2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det upplevs som attraktivt. Det handlar om att utnyttja befintliga herlighedsværdier som natur, topografi, historia och identitet för att skapa lokalt förankrade orter och platser med karaktär och hög attraktivitet. Det behövs också skapas nya herlighedsværdier. Skapa närhet och tillgänglighet till naturen: Natur- och kulturbussarna I Malmö, Lund och kringkommuner finns möjligheten att ta en buss från stadskärnan till omkringliggande natur- och kulturmiljöer. Genom att göra dessa värdefulla miljöer lätttillgängliga för alla så ökar även värdet av den inre täta staden. 44 Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg Tillföra nytt värde: Stapelbäddsparken I många städer så fungerar stadens järnvägsspår och hårt trafikerande bilvägar som stora barriärer i staden. I Helsingborg skapade man ny kontakt mellan staden och vattnet genom att gräva ner järnvägen. Den nya kopplingen till vattnet skapade helt nya möjligheter för attraktiva miljöer och stadsrum som i sin tur skapat ett stort mervärde för hela staden. Det finns många sätt att skapa helt nya värden till platser och områden. Ett exempel är Stapelbäddsparken i Västra hamnen i Malmö. Här har man skapat en helt ny destination för stadens alla ungdomar och skateboardintresserade som genererar mycket liv och aktivitet till hela området.
Utnyttja befintliga kvaliteter: Båstad I Båstad utnyttjar man de befintliga kvaliteterna som närhet till havet och naturen samt den historiskt småskaliga stadsmiljön. Samtidigt har man skapat nya värden genom satsningar på tex tennisen och filmfestivalen. Resultatet är att man etablerat en regional och nationell destination som är väl integrerad och kopplad till den lokala miljön. 45
De nio kvaliteterna som ett arbetsredskap De nio kvaliteterna är tänkta att kunna användas som ett arbetsredskap i planeringsprocessen både lokalt och regionalt. De kan användas som en checklista i planeringsarbetet eller göras om till en värderos och användas som ett redskap vid utvärderingen av olika planförslag. De kan även användas i dialog med allmänheten för att hjälpa dem att beskriva sin upplevelse av områdens potential och brister. Checklista i planeringsarbetet Kvaliteterna kan fungera som checklista i planeringsarbetet. Vilka kvaliteter behöver vi arbeta med för att vårt samhälle skall bli mer attraktivt och hållbart? Har vi tänkt på alla kvalitetsaspekter i det nya området som vi planerar? Utvärderingsredskap i planeringsstadiet De nio kvaliteterna kan också användas som underlag till utvärdering av planförslag. Om man har flera förslag på hur ett område ska utvecklas kan kvaliteterna omvandlade till en värderos vara ett sätt att visualisera de olika förslagens styrkor och svagheter. Dialogredskap För att skapa en bra dialog är ett gemensamt språk viktigt. Gehl Architects erfarenhet är att genom att undvika utpräglat branschspråk och tala om liv och hur den fysiska miljön ska stödja detta kan dialogen med olika aktörer bli mer livlig och kreativ. I blandade grupper (tjänstemän, politiker, entreprenörer, allmänhet) skapar det en språklig jämlikhet mellan parterna. De nio kvaliteterna har ett allmängiltigt språk som visat sig fungera bra i olika sammanhang och kan därför med fördel användas som tematisk bas i workshops och dialog med allmänheten. Utvärderingsredskap för genomförda projekt De nio kvaliteterna kan även användas som bas vid utvärderingar av genomförda projekt och existerande miljöer, se Mäta och tydliggöra stadens mänskliga dimension på nästa uppslag. 46
Gehl Architects nio nätverkskvaliteter som värderos SINNLIGT TILLGÄNGLIGT SOCIALT Gehl Architects nio nätverkskvaliteter som värderos Värderosen kan användas som ett utvärderingsverktyg både för existerande miljöer och projekt i planeringsstadiet. Ovan visas exempel på olika utfall i en värderingsprocess. I de här exemplen används en tregradig skala: bra (tre ifyllda färgfält), medel (två ifyllda färgfält) och dåligt (ett ifyllt färgfält). 47
Mäta och tydliggöra stadens mänskliga dimension Att mäta stadslivet, hur staden används och upplevs, ger viktig kunskap om staden. Det visar hur staden behöver utvecklas och om de återgärder som har gjorts fått önskad effekt. Data och information på hur staden används och utvecklas tydliggör också behovet av god fysisk planering i sammanhang där det annars kan vara svårt att argumentera för de mjuka värdena i staden. Att kontinuerligt mäta hur staden fungerar innebär också att man lättare kan uppmärksamma förändringar i samhället och utveckla staden i relation till dem. Värdet av data Att samla in data, mäta förändringar i beteende efter utförda förändringar i stadsbilden, och skapa kvantitativa scenarioutsagor om hur staden kan utvecklas, har främst används av trafikplanerarna. Det har gjort att trafikfrågor ofta har fått större tyngd än många andra stadsbyggnadsfrågor. Urbana kvaliteter och mänskliga aspekter har varit svårt att argumentera för, bland annat på grund av just brist på data, analys- och utvärderingsmetoder. I den samtida planeringsprocessen finns ett behov av att kvantifiera och tydliggöra urbana kvaliteter, upptäcka förändringar i stadslivet och skapa metoder för allmänheten att utvärdera staden. Det kan göras på olika sätt, t.ex. genom attitydundersökningar, interjuver eller mätningar och registreringar av hur staden används. Stadslivs- och stadsrumsundersökningar Gehl Architects har utvecklat en metod för hur stadlivet i städer och områden kan mätas och kvantifieras. Metoden används aktivt som ett redskap i stadsutvecklingen i t.ex Köpenhamn, Melbourne och New York. Stadslivsundersökningen kompletteras där med en stadsrumsanlys och registering av de mest avgörande parametrarna för att skapa en levande och hållbar stad. Dessa avgörande parametrarna ligger till grund för utvecklandet av de 9 kvaliteterna för rumsliga nätverk. Den insamlade informationen kan sedan användas för att utpeka åtgärder som behöver göras för att förbättra staden och skapa ett mer levande stadsliv. Den här typen av undersökningar bör göras med 5-10 års intervall för att mäta om de förändringar som har gjorts i staden har fått önskat resultat och vad nästa steg i utvecklingen bör vara. Intervjuer och attitydundersökningar Intervjuer och attitydundersökningar kan göras i en region, stad eller stadsdel. Metoden ger viktig information om hur medborgarna uppfattar och upplever att kvaliteterna och värdena man eftersträvar faktiskt uppnås. Upplever man regionen som framkomlig och tillgänglig? Är det lätt att ta sig från sin närmiljö till regionala destinationer? Anses miljöerna som inkluderande och inbjudande för alla sociala grupper? Upplever man att staden erbjuder bra mötesplatser och ett stort utbud av aktiviteter? Känns det tryggt att röra sig? De 9 kvaliteterna kan ligga till grund för utformandet av intervjuformulären. 48
Stadslivsundersökning tydliggör effekterna av stadsutveckling: Melbourne De återkommande stadslivundersökningarna i Melbourne har varit ett viktigt verktyg i stadsutvecklingen där de positiva effekterna på stadslivet har kunnats mätas och illustreras på ett övertygande sätt. Det har bidragit till att fler och större förändringar lättare kunnat initierats. Antal uteserveringar i Melbourne 1983, 1993 och 2004 49