för i Lilla Edets kommun Antagen av: Datum: 2019-02-12 Dnr: KS 2019/22 Gäller fr.o.m. 2019-02-12
ens uppbyggnad en är uppbyggd i fyra delar. Efter den första delens inledande text om delegering av beslutanderätt återfinns under andra delen, A, sådana delegeringsärenden som är gemensamma för kommunstyrelsen och alla nämnder. Här är tanken att de fält som är markerade med rosa får kommunstyrelse/nämnd ändra så att det passar dess struktur medan de fält som är omarkerade inte ska ändras. Under den tredje delen, B, får kommunstyrelsen/nämnden ange de ärenden som är specifika för sina ansvarsområden. Här kan också anges ärenden som står med under A, men som kan ha andra delegater. Under C, den fjärde och sista delen, anger kommunstyrelse/nämnd exempel på sådana ärenden som är att anse som ren verkställighet. Det behöver inte vara en uttömmande uppräkning. Delegering av beslutanderätt Vad innebär delegering 2 Förutsättningar för nämndens delegeringsrätt.. 2 Vad kan delegeras 2 Delegering och ren verkställighet.... 3 Beslut utan delegeringsuppdrag... 3 Vem kan man delegera till... 4 Ersättare för delegat. 4 Vidaredelegering... 4 Delegering inom ramen för kommunal avtalssamverkan.... 4 Brådskande ärenden..... 5 Anmälan av delegeringsbeslut..... 5 A: Nämnd- och förvaltningsgemensamma ärenden 1. Allmänna ärenden.... 6 2. Arbetsgivarärenden, kommunstyrelsens roll som övergripande personalorgan för kommunstyrelse/nämnder..... 7 3. Ekonomiärenden...... 9 4. Upphandling av varor och tjänster... 9 B: Nämndspecifika ärenden, nedan för 1. Arbetsgivarfrågor för kommunledningsförvaltningen. 11 2. Allmänna ärenden.12 3. Mark- och exploateringsärenden.. 13 4. Folkhälsoärenden..17 C: Förteckning över ärenden och ärendegrupper som är att anse som ren verkställighet för kommmunstyrelsen... 18 1
Delegering av beslutanderätt inom Ursprungligen är det kommunfullmäktige som har rätten att fatta beslut för kommunens räkning. Enda möjligheten till undantag från denna regel är när det framgår av lag eller förordning att annan ska fatta beslut, exempelvis har socialnämnden rätt att fatta vissa beslut enligt socialtjänstlagen eller rektor enligt grundskoleförordningen. Om kommunfullmäktige ska fatta samtliga beslut blir fullmäktigemötena ganska ohanterliga. Kommunallagen ger därför möjlighet att föra ned rätten att fatta beslut till kommunstyrelse och nämnder. Vad innebär delegering? Delegering enligt kommunallagen (2017:725), KL, innebär att beslutanderätten, i ett visst ärende eller i en ärendegrupp, flyttas över till annan (= delegaten). Delegaten träder helt in i kommunstyrelsens/nämndens ställe. Ett beslut av delegaten ses som kommunstyrelsens/nämndens beslut och kan överklagas genom laglighetsprövning. /nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan återkalla delegeringsuppdraget. /nämnden kan också genom eget handlande föregripa ett beslut i ett enskilt ärende genom att själv ta över ärendet och fatta beslut. /nämnden har redovisningsansvaret, men delegaten har det juridiska ansvaret (till exempel tjänstefel eller skadestånd). En delegat har alltid rätt att avstå från att fatta beslut och därmed överlämna till kommunstyrelsen/nämnden att göra det. Förutsättningar för nämndens delegeringsrätt Delegering inom kommunstyrelsen/nämnden förutsätter alltid beslut i två led. Först måste fullmäktige i ett reglemente eller i ett särskilt beslut ha uppdragit till kommunstyrelsen/nämnden att hantera ett visst verksamhetsområde eller besluta i vissa ärenden eller ärendegrupper. Därefter kan kommunstyrelsen/nämnden avgöra om den vill besluta om delegering av denna beslutanderätt. /nämnden lämnar delegeringsuppdrag genom särskilt beslut eller genom att fatta beslut om en delegationsordning där beslutanderätten i olika ärenden överförs till delegater. Som en förutsättning för utövande av delegerad beslutanderätt gäller fastställda mål, riktlinjer och ekonomiska ramar samt övriga beslut om verksamhetens inriktning, omfattning och kvalitet. Den som beslutar i ärende enligt delegationsordningen ansvarar i förekommande fall för samverkan med de fackliga organisationerna. Vad kan delegeras? /nämnden beslutar själv i vilka ärenden eller ärendegrupper beslutanderätten ska delegera men de ska vara av rutinkaraktär. I ärenden av följande slag får beslutanderätten enligt 6 kap. 38 KL inte delegeras: 1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, 2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av kommunstyrelsen/nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, 2
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, 4. ärenden som väckts genom medborgarförslag och som lämnats över till kommunstyrelsen/nämnden (möjligheten till medborgarförslag finns inte i Lilla Edets kommun), 5. ärenden som enligt lag eller annan författning inte får delegeras. Sammanfattningsvis kan man säga att ärenden som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt är förbehållna kommunstyrelsen/nämnden. Oftast handlar det om ärenden som får stora konsekvenser för kommunen och ofta där politiska bedömningar är avgörande. Någon klar gräns för vad som är delegerbart eller inte delegerbart finns inte. Man får se på hur ofta ärendena förekommer, kommunens storlek, budgetomslutning, förvaltningens/verksamhetens storlek och organisation. Förutom de generella undantagen från delegering ovan innehåller en del specialförfattningar, till exempel socialtjänstlagen, också uttryckliga delegeringsförbud. Delegering och ren verkställighet Man skiljer mellan beslut i kommunallagens mening och ren verkställighet. I delegationsordningen ska med andra ord endast upptas beslut i kommunallagens mening. Gränsen mellan beslut som kräver delegering och ren verkställighet går inte att dra med exakthet. Beslut i kommunallagens mening kännetecknas bland annat av att det finns utrymme för alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar. Normalt kan denna typ av beslut överklagas genom laglighetsprövning eller genom förvaltningsbesvär. Man kan dock inte endast gå på överklagbarheten för att särskilja ren verkställighet från beslut i kommunallagens mening eftersom till exempel yttranden normalt inte kan överklagas men ofta innehåller självständiga bedömningar och fodrar delegering för att kunna föras över från nämnd till annan. Vid ren verkställighet saknas utrymme för självständiga bedömningar och beslutsalternativ på grund av lagar, avtal eller andra bindande regler. Det rör sig även om formella beslut, till exempel i budget, eller andra måldokument och ofta om åtgärder som i huvudsak enbart berör den interna verksamheten. Det handlar om mekanisk verkställighet och beslut i samband med den dagliga löpande arbetsledningen, till exempel avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa eller tilldelning av förskoleplats efter en klar turordning. Beslut av verkställande art kan inte överklagas (13 kap. 2 2 p KL). Detta gäller också beslut av rent förberedande art, till exempel förslag till beslut i kommunstyrelse/nämnd som senare ska upp i kommunfullmäktige. Kommunstyrelse och varje nämnd anger i respektive delegationsordning under rubriken C exempel på vilka ärenden som är verkställighetsärenden. Beslut utan delegeringsuppdrag Om en anställd fattar ett beslut utan stöd av ett delegeringsuppdrag kan ett sådant beslut inte överklagas genom laglighetsprövning eftersom beslutet inte kan sägas existera i kommunallagens mening. Kommunen kan dock bli civilrättsligt bunden av beslutet om mottagaren är i god tro och det rör civilrättsliga förhållanden. Mottagaren kan i sådant fall även driva ärendet via allmän domstol. 3
Även om den enskilde inte kan överklaga beslutet genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär finns andra vägar för den enskilde att angripa ett beslut den enskilde upplever som felaktigt genom anmälan för granskning till justitieombudsmannen (JO), påkallande av de kommunala revisorernas uppmärksamhet eller rättslig prövning vid allmän domstol. Vem kan man delegera till? En nämnd (med nämnd menas här också kommunstyrelse) kan enligt 6 kap. 37 KL lämna delegeringsuppdrag till: ett utskott bestående av ledamöter eller ersättare i nämnden, en ledamot eller ersättare i nämnden, presidiet, en anställd i kommunen. Det är inte tillåtet att lämna delegeringsuppdrag till: flera anställda i grupp, till anställd tillsammans med ledamot eller ersättare, s.k. blandad delegering, anställd i kommunalt företag. Delegat får inte besluta i ärenden där delegaten är jävig. Ersättare för delegat Ärenden delegerade till ordföranden handläggs vid förhinder för denne av vice ordföranden. Vid förfall för delegat övertas delegatens beslutanderätt i följande ordning: i första hand av eventuell ersättare i delegationsordningen, i andra hand av den som förordnats som vikarie på delegatens tjänst, i tredje hand av den som enligt befattningsbeskrivning eller fastställd organisation har förordnats, i fjärde hand av delegatens närmaste chef. Ersättare bör inte besluta i viktigare ärenden om beslutet kan vänta till delegatens återkomst. Vidaredelegering Förvaltningschef får vidaredelegera ärenden till underställd anställd. Ingen annan delegat kan vidaredelegera. /nämnden godkänner att vidaredelegering sker och kommunstyrelsen/nämnden ska känna till vem som har fått beslutanderätten. Beslutanderätt som delegerats till viss befattningsnivå får även utföras av överordnad tjänsteman. Delegering inom ramen för kommunal avtalssamverkan En ny möjlighet till samverkan med andra kommuner infördes i 9 kap. 37 KL den 1 juli 2018 genom så kallad avtalssamverkan, vilket innebär att kommunen får ingå avtal om att dess uppgifter helt eller 4
delvis ska utföras av en annan kommun utan att lokaliseringsprincipen hindrar det. Om det är kommunstyrelse/nämnd eller kommunfullmäktige som får ingå sådant avtal beror på om avtalets innehåll är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt (5 kap. 1 KL). Inom ramen för avtalssamverkan och med de begränsningar som följer av 6 kap. 38 KL kan de samverkande kommunerna komma överens om att uppdra åt en anställd i den andra kommunen att beslut på kommunens vägnar i ett visst ärende eller i en viss grupp av ärenden, så kallad extern delegering. Det är inte möjligt att delegera beslutanderätten till förtroendevalda i den andra kommunen eller till anställda i kommunala bolag. Brådskande ärenden /nämnden får enligt 6 kap. 39 KL delegera åt ordförande eller annan ledamot att fatta beslut i ärenden som är så brådskande att inte kommunstyrelsens/nämndens avgörande kan inväntas. Vilka beslut som kan delegeras och om det finns några begränsningar framgår inte av lagtexten. Ärenden som avgjorts med stöd av denna bestämmelse ska anmälas vid kommunstyrelsens/nämndens nästa sammanträde. Denna typ av beslut anses som ett beslut av kommunstyrelsen/nämnden. I vissa brådskande beslut gäller så kallad kompletterande beslutanderätt (LVU och LVM), vilka inte innebär samma sak som delegering, utan har företräde framför delegationsordningen i brådskande ärenden). Beslutet fattas då istället av särskilt förordnade personer som individnämnden har utsett. Anmälan av delegeringsbeslut Delegeringsbeslut ska vara skriftliga och anmälan till kommunstyrelsen/nämnden vid nästkommande sammanträde. Redovisningen ska vara skriftlig och ordnas på lämpligt sätt. Vidaredelegerade beslut anmäls senast påföljande månad till kommunchefen/förvaltningschefen som i sin tur anmäler dem till kommunstyrelsen/nämnden. Förteckning över fattade delegeringsbeslut bör innehålla följande: Beslutsfattare, Beslutsdatum, Hänvisning till vilken punkt i delegationsordningen man stödjer sig på, Beslutets innehåll i korthet (vem/vad det berör). Observera att kommunstyrelsen/nämnden inte ska godkänna delegationsbesluten. Delegatens beslut gäller såvida det inte blir ändrat vid ett överklagande. Anmälan till kommunstyrelsen/nämnden syftar istället på att fastställa tidpunkten då besvärstiden börjar löpa när det gäller överklagande enligt kommunallagen (s.k. laglighetsprövning). Tidpunkten räknas då tre veckor från den dag som det på kommunens anslagstavla anslagits att protokollet justerats. Vid förvaltningsbesvär är också besvärstiden tre veckor, men då räknas besvärstiden från den dag, då den som beslutet rör, fått ta del av beslutet. Genom anmälan tillgodoses även kommunstyrelsens/nämndens informations- och kontrollbehov av beslut som fattats med stöd av delegering. 5
A: Nämnd- och förvaltningsgemensamma ärenden 1 Allmänna ärenden 1.1 Beslut om Ordförande ledamots/ersättares deltagande i konferenser, kurser, studiebesök, uppvaktningar m.m. 1.2 Rutinmässiga yttranden till statliga och kommunala myndigheter, svar på rutinmässiga framställningar från enskilda (dvs. inte yttranden av principiell eller större betydelse, inte heller framställningar till fullmäktige och yttranden med anledning av att beslut överklagas), avdelningschef 1.3 Beslut om att vägra lämna ut handling samt utlämnande med förbehåll 1.4 Prövning och beslut om avvisning av för sent inkommet överklagande 1.5 Beslut om att överklaga m.m. till överinstans 2:14 TF, 5 och 6 kap. OSL samt 10 kap. 14 OSL, administrativ chef, personalchef, ekonomichef 45 FL, administrativ chef Beslut att inte lämna ut en handling/ uppgift ska lämnas skriftligt, motiverat och åtföljt av en besvärshänvisning 1.6 Själv eller genom utfärdande av fullmakt föra kommunens talan inför domstolar och myndigheter 1.7 Brådskande ärenden 6 kap. 39 KL 1.8 Beslut avseende ärenden i arkivfrågor rörande informationshanteringsplan 1.9 Undertecknande av personuppgiftsbiträdesavtal Art 28 p 3 GDPR Ordförande Ordförande Administrativ chef 6
1.10 Undertecknande av personuppgiftsbiträdesavtal för nämndöverskridande avtal eller förvaltningsöverskridande avtal 1.11 Undertecknande av personuppgiftsbiträdesavtal där personuppgifter hanteras i gemensamma IT-system (t.ex. lön, ekonomi, e-post) 2 Arbetsgivarärenden s roll som övergripande personalorgan för kommunstyrelse/nämnder 2.1 Beslut om pensioner, pensionsnivå och samordning m.m. för kommunen, utöver vad som följer av kollektivavtal 2.2 Tecknande av kollektivavtal för kommunens räkning 2.3 Fastställa riktlinjer vid översyn av löneförhandlingar 2.4 Ekonomisk uppgörelse vid avveckling av personal samt fastställande av turordning 2.5 Beslut om arvode ska utgå när förtroendevald under en sammanhängande tid som överstiger en månad inte kan fullgöra sitt uppdrag KSAU Personalchef KSAU Personalchef Ordförande tillsätter samtliga förvaltningschefer Godkänna pensions- Beräkningar enligt kollektivavtal = verkställighet Efter samråd med personalchefen Efter samråd med vice ordförande 2.6 Beslut enligt kommunens bestämmelser om arvoden och ersättningar avseende förtroendevald som själv ordnar barnomsorg 2.7 Löneförmåner vid tillfällig facklig ledighet Personalchef 7
3 Ekonomiärenden 3.1 Upplåning samt förlängning, konvertering, omplacering och liknande av lån inom beslutade låneramar, leasing Ekonomichef 3.2 Upptagande av utlandslån och annan finansiering liksom handel med terminer, optioner och swapar 3.3 Amortering av långfristiga lån KSAU Ekonomichef 3.4 Utdelning av Ekonomichef donationsfonder 3.5 Ekonomiska anvisningar Ekonomichef 3.6 Utseende av beslutsattestanter och rekvirenter 3.7 Omfördelning av medel mellan investeringsobjekt - Upp till 200 tkr - 200 tkr 500 tkr 3.8 Betalningsanstånd högst 3 mån och amorteringsplan Ekonomichef KSAU Ekonomichef Utsedda attestanter ska förtecknas i attestantförteckning Detta får inte innebära att enskilt projekt utgår från budgeten 4 Upphandling av varor och tjänster Vid upphandling av nya IT system ska 8
4.1 Beslut om att delta i mellankommunala upphandlingar 4.2 Avtal för fler än en avdelning: - Beslut om att inleda och teckna avtal vid annonserad upphandling av varor och tjänster - Beslut omfattar belopp över 25 000 kr 4.3 Avtal för en avdelning: - Beslut om att inleda och teckna avtal vid annonserad upphandling av varor och tjänster - Beslut omfattar belopp över 25 000 kr 4.4 Direktupphandlingar: - Beslut om att inleda och teckna avtal vid direktupphandling för belopp över 25 000 kr samråd ske med ITchefen KS 2016-06-08 93 Ekonomichef inom budgetram Avdelningschef inom budgetram Avdelningschef inom budgetram KS 2017-05-31 99 KS 2017-05-31 99 KS 2017-05-31 99 Direktupphandling över 100 tkr har dokumentationsplikt enligt lag 19 kap. 30 LOU 4.5 Beslut om att tilldela och avbryta upphandling vid annonserat förfarande 4.6 Beslut om att delta med annan juridisk person vid upphandling 4.7 Ingå förvaltningsövergripande ramavtal för kommunen KS 2017-05-31 99 Ekonomichef KS 2017-05-31 99 Ekonomichef KS 2017-05-31 99 9
B: Nämndspecifika ärenden (nedan för ) 1 s roll i arbetsgivarfrågor för kommunledningsförvaltningen 1.1 Anställning inom förvaltningen 1.2 Anställning av chefer på kommunledningsförvaltningen Anställning upp till 6 månader är verkställighet (med undantag för kommunchef) 1.3 Anställning av övriga på kommunledningsförvaltningen 1.4 Lönesättning av chefer på kommunledningsförvaltningen 1.5 Lönesättning av övriga på kommunledningsförvaltningen Närmaste chef Närmaste chef 1.6 Organisationsförändringar inom kommunledningsförvaltningen 1.7 Disciplinära åtgärder, t.ex. varning 1.8 Omplacering av personal Närmaste chef Efter samråd med personalchefen 1.9 Uppsägning av chefer på kommunledningsförvaltningen och personal direkt underställd kommunchefen Efter samråd med personalchefen Arbetsrättslig förhandling innan uppsägning enligt 29 LAS genomförs av personalchefen 10
1.11 Tjänstledighet som inte är lag- eller avtalsreglerad Närmaste chef Efter samråd med personalchefen Arbetsrättslig förhandling innan uppsägning enligt 29 LAS genomförs av personalchefen - upp till 6 månader - över 6 månader / Avdelningschef 2 Allmänna ärenden 1.10 Uppsägning av övrig personal på kommunledningsförvaltningen 2.1 Avge yttrande angående Säkerhetschef tillstånd för bevakningskamera 2.2 Beslut om att överklaga Ekonomichef beslut om bosättning enligt folkbokföringslagen 2.3 Tillstånd att nyttja kommunens heraldiska vapen Kommunikationschef 2.4 Beslut om att utse Administrativ chef lotterikontrollant 2.5 Registrering av lotterier Registrator 2.6 Beslut avseende parkeringstillstånd för rörelsehindrade Handläggare/ administratör, medborgarservice 11
3 Mark- och exploateringsärenden 3.1 Expropriationslag 1972:719 3.1.1 Ansöka om tillstånd till expropriation 3.1.2 Ansöka om stämning i domstol och väcka talan 3 kap. 1 3 kap.6, 5 kap.4 3.1.3 Företräda kommunstyrelsen i samband med besvärsärende 3.1.4 Till domstol föreslå löseskilling eller intrångsersättning 3 kap.9 4 kap. 1-5 3.2 Anläggningslagen 1973:1149 3.2.1 Rätt att ansöka om anläggningsförrättning 3.2.2 Rätt att träffa överenskommelse 3.2.3 Rätt att företräda kommunstyrelsen i samband med anläggningsförrättning 3.2.4 Rätt att godkänna eller inte godkänna anläggningsförrättning 18 p. 1-3 3.2.5 Företräda kommunstyrelsen vid domstolsprövning 30 Beslut att överklaga anläggningsförrättning tas av KS 3.3 Ledningsrättslagen 1973:1144 3.3.1 Rätt att ansöka om ledningsförrättning 3.3.2 Rätt att träffa överenskommelse 12
3.3.3 Rätt att företräda kommunstyrelsen i samband med ledningsförrättning 3.3.4 Rätt att godkänna eller inte godkänna ledningsrättsförrättning 3.3.5 Företräda kommunstyrelsen vid domstolsprövning Beslut att överklaga ledningsförrättning tas av KS 3.4 Fastighetsbildningslagen 1970:988 3.4.1 Rätt att ansöka om lantmäteriförrättning 3.4.2 Rätt att träffa överenskommelse 3.4.3 Rätt att företräda kommunstyrelsen i samband med lantmäteriförrättning 3.4.4 Rätt att godkänna eller inte godkänna lantmäteriförrättning 3.4.5 Företräda kommunstyrelsen vid domstolsprövning Beslut att överklaga lantmäteriförrättning tas av KS 3.5 Lag om förvaltning av samfälligheter 3.5.1 Rätt att företräda kommunstyrelsen vid delägarsammanträde 3.5.2 Rätt att begära att samfällighetsförening ska bildas och upplösas 3.5.3 Rätt att företräda kommunstyrelsen vid samfällighetsförenings årsmöten, stämmor och arbete samt 1973:1150 Kommunen är fastighetsägare Kommunen är fastighetsägare Kommunen är fastighetsägare 13
bildande/upplösning av samfällighetsförening 3.5.4 Överklaga lantmäterimyndighetens eller länsstyrelsens beslut 67 3.6 Jordabalken 1970:944 3.6.1 Rätt att träffa avtal om köp, byte och gåva 3.6.2 Rätt att träffa avtal om nyttjanderätt, servitut, rätt till elkraft, arrende och hyra 3.6.3 Rätt att ansökan om inskrivning hos lantmäteriet 3.6.4 Rätt att företräda kommunstyrelsen i ärenden som berör jordabalken (som fastighetsägare, vid hyra och arrende, nyttjanderätt och servitut) 4 kap. 7-12 kap. 14 kap. 20 kap. 22-24 kap. Inom budgetram Gäller även ändring och upphävande av avtal Gäller även ändring och upphävande av avtal Gäller även domstolsprövning 3.7 Lag om lägenhetsregister 2006:378 3.7.1 Rätt att fastställa en belägenhetsadress för varje entré 3.7.2 Rätt att fastställa ett lägenhetsnummer för varje lägenhet om det finns mer än en lägenhet med samma belägenhetsadress 3.7.3 Förelägga fastighetsägare att fullgöra sina skyldigheter enligt 14 och 16 10 11 22 14
3.8 Kartdata, geodata och statisk 3.8.1 Teckna licensavtal med nyttjare av kommunens kart- och geodata 3.8.2 Teckna avtal med lantmäteriet om kartdata, geodata, fastighetsinformation, adress- och byggnadsregister Förvaltningschef 3.9 Plan- och bygglagen 2010:900 3.9.1 Rätt att lösa in mark, annat utrymme eller särskild rätt 3.9.2 Ingå avtal om ersättning för gatukostnader och exploateringskostnader 3.9.3 Ingå planavtal enligt kommunstyrelsens beslut om planbesked 6 kap. 13-16 6 kap. 24, 39-42 3.10 Allmänna ärenden 3.10.1 Besluta att avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegeringsbeslut eller överklagat eget beslut 3.10.2 Besluta att lämna klagomål utan åtgärd 3.10.3 Beslut att sätta ned eller efterskänka avgift i enskilt fall 3.10.4 Prövning och beslut om avvisning av för sent inkommet överklagande 3.10.5 Besluta om rättelse/omprövning av beslut som delegaten fattat 45 FL 36-39 FL 15
3.10.6 Beslut om att vägra lämna ut handling samt utlämnande med förbehåll 2:14 TF, 5 och 6 kap. OSL samt 10 kap. 14 OSL Beslut att inte lämna ut en handling/ uppgift ska lämnas skriftligt, motiverat och åtföljt av en besvärshänvisning 4 Folkhälsoärenden 4.1 Beslut om bidrag upp till 25 tkr Inom budgeterade medel för folkhälsoinsatser 4.2 Beslut om bidrag över 25 tkr s folkhälsoutskott (KSAU) Inom budgeterade medel för folkhälsoinsatser 16
C: Förteckning över ärenden och ärendegrupper som är att anse som ren verkställighet Verkställighetsärenden Ekonomiska ärenden Avrop från tecknade ram- eller inköpsavtal Debitering enligt fastställd taxa Indrivning av fordran och utfärdande av fullmakt i sådana ärenden Bokföringsmässig avskrivning av fordran Representation- om riktlinjer finns upprättade Attestering och utbetalning av fakturor eller andra utbetalningsunderlag enligt den fastställda attesträtten Söka och bevaka statsbidrag Avskrivning av fordran upp till 1 000 kronor Arbetsgivarärenden Förhandlingar enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet Timavlönade och visstidsanställning upp till 6 månader (med undantag av kommunchef och avdelningschefer) inom anvisade medel och enligt gällande lönenormer Beviljande av tjänstledighet, semester och annan ledighet enligt enligt lagar och avtal Arbetsrutiner Anställdas studiebesök, kurser och konferenser Mottagning och uppvaktning av sedvanlig karaktär (enligt Skatteverkets anvisningar och kommunens vägledande regler om gåvor, förmåner och belöningar) Rehabilitering samt hälsobefrämjande och förebyggande arbete Medgivande av förkortad uppsägningstid Tjänstgöringsbetyg (tjänstgöringsintyg skrivs av Soltak) Beslut om fortbildning inom anvisade anslag Bidrag till fritidsstudier, om det antagits regler i kommunen Kortare vikariatsförordnande (vid till exempel semester) för förvaltningschef och avdelningschef 17