information som fi nns i fastighetsdatasystemet är offentlig och kan överlåtas till alla som behöver den. Samma uppgifter om fastigheterna får man numera också, tack vare samarbete, såväl från lantmäteribyrån som från de kommunala myndigheterna.

Kartor och handlingar tillvaratas i Arkivcentralen Lantmäteriverkets Arkivcentral startar sin verksamhet i Jyväskylä från början av 2005 i det för ändamålet planerade nybygget. Lantmäteriarkiven från landets lantmäteribyråer överförs till de nya utrymmena, men arkivbetjäningen sker ändå fortsättningsvis på lantmäteribyråerna. Målsättningen för Arkivcentralen är att bevara historiskt och juridiskt viktiga kartor och handlingar samt att med hjälp av den nya teknologin göra dem mera lättillgängliga. Lantmäteriarkivet har ungefär 90 000 utlåningar i året och av dem Målsättningen för Arkivcentralen är att bevara historiskt och juridiskt viktiga kartor och handlingar. är ca 25 000 sådana lån som inte går till den egna personalen utan till utomstående. Det fi nns över 7 000 hyllmeter handlingar, över 300 hyllmeter jordregister och specialförteckningar, över 500 000 stora separata kartor, över 3 000 kartor på rulle och närmare 700 000 mikrofi lmskort i Arkivcentralen. Varje år tillkommer ca 46 hyllmeter nytt arkivmaterial och ungefär 5 700 separata kartor. Arkivcentralen erbjuder möjligheten att undersöka hela lantmäteriarkivet under ett och samma tak. Här förvaras också unika kartor och handlingar ända från 1700- och 1800-talet. Med tanke på Lantmäteriverkets anseende, är det viktigt att kunna samla lantmäteriarkiven på en värdig plats och att kunna sköta om dem, säger Arkivcentralens direktör Marja Rantala. Den centrala målsättningen för framtiden är att de nya förrättningskartorna och -handlingarna, som produceras digitalt, också skall arkiveras digitalt direkt via produktionssystemen. 5

En enhetlig karta över hela Finland 6 Terrängdatabasen innehåller det mest exakta materialet som beskriver terrängen och den bebyggda miljön i hela Finland. Databasen är en central kunskapsbas för olika geografi ska informationssystem, så det är viktigt att en enda organisation upprätthåller materialet, säger lantmäterirådet Risto Nuuros, som är ansvarig för kartorna. Lantmäteriverket påbörjade produktionen av terrängdatabasen också för det nordligaste Finland när ansvaret för kartverksarbetet i övre Lappland överfördes från försvarsmaktens topografkår till Lantmäteriverket. En terrängdatabas som täcker hela landet står färdig senast 2007. Det kartverksområde som Lapplands lantmäteribyrå har ansvar för nästan fördubblades som en följd av den här överföringen från försvarsmakten. Dock är arbetet med terrängdatabasen i övre Lappland ett gemensamt projekt för hela Lantmäteriverket. Lapplands terrängdatabas skapas huvudsakligen genom att tolka redan befi ntliga kartor och fl ygfotografi er. En enhetlig terrängdatabas över hela Finland är viktig med tanke på den användbarhet materialet har. Eftersom det digitala materialet används i olika system måste det vara likformigt och kunna förstås logiskt, konstaterar Nuuros. Både tryckta kartor och kartutmatningar enligt beställning kan produceras ur terrängdatabasen. Försäljningen av de tryckta kartorna har legat på samma nivå en längre tid, medan däremot de skräddarsydda utskrifterna ökar snabbt. Terrängdatabasen är en central kunskapsbas för olika geografiska informationssystem. När terrängdatabasen är färdig uppdateras uppgifterna fortsättningsvis kontinuerligt. Vi söker en ny rytm och ett nytt sätt att uppdatera basen. T.ex. uppgifterna om vägnätet uppdateras redan nu varje år medan annan information uppdateras med 5-10 års mellanrum.

Kartplatsen har förnyats Kartplatsen för fackmän förnyades och togs i användning i november 2003. Tekniken för den här nättjänsten är totalt förnyad. Den nya Kartplatsen är den första i sitt slag som drar nytta av nättillämpningens servicegränsyta, som å ena sidan innehåller Lantmäteriverkets dataförråd och å andra sidan nättillämpningarna och de kunder som använder dem. Att beställa uppgifter och bearbeta kartor inom ramen för den nya servicen har gjorts lättare och funktionerna för kartbearbetningen är mångsidigare. Kartplatsen började som en kostnadsfri tjänst sommaren 1996 och den avgiftsbelagda Kartplatsen för fackmän kom följande år. Tanken på kartor via Internet var helt ny. Kartplatsen har skördat lagrar runt om i Europa och den var den första nationella karttjänsten i hela Europa. Man började se Kartplatsen som ett nytt sätt att distribuera kartmaterial och tjänster, säger lantmäteriingenjör Teija Tarvainen på Lantmäteriverkets försäljningstjänster. I dag är Kartplatsen en aktad brand image på nätet och tjänsten ger Lantmäteriverket högt anseende. Genom dataservice på nätet kan användarna så effektivt som möjligt använda Lantmäteriverkets dataförråd, konstaterar Lantmäteriverkets direktör för försäljningstjänster Antti Kosonen. och registeruppgifter, uppgifter om köpeskillingar, adresser och namnbeståndet. Kartplatsen har ungefär 6 000 besökare i veckan. Under sju år har nästan 300 000 användare registrerat sig på Kartplatsen för alla. Kartplatsen för fackmän har över 1 000 betalande kunder. www.karttapaikka.fi 7 Den nya Kartplatsen är den första i sitt slag som drar nytta av nättillämpningens servicegränsyta. Kartplatsen för alla är fortfarande öppen för alla och det kostar ingenting för privatpersoner att bläddra bland kartorna. Kartplatsen för fackmän är däremot avgiftsbelagd och därifrån får man numera ännu exaktare terrängkartmaterial och information, såsom fastighetsgränser

Den geografi ska informationen utgör en grund för informationssamhället 8 I det nutida samhället är nästan alla centrala datalager också kopplade till en position. Lantmäteriverket har en viktig uppgift när det gäller att bygga upp informationssamhället, som ju baserar sig på att positionsuppgifterna fungerar. Vi upprätthåller det geodetiska nätet och har grundläggande uppgifter om åkrar, fastigheter, byggnader, vattendrag, vägnätet m.m. Det här utgör grunden som andra sedan kan bygga på med egna uppgifter i olika lager, förklarar Lantmäteriverkets generaldirektör Jarmo Ratia. Lantmäteriverket realiserar Jordoch skogsbruksministeriets allmänna Lantmäteriverkets roll vad beträffar geografisk information omfattar alltså mycket mera än kartverksarbete. strategi för kartverksarbete. Verket hoppas också få en egen strategi för den geografi ska informationen och den skulle då vara mera omfattande och mera detaljrik än den landsomfattande strategin. Lantmäteriverkets roll omfattar alltså mycket mera än kartverksarbete, poängterar Ratia. Den landsomfattande strategin för geografi sk information utarbetas i Finland av delegationen för geografi sk information. Delegationen har tillsatts av Statsrådet och Jarmo Ratia är ordförande för delegationens sektion för strategi och allmänna ärenden. Delegationens strategiska mål är att befrämja samarbetet mellan olika verksamhetsområden, utgående från de behov som fi nns både inom landet och utomlands, så att en gemensam infrastruktur för den geografi ska informationen kan byggas upp och upprätthållas. Den nationella strategin måste också vara i linje med den allmänna europeiska linjen och med internationella projekt. Lantmäteriverket strävar även efter att inverka på de europeiska lösningarna genom ett nära samarbete med EuroGeographics. En fungerande infrastruktur för den geografi ska informationen betyder lätthanterliga karttjänster och tjänster för rutter och navigering till ett vettigt pris. Nyttan tangerar också säkerheten, rörelsefriheten och strävan att minska behovet av myndighetstjänsterna. Företagen får också möjlighet att bl.a. effektivisera verksamheten och marknadsföringen samt att vidareutveckla produkterna för geografi sk information. Myndigheterna får ett effektivt dataservicenät sinsemellan. Nyttan blir bl.a. att administrationen effektiveras, dubbelt arbete försvinner och kvaliteten på beslutsfattandet förbättras.

Ägoreglering förbättrar förutsättningarna för lantbruket Ägoregleringens målsättning är bl.a. att öka användningsmöjligheterna för lantbruksfastigheter och att underlätta trafi ksäkerhets- och skyddsprojekt. En ägoreglering sker i allmänhet på ett lantbruksområde i form av ett nyskifte eller ett projektnyskifte. Arbetet utförs av förrättningsmännen i samarbete med markägarna och experter. Tyngdpunkten för verksamheten ligger numera inom lantbruket där det fi nns stora fördelar att vinna med ett nyskifte. Nyskiftet föregås av en behovsutredning som i allmänhet startar på initiativ från markägarna, berättar Mikko Uimonen, som är ansvarig för ägoregleringsverksamheten vid Lantmäteriverket. I bakgrunden ligger den omskakande strukturomvandlingen på landsbygden. Storleken på gårdarna ökar, men en oändamålsenlig ägostruktur minskar ofta den nytta som borde kunna uppnås. I praktiken ligger gamla och nya åkrar utspridda på olika ställen och vägförbindelserna är långa eller opraktiska. Genom ägoreglering har gårdarna utvecklats t.ex. så att storleken på åkerskiftena har ökat, vägförbindelserna till ägorna har förbättrats eller lägenheten har fått ersättningsmark genom markbyte i samband med ett skyddsprojekt. på grund av t.ex. allmänna vägar, järnvägar, vattendragsprojekt eller skyddsprojekt. Så här kan t.ex. jordbruksmaskinerna beredas fri färdväg till åkrarna. Ägoreglering kan också vara ett sätt att minska plankorsningar vid järnvägsövergångarna. Man kan jämföra hur det var tidigare då ungefär 30 nyskiftesförrättningar inom jordbruket årligen var under arbete och då det tog ca 10 år att slutföra dem, med de ca 60 förrättningar som nu är anhängiga och som kommer att slutföras på några få år, berättar Mikko Uimonen. 9 En ägoreglering utförs av förrättningsmännen i samarbete med markägarna och experter. Ett annat betydande verksamhetsområde som ligger inom ramen för ägoreglering är de projektnyskiften som myndigheterna ansöker om. Av projektnyskiftena är 70 st. nu anhängiga. Det kan handla om att rätta till olägenheter som uppstått

Fastighetsregistret är oumbärligt i en marknadsekonomi 10 Fastighetsregistret är ett av landets grundläggande register som innehåller uppgifter om fristående jordinnehav, d.v.s. fastigheter. En fastighet kan vara bl.a. en lägenhet, en tomt enligt detaljplanen eller statens skogsmark. Till fastighetsregistret, som upprätthålls av Lantmäteriverket, hör också fastighetsregisterkartan som åskådliggör fastighetsindelningen, fastigheternas läge i förhållande till varandra. Den landsomfattande fastighetsregisterkartan i digital form blev klar år 2000. Det var en enorm förbättring eftersom man nu lätt kan få fram en fastighets alla skiften, Fastighetsregistret och fastighetsregisterkartan uppdateras genom det normala arbete som Lantmäteriverket utför. vilket inte var möjligt under den manuella tiden, berättar lantmäteriingenjör Suvi Rihtniemi. Fastighetsregistret och fastighetsregisterkartan uppdateras genom det normala arbete som Lantmäteriverket utför. När en fastighetsförrättning, t.ex. en styckning, har slutförts överförs uppgifterna automatiskt till fastighetsregistret. Det gör att kartan lever i realtid. Det är nödvändigt, för t.ex. kreditgivare, att det fi nns tillgång till tillförlitliga och riktiga uppgifter om jordinnehav och fastigheters omfång. En fastighet kan utgöra säkerhet för en kredit. Kreditgivaren får uppgifter, såsom areal och fastighetsbeteckning, från fastighetsregistret och med den här informationen får man sedan fram uppgifter om fastighetens ägare, konstaterar överingenjör Tuomas Lukkarinen. Även vid planering av markanvändningen och vid olika byggnadsprojekt måste man veta vilka som äger ifrågavarande mark. När en ny väg dras upp eller en gasledning planeras korsar de högst antagligen otaliga markägares egendom. Utan ett fungerande registersystem behövdes det en ansenlig mängd årsverken för att reda ut ägarförhållandena. Egentligen är fastighetsregistret grunden för allting. Då vi betraktar nya demokratier som bildas och går över till marknadsekonomi, kan vi se att ett fungerande fastighetsregister är en ovillkorlig förutsättning för detta, betonar Suvi Rihtniemi.

Med på många ställen i världen Lantmäteriverket deltar aktivt i branschens internationella verksamhet. Globaliseringen och EU-medlemskapet har gjort att det internationella samarbetet hela tiden växer. Varje år arrangeras ett möte för de nordiska generaldirektörerna och det inbegriper också verksamhet i olika arbetsgrupper. Det motsvarande samarbetsorganet för lantmäteri- och kartverksorgan på europeisk nivå är organisationen EuroGeographics, vars största projekt för tillfället är att producera en kartdatabas i skalan en miljon över hela det europeiska området. Heli Ursin från Lantmäteriverket är chef för projektet. Den Europeiska unionen växer år 2004 till att omfatta hela 25 länder. Av dessa är många s.k. före detta östblocksstater, där man inte har haft något riktigt fastighetssystem. Den europeiska organisationen Working Party on Land Administration (WPLA) sysslar med markkontroll och en av organisationens målsättningar är att befrämja och förbättra fastighetsregisterfunktionen inom ECE-området. Även i det här arbetet har Finland deltagit aktivt. Med fi nansiering från Jord- och skogsbruksministeriet har vi varit med och byggt upp fungerande fastighetssystem i de baltiska länderna. Finlands motsvarande verksamhet i Ryssland har fi nansierats av EU. Lantmäteriverket drar oundvikligen nytta av att vara med i olika internationella projekt och därmed är det till fördel för hela det fi nska samhället. Vi är med där utvecklingen sker, får höra om trender och om den nyaste tekniken och lösningarna, som även kan fungera hos oss, slår Heli Ursin fast. 11 Lantmäteriverket drar oundvikligen nytta av att vara med i olika internationella projekt. Utrikesministeriet har bekostat de utvecklingssamarbetsprojekt som nyligen blivit färdiga i bl.a. Kambodja, Nepal och Laos. I Kambodja hjäpte vi till med att bygga upp ett fastighetssystem medan vi i Nepal och Laos deltog i ett kartläggningsprojekt.

Omsättning milj. euro 100 omsättning planerad omsättning externa intäkter Inkomster och utgifter milj. euro inkomster utgifter 100 Inkomster per kundgrupp Kommuner 4 % Övriga 4 % 80 80 60 60 Näringslivet 17 % Privathushåll 45 % 40 40 Staten 30 % 20 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 12 Utgifter för verksamheten löner 72 % hyror 10 % tjänster 9 % övriga kostnader 9 % Personalen per enhet De riksomfattande enheterna 14 % Lantmäteribyråerna 84 % Centralförvaltningen 2 % 1825 personer Personalens utbildningsnivå Högskola 25,4 % Grundskola 21,5 % Mellanstadium eller högre mellanstadium 53,1 % Verksamheten finansierades till 52 % av inkomsten från kunderna och resten av finansieringen kom från statsbudgeten. De mest efterfrågade fastighetstjänsterna och -produkterna (inte lantmäteriförrättningar) Produkt/tjänst intäkterna från produkterna/tjänsterna (1 000 euro) Material ur fastighetsdatasystemet Lagfartsansökningar, köpebrev och experthjälp Utdrag ur fastighetsregistret och fastighetsdatasystemet Markanvändningstjänster Bestyrkande av köp Material och utskrifter från den numeriska fastighetsregisterkartan Uppgifter och utskrifter ur köpeskillingsregistret Kopior av handlingar och kartor Utredningar om fastigheter 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Inlösningsförrättning 0,5 % Klyvning 1,1 % Allmän vägförrättning 1,8 % Rågång 3 % Enskild vägförrättning 6,2 % Lantmäteriförrättningar Annan förrättning 8,9 % Styckning 78,5% Antalet lantmäteriförrättningar st. Efterfrågan Produktion 30000 25000 20000 15000 10000 De mest efterfrågade kartprodukterna och tjänsterna Produkt/tjänst intäkterna från produkterna/tjänsterna (1 000 euro) Digitalt kartmaterial Grafiska kartor och förmedlade produkter Flygfotografering och flygbildstjänster Utskrifter Tolkning av satellitbilder (EU-övervakning av åkrar) Kartplatsens beställningstjänst Förrättningar sammanlagt 22 284 st. 5000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Skräddarsydda kartor (beställningsarbeten) Avgiftsbelagda tjänster för geografisk information 0 500 1000 1500 2000 2500

Lantmäteribyråerna NYLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post uuma@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Erkki Räsänen HELSINGFORS/BÖLE Semaforbron 12 K, PB 86, 00521 Helsingfors kundservice 0205 41 5100 fax 0205 41 5170, 5222 HELSINGFORS/HUVUDPOSTHUSET Mannerheimplatsen 1 A, PB 813, 00101 Helsingfors kundservice 0205 41 5104 fax 0205 41 5106 LOJO Vichtisgatan 2, 08100 Lojo kundservice 0205 41 5700 fax 0205 41 5730 BORGÅ Linnankoskigatan 28 A, 06100 Borgå kundservice 0205 41 5750 fax 0205 41 5780 EGENTLIGA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post vasu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Matti Kantanen ÅBO Självständighetsplan 2, PB 40, 20801 Åbo kundservice 0205 41 4000 fax 0205 41 4109 SALO Kirkkokatu 10 B, 24100 Salo kundservice 0205 41 4141, 4131 fax 0205 41 4130 ÅLAND Torggatan 16, PB 68, 22101 Mariehamn kundservice 0205 41 6412 telefax 0205 41 6425 TAVASTLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post hame@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Seppo Sulku TAVASTEHUS Koulukatu 13, PB 117, 13101 Tavastehus kundservice 0205 41 4201 fax 0205 41 4200 LAHTIS Kirkkokatu 12 A, PB 11, 15141 Lahtis kundservice 0205 41 6070 fax 0205 41 6071 BIRKALAND-SATAKUNTA LANTMÄTERIBYRÅ e-post pisa@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pirkko Noukka TAMMERFORS Näsilinnankatu 48 D, PB 97, 33101 Tammerfors kundservice 0205 41 6100 fax 0205 41 6140 HUITTINEN Lauttakylänkatu 4, PB 43, 32701 Huittinen kundservice 0205 41 6055 fax 0205 41 6069 IKALIS Kauppakatu 12, PB 31, 39501 Ikalis kundservice 0205 41 6150 fax 0205 41 6160 BJÖRNEBORG Isolinnankatu 22 B, PB 123, 28101 Björneborg kundservice 0205 41 6000 fax 0205 41 6031 SYDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post kasu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Tage Westman KOUVOLA Kauppamiehenkatu 4, PB 1070, 45101 Kouvola kundservice 0205 41 6200 fax 0205 41 6201 VILLMANSTRAND Pormestarinkatu 1, PB 62, 53101 Villmanstrand kundservice 0205 41 6260 fax 0205 41 6299 SÖDRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ e-post esavo@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Tuula Manninen S:T MICHEL Jääkärinkatu 10, PB 69, 50101 S:t Michel kundservice 0205 41 4300 fax 0205 41 4310 NYSLOTT Olavinkatu 24, PB 43, 57131 Nyslott kundservice 0205 41 4370 fax 0205 41 4380 NORRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ e-post psavo@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pekka Päivike KUOPIO Hallituskatu 12, PB 1052, 70101 Kuopio kundservice 0205 41 4451, 4448 fax 0205 41 4437 IDENSALMI Luuniemenkatu 3, 74100 Iidensalmi kundservice 0205 41 4404 fax 0205 41 4414 NORRA KARELENS LANTMÄTERIBYRÅ e-post pkar@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pertti Saarelainen JOENSUU Kauppakatu 40 B, PB 79, 80101 Joensuu kundservice 0205 41 6800 fax 0205 41 6801 NURMES Kirkkokatu 14, 75500 Nurmes kundservice 0205 41 6900 fax 0205 41 6901 MELLERSTA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post kesu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Airi Kärki JYVÄSKYLÄ Kankaankatu 17, PB 56, 40101 Jyväskylä kundservice 0205 41 4710, 4711 fax 0205 41 4799 SAARIJÄRVI Sivulantie 11, PB 121, 43101 Saarijärvi kundservice 0205 41 4781 fax 0205 41 4798 ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ e-post poh@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Juhani Jokela VASA Wolffskavägen 35, PB 332, 65101 Vasa kundservice 0205 41 6535, 6536, 6537 fax 0205 41 6500 ALAJÄRVI Paavolantie 1, PB 22, 62901 Alajärvi kundservice 0205 41 4640 fax 0205 41 4641 KARLEBY Karlebygatan 27, PB 1008, 67101 Karleby kundservice 0205 41 6300, 6332 fax 0205 41 6390 NÄRPES Närpesvägen 5, PB 14, 64201 Närpes kundservice 0205 41 6450 fax 0205 41 6449 SEINÄJOKI Alvar Aallonkatu 3, PB 123, 60101 Seinäjoki kundservice 0205 41 4680, 4600 fax 0205 41 4681 NORRA ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ e-post ppoh@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Risto Pekkala ULEÅBORG Kansankatu 53, PB 121, 90101 Uleåborg 2 MARIEHAMN VASA NÄRPES BJÖRNEBORG Info i hela landet 0205 4111. Lantmäteriverkets hemsida www.maanmittauslaitos.fi KARLEBY ÅBO 10 SEINÄJOKI IKALIS HUITTINEN SALO ALAJÄRVI 4 TAMMERFORS YLIVIESKA LAHTIS TAVASTEHUS LOJO TORNEÅ 1 ROVANIEMI 11 9 SAARIJÄRVI JYVÄSKYLÄ 3 BORGÅ HELSINGFORS 13 ULEÅBORG IVALO KEMIJÄRVI 7 KOU 6 KAJANA IDENSALMI KUOPIO S:T MICHEL 5 KUUSAMO 12 NYSLOTT VILLMANSTRAND NURMES kundservice 0205 41 4804, 4861, 4895 fax 0205 41 4930 YLIVIESKA Valtakatu 4, PB 29, 84101 Ylivieska kundservice 0205 41 6602 fax 0205 41 6600 KAJANALANDS-NORDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post kaiko@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Matti Härkönen KAJANA Lönnrotinkatu 2 C, PB 168, 87101 Kajana kundservice 0205 41 6701 fax 0205 41 6705 KUUSAMO Kaiterantie 20, 93600 Kuusamo kundservice 0205 41 6770 fax 0205 41 6790 LAPPLANDS LANTMÄTERIBYRÅ e-post lappi@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Markku Harju ROVANIEMI Hallituskatu 1-3 B, PB 8009, 96101 Rovaniemi kundservice 0205 41 4500 fax 0205 41 4550 IVALO Ivalontie 10, PB 48, 99801 Ivalo kundservice 0205 41 4595 fax 0205 41 4599 KEMIJÄRVI Kirkkokatu 16, 98100 Kemijärvi kundservice 0205 41 6750 fax 0205 41 6760 TORNEÅ Suensaarenkatu 2, PB 4, 95401 Torneå kundservice 0205 41 4574 fax 0205 41 4575 8 JOENSUU

Semaforbron 12 C PB 84, 00521 HELSINGFORS Tel. 0205 41 121, fax 0205 41 5454 www.maanmittauslaitos.fi