Johan Klange. Arkeologisk förundersökning. Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2763

Guldfjärdsplan Arkeologisk förundersökning av lämningar från det Lohiska bruket 1659 1954, inom RAÄ-nr 10:1, i Guldfjärdsplan och Södermälarstrand, Stockholms socken och kommun, Stockholms län Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:276 Johan Klange

Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box 20 194 21 Upplands Väsby Tel: 08-590 840 41 Fax: 08-590 725 41 www.arkeologikonsult.se Omslagsbild: Ugnsfundament (12,1,14,18) tillhörande byggnad uppförd på 1860-talet, foto från S. Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr: 50007066_14000 Arkeologikonsult 2014

Guldfjärdsplan Arkeologisk förundersökning av lämningar från det Lohiska bruket 1659 1954, inom RAÄ-nr 10:1, i Guldfjärdsplan och Södermälarstrand, Stockholms socken och kommun, Stockholms län Johan Klange Arkeologisk förundersökning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:276 Norrtälje Märsta Upplands Väsby Vallentuna Sollentuna Täby Åkersberga Lidingö Guldfjärdsplan Stockholm Södertälje Tumba Nynäshamn

SAMMANFATTNING Under våren och sommaren 2014 utförde Arkeologikonsult en förundersökning i form av schaktningsövervakning på Guldfjärdsplan i Stockholm. Anledningen till att undersökningen genomfördes var att Exploateringskontoret Stockholms stad genomförde en temporär ledningsomläggning inför ombyggnationerna av Slussen vilket berörde fornlämningen 10:1 som utgör Stockholms stadslager från medeltid och tidigmodern tid. Totalt togs 4 schakt upp och i 2 av dessa påträffades lämningar vilka främst bestod av bebyggelselämningar tillhörande det Lohiska sockerbruket vars byggnader stod på platsen från 1659 till 1954. Främst påträffades byggnader som uppfördes 1760 och 1864 men undersökningen påträffade även en äldre byggnad tillhörande sockerbruket som raserades efter Mariabranden 1759. Sammantaget ger undersökningen en bild av sockerbrukets byggnader från det sena 1700-talet och 1800-talet samt om en byggnad som föregått dessa under 1700-talet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...7 BAKGRUND...7 Tidigare arkeologiska undersökningar...7 GENOMFÖRANDE... 8 RESULTAT... 10 Byggnader och lämningar tillhörande det Lohiska sockerbruket... 10 Övriga lämningar...12 DISKUSSION OCH ARKEOLOGISK UTVÄRDERING...14 REFERENSER... 15 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 16 BILAGOR...17 Bilaga 1. Schakttabell...17 Bilaga 2. Kontexttabell... 18

0 100 200 m Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Fastighetskartan, skala 1:10 000. 117 Schakt 4 1008 566 1016 1074 Schakt Schakt Schakt 2 551 1074 Schakt 1 1074 557 105 575 564 101 Schakt med indikation Schakt utan indikation SR-registret 556 556 509 508 0 20 40 m 510 1086 1086 289 1086 559 565 525 526 565 528 289 550 1041 558 Figur 2. Schakt samt arkeologiska undersökningar och observationer i SR-registret markerade på Fastighetskartan, skala 1:2 000.

INLEDNING I samband med schaktningsarbeten på Guldfjärdsplan för en temporär ledningsomläggning inför ombyggnationerna av Slussenområdet utförde Arkeologikonsult en arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning inom fornlämningen 10:1, Stockholms socken och kommun (figur 1). Arbetet utfördes av en till två arkeologer under 21 arbetsdagar mellan den 24 februari och den 18 september 2014. Uppdragsgivare var Exploateringskontoret Stockholms stad och Arkeologikonsult utförde undersökningen efter beslut av Länsstyrelsen Stockholms Län (Dnr: 411-26075-201). BAKGRUND Guldfjärdsplan ligger i den nordliga delen av Södermalm inom fornlämningsområde RAÄ 10 vilket utgör Stockholms stadslager från medeltid och tidigmodern tid. Platsen används idag som vändplan för Stockholms kollektivtrafiks bussar. Före 1954 ingick dock området i ett bebyggt kvarter med namnet Mälaren som tillkom vid stadsregleringen under 1640-talet. Mycket lite är känt om bebyggelseutvecklingen på Södermalm under medeltiden men området nämns under 1280-talet. Området skall ha använts som betesmark, för kålgårdar samt i närheten av staden även för hantverk och badstugor (Hasselmo 1981, s 209ff). Stora Badstugugatan som var namnet på den gata som avgränsade kvarteret Mälaren söderut vittnar om denna sista typ av aktivitet. Under andra halvan av 1500-talet samt under början av 1600-talet finns mer information om området utanför Yttre Söderport som låg i den nordöstra delen av dagens Södermalmstorg. Bland dessa hus nämns ett stenhus som kallas för det Feifska huset. Huset som bör ha legat inom kvarteret Mälaren köptes 1647 av Louis De Geer. Under 1640-talet reglerades även bebyggelsen i området och fick nu en rätvinklig struktur. Under början av 1660-talet hade det Feifska huset ersatts av ett palats vilket hamnade i Pontus Fredrik de la Gardies ägor 1670, som lät genomföra stora ombyggnationer av palatset (Fredriksson, Brynja, & Nelson 1985, s. 7 f). 1659 anlades i tomtens västra del ett sockerbruk kallat Lohiska sockerbruket vilket också gav namn till Sockerbruksgränd som utgjorde den gata som löpte längs kvarterets västra sida (Brynja 1985, del s 4 ff). Sockerbrukets tomt kan ses på 1702 års karta och utgör då en remsa längs den västra delen av kvarteret. På samma karta visas palatset upp för första gången i kartmaterialet och då som en L-formad byggnad liggande mot Badstugugatan i söder och därefter löpande med en flygel längs kvarterets östra sida. På 17 års karta har palatset istället givits en U-form med en något kortare flygel i väst. Palatsets storhetstid varade fram till 1600-talets slut vartefter delar började hyras ut för annan verksamhet. Under mitten av 1700-talet började en del av palatsets östra flygel användas som lager för kritpipstillverkaren Olof Forsberg. 1759 inträffade så den förödande Mariabranden då stora delar av bebyggelsen på Södermalm brann ned. Även palatset och sockerbruket förstördes under denna brand varav det sistnämnda återuppbyggdes redan året efter och då i större skala. Den tidigare palatstomten hade nämligen då köpts in och de nya sockerbruksbyggnaderna byggdes ovanpå ruinerna av palatset (Fredriksson, Brynja & Nelson 1985, s. 21). Sockerbrukets verksamhet fortgick till slutet av 1800-talet (figur ) då bruket konkurrerats ut av nya typer av sockertillverkning (Brynja 1985, del s 5). Byggnaderna stod dock kvar på platsen fram till 1954 då de revs i samband med framdragandet av tunnelbanan. Tidigare arkeologiska undersökningar 1984 utförde Stockholms stadsmuseum en stor utgrävning inom de tidigare kvarteren Guldfjärden Större, Mälaren och Järngraven Öfra (SR 1008) (figur 2 och ). Vid tiden för utgrävningen var samtliga av dessa tre kvarter jämnade med marken på grund av framdragandet av södermalmsgatan och tunnelbanan och området hade hamnat under kvarteret Överkikaren. Vid utgrävningen påträffades i kvarteret Mälaren betydande lämningar från perioden efter stadsregleringen i form av Pontus Fredrik de la Gardies palats samt byggnader som uppförts ovanpå detta efter Mariabranden 1759 då det Lohiska sockerbruket delvis lät återanvända palatsets murar. Från tiden direkt före Mariabranden påträffades även ett kritpipslager innehållande flera ton 7

kritpipor vilka lagrades i ett källarutrymme som efter branden aldrig återöppnades. Under palatslämningarna samt i de två andra undersökta kvarteren påträffades även bebyggelselämningar från tiden före stadsregleringen i form av en gata, ett antal källare till hus samt vad som har tolkats som en badstuga. Schakt 4 Schakt Schakt Schakt 2 Schakt 1 0 20 40 m Schakt med indikation Schakt utan indikation Figur. Undersökningsområdet markerat på 1885 års karta, skala 1:2 000. GENOMFÖRANDE Totalt upptogs 4 schakt (figur 4) under förundersökningen vilka var placerade Längs den södra och västra sidan av Guldfjärdsplan. Förutom det första schaktet som togs upp var de resterande sammankopplade och utgjorde snarare etapper än enskilda schakt. Det enskilda schaktet utgjordes av ett 2 meter brett, 12 meter långt och 0,8 meter djupt schakt som endast gick ned på ett befintligt betongfundament i Guldfjärdsplans sydöstra del. De sammankopplade schakten löpte från en punkt strax väster om detta schakt i en slinga längs torgets södra och västra sida för att därefter korsa Söder Mälarstrand och ansluta till befintliga ledningar på norr om denna. De sammankopplade schakten hade en bredd på 5 meter och ett djup på 1,7 m. I de schakt där lager eller anläggningar påträffades rensades dessa fram för hand, fotograferades, mättes in och dokumenterades. När betydande lämningar påträffades kontaktades även länsstyrelsen för särskilda tilläggsbeslut om borttagande av fornlämningen. I de fall där detta gjordes lodfotograferades även lämningarna före borttagandet. Daterande fynd som påträffades under undersökningen samlades in, tvättades och fotograferades. Inga fynd sparades efter rapportarbetets avslutande. Samtliga anläggningar, lager och fynd mättes in med en nätverks RTK-GPS som har en standardavvikelse på cm. Ett undantag gjordes i början av schakt 2 då det upptogs inuti ett bussgarage, och schaktet och lämningarna istället ritades. Schaktningen utfördes dels med grävmaskin med både plan- och kabelskopa och dels med hjälp av sugbil. Fotograferingen gjordes med digitalkamera och all dokumentation registrerades i dokumentationssystemet SiteWorks varifrån data sedan kan exporteras till ArcGIS samt tas ut i tabellform. 8

12 14 18 1 6 579 797 674 66 674 624 6 579 86 Schakt 4 674 646 11 10 15 5:2 6 19 20 6 9 8 17 5: 5:1 16 0 2 4 m 22 21 2 6 579 779 25 Schakt 24 Schakt Schakt 2 2 Sektion schakt 2 Schakt 1 1 6 579 765 674 704 Sten Lager Konstruktion Nedgrävning Schakt med indikation Schakt utan indikation 0 5 10 m Figur 4. Påträffade anläggningar och lager, skala 1:600, detalj i skala 1:00. 9

RESULTAT 1 två av de fyra upptagna schakten påträffades lager eller lämningar vilka samtliga låg i de sammankopplade schakten fram till Söder Mälarstrand. Lämningarna bestod till största del av bebyggelselämningar i sten eller tegel med tillhörande utfyllnads och raseringslager men i den östra delen av schakt 2 påträffades även fyra mindre lager som tillkommit av andra anledningar. I delar har det visat sig att de påträffade lämningarna även påträffades under Stockholm Stadsmuseums utgrävningar av kvarteret Överkikaren 1984. Byggnader och lämningar tillhörande det Lohiska sockerbruket Det Lohiska sockerbruket har tre huvudsakliga byggnationsfaser där den första härrör från grundandet av bruket 1659 då dess tomt löpte längs den västra sidan av kvarteret Mälaren. Den andra fasen utgörs av de byggnader som uppfördes efter Mariabranden 1759. Året därefter köpte sockerbruket palatstomten och lät då uppföra två byggnader i den södra delen av kvarteret. Den tredje fasen utgörs av 1864 års bebyggande av de resterande delarna av kvarteret med industribyggnader och lagerlokaler. Förundersökningen har påträffat byggnader och konstruktioner från samtliga av dessa byggnationsfaser. Källare av tegel från tiden före 1760 Kontexter 6,8,9,10,19,20 Den äldsta byggnadslämningen som påträffades under undersökningen påträffades i den södra delen av schakt och bestod av resterna efter en murad källare av tegel (figur 5). Endast en tegelvägg (6) påträffades av källaren och troligen ligger även ett golv under schaktbotten. Väggen var murad med blockförband och hade en antydan till välvning åt väst vilket troligen gör väggen till källarens östra vägg. I väggen fanns även en igenmurad sektion (19) av vad som bör ha varit ett valv eller en uppgång ur källaren. Något som talar för detta är även att ytan öster om väggen bestod av grundläggning (8,20) till muren i form av packad sten samt att det överst i muren fanns en nivå av fastmurade tuktade stenar vars raka sidor bildade en rak yttersida åt öster. Ovanpå dessa stenar påträffades även ett brandlager (9) som skulle kunna vara spår efter Mariabranden. När huset revs fylldes källaren med raseringsmassor (10) innehållande fynd av 1700-tals karaktär. Källarens datering utgår från att den måste vara äldre än de följande byggnationerna på platsen vars frischakt (15) skär genom väggen och de raseringsmassor som källaren fyllts igen med. 6 19 6 5 Figur 5. Lodfoto anläggning 5,6 och 19 i schakt. 5 1 m 10

Husgrund från 1760 års byggnation Kontexter 5,15,16,17,21,22,2 Efter det att huset till vilket tegelkällaren 6 tillhört raserats byggs inom undersökningsområdet en ny byggnad på platsen av murad sten. Två stenmurar (5,21) har påträffats tillhörande denna (figur 5 och 6). De två ansluter till varandra men då den östra av dessa var byggd med en något annorlunda murteknik från den västra har de två separerats. Det skulle kunna vara så att den östra representerar ett äldre skede av byggnation och skulle till och med kunna utgöra en del av palatset men då det endast är grundmurarna till huset som påträffats kan detta inte avgöras. Frischaktet (15) för murarna skär i väster tegelkällaren (6) och raseringslagret (10) den fyllts igen med. Frischaktet innehöll till stora delar packad sten (17) som bör ha fungerat som grundläggning för huset. På insidan av stenmurarna påträffades, ett raseringslager (16) som bör ha tillkommit vid raseringen av huset samt en konstruktion av sten och tegel (22). Till sist påträffades även en tegelmur (2) löpande vinkelrätt mot stenmur 21 östra del i NNV riktning. Vid jämförelse med Stockholms stadsmuseums rapport för deras grävningar 1984 på platsen (figur 11) kan man se att samtliga konstruktioner av sten och tegel tillhörande huset redan påträffats under 1984 års utgrävningar, vilka också visar på att sten och tegelkonstruktionen 22 troligen utgör en tegelvägg samt en mot stenmur 5 vinkelrät löpande mur i SSO riktning. Angående dateringen av byggnationerna så har dessa fastslagits i Stockholms stadsmuseums rapport till att tillhöra 1760 års byggnationer tillhörande det Lohiska sockerbruket (Brynja 1985, del s 4ff). Husgrund eller fundament från 1864 års byggnation Kontexter 11,12,1,14,18 Ytterligare ett utfyllnadslager (11) täckte det utfyllnadslager 10 vilket tillhörde den äldsta bebyggelsen. Det yngre raseringslagret markerar någon form av markarbeten på platsen och i anslutning till detta påträffades en stenkonstruktion (12) bestående av sprängda stenblock (figur 7). Ovanpå stenkonstruktionen som antingen utgjort en grundläggning eller ett fundament var därtill en ugnskonstruktion anlagd bestående av botten av en murad ugn (18) i värmebeständigt gulvitt tegel Figur 6. Husgrund (5,21,22,2) i schakt 2, foto från Ö. 1 m 12 1 18 14 Figur 7. Stenfundament (12), ugnskonstruktion (1,18) och tegelgolv (14) i schakt, lodfoto. samt runt och under denna inneslutande tegelkonstruktion (1) som kan ha utgjort en skorsten. Till sist påträffades även en del av ett på sprängstenen liggande golv (14) bestående av tegel täckt av kalkbruk. Den sammantagna bilden av denna lämning är att den utgör en del av en byggnad som använts i industriellt syfte och att den troligen utgör den nordvästra byggnaden tillhörande Lohiska bruket som kan ses på 1885 års karta vilket i så fall skulle innebära att den uppfördes 1864. 11

Stenkonstruktion från 1860-talet Kontexter 24,25 Ytterligare en stenkonstruktion tillhörande de delar av sockerbruket som anlades under 1860-talet påträffades i den norra delen av schakt och bestod av en kallmurad stenkonstruktion (24) (figur 8) samt ett ovanpå denna liggande raseringslager (25). Stenkonstruktionen bestod av en NNV/SSÖ löpande stenmur som skulle kunna ha utgjort någon form av kajkonstruktion. På en situationsplan över Järngraven och Pelikankvarteret från 1867 kan även kvarteret Mälaren ses och direkt nordväst om kvarteret kan någon form av hamnkonstruktion ses bestående vad som ser ut som en ramp från vattnet och upp längs Sockerbruksgränd (figur 8). Den påträffade stenkonstruktionen skulle kunna ha utgjort kvarteret Mälarens gräns mot denna ramp. Övriga lämningar Kontexter 1,2,,4 Figur 8. Stenkonstruktion (24) i schakt, foto från SSV. Ytterligare fyra lager påträffades under förundersökningen varav de första två utgjordes av raseringslager (1,2) vilka påträffades inuti det bussgarage i vilket schakt 2 löpte norrut för att därefter fortsätta västerut längs Guldfjärdsplans södra sida. Lagren innehöll betydande mängder kritpipor och var därtill tämligen begränsade vilket gör att de troligen utgör rester efter dumpmassor från Stockholms stadsmuseums utgrävning av kvarteret Överkikaren 1984 där 6 ton kritpipor påträffades i lagrens absoluta närhet. Lager och 4 påträffades som tunna linser i en profilvägg som skapades i schakt 2 i samband med ett avbrott i schaktningarna. Lagren som bestod av mörkbrun siltig sand skulle kunna representera vattenavsatta lager och i det övre av lagren () påträffades fynd av stengods av Sigburg liknande typ samt äldre tidigmodernt taktegel. Schakt 4 24 Schakt Schakt Schakt 2 0 5 10 m Schakt 1 Konstruktion Schakt med indikation Schakt utan indikation 0 20 40 m Figur 9. Schakt och konstruktioner markerade på situationsplan över Järngraven och Pelikankvarteret från 1867, skala 1:1 500, detalj i skala 1:500. 12

Lager Lager 10 Lager 9 5 cm Figur 10. Urval av fynd från lager bestående av stengods och tidigmodernt taktegel. Urval av fynd från lager 9 bestående av rödgods, kakelugnskakel, kritpipa och koppartorne. Urval av fynd från lager 10 bestående av rödgods, kakelugnskakel, fajans, flintgods, obestämt mynt, kritpipa. som kan dateras till 1600-talets andra hälft fram till 1800-talet. 1

DISKUSSION OCH ARKEOLOGISK UTVÄRDERING Förundersökningen har visat på att det finns arkeologiska lämningar i form av konstruktioner och kulturlager inom de undersökta delarna av Guldfjärdsplan. Lämningarnas karaktär utgörs främst av bebyggelselämningar från tidigmodern tid och huvudsakligen av de byggnader som utgjorde det Lohiska sockerbrukets byggnader som stod kvar på platsen fram tills att de revs 1954. Dessa byggnader uppfördes mellan 1760-talet och 1864. Vid Stockholms Stadsmuseums utgrävningar inom kvarteret Överkikaren 1984 undersöktes stora delar av dessa och den förundersökning som nu har genomförts har inom undersökningsområdets sydligaste del undersökt en av de byggnader som redan var undersökt (figur 11). Detta är dock inte fallet inom förundersökningens västra del. Där ett fundament samt en ugnskonstruktion tillhörande en av sockerbrukets byggnader samt en grundmur som troligen tillhört en kajkonstruktion påträffades. Äldre lämningar som tillhört en av sockerbrukets byggnader från sent 1600-tal har även påträffats samt två möjliga vattenavsatta lager från tiden före det att området blev fast mark under 1600-talet. Länsstyrelsen i Stockholms län beslutar om eventuella antikvariska åtgärder. Schakt Schakt Schakt 2 Schakt 1 0 5 10 m Konstruktion Schakt med indikation Schakt utan indikation Figur 11. Påträffade konstruktioner och schakt markerade på plan över påträffade murar från 1984 års utgrävningar av kvarteret Överkikaren, skala 1:500. 14

REFERENSER Brynja, Elisabeth (1985). Arkeologisk Rapport: Fornlämning 10: Stockholm, Södermalm: Kvarteret Överkikaren. Del 1 6. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. Arkeologiska sektionen Fredriksson, Monica, Brynja, Elisabeth & Nelson, Per (red.) (1985). Dold stadsbebyggelse kommer i dagen. Stadsvandringar. 1985 (9), s. 58 78 Hasselmo, Margareta (1981). Stockholm. Rapport Medeltidsstaden 17. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. SR = Stadsarkeologiskt register, Stockholm. 15

TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Arkeologikonsults projektnr: 201:276 Länsstyrelsens dnr: 411-26075-201 Uppdragsgivare: Exploateringskontoret Stockholms stad Län: Stockholms län Socken och kommun: Stockholms stad Fastighet: Guldfjärdsplan Typ av undersökning: Arkeologisk förundersökning Utförandetid, fältarbete: 2014-02-24 till 2014-09-18 Koordinatsystem: Höjdsystem: Projektledare: Fältpersonal: Grävmaskinist: Rapportansvarig: Kvalitetssäkring: Planer och kartor: Layout: Fynd: SWEREF 99 TM RH00 Johan Klange Johan Klange, Michel Carlsson, Marta Lindeberg JM Johan Klange Michél Carlsson Johan Klange & Ida Söderström Ida Söderström Inga fynd sparades 16

BILAGA 1. SCHAKTTABELL Schakt-nr. Storlek (m) Djup (m) Lämnings-tjocklek (m) Beskrivning Kontexter 1 12 x 4,5 0,8 - Schakt utan indikation upptaget i Ö/V riktning nedanför Hiltons fasad. - 2 42 x 5 1,7 0,2 minst 1 Schakt med indikation upptaget i en L-form med sin början innuti bussgarage under Hilton i N/S riktning och därefter längs Guldfjärdsplans södra sida västerut. 4 x 5 1,7 minst 1 Schakt med indikation upptaget i N/S riktning från schakt 2 längs Guldfjärdsplans västra sida fram till Söder Mälarstrand. 4 14 x 5 1,7 - Schakt utan indikation upptaget i N/S riktning från schakt över Söder Mälarstrand till befintliga ledningsanslutningar norr om gatan. 1 5, 15, 17, 21-2 - 5 20, 24, 25 17

BILAGA 2. KONTEXTTABELL Knr. Typ Storlek (m) Höjd/djup/ tjocklek (m) Beskrivning 1 Möjligt utfyllnadslager 2,8 x 1,25 - Möjligt utfyllnadslager som påträffades i botten av schaktet bestående av gråbrun sand innehållande betydande mängder sten och tegel. Lagret innehöll enstaka fynd av kritpipor och rödgods. 2 Raseringslager x 1 0,2 Rest av raseringslager bestående av grå sand innehållande tegel och sten. Lagret innehöll fynd av stora mängder kritpipor. Undersökt för hand. Möjligt vattenavsatt lager - 0,04 0,06 Möjligt vattenavsatt lager bestående av gråbrun siltig sand innehållande enstaka fynd av taktegel och stengods. Kunde endast ses i en sektion som skapades i mitten av schaktet. 4 Möjligt vattenavsatt lager - 0,05 0,07 Möjligt vattenavsatt lager bestående av mörkbrun siltig sand. Kunde endast ses i en sektion som skapades i mitten av schaktet. 5 Stenmur 12,4 x 1 1,8 L-formad grundmur av sten löpande i ONO/VSV riktning samt efter hörnet löpande vinkelrätt åt SSO. Muren var sammanfogad med gulvitt kalkbruk. Stenarna i den övre delen av muren utgjordes av tuktade sprängstenar med dimensionerna 0,6m x 0,4m x 0,2m lagda med 2 stenars bredd i lager. Under dessa stenar följde 2 lager med block med dimensionerna 1,2m x 1m x 0,5m 6 Tegelmur 4 x 0,5 Minst 0,7 Tegelmur löpande i VNV/OSO rikning. Muren är raserad i S där även början av en vinkelrät innervägg löpande i VSV riktning påträffades. Teglets dimensioner var 0,29m x 0,14m x 0,07 m och var murade med vitgult kalkbruk i blockförband. 6 förband av tegelmuren påträffades under undersökningen. Längs murens östra sida påträffades fastmurade flata stenar med en tuktad och rak sida utåt vilka troligen legat i marknivå. Den västra sidan av muren har en antydan till välvning vilket skulle kunna indikera att den tillhör en källare. Muren fortsatte under schaktbotten samt vidare norrut under schaktkanten. 7 utgår - - - - 8 Stenfyllning i frischakt 1 x 0,6 Minst 0,7 Löst packad stenfyllning i frischaktet för tegelmur 6 och dess grundläggning. 9 Brandlager 1,2 x 0,6 0,1 Raseringslager bestående av ett brandlager bestående av svartbrun silt, sot och kol. Lagret innehöll enstaka fynd av rödgods samt kritpipor. 10 Utfyllnadslager (raseringsmassor) 11 Utfyllnadslager (raseringsmassor) 12 Stenkonstruktion -fundament 1 Tegelkonstruktion (del av fundament) 5,6 x, Minst 1 Raseringsmassor som använts som utfyllnad bestående av grå sand innehållande stora mänder sten tegel, kalkbruk och sten. Lagret innehöll fynd i form av rödgods, fajans, kakel och kritpipor. 6,7 x 5 Minst 1 Utfyllnadslager bestående av mörkgrå sand innehållande betydande mängder tegel och sten. 4 x 2 Minst 1 Fundament eller grundläggning bestående av upp till 1,5m stora sprängda stenblock. Lagda i upp till lager. 1,2 x 0,6 0,5 Delvis raserad tegelkonstruktion eller vägg som är fastmurat i stenfundamentet 12 och på vilket ugn 18 är byggd. Teglet hade dimensionerna 0, x 0,12 x 0,08 och var sammanfogade med gulbrunt murbruk. Troligen är teglet en del av ugnskonstruktionen. 14 Tegelgolv 1 x 0,55 0,15 Tegelgolv anlagt ovanpå stenfundament 12 bestående av tegel motsvarande det som påträffades i konstruktion 1 och täckt med ett 0,0 tjockt lager av vitt kalkbruk. 15 Frischakt 6 x 0,9 1,8 Påträffad del av frischakt för stenmur 5. 2, 16 Utfyllnadslager (raseringsmassor) 17 Grundläggning till konstruktion 5 18 Ugnskonstruktion av tegel 15 x 0,8 1 Utfyllnadslager bestående av raseringsmasssor som deponerats på insidan av mur 5 innehållande sand, tegel och sten. 1,6 x 0,7 Minst 1 Packad sten som utgjort en del av grundläggningen för stenmur 5. 2, 1,7 x 0,55 0,4 Ugnkonstruktion i värmebeständigt gulvitt tegel murad i 2 lager samt med en ytterligare 2 lager tjock murstock längs dess västra och norra sida. Från dess N del ledde även en ramp ned till dess lägre nivå. Botten var täckt av ett 0,2m tjockt lager av sot och aska. Schakt 2 2 2 2 2, 18

Bilaga 2. Kontexttabell, forts. Knr. Typ Storlek (m) Höjd/djup/ tjocklek (m) 19 Igensättning av dörr/fönster i tegel 20 Grundläggning till konstruktion 6 Beskrivning 1,6 x 0,5 Minst 0,6 Igenmurad dörr eller valv i tegelmur 6. Igenmurning av välvd öppning i tegelmur 6 bestående av tegelstenar och bruk motsvarande det i tegelmur 6. Troligen rör det sig om en igensatt uppgång ur vad som då borde vara en halvkällare.,2 x 0,5 Minst 0,5 Packad sten som utgjort grundläggning för tegelmur 6. 21 Stenmur,6 x 1,2 1,8 Grundmur av sten löpande i ONO/VSV riktning som före husets rasering till hörde samma byggnad som den som grundmur 5 tillhört men som troligen under en äldre period tillhört någon annan byggnad då den var något tjockare samt överlagrad av grundmur 5. Muren var sammanfogad med gulvitt kalkbruk. Längst i Ö vek muren av vinkelrätt åt NNV. Stenarna i den övre delen av muren utgjordes av tuktade sprängstenar med dimensionerna 0,6m x 0,4m x 0,2m lagda med 2 stenars bredd i lager. Under dessa stenar följde 2 lager med block med dimensionerna 1,2m x 1m x 0,5m 22 Tegel- och stenkonstruktion 2 Tegelmur 1,4 x 0,5 0,9 2,5 x 0,5 0,5 Murad konstruktion i anslutning till grundmur 5 och 21 bestående av sten samt tedgel som troligen utgör en tegelvägg samt en raserade del av av ett vinkelrätt hörn åt SSV av grundmur 5. Tegeldelen av konstruktionen var två tegelstenar bred vilka var lagda med deras långsidor i samma riktning som grundmur 5. Minst 1 Tegelmur löpande i NNV riktning vinkelrätt från grundmur 21. Teglets dimensioner var 0,m x 0,12m x 0,08 m och var murade med vitgult kalkbruk i upp till 7 förband. 24 Stenmur, x 1,2 Minst 0,75 Del av NNV/SSO löpande stenmur bestående av kallmurade sprängstenar med en rak yttersida lagd åt väster. Stenarna var 0,7m x 0,5m stora, lagda i två rader i åtminstone tre lager. 25 Raseringslager 5 x 5 Minst 0,9 Raseringslager bestående av svartbrun grusig sand innehållande betydande mängder tegel, aska och kol. I lagret påträffades delar av ledningar av Höganästyp. Schakt 2 2 2 19

Rapporter från Arkeologikonsult 2014:276