EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling

EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 SLUTLIG VERSION A6-0338/2007 20.9.2007 BETÄNKANDE om mord på kvinnor (kvinnomord) i Centralamerika och i Mexiko, samt Europeiska unionens roll i kampen mot denna företeelse (2007/2025(INI)) Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Föredragande: Raül Romeva i Rueda RR\685587.doc PE 388.414v03-00

PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...11 ÄRENDETS GÅNG...15 PE 388.414v03-00 2/15 RR\685587.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om mord på kvinnor (kvinnomord) i Centralamerika och i Mexiko, samt Europeiska unionens roll i kampen mot denna företeelse (2007/2025 (INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948, med beaktande av de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna från 1966, med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW) från 1979 samt tillhörande fakultativt protokoll från 1999, med beaktande av den interamerikanska konventionen om att förebygga, bestraffa och utrota våld mot kvinnor (Belém do Pará-konventionen) från 1994, med beaktande av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984 samt tillhörande fakultativa protokoll från 2002, med beaktande av rekommendationerna i rapporten från Europarådets kommitté för lika möjligheter för kvinnor och män av den 12 maj 2005 om ett flertal försvinnanden och mord på flickor och kvinnor i Mexiko, samt rekommendationerna i det svar från Europarådets ministerkommitté som antogs genom beslut 939/2.4 samma år, med beaktande av rekommendationerna i rapporten om integrationen av kvinnors grundläggande rättigheter och en genusbaserad metod: våld mot kvinnor, från det besök i Mexiko i januari 2006 som gjordes av Yakin Ertürk, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser, med beaktande av rekommendationerna i rapporten om integrationen av kvinnors grundläggande rättigheter och en genusbaserad metod: våld mot kvinnor, från det besök i Guatemala i februari 2005 som gjordes av Yakin Ertürk, FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, dess orsaker och konsekvenser, med beaktande av rapporten om situationen när det gäller kvinnors rättigheter i Ciudad Juárez (Mexiko) rätten att slippa utsättas för våld och diskriminering, som utarbetades av Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna i mars 2003, med beaktande av den offentliga utfrågningen om kvinnomord som anordnades gemensamt av dess utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och dess underutskott för mänskliga rättigheter i Europaparlamentet i april 2006, med beaktande av den tredje förvaltningsrapporten från Mexikos federala kommission för att förebygga och utrota våld mot kvinnor i Ciudad Juárez, RR\685587.doc 3/15 PE 388.414v03-00

med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Mexikos förenta stater, å andra sidan 1, avtalet om politisk dialog och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Costa Rica, Republiken El Salvador, Republiken Guatemala, Republiken Honduras, Republiken Nicaragua och Republiken Panama, å andra sidan 2 från 2003 (under ratificering) och ramavtalet om samarbete mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Costa Rica, Republiken El Salvador, Republiken Guatemala, Republiken Honduras, Republiken Nicaragua och Republiken Panama 3, med beaktande av Europeiska unionens regionala strategidokument för 2001 2006 och 2007 2013 för länderna i Centralamerika och för Mexiko, med beaktande av det tredje millennieutvecklingsmålet om att främja jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt, med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A6-0338/2007), och av följande skäl: A. Begreppet kvinnomord bygger på den juridiska definitionen av våld mot kvinnor som fastställs i artikel 1 i Belém do Pará-konventionen med våld mot kvinnor avses i denna konvention varje könsbetingad våldshandling som resulterar i döden, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, vare sig det sker offentligt eller privat och varje rättsstat bör prioritera åtgärder för att bestraffa och utrota kvinnomord. B. Syftet med denna resolution är att försöka få till stånd en förbättring av den otillfredsställande situationen i länderna. Konstaterandena och förslagen i resolutionen innebär därför på intet sätt några anklagelser eller någon sakframställan mot regeringarna i de helt suveräna staterna, som i den internationella politiken är erkända och jämbördiga parter. C. Våld mot kvinnor är inte enbart en regional företeelse utan har även en global dimension EU-länderna är således också berörda. Detta betänkande ingår i en global strategi för att få EU och partnerländerna att gemensamt genomföra åtgärder och insatser för att undanröja och förebygga våldsamma dödsfall bland kvinnor, oavsett var våldet utövas. Det är också viktigt att främja dialog, samarbete och ömsesidigt utbyte av god praxis mellan de latinamerikanska och europeiska länderna på detta område. D. Kvinnomorden i Ciudad Juárez och Guatemala utmärks av ovanlig grymhet och flera offer har utsatts för sexuella övergrepp, vilket i sig innebär en grym, omänsklig och förnedrande behandling. Ciudad Juárez präglas av befolkningstillväxt, migrationsströmmar och organiserad brottslighet, och en stor andel av dessa mord begås i områden med s.k. 1 EGT L 276, 28.10.2000, s. 44. 2 EUT C 103 E, 29.4.2004, s. 542. 3 EGT L 63, 12.3.1999, s. 39. PE 388.414v03-00 4/15 RR\685587.doc

maquiladoras (fabriker med legotillverkning), där säkerhetsåtgärder som behövs för att skydda kvinnor saknas. E. En stor andel av dessa mord begås i områden med s.k. maquiladoras (fabriker med legotillverkning). FN:s särskilda rapportör om våld mot kvinnor, inklusive dess orsaker och konsekvenser, Yakin Ertürk, säger i sin rapport att dessa områden måste få den infrastruktur som krävs för att arbetstagare ska kunna röra sig säkert i dessa områden. F. Sedan 1999 har Mexiko haft observatörsstatus i Europarådet och deltar i ministerkommitténs och ambassadörskommitténs möten med denna status. Mexiko har också ratificerat Europarådets Palermoprotokoll mot människohandel. G. Man kan inte enbart förklara dessa kvinnomord med att det råder ett allmänt våldsamt klimat, man måste också ta hänsyn till kvinnodiskrimineringen och de lokala socioekonomiska förhållandena som för kvinnor är mycket ogynnsamma framför allt för ursprungsbefolkningens kvinnor samt den utbredda fattigdomen, kvinnornas ekonomiska beroende, gängbildningarna och det faktum att illegala grupper och hemliga säkerhetsstyrkor 1 inte har avvecklats. H. I Europarådets parlamentariska församlings resolution 1454 (2005) om försvinnanden och mord på ett stort antal kvinnor och flickor i Mexiko sägs det att de mexikanska myndigheterna har gjort stora ansträngningar på alla nivåer för att återställa den sociala strukturen i dessa städer, bekämpa våld mot kvinnor, utreda kvinnomord och kvinnors försvinnande och ställa såväl förövarna av dessa brott som de tjänstemän som inledningsvis slarvat med utredningarna och hindrat rättvisan inför rätta. I. Det råder straffrihet, det vill säga det utkrävs inget ansvar faktiskt eller rättsligt på vare sig straffrättslig, administrativ, disciplinär eller civil nivå för de individer som begår dessa handlingar. Utredningar och fördömanden ger inga resultat, det saknas budgetmässiga resurser eller så har offren och deras familjer svårt att få tillgång till rättslig prövning. J. Mexiko har ratificerat stadgan för den internationella brottmålsdomstolen i Rom. K. En rättsstat är skyldig att driva en politik som garanterar kvinnor i allmänhet och särskilt de mest missgynnade ett tillfredsställande skydd mot diskriminering, våld och kvinnomord. I första hand är det statliga tjänstemän som bör uppmärksammas på problemets allvar. L. Mexiko har även innehaft ordförandeskapet i FN:s råd för mänskliga rättigheter. M. Kampen mot kvinnomord och mot straffrihet bör ha som mål att stärka de förebyggande åtgärderna, avskaffa all diskriminering på det rättsliga planet, införa mer lättillängliga anmälningsförfaranden och skyddsåtgärder för anmälare samt stärka rättssystemet och de rättsliga förfarandena (särskilt när det gäller kampen mot den organiserade brottsligheten) från brottsutredningar till överklagande av beslut. 1 Terminologi som används av FN (se avtalet mellan FN:s organisation och Guatemala från november 2006 om att inrätta en internationell kommission mot straffriheten i Guatemala). RR\685587.doc 5/15 PE 388.414v03-00

N. För att på ett effektivt sätt kunna bekämpa våld mot kvinnor behöver institutionerna i vissa fall omstruktureras och i andra fall stärkas. I båda fallen krävs såväl mänskliga som finansiella resurser. O. I punkt 9 i handlingsprogrammet från FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking 1995 anges en grundläggande princip som har nämnts vid alla internationella konferenser under det gångna decenniet: Genomförandet av handlingsplanen även inom ramen för de olika staternas lagstiftning och genom utarbetande av strategier, politik, program och prioriteringar för utvecklingen är varje stats suveräna ansvar och bör ske med respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Hänsyn till och strikt respekt för olika religiösa och etiska värden, det nationella kulturarvet och enskilda individers och deras samhällens filosofiska övertygelser bör bidra till att kvinnor till fullo kan utnyttja sina grundläggande rättigheter för att uppnå jämlikhet, utveckling och fred. P. Det är oacceptabelt att vissa statliga tjänstemän tar till tortyr för att tvinga fram bekännelser från dem som är misstänkta för kvinnomord. Q. Mexiko har i likhet med samtliga länder i Centralamerika undertecknat och ratificerat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. R. Två nederländska medborgare har blivit offer för kvinnomord: Hester Van Nierop (mördad 1998) och Brenda Susana Margaret Searle (mördad 2001). 1 S. Problemet med kvinnomord och förövarnas straffrihet har påtalats i Mexiko i mer än 15 års tid. T. Det återkommande våldet i länder med könsstereotypa mönster innebär att det är kvinnor som först utsätts för detta slags våld i olika former. U. Det är hedervärt att Mexiko i februari 2007 antog de lagar som man gjorde, särskilt den allmänna lagen om kvinnors rätt att leva utan våld, och att särskilda institutioner på federal och lokal nivå inrättades, exempelvis den särskilde åklagaren med ansvar för brott i samband med våld mot kvinnor (inrättad 2006), kommissionen för Ciudad Juárez samt det nationella kvinnoinstitutet. V. Länderna i Centralamerika har vidtagit åtgärder på lagstiftningsområdet för att erkänna kvinnors rättigheter i sina rättsordningar, men de svårigheter och förseningar som präglar tillämpningen är oroväckande. W. Det finns en interparlamentarisk allians mellan parlamenten i Spanien, Mexiko och Guatemala som syftar till att främja införandet av lagar för att utrota våldet mot kvinnor. X. Utvecklingen och befästandet av demokratin och rättsstaten samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna ska ingå i EU:s externa åtgärder. Y. Klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i avtalet om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Mexiko är 1 Utredningen om Brenda Searle pågick i fem år och avslutades 2007. PE 388.414v03-00 6/15 RR\685587.doc

rättsligt och ömsesidigt bindande. Z. När Europeiska unionen och dess partners undertecknar ett avtal med ett tredjeland och avtalet innehåller en människorättsklausul är det deras ansvar att se till att detta tredjeland respekterar de internationella bestämmelserna om mänskliga rättigheter när avtalet undertecknas 1, och att klausulen är av ömsesidig karaktär. 1. Europaparlamentet kräver att rekommendationerna i de olika internationella rapporterna och instrumenten för skydd av de mänskliga rättigheterna, framför allt de ovan nämnda om kvinnors grundläggande rättigheter, följs noga. Parlamentet noterar de framsteg som Mexiko har gjort på jämställdhetsområdet och välkomnar den federala lagen om förebyggande och avskaffande av diskriminering samt uppmanar Mexiko att fortsätta på den inslagna vägen. 2. Europaparlamentet uppmanar regeringarna i Mexiko och Centralamerika att vidta de åtgärder som krävs för att uppfylla FN:s millennieutvecklingsmål. 3. Europaparlamentet uppmanar dels de nationella regeringarna att inom ramen för sina bilaterala förbindelser med länderna i Latinamerika, dels EU-institutionerna att inom ramen för det strategiska partnerskapet och med hjälp av samarbetsprogram och finansiella och tekniska resurser, stödja en politik för förebyggande av våld mot och skydd av kvinnor. Politiken kan exempelvis innebära att inrätta eller stärka program för ökad medvetenhet och utbildning kring problematiken på genusområde, öka budgeten för de organ som ansvarar för mordutredningarna, inrätta effektiva system för att skydda vittnen, offren och deras familjer, öka kapaciteten hos domstolar, säkerhetsstyrkor och åklagare för att göra det lättare att vidta rättsliga åtgärder mot och döma de ansvariga, samt bekämpa narkotikahandeln och den organiserade brottsligheten. Parlamentet kräver också bättre institutionell samordning inom dessa områden mellan olika myndighetsnivåer. 4. Europaparlamentet kräver att EU-institutionerna ska främja samarbete och dialog mellan EU, EU:s medlemsstater, länderna i Centralamerika och Mexiko, genom att stödja initiativ på alla nivåer för att utrota våld mot kvinnor och genom att främja åtgärder som ger offren och deras familjer ett tillräckligt skydd. 5. Europaparlamentet kräver att EU ska främja den institutionella samordningen med Mexiko och länderna i Centralamerika genom att inrätta ett utbytes- och samarbetsprogram för att bekämpa våld mot kvinnor och genom att främja samarbetet mellan medlemsstaternas och deras partners offentliga förvaltningar, så att ömsesidiga stöd- och utbildningsprojekt på området kan förverkligas. 6. Europaparlamentet noterar en tydlig vilja att bekämpa straffriheten bland de politiska partier som finns representerade i Guatemalas kongress. Denna vilja har kommit till uttryck genom etablerandet av den internationella kommissionen mot straffrihet i Guatemala (CICIG). Parlamentet uppmanar den regering som väljs att fortsätta arbetet på detta område och fastställa de institutionella villkor som krävs för att den internationella 1 Skälen W, X och Y i Europaparlamentets resolution av den 14 februari 2006 om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal (EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 107). RR\685587.doc 7/15 PE 388.414v03-00

kommissionen ska kunna genomföra sitt mandat. Parlamentet uppmanar vidare det internationella samfundet att se till att kampen mot straffriheten verkligen fullföljs. 7. Europaparlamentet uppmanar staterna i Centralamerika att vidta alla åtgärder som krävs för att effektivt bekämpa våldet mot kvinnor. Parlamentet kräver att dessa åtgärder ska garantera fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna så som dessa definieras i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och i den amerikanska förklaringen om de mänskliga rättigheterna och skyldigheterna, som exempelvis kostnadsfri advokathjälp för de kvinnliga offren och deras familjer. Parlamentet uppmanar Mexikos federala regering att fortsätta det omfattande arbete för detta ändamål som tidigare administrationer har påbörjat. 8. Europaparlamentet uppmanar staterna att undanröja all diskriminering mot kvinnor i den nationella lagstiftningen. Parlamentet noterar Mexikos framsteg på detta område. Landet har antagit den federala lagen om förebyggande och avskaffande av diskriminering och den allmänna lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor. Parlamentet uppmanar myndigheterna i berörda länder att främja lagstiftningsinitiativ för att få våld i hemmet och sexuella trakasserier på arbetsplatsen och överallt i det offentliga livet att klassas som allvarliga brott. De bör även utarbeta politik och normer för att bekämpa straffrihet och främja jämställdhet mellan könen med utgångspunkt från de slutsatser och rekommendationer som de företrädare för det civila samhället som arbetar bland offren för kvinnomord har formulerat. 9. Europaparlamentet uppmanar regeringarna i Centralamerika och Mexiko att respektera och underlätta verksamheten för de frivilligorganisationer och organisationer som företräder det civila samhället och arbetar med stöd till offren för kvinnomord. De bör också respektera offrens familjer och människorättsförsvarare och inrätta ett system för effektivt vittnesskydd samt främja skadeståndsmekanismer för offrens familjer, som utöver ekonomisk ersättning ger dem psykologiskt stöd och en möjlighet till rättslig prövning. Vidare bör de inleda en dialog med dessa parter, samt erkänna deras oumbärliga roll i samhället. 10. Europaparlamentet uppmanar staterna att garantera kvinnliga arbetstagares rättigheter i den nationella lagstiftningen och på alla myndighetsnivåer och att kontrollera att företagen tar sitt sociala ansvar och respekterar arbetstagarnas integritet, säkerhet, fysiska och mentala välbefinnande samt rättigheter. 11. Europaparlamentet ber regeringarna i Belize, Honduras och Nicaragua att ratificera det fakultativa protokollet till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor. 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, inom ramen för gällande avtal eller avtal under förhandling, arbeta för att det införs en ömsesidig skyldighet att skapa mekanismer för tillämpningen av klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati. Klausulen ska framhålla de skyldigheter som följer av de internationella konventioner som EU:s medlemsstater, Mexiko och länderna i Centralamerika har undertecknat. Det är framför allt kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män som ska uppmärksammas i enlighet med konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och dess tillhörande fakultativa protokoll, samt i enlighet med den PE 388.414v03-00 8/15 RR\685587.doc

interamerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna. 13. Europaparlamentet uppmanar EU att inom ramen för sitt samarbete med Mexiko och Centralamerika prioritera omstrukturering och stärkande av regionens rätts- och fångvårdssystem, genom att främja utbyte av god praxis, lansera kampanjer för ökad medvetenhet och mekanismer för att skydda offer, vittnen och familjemedlemmar, särskilt vid anmälan av kvinnomord. Detta samarbete bör även omfatta andra parter, såsom ILO och särskilt OECD:s kontaktpunkt i Mexiko, för att program och mekanismer ska kunna utarbetas på högsta nivå som kan garantera kvinnor säkerhet, värdiga arbetsförhållanden och jämlikhet i arbetet. 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en metod som bland annat kan diskuteras i den gemensamma parlamentariska EU Latinamerika-församlingen (EUROLAT) och vid toppmötet i Lima i juli 2008. Metoden ska handla om hur de olika europeiska initiativen för att bekämpa kvinnomord och straffrihet kan samordnas genom samarbete mellan institutionerna och de lokala organisationerna och genom åtgärder för att göra personalen där mer medveten om frågor som rör våld mot kvinnor. Parlamentet vill också att dessa initiativ regelbundet presenteras och diskuteras i dess utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, och även för delegationen med länderna i Centralamerika och det blandade parlamentariska utskottet EU Mexiko. 15. Europaparlamentet uppmanar kommissionens delegation i Mexiko att så fort som möjligt inrätta ett nytt program för de mänskliga rättigheterna för att följa upp det arbete som har utförts de senaste åren med tre huvudprioriteringar: a) harmonisering av den mexikanska lagstiftningen så att den stämmer överens med de internationella åtagandena på människorättsområdet, exempelvis Istanbulprotokollet (fakultativt protokoll till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning); b) utrotande av våld mot kvinnor; c) reform av rättssystemet. 16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i budgeten för bilateralt samarbete skapa en särskild budgetpost för människorättsprogram i Mexiko och Centralamerika, så att man inte överbelastar de små ekonomiska resurser som är avsatta för detta ändamål. 17. Europaparlamentet uppmanar EU att se till att dialogen med den federala regeringen i Mexiko och regeringarna i länderna i Centralamerika och dialogen med det civila samhället integrerar frågan om våld mot kvinnor framför allt kvinnomord samt tillgången till rättsystemet för offrens familjer och stödorganisationer. 18. Europaparlamentet välkomnar insatserna på genusområdet och uppmanar berörda gemenskapsinstanser att stödja införandet av en permanent dialog och ett utbyte av positiva erfarenheter på detta område, samt att bidra till detta. Ändå uppmanar parlamentet kommissionen att i högre grad uppmärksamma kvinnomord, våld mot och diskriminering av kvinnor i landstrategidokumenten för perioden 2007 2013 och att föreslå en handlingsplan. 19. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja de insatser som gjorts för att motverka diskriminering mellan kvinnor och män och att bidra till att upprätta en strukturerad dialog för att få till stånd ett utbyte av god praxis på detta område. RR\685587.doc 9/15 PE 388.414v03-00

20. Europaparlamentet kräver att konsekvensbedömningen på området för hållbar utveckling, så snart som möjligt, och inom ramen för förhandlingarna om associeringsavtal med länderna i Centralamerika, kompletteras med en konsekvensbedömning av jämställdhetssituationen och att hänsyn tas till resultaten av denna i förhandlingarna. 21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera om hur frågan utvecklas i förhandlingarna om associeringsavtalet mellan Centralamerika och Europeiska gemenskapen innan förhandlingarna avslutas, eller åtminstone före toppmötet mellan EU, Latinamerika och Västindien, som ska hållas i Lima i maj 2008. 22. Europaparlamentet uppmanar EU:s representationskontor och medlemsstaternas ambassader att på global nivå anordna ett rundabordssamtal om alla former av våld mot kvinnor, särskilt kvinnomord och straffrihet, med företrädare för olika parlamentariska nätverk och initiativ, forskningscenter, människorätts- och jämställdhetsorganisationer och offrens familjer. 23. Europaparlamentet uppmanar det blandade parlamentariska utskottet EU Mexiko och sin delegation för förbindelserna med länderna i Centralamerika att systematiskt integrera punkten Genusbaserat våld, kvinnomord och straffrihet i Mexiko, Centralamerika och även Europa i programmet för sina respektive parlamentariska resor, och när de mexikanska och centralamerikanska parlamentariska delegationerna besöker Europa för att garantera en systematisk uppföljning av människorättssituationen i enlighet med de normer som Europaparlamentets delegationsordförandekonferens godkände 2006. 24. Europaparlamentet föreslår att dess utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, dess underutskott för mänskliga rättigheter och berörda delegationer ska anordna en gemensam utfrågning före toppmötet i Lima 2008 för att se över de åtgärder som har vidtagits för att bekämpa våld mot kvinnor, såväl i EU som i Latinamerika. 25. Europaparlamentet begär att i beräkningen ta med de fall där offren kommer från en av EU:s medlemsstater. 26. Mot bakgrund av de skäl som anges ovan uppmanar Europaparlamentet rådet och kommande EU-ordförandeskap att anta riktlinjer för kvinnors rättigheter, eftersom detta på ett avgörande sätt skulle bidra till att förstärka innehållet och sammanhållningen i EU:s politik på människorättsområdet. 27. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen och till medlemsstaterna, Europarådet och regeringarna i Mexiko och i länderna i Centralamerika. PE 388.414v03-00 10/15 RR\685587.doc

MOTIVERING I april 2006 anordnade utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och underutskottet för mänskliga rättigheter en utfrågning om kvinnomorden i Mexiko och Centralamerika ( Ni una muerta más inte ett dödsfall till) i Europaparlamentet. Vid utfrågningen deltog ledamöter av Europaparlamentet, företrädare för regeringarna i Mexiko och Guatemala, FN:s särskilda rapportör Yakin Ertürk, Europarådets rapportör RuthGaby Vermot-Mangold, samt sakkunniga från det organiserade civila samhället. Den här texten bygger på det arbete som genomfördes under och efter utfrågningen, och som gjorde det möjligt att upprätta en användbar databas för att utbyta brådskande meddelanden och samla insatserna. Detta betänkande ingår i en övergripande strategi för att utrota våldet mot kvinnor på global nivå som utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män har utarbetat. Mexiko och Centralamerika är inte ensamma om fenomenet kvinnomord. Syftet med det här betänkandet är att ge konkret form åt de gemensamma insatserna för att utrota och förebygga våldsamma dödsfall bland kvinnor. Begreppet kvinnomord bygger på den juridiska definitionen av våld mot kvinnor som återfinns i artikel 1 i Belém do Pará-konventionen: med våld mot kvinnor avses i denna konvention varje könsbetingad våldshandling som resulterar i döden, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, vare sig det sker offentligt eller privat. Fenomenet kvinnomord har för första gången definierats enligt följande i Mexiko: samtliga brott mot mänskligheten som omfattar mord, frihetsberövande och försvinnanden som drabbar kvinnor och flickor i ett sammanhang där det råder institutionella brister. Detta handlar om en spricka i rättsstaten som gynnar straffrihet. Kvinnomord är ett brott mot staten. 1 Fenomenet kvinnomord ska betraktas i ett socialt sammanhang som är påverkat av en patriarkal mentalitet, där kvinnor i stor utsträckning har ansvar för hushållsarbete och barntillsyn, vilket hindrar dem från att bli socialt oberoende. Därtill kommer bristande säkerhet, orättvisor, fattigdom och den pågående moderniseringen av ekonomin genom så kallade maquiladoras (fabriker med legotillverkning). I Centralamerika och Mexiko har antalet våldsamma dödsfall ökat avsevärt under de senaste åren. Ett växande intresse hos allmänheten och en bättre organisation av föräldrar och vänner till offren har gjort det möjligt att fördöma brotten och göra fenomenet alltmer synligt, även om de förbättringar som kampen har åstadkommit inte är tillräckliga. Enligt officiella mexikanska siffror mördades 6 000 flickor och kvinnor i landet mellan 1999 och 2006 och enbart under 2004 mördades 1 205 småflickor. 2 I Guatemala mördades 1 Våld och kvinnomord i Mexiko. Representanthuset i unionens kongress, 59:e mandatperioden. Särskild kommission för att utreda och lagföra fall av kvinnomord i Mexiko. Mexiko, 2006. 2 I den totala siffran ingår våldsamma dödsfall av olika skäl såsom exempelvis trafikolyckor, bränder, våld i hemmet och våld mot kvinnor. Se rapporten från deputeradekammarens särskilda utskott om våld mot kvinnor under den 59:e valperioden och utskottets rapporter för att förebygga och utrota våld mot kvinnor i Ciudad Juárez. RR\685587.doc 11/15 PE 388.414v03-00

1 188 kvinnor mellan 2001 och augusti 2004. I El Salvador uppgick antalet mord till 2 374 under 2001 och siffran ökade till 2 933 under 2004. I Honduras förlorade 442 kvinnor, unga kvinnor och flickor livet mellan 2002 och 2005. I Nicaragua mördades 203 kvinnor mellan 2003 och 2005. 1 De berörda staterna införde slutligen lagstiftning för att lösa problemet, men utan att i tillräcklig utsträckning ta itu med de verkliga orsakerna till kvinnomorden. Följaktligen vidtas för få förebyggande åtgärder, utredningarna är fortfarande otillfredsställande och majoriteten av dem som begår dessa brott går fria. Morden på två kvinnor från EU, Hester Van Nierop 2 1998 i Ciudad Juárez, och Brenda Susana Margaret Searle 2001 i Chichen Itzá, Yucatán, är symboliska fall. Bristen på klarhet i fråga om mordet på Hester Van Nierop och det långsamma brottsmålsförfarandet mot dem som mördade Brenda Searle visar på stora brister i rättsväsendet. 3 Det allmänna sammanhang där dessa kvinnomord förekommer präglas av följande faktorer: 4 Social ojämlikhet: Mexiko och Centralamerika 5 präglas av djupgående ekonomiska klyftor i samhället och kvinnor är ekonomiskt beroende av män. Patriarkal mentalitet: Den sociala strukturen i Mexiko och i Centralamerika bygger på en patriarkal mentalitet där våld mot kvinnor är mycket vanligt. Patriarkatet bagatelliserar inte bara våld mot kvinnor, utan innebär också att arbetsmarknaden blir kraftigt segmenterad och att kvinnors roll i det politiska livet inte erkänns. Ekonomisk modernisering sedan 1990-talet, med en ökande förekomst av s.k. maquiladoras (monteringsfabriker), varav många drivs med europeiskt kapital: Arbetskraften i dessa företag består i stor utsträckning (ibland övervägande) av mycket unga kvinnor. Många klagar över bedrövliga arbetsförhållanden: avsaknad av permanenta kontrakt, förnedrande villkor, oregelbundna och osäkra kommunikationer till arbetsplatsen och bristfällig allmän infrastruktur. Bristen på respekt för de kvinnliga arbetstagarnas rättigheter och därmed även för deras mänskliga rättigheter, förstärker den kulturella bilden av kvinnan som en underlägsen, och till och med föraktlig varelse. 6 Bristande rättsordning: Av allt att döma misslyckas staterna med att garantera sina medborgare ett effektivt rättsväsende, tillgång till rättslig prövning, säkerhet och fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna. Straffrihet: Straffriheten är en följd av ett korrupt och ineffektivt rättsväsende, och tyder på ett samförstånd med och skydd av de skyldiga (direkt och indirekt). Straffriheten bidrar 1 Uppgifter från den nationella polisen, se rapporten CLADEM 2007. 2 Ingen har ännu straffats för brottet. 3 Brenda Searles mördare dömdes först år 2007. 4 Vi får inte glömma de mycket särpräglade lokala villkoren: Ciudad Juárez ligger vid gränsen mot Förenta staterna, är ett gränsövergångsställe för narkotika, har utvecklats snabbt och saknar en anpassad service. 5 I exempelvis Honduras, som är det tredje fattigaste landet i Latinamerika, lever 80 procent av befolkningen i fattigdom; i Nicaragua lever 50 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen. 6 Kvinnomord inom maquiladoras-sektorn, Francesca Gargallo, FIDH. PE 388.414v03-00 12/15 RR\685587.doc

till att uppmuntra brottslighet och skapa ett klimat av kollektiv osäkerhet. De brott som begås mot just kvinnor har i allmänhet en högre grad av straffrihet än andra brott, vilket FN:s generalsekretare påpekade i samband med kampanjen för att utrota våldet mot kvinnor, som inleddes vid firandet av den 8 mars (Internationella kvinnodagen) 2007. Socialt våld: Man kan konstatera att förekomsten av kriminella gäng ökar i Mexiko och att illegala grupper och hemliga säkerhetsstyrkor 1 har vuxit fram ur de väpnade konflikterna i Centralamerika. Ineffektiva institutionella strukturer: Länderna i Centralamerika lider fortfarande av följderna av de väpnade konflikterna i regionen. Deras rättsväsende och straffrättsliga system är alltför bräckliga för att kunna förhindra brott mot de mänskliga rättigheterna. Myndigheternas stigmatisering av offren: Många klagomål handlar om en nedvärderande attityd bland tjänstemännen vid polismyndigheter och inom rättsväsendet som baseras på kvinnornas sätt att klä sig, deras yrkesverksamhet eller deras personliga relationer. Målet är att misskreditera offren, behandla ärenden som isolerade fall och avleda uppmärksamheten från det som är viktigt de mördade kvinnornas och flickornas säkerhet, rätt till liv och värdighet. I Centralamerika har man en tendens att bagatellisera problemet och lägga skulden för kvinnomord på så kallade maras (kriminella ungdomsgäng) eller prostitutionen. Mordens våldsamhet: Morden präglas av avsky och kvinnohat. Kvinnor frihetsberövas, utsätts för sexuella övergrepp, torteras, mördas, lemlästas och överges i öknen, längs vägkanter, på marknader eller ödetomter. Bristen på finansiella resurser hos de institutioner som har inrättats för att bekämpa kvinnomord: De institutioner som staterna har inrättat lider framför allt brist på finansiella och mänskliga resurser. 2 Brister i nationell lagstiftning och avsaknad av ratificering av internationella instrument: I Mexiko och i Centralamerika finns det lagar och nationella planer för att förebygga och utrota våld mot kvinnor, däribland kvinnomord, men majoriteten av dessa åtgärder är av olika anledningar ineffektiva, till exempel kan det råda brist på finansiella och mänskliga resurser. 3 Nicaragua har till exempel inte ratificerat det fakultativa protokollet till CEDAW 4, där det införs ett förfarande för att anmäla brott mot de mänskliga rättigheterna och kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor ges rätt att inleda utredningar av allvarliga brott mot kvinnors rättigheter. Föredraganden anser att de förbindelser som förenar EU med Mexiko och Centralamerika, samt alla berörda parters åtagande att fullt ut respektera de mänskliga rättigheterna, innebär att EU har en skyldighet att agera och föreslå ett fullständigt stöd för att kvinnomord inte 1 Terminologi som används av FN: Se avtalet mellan Förenta nationerna och Guatemalas regering om att inrätta en internationell kommission mot straffrihet i Guatemala (Comisión Internacional Contra la Impunidad en Guatemala CICIG), november 2006. 2 Detta gäller till exempel Plan Nacional de Prevención y Erradicación de la Violencia Intrafamiliar contra las Mujeres (nationell plan för att förebygga och utrota våld i hemmet mot kvinnor PLANOVI) i Guatemala. 3 Se de nationella parlamentens bilagor. 4 Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). RR\685587.doc 13/15 PE 388.414v03-00

begås ostraffat med hjälp av alla instrument som EU förfogar över, från förebyggande program till bistånd för att återupprätta och förstärka institutionerna. De avtal som förenar parterna utgör en tillräcklig grund för att agera. Inrättandet (eller återupprättandet) av en rättsstat med ett omstrukturerat rättsväsende fritt från korruption som ger alla medborgare tillgång till rättslig prövning, bör vara en prioriterad fråga i samarbetet och den politiska dialogen, och initieras av EU. På samma sätt bör detta mål prägla inriktningen för den tredje pelaren i EU:s förbindelser, nämligen handelskapitlet, särskilt i fråga om företag med europeiskt kapital. De verksamma företagens sociala ansvar omfattar hänsyn till de olika aspekterna av jämställdhet mellan kvinnor och män: en rimlig och rättvis lön för de anställda, skydd mot könsdiskriminering på arbetsplatsen och slutligen, frågan om säkerhet till och från arbetet. Rent konkret föreslås att EU ska vidta följande åtgärder: Inrätta en särskild tjänst för frågor om jämställdhet mellan kvinnor och män vid EU:s representationskontor i de berörda länderna. Införa konkreta befogenheter, till exempel en tjänst med uppgift att samordna frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnomord. Samordnaren ska utarbeta rapporter som översänds till kommissionen, rådet och Europaparlamentet om utvecklingen och svårigheterna på detta område. Föra upp frågan om kvinnomord och straffrihet som en obligatorisk punkt på dagordningen vid möten på olika nivåer i den politiska dialogen och i de gemensamma kommittéerna. Inrätta ett permanent rundabordssamtal om kvinnomord när det gäller Mexiko ett samarbete på OECD-nivå särskilt genom OECD:s nationella kontaktpunkt som har i uppdrag att övervaka att de vägledande principerna för multinationella företag efterlevs. Göra kampen mot kvinnomord och straffrihet till ett tema i landsstrategidokumenten 2007 2013, senast vid halvtidsöversynen av dessa dokument. Prioritera denna fråga vid förhandlingarna om ett associeringsavtal med Centralamerika. På samma sätt lägga in frågan i den inbyggda dagordningen (inbuilt agenda) i partnerskapsavtalet med Mexiko, särskilt i det bilaterala investeringsavtalet. När det gäller frågan om kvinnomord och straffrihet i Mexiko och i Centralamerika är Europaparlamentets uppgift framför allt att övervaka kommissionen och medlemsstaterna i deras arbete för att utradera problemet i regionen. Därför är det viktigt att Europaparlamentet har ett möte om frågan om kvinnomord före nästa toppmöte mellan EU och Latinamerika i Lima i maj 2008, som stöds av alla ovannämnda institutioner och personer för att se över och anpassa strategin efter de uppnådda resultaten. PE 388.414v03-00 14/15 RR\685587.doc

ÄRENDETS GÅNG Titel Förfarandenummer Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren Föredragande av yttrande Utnämning Tidigare föredragande av yttrande Mord på kvinnor (kvinnomord) i Centralamerika och i Mexiko, samt Europeiska unionens roll i kampen mot denna företeelse 2007/2025(INI) FEMM 15.2.2007 Raül Romeva i Rueda 10.9.2007 Behandling i utskott 25.6.2007 11.9.2007 Antagande 11.9.2007 Slutomröstning: resultat +: : 0: Slutomröstning: närvarande ledamöter Slutomröstning: närvarande suppleanter Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 178.2) Ingivande 20.9.2007 Anmärkningar (tillgängliga på ett enda språk) 31 0 1 Edit Bauer, Emine Bozkurt, Hiltrud Breyer, Edite Estrela, Ilda Figueiredo, Věra Flasarová, Lissy Gröner, Zita Gurmai, Esther Herranz García, Lívia Járóka, Urszula Krupa, Esther De Lange, Marie Panayotopoulos-Cassiotou, Zita Pleštinská, Karin Resetarits, Teresa Riera Madurell, Raül Romeva i Rueda, Amalia Sartori, Eva-Britt Svensson, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Anne Van Lancker, Anna Záborská Gabriela Creţu, Anna Hedh, Christa Klaß, Marusya Ivanova Lyubcheva, Maria Petre, Zuzana Roithová Luis de Grandes Pascual, José Javier Pomés Ruiz, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra RR\685587.doc 15/15 PE 388.414v03-00