Lämningar efter en huslänga

Transkript

1 Lämningar efter en huslänga från slutet av 1700-talet början av 1800-talet på Godsgatan Förundersökning i form av schaktövervakning inom RAÄ 96, Norrköping stad och kommun, Östergötlands län Förundersökning i form av schaktövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2753 Marta Lindeberg

2 Arkeologikonsult Optimusvägen 14 / Box Upplands Väsby Tel: Fax: Omslagsbild: Utsnitt från Norrköpings stadskarta från Godsgatan går mellan kvarteren Renströmmen och Gubben. Skala 1: Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Dnr 2013/0043. Arkeologikonsult 2014

3 Lämningar efter en huslänga från slutet av 1700-talet början av 1800-talet på Godsgatan Förundersökning i form av schaktövervakning inom RAÄ 96, Norrköping stad och kommun, Östergötlands län Marta Lindeberg Förundersökning i form av schaktövervakning Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2753 Finspång Vadstena Söderköping Linköping Ödeshög Boxholm Åtvidaberg Valdemarsvik Mjölby Motala Norrköping Godsgatan Kisa

4 Sammanfattning I samband med förstärkningsarbeten på Godsgatan i Norrköping har Arkeologikonsult utfört en förundersökning i form av schaktningsövervakning på platsen. Godsgatan ligger inom RAÄ 96, Norrköpings medeltida stadslager. Vid schaktningen dokumenterades ett kulturlager samt grundmuren efter en huslänga vilken bör ha uppförts i slutet på 1700-talet eller i början på 1800-talet. Uppgifter om en gårdsbebyggelse i anslutning till det Adelswärdska huset, tidigare beläget inom kvarteret Gubben omedelbart söder om den påträffade grundmuren, finns från början av 1800-talet och längan finns utritad på stadskartan över Norrköping från Längan revs på 1970-talet.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...7 Syfte och genomförande...7 Bakgrund... 8 Resultat Arkeologisk utvärdering Referenser Administrativa och tekniska uppgifter...17 Bilagor Bilaga 1. Kontextbeskrivning... 18

6 ± km Figur 1. Undersökningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:

7 Inledning Under perioden oktober 2013 utförde Arkeologikonsult en förundersökning i form av schaktningsövervakning i Godsgatan, Norrköping stad och kommun, Östergötlands län figur 1 och 2). Uppdragsgivare var Norrköpings kommun och beslut i ärendet togs av Länsstyrelsen i Östergötlands län dnr: ). Förundersökningen föranleddes av att Tekniska kontoret vid Norrköpings kommun skulle genomföra schaktningsarbeten i samband med ombyggnationen av Godsgatan. Det aktuella området ligger inom Norrköpings medeltida stadslager, RAÄ 96. Syfte och genomförande I första hand skulle förundersökningen tillse att fast fornlämning berördes i så liten omfattning som möjligt. Påträffades fornlämningar skulle dessa dokumenteras avseende karaktär, omfattning och om möjligt även dateras. Schaktningsövervakningen genomfördes genom ett större 61 x 2,7 m) samt ett mindre 4,5 x 3,5 m) schakt. En sammanlagd yta av 182 m 2 öppnades upp. Schaktdjupet var 0,5 0,55 m. Påträffade fornlämningar mättes in med totalstation samt dokumenterades genom fotografering och skriftlig beskrivning. Den påträffade grundmur och kulturlagret ligger kvar, och täcktes endast över i samband med förstärkningsarbetena. ± Schakt m Figur 2. Schakten markerade på Fastighetskartan. Skala 1:

8 Bakgrund De berörda delarna av Godsgatan ligger inom kvarteret Gubben, beläget i stadsområdet Saltängen norr om Motala ström. Området utnyttjades för odling och bete fram till 1600-talet Dardel 2011:15f) och har sannolikt varit del av stadens jordar sedan medeltiden. I samband med att hertig Johan av Östergötland, sedemera Johan III, år 1614 anlade Johannisborgs slott något nordväst om Saltängen, kom området att tomtindelas. Stadsdelen kallades Nya staden och för att skapa en representativ närmiljö till slottet erbjöds förmånliga villkor, bland annat 12 års skattefrihet till dem som bebyggde sina tomter. Till dem som byggde stenhus i minst tre våningar erbjöds även viss frihet från tull- och punktskatter. Det mest kända huset i området var Louis de Geers palats Stenhuset som stod klart Både kvarteret Stenhuset och Gubben ingick i palatstomten. Palatset brinner ner 1711 och palatstomten har senast 1719 styckats upp till två tomter. Av förteckningarna till 1700-talskartorna framgår att framstående handelsmän ägde flera av de fyra tomterna i kvarteret Gubben. Omkring 1770 uppför baron Adelswärd ett ståndsmässigt hus utmed Saltängsgatan inom tomt 1 figur 3). Byggnadens huvudfasad var vänd mot Motala ström och hade en pampig entré mot gården, med en stentrappa med sju avrundade steg Gejwall-Seger 1976 s 32f) figur 3). Efter att släkten Adelswärd flyttat sin verksamhet till Åtvidaberg disponerades byggnaden av Ebersteinska söndags- och aftonskolan mellan Adelswärds hus kom så småningom att bli känt som det Scherininska huset. Namnet kommer av familjen Scherinini som drev handelsgården AB Scherinini & Co och som 1865 flyttade in sin verksamhet i kvarteret Carlsson manus). Figur 3. Det Adelswärdska huset vilket uppfördes cirka 1770 och revs Gatan till vänster om huset är Godsgatan. Här på ett fotografi från cirka Foto: CW 1071, Norrköpings stadsmuseum. 8

9 E E ± E E Förundersökningsschakt Kontext från undersökning 2011 Kontext från undersökning m Figur 4. Delar av källare till det Adelswärdska huset påträffades vid Arkeologikonsults undersökningar av kvarteret Gubben Schakten från aktuell förundersökning markerade i rött. Skala 1:400. På stadskartan från 1879 redovisas inte bara tomterna utan även byggnaderna inom kvarteret Gubben. I kvarterets sydvästra del finns det hus som uppfördes av Adelswärd kring 1770 vilket har byggts samman med en huslänga som står utmed Godsgatan. Längan revs på 1970-talet. Delar av källare tillhörande det Adelswärdska huset påträffades vid Arkeologikonsults undersökningar av kvarteret Gubben 2011 Carlsson manus) figur 4). Huset revs

10 Delar av den yta som berördes av vägarbetet var redan undersökta i samband med Arkeologikonsults särskilda arkeologiska undersökning inom kvarteret Gubben 2011 Carlsson manus). Inom dessa ytor upptogs därför inga schakt. I den västra delen av befintlig väg gick kabelschakt längs hela gatan och denna del öppnades därför inte heller upp. Omedelbart norr om det norra schaktet gick ytterligare ett kabelschakt i öst-västlig riktning och denna yta släpptes. Två schakt togs upp i gatans östra del till ett djup av 0,5 0,55 m. Det södra av dessa SU 2) var 4,5 x 3,5 m och saknade indikation. Det var urschaktat och under asfalt och bärlager kom makadam. Det norra schaktet SI 1) mätte 60,3 x 3,3 m. I den västra schaktväggen i det norra schaktet påträffades en mer eller mindre sammanhängande grundmur som löpte i NNV-SSO:lig riktning längs med hela schaktets längd figur 5). Denna framkom i stora delar direkt under asfalten och bärlager saknades. I övriga delar av schaktet bestod bärlagret av ca 0,1 m sand. Resultat Schaktet med samtliga kontexter visas i figur 6, sid 11. Hela den östra delen av schaktet var urgrävd och fylld med makadam, sannolikt i samband med att befintlig trottoar anlades. De centrala delarna av schaktet, det vill säga emellan grundmuren i väst och de urschaktade delarna i öst, var fyllda med raseringsmassor KL 101, 102, 103) ner till mer än 0,5 meters djup, undantaget ett ställe i norra delen av Figur 5. Godsgatan med grundmuren som löper längs med hela gatan. Foto från NNV. schaktet där kulturlager påträffades KL 104). Raseringsmassor täckte även de delar av grundmuren som inte kom omedelbart under asfalten. 10

11 ± E KL KK 105 KL m 1006 KK 108 KL KK Syllar Kulturlager Recent störning Rasering m KK E E Figur 6. Det norra schaktet med samtliga kontexter, skala 1:300. Översikt med Fastighetskartan i skala 1:

12 12 ± Stadskarta Norrköping Uppmätning Grundmurar Schakt m 1 Figur 7. Grundmuren med dess olika partier numrerade mot bakgrund av stadskartan över Norrköping från 1879 samt den uppmätning av längan som gjordes Skala 1:

13 Grundmuren bestod av ett flertal delar av olika karaktär och härrör från den ovan nämnda länga med hus från talet som stod på platsen fram till 1970-talet då den revs. En detaljerad uppmätning gjordes 1946 och grundmurens skilda delar stämmer väl överens med iakttagelserna från förundersökningen. Numreringen i texten hänvisar till grundmurens olika partier vilka redovisas i figur 7. Grundmuren är avgrävd på tre ställen av moderna kabelschakt och den är därför inmätt under fyra nummer KK ). För mått se anläggningsbeskrivningen bilaga 1). Den nordligaste delen av grundmuren tillhör en senare bebyggelse som sannolikt har tillkommit i samband med att den Scheriniska handelsgården etableras 1865 Stibéus & Lindman 2011:30). Den södra delen av grundmuren mäter 27,4 x 1 m och är inmätt som KK 107. Längst i söder utgörs den av en putsad grundmur uppbyggd av huggen sten i två skift 1) figur 8). Därefter utgår resterna efter en grundmur åt öster. Efter det följer en del av grundmuren som är uppbyggd av delvis huggen sten i två skift 2). Mellan stenarna finns inmurat tegel. Denna del är ställvis rejält skadad. Den nordligaste delen av denna grundmur är eldpåverkad. Därefter följer en grundmur uppbyggd av tegel samt större huggna stenar fästa med stora mängder bruk 3). Därnäst följer en skadad del där endast ett skift huggen sten är bevarat 4). Därefter följer en grundmur uppbyggd av stora huggna, samt delvis huggna stenar i ett till två bevarade skift 5) figur 9). Den nordligaste delen av KK 107 är uppbyggd av tre skift huggna stenar 6). Över detta kommer ett skift med tegel figur 9). Figur 8. Den sydligaste delen av grundmuren 1) konstruerad med huggen sten och en putsad insida. Figur 9. Skiftet mellan grundmurarna 5 och 6. 13

14 Figur 10. Grundmursparti 7 med resterna efter ytterligare en grundmur som går i öst-västlig riktning. Figur 11. Ett parti av grundmuren var i västra delen uppbyggd av huggen sten och i östra av rundad natursten 11). Därefter är muren avgrävd av ett av de kabelschakt 1005) som går i närmast öst-västlig riktning över gatan. Norr om detta är grundmuren KK 106) bevarad i två skift till en längd av 3,6 m 7). Detta parti är uppbyggt av ett nedre skift med större naturligt formade stenar. Det övre skiftet består av huggen sten. Närmast mitt på murens västra sida utgår resterna efter en grundmur i öst-västlig riktning figur 10). Därefter är grundmuren återigen avgrävd av ett kabelschakt 1004). Norr om kabelschaktet vidtar en grundmur KK 108) uppbyggd av tegel 4 x 1 m) i tre skift 8). Däröver ligger en gjuten platta. Norr om detta parti kommer ytterligare ett kabelschakt 1006). Norr om detta är grundmuren bevarad till en längd av 14,8 m KK 105). Den sydligaste delen av KK 105 är uppbyggd av två till tre skift med huggen sten i varierande storlek 9). I översta skiftet ingår tegelstenar. Norr om denna del är grundmuren uppbyggd av tegel och bruk 10). Sedan följer ett parti vars västra del är uppbyggd av 1 x1 m stora huggna stenar 11). Den östra delen består av rundade naturligt formade stenar i två till tre skift figur 11). De nordligaste 2 m av grundmuren är skadad och består av enstaka huggna stenar varav endast vissa ligger in situ 12). Raseringsmassor med fynd av huvudsakligen 1800-talskaraktär fyllde hela schaktet ner till det aktuella schaktdjupet på 0,5 meter, förutom på ett ställe i schaktets norra del där ett kulturlager KL 104) kom på 0,5 meters djup. I lagret iakttogs kol, tegelkross och obrända djurben. I ytan kom ett kritpipsfragment. Det rörde sig om en del av ett skaft och var inte daterande. Lagret undersöktes inte vidare eftersom det påträffades på maximalt schaktdjup och därför inte skulle påverkas av vägarbetet. 14

15 Arkeologisk utvärdering Grundmuren efter längan och det påträffade kulturlagret visar att det finns bevarade bebyggelselämningar under gatan. Grundmuren är del av den huslänga som stod på platsen fram till 1970-talet. Grundmurens olika delar stämmer väl överens med den uppmätning som gjordes på 1940-talet. Förundersökningen kunde också visa att en del av längan den nordligaste delen av grundmursparti 2) var eldhärjad. Det är svårt att avgöra exakt när längan har tillkommit. På 1769 år karta finns ett stenhus utritat i hörnet Godsgatan Norra Strömsgatan. Det kan vara det Aderswärdska huset som ska ha uppförts kring 1770 men kan också representera en föregångare till detta. Till det Adelswärdska huset bör det ganska snart ha tillkommit en gårdsbebyggelse men denna är inte synlig i kartmaterialet förrän 1879 figur 7 + omslag). Det finns uppgifter om gårdsbyggnader i anslutning till det Adelswärdska huset början av 1800-talet Stibéus & Lindman 2011:24) där i alla fall delar av den nu påträffade längan bör ingå. Den nordligaste delen av grundmuren tillhör en senare bebyggelse som sannolikt har tillkommit i samband med att den Scheriniska handelsgården etableras 1865 Stibéus & Lindman 2011:30). Resultaten från de arkeologiska undersökningar som 2011 genomfördes inom kvarteret Gubben gör det troligt äldre bebyggelseskikt finns bevarade under de lämningar som nu dokumenterats. 15

16 Carlsson, M. Kvarteret Gubben. Rapporter från Arkeologikonsult 2013:2486. Manus. Dardel, E På jakt efter Louis de Geers trädgård. Särskild arkeologisk undersökning kv. Stenhuset 7, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län, RAÄ Sankt Johannes 96. Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2254. Gejwall-Seger, Birgit Stadsplanering och bebyggelseutveckling i Norrköping Tiden Norrköpings historia. Vol VI Red. Björn Helmfrid & Salomon Kraft). Stockholm Stibéus, M & Lindman, G Bebyggelse och kulturlager från talen på Saltängen. RAÄ 96:1, kv Gubben, Sankt Johannes, Norrköpings stad och kommun, Östergötlands län. UV rapport 2011:7. Riksantikvarieämbetet. Referenser 16

17 Administrativa och tekniska uppgifter Arkeologikonsults projektnr: 2753 Länsstyrelsens diarienr: Beställare: norrköpings kommun Län: Kommun: Socken: Fastighet: östergötland norrköping Sankt Johannes godsgatan inom kv. Gubben. Typ av undersökning: förundersökning i form av schaktningsövervakning Utförandetid fältarbete: oktober 2013 Koordinatsystem: Projektledare: Fältarkeolog: Rapportansvarig: Planer: Layout: Kvalitetsgranskning: Fynd: RT90 2,5 gon V marta Lindeberg marta Lindeberg marta Lindeberg marta Lindeberg ida Söderström michel Carlsson inga fynd tillvaratogs 17

18 Bilaga 1. Kontextbeskrivning Anl nr Anl typ Kommentar 101 Raseringslager Raseringsmassor med stora mängder tegel, bruk, grus. Enstaka fynd av recent karaktär t ex butelj- och fönsterglas, keramik från slutet på 1700-talet och framåt, kritpipsfragment, obrända djurben. 102 Raseringslager Se Raseringslager Se Kulturlager Mörkbrunt humöst lager med inslag av sand, kol och tegelfnyk. Fynd av ett kritpipsfragment. 105 Grundmur Grundmur, 14,8 x 1 m, med olika karaktär. I S 6,8 x 1 m, 0,5 m hög ) uppbyggd av 2 3 skift med huggna stenar i varierande storlek ca 0,2 0,6 m stora) fästa med lera. I översta skiftet ingår tegelstenar. N om denna del är grundmuren 2,5 x 1 m) uppbyggd av tegel och bruk till en höjd av 0,5 m. Sedan följer 3 x 1 m vars V del är uppbyggd av 1 x1 m stora huggna stenar. Den Ö delen består av ca 0,3 x 0,3 m stora rundade stenar i 2 3 skift 0,5 m hög). De nordligaste 2 m av grundmuren är skadad och består av enstaka huggna stenar 0,4 0,6 m). 106 Grundmur grundmur 3,6 x 1 m, 0,35 m hög) uppbyggd av ett undre skift med större naturligt formade stenar i storleken 0,5 x 0,6 m. Det övre skiftet består av huggna stenar. Mitt på murens V sida utgår resterna efter en grundmur i Ö-V:lig riktning 0,65 x 1,3 m). 107 Grundmur Grundmur 27,4 x 1 m) med olika karaktär. Den sydligaste delen 4 x 1 m) utgörs av en putsad grundmur uppbyggd av huggen sten i 2 skift 0,5 m hög). Därefter utgår resterna efter en grundmur åt Ö 1,25 x 0,7 m). Därefter följer en grundmur 7,75 x1 m, 0,18 0,5 m hög) uppbyggd av huggen sten i två skift. Mellan stenarna är tegel inmurat. Muren är ställvis rejält skadad. De nordligaste 2,5 m av denna grundmur är eldpåverkade. Därefter följer en grundmur 4,85 x 1 m) uppbyggd av tegel samt större 0,7 1,0 m stora), huggna stenar fästa med stora mängder bruk. Därefter följer en skadad del av grundmuren 3,1 x1, 0,15 0,25 m hög), endast bevarad i ett skift av huggen sten. Därefter följer en grundmur 4,7 x 1 m) uppbyggd av 0,7 1,0 m stora tillhuggna stenar i 1 2 bevarade skift. Den nordligaste delen av grundmuren 1,5 x 1 m, 0,5 m hög) är uppbyggd av 3 skift huggna stenar 0,4x 0,4 och 0,1 m höga). Överst ett skift med tegel. 108 Grundmur Grundmur av tegel 4 x 1 m, 0,4 m hög) i 3 skift. Högst upp en gjuten platta Nedgrävning Urschaktat för trottoar. Makadam Nedgrävning Urschaktat för trottoar. Makadam Nedgrävning Urschaktat för trottoar. Makadam Kabelschakt Grovt grus Kabelschakt Grovt grus Kabelschakt Sand.

19

20 Rapporter från Arkeologikonsult 2014:2753