Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter.

Relevanta dokument
Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

EUs energi- och klimatpolitik till så påverkar den Sverige Maria Sunér Fleming Ansvarig Energi och Klimatpolitik

Nytt klimatmål Kf 7 dec 2015

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag

Synpunkter på Underlag till en svensk färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050, delrapport version 22 december

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden

Industrin och klimatet till Max Åhman, avd. miljö- och energisystem, LTH/LU

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Klimatrörelsens checklista för den klimatpolitiska handlingsplanen

Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

13/2018. Remiss av utredningen Att främja gröna obligationer SOU 2017:115

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Aktuell rapport från miljöchefen. Miljönämnden 7 december

56/2017. Yttrande över utredningen Från värdekedja till värdecykel så får Sverige en mer cirkulär ekonomi, SOU 2017:22

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Remiss av underlag inför beslut om riktlinjer för forskning och innovation på energiområdet för perioden , M2015/0464/Ee

Vill du utveckla framtidens sol, vind och elnät för en hållbar klimatomställning?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

Svenskt Näringslivs syn på den svenska energipolitiken. Maria Sunér Fleming

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Global och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag

Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: 55/2019. Remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande (SOU 2019:13)

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

154 REMISS: Delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om ett klimatpolitiskt ramverk inklusive långsiktigt klimatmål

Färdplan för Fossilfri Konkurrenskraft branscherna som möjliggörare

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Miljömålsberedningen (M 2010:04) förslag till klimatpolitiskt ramverk. Dir. 2014:165

Kraftsamling för framtidens energi SOU 2017:02

Energi- och klimatstrategi

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Energi- & klimatplan

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Utmaningar för det framtida elsystemet forskningsbehov och prioriteringar. Rémy Kolessar Avdelningschef

DELBETÄNKANDE FRÅN MILJÖMÅLSBEREDNINGEN MED FÖRSLAG OM EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDSSTRATEGI FÖR SVERIGE

framtider Energisystemet 2020

Länsstyrelsernas roll i klimat- och energiarbetet

Företagspolitik i en nordisk kontext

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden

Cirkulär ekonomi för ett konkurrenskraftigt och hållbart näringsliv i Sverige

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet

Rådets möte (energiministrarna) den 27 februari 2017

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Tillsammans kan vi få Europa att växa.

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

Kommittédirektiv. Klimatfärdplan 2050 strategi för hur visionen att Sverige år 2050 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser ska uppnås

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM126. Meddelande om en europeisk strategi för utsläppssnål rörlighet. Dokumentbeteckning.

EU-Forum Västra Götaland. Regional utvecklingsstrategi för Västra Götaland 2030 Tema: EU och vår omvärld

Från politik till finansiering inom energiområdet

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

Rapport från partienkät

Tillsammans för ett fossilfritt Sverige

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Kommittédirektiv. Utredning om styrmedel för att främja användning av biobränsle för flyget. Dir. 2018:10

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Politiska initiativ med bäring på bioekonomi KSLA 12 dec

Bilaga Fyra framtider. Metodbeskrivning

Remissvar. Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför. budgetpropositionen för 2016 SVENSKT NÄRINGSLIV. Finansdepartementet Vår referens/dnr:

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Dnr: M2019/00116/Kl

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige

Rådets möte (energiministrarna) den 19 december 2018

Motion 2017:37 av Tomas Eriksson m.fl. (MP) om att inrätta en regional klimat- och innovationsfond

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

Underlag till regeringens klimatpolitiska handlingsplan. Kortversion

MÅNGA MÖJLIGHETER RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Europa Anne Graf

Väsentlighetsanalys för E.ON. Norden

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

MÅNGA MÖJLIGHETER REGIONALT KLIMATMÅL RYMS I OMSTÄLLNINGEN

Miljö- och energidepartementets remiss av delbetänkande från Miljömålsberedningen med förslag om en klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Förslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Svensk Energis förslag till nytt energi- och klimatpaket bortom 2020

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Wihlborgs när är vi klimatneutrala? NMC,

Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030

TILLSTÅNDET I MILJÖN 2017

Dnr:2018/129. Säffle kommuns. Energi- & klimatplan. Med målsättningar till år Version Beslutad i kommunfullmäktige

Transkript:

Miljö- och energidepartementet Vår referens/dnr: Klimatenheten 9/2019 Ina Müller Engelbrektson Er referens/dnr: M2019/00116/K1 2019-02-20 Remissvar Meddelande från kommissionen: En ren jord åt alla en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi Svenskt Näringsliv har tagit del av ovanstående remiss och önskar framföra följande synpunkter. Sammanfattning: - Det är en positiv ansats att nu påbörja en diskussion om EU:s långsiktiga klimatarbete med syfte att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt och klimatneutralt EU. - Materialet är så omfattande att det är svårt att kommentera det i detalj. Löpande diskussion under processens gång behövs. - Svenskt Näringsliv stödjer ambitionen om ett konkurrenskraftigt och klimatneutralt EU till 2050. - Hur EU ska kunna bli en konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi till 2050 behöver diskuteras vidare. Men det kan redan nu konstateras att många insatser behövs, inte minst för att främja innovation, forskning och investeringar. - Det är viktigt att kommissionens förslag används som ett underlag för att diskutera vad som är möjligt, inte att peka ut rätt och fel lösningar. - Det är positivt att kommissionen pekar på att omställningen till en klimatneutral ekonomi måste gå hand i hand med konkurrenskraft, innovationskraft och tillväxt. - Svenskt Näringsliv uppmanar regeringen att snarast etablera en kontinuerlig och strukturerad dialog med näringslivet kring EU:s långsiktiga klimatambition. Inledning Svenskt Näringsliv välkomnar Europeiska kommissionens meddelande och anser att det är rätt prioritering att nu fokusera på EU:s långsiktiga klimatarbete. Under lång tid har mer kortsiktiga perspektiv varit i fokus i EU:s klimatpolitik, inte minst har mycket tid ägnats 2030- ramverket. Det är därför positivt att kommissionen med denna strategi gör en ansats till en bred diskussion om EU:s långsiktiga utveckling, som förhoppningsvis kan föra diskussionen Svenskt Näringsliv Confederation of Swedish Enterprise Postadress/Address: SE-114 82 Stockholm Besök/Visitors: Storgatan 19 Telefon/Phone: +46 (0)8 553 430 00 www.svensktnaringsliv.se Org. Nr: 802000-1858

2 (5) om klimatpolitiken framåt och fungera som en ram för framtida diskussioner om klimatpolitiken. Det framgår tydligt av den fördjupade analysen som hör till meddelandet att detta är ett gediget arbete som har engagerat stora delar av kommissionen. Att kommissionen tittat på alla delar av samhället är bra. Det är samtidigt svårt att överblicka kommissionens meddelande och underliggande analyser, då materialet är omfattande och detaljerat. Det är också svårt att bedöma de antaganden, modelleringar och beräkningar kring potentialer, kostnader, ekonomisk tillväxt och dylikt som kommissionen gör. Svenskt Näringsliv kan därför i nuläget inte uttala sig om detaljerna i kommissionens meddelande och underlag, till exempel de siffror som presenteras. Viktiga principiella frågor Svenskt Näringsliv stödjer en ambition om ett konkurrenskraftigt EU med netto-noll utsläpp 2050. Det är därför positivt att kommissionen förespråkar detta som sitt huvudalternativ. Styrkan med ett netto-noll-mål, utöver att det är i linje med vad IPCC pekar på krävs, är att det är flexibelt. Ambitionen är tydlig: EU ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser, samtidigt som det hålls öppet hur detta ska gå till. Det är därför viktigt att en ambition om netto-noll inte slås fast som ett detaljerat mål om andelen utsläppsminskning och andelen upptag av koldioxid, framförallt inte i ett tidigt skede. Styrkan med netto-noll ligger i flexibiliteten, vilket också gör att det finns förutsättningar att målet kan nås på ett kostnadseffektivt sätt. En ambition om klimatneutralitet till 2050 utmanande. Det kommer att kräva stora förändringar och insatser i samhällets alla delar. Möjligheter och kostnader kommer också att påverkas av utvecklingen i vår omvärld. EU-kommissionen pekar på att syftet med strategin inte är att föreslå ny politik, vilket är bra för att inte direkt fastna i detaljerade frågor om styrmedel m.m. Samtidigt måste det finnas en insikt om att omställningen mot ett konkurrenskraftigt och klimatneutralt EU kommer att kräva insatser från politiken för att vara möjligt. För näringslivet handlar det bland annat om att skapa förutsättningar för de stora investeringar och innovations- och forskningssatsningar som behövs. Tillsammans med de andra nordiska arbetsgivarorganisationerna presenterade Svenskt Näringsliv under hösten 2018 en gemensam position kring EU:s långsiktiga klimatpolitik 1. Huvudbudskapen var att: EU behöver en ambitiös och marknadsbaserad klimatpolitik som bidrar till att Parisavtalet kan uppfyllas Ambitionen bör vara ett konkurrenskraftigt EU med netto-noll utsläpp 2050 Näringslivets möjlighet att bidra till det globala klimatarbetet behöver främjas Detta är något som vi i de nordiska arbetsgivarorganisationerna kommer att fortsätta arbeta för tillsammans under diskussionerna om EU:s långsiktiga klimatstrategi. För Svenskt Näringsliv är det viktigt att klimatomställningen och konkurrenskraft går hand i hand. Att klimatomställningen måste ske på ett sätt som stärker både EU:s och medlemsländernas välstånd och konkurrenskraft är för oss en självklar utgångspunkt. Det är 1 Nordic position on EU s long-term climate policy https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/nordic-climatevisionpdf_724904.html/binary/nordic%20climate%20vision.pdf

3 (5) därför positivt att detta också betonas av kommissionen. En viktig framgångsfaktor är att resten av världen också går i samma riktning, varför EU behöver lägga stort fokus på global samverkan. För att långsiktigt kunna nå klimatneutralitet i EU måste alla länder och alla sektorer engageras. Det behövs ett tydligare helhetsgrepp kring klimatpolitiken i EU. Förhoppningsvis kan kommissionens meddelande bidra till detta. När diskussionerna på allvar tar fart mellan EU:s institutioner måste Sverige verka för en klimatpolitik där alla länder och sektorer förutsätts bidra. Teknikneutralitet bör vara ett ledord i klimatpolitiken. För att klara klimatutmaningen behöver vi använda alla lösningar som finns till hands. Det är därför centralt att politiken inte utesluter möjliga framtida lösningar, varken direkt eller indirekt. Detta gäller för såväl forskning, stödsystem och målsättningar som andra politiska beslut som väljer eller väljer bort klimatneutrala tekniker. Svenskt Näringsliv betraktar kommissionens meddelande som ett sätt att visa på möjliga vägar framåt. Därför är det viktigt att betrakta kommissionens strategi som grund för en diskussion om den utveckling vi vill se inom EU, och inte omvandlas till en begränsande agenda där syftet blir att peka ut rätt och fel lösningar. För Svenskt Näringsliv är företagsamhet, marknadsekonomi och innovationskraft centrala förutsättningar för en hållbar klimatomställning. Konkurrenskraftiga företag med förmåga att utveckla morgondagens klimatsmarta produkter, tjänster och lösningar är en motor i klimatomställningen. Välfungerande marknader där innovationer kan födas, utvecklas och spridas är centralt för att skapa en europeisk ekonomi som växer, samtidigt som utsläppen minskar. Svenskt Näringsliv anser därmed att det är positivt att vikten av konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt också lyfts som betydande aspekter av kommissionen. Detta är perspektiv som Sverige måste driva i kommande förhandlingar. Hela världen står inför klimatutmaningen tillsammans. För att den globala uppvärmningen ska kunna begränsas i linje med Parisavtalet måste utsläppen minska i alla delar av världen. EU måste fortsätta att vara en pådrivare i klimatarbetet på global nivå. Både genom att vara ett gott föredöme som visar att det går att kombinera minskade utsläpp med ett ökande välstånd, och genom att verka för att de samlade globala ambitionerna höjs över tid. Svenskt Näringsliv tror starkt på samarbete och handel mellan länder som medel för att främja en globalt hållbar utveckling i såväl klimatfrågan, som för hela Agenda 2030. EU behöver därför arbeta för en frihandelsfrämjande klimatpolitik, och undvika åtgärder som försvårar handel med klimatsmarta lösningar. Kommissionens strategiska prioriteringar Svenskt Näringsliv uppfattar det som att kommissionen presenterar scenarier där potentialen för olika lösningar dras ut så långt det går. Det är ett sätt att visa på bredden av tänkbara lösningar och skapar utrymme för diskussion. Men för Svenskt Näringsliv är det viktigt att påpeka på att det med största sannolikhet kommer att behövas en mix av olika lösningar och att det därför är viktigt med en politik som möjliggör utveckling av flera parallella tänkbara lösningar. Nedan följer kommentarer om några av de områden som kommissionen lyfter som viktiga strategiska områden.

4 (5) Cirkulär ekonomi Kommissionen lyfter in cirkulär ekonomi som ett viktigt strategiskt område i EU:s klimatarbete. Svenskt Näringsliv upplever att kommissionen i detta meddelande tar ett nytt grepp kring cirkulär ekonomi som en viktig del av klimatomställningen, och välkomnar detta grepp. Elektrifiering Svenskt Näringsliv ser elektrifiering som en viktig åtgärd i klimatomställningen. Flera rapporter pekar på ett kraftigt ökat elbehov i så väl Sverige 2 som i hela EU 3 till följd av klimatomställningen. Elsystemet är därmed en viktig möjliggörare. För att möta en ökande efterfrågan på el behövs goda ramvillkor för klimatneutral elproduktion i EU. Utvecklingen av elsystemet måste samtidigt ske på ett kostnadseffektivt sätt, så att totalkostnaden för elanvändaren blir konkurrenskraftig. Om elsystemet inte kan möta en ökande efterfrågan på el kan detta försvåra klimatomställningen. För att elektrifiering ska vara en klimatåtgärd måste elproduktionen vara klimatneutral. Därför är det viktigt att inte utesluta några klimatneutrala kraftslag. Det är lovande att kommissionen pekar på kärnkraften som en viktig framtida del av elsystemet vid sidan av det förnybara. Det talar för att kommissionen har en öppenhet för olika klimatneutrala kraftslag, och inte bara förnybart, vilket i andra sammanhang tenderar att vara kommissionens fokus. Bioekonomi Många branscher i det svenska näringslivet pekar på ett ökat behov av biomassa. Biomassa efterfrågas både som råvara och energi. Det är därför glädjande att kommissionen tydligt tar ställning för hållbar biomassa som en viktig möjliggörare för klimatomställningen. Inte minst med tanke på hur diskussionerna kring biomassa och bioenergi tidigare gått i EU. Detta är något som den svenska regeringen behöver bevaka i diskussionerna i rådet. Särskilt viktigt är att motverka politiska åtgärder som begränsar användningen av hållbar biomassa. Det är viktigt att Sverige arbetar för att marknaden för biomassa och bioenergi inte ska styras alltför starkt politiskt. Det viktiga är att biomassan som används för olika ändamål är hållbar, inte var den kommer ifrån eller hur den används. CCS CCS är en viktig teknik för en del branscher, inte minst de industriverksamheter som har svåråtgärdade processutsläpp. Det är därför bra att CCS lyfts som ett viktigt strategiskt område. EU behöver verka för att undanröja hinder som idag begränsar möjligheterna till en effektiv utveckling av CCS, inte minst vad gäller möjligheten för länder att samarbeta kring tekniken. Processen framåt Det är viktigt för hela det svenska näringslivet att EU:s långsiktiga klimatstrategi landar rätt. Därför vill Svenskt Näringsliv uppmana regeringen till att redan i ett tidigt skede etablera en strukturerad dialog med näringslivet, så att vi tillsammans kan arbeta för en långsiktig 2 Klimatneutral konkurrenskraft kvantifiering av åtgärder i klimatfärdplaner, Sweco, 2019 https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/klimatneutral-konkurrenskraftkvantifiering-av-atgarder-iklimatf_729540.html/binary/klimatneutral%20konkurrenskraft%20- %20kvantifiering%20av%20%C3%A5tg%C3%A4rder%20i%20klimatf%C3%A4rdplaner.pdf 3 Decarbonisation pathways, Eurlectric, 2018 https://cdn.eurelectric.org/media/3457/decarbonisation-pathways-h-5a25d8d1.pdf

5 (5) klimatambition som stärker Sveriges och EU:s konkurrenskraft och välstånd. Vi vill också uppmana regeringen att arbeta brett med strategin och inte bara betrakta den som en ren klimatfråga. Maria Sunér Fleming Avdelningschef Hållbarhet och Infrastruktur Linda Flink Expert energi och klimat 070 363 48 52 linda.flink@svensktnaringsliv.se