Utjämning av elnätstariffer

EI R2012:05 Utjämning av elnätstariffer Konsekvenser för kunder i glesbygd och i tätort

Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen EI R2012:05 Författare: Pia Nurmi, Johan Carlsson, Dennis Jonsson, Sanela Cehic och Jens Lundgren Copyright: Energimarknadsinspektionen Rapporten är tillgänglig på www.ei.se Tryckt av CM Gruppen, Bromma, Sverige 2012

Förord År 2002 beslutade riksdagen att anta en ny bestämmelse i ellagen som innebar att ett nätföretag med flera närbelägna redovisningsenheter måste samredovisa dessa. Konsekvenserna av denna bestämmelse är att en tariffutjämning måste ske och nätföretaget måste tillämpa samma tariffer i det samredovisade området. Ett tydligt politiskt syfte med bestämmelsen var att utjämna tarifferna mellan glesbygd, där elnätet är dyrare att driva, och tätort där kostnaderna för drift i de flesta fall är lägre. Regeringen beslutade den 16 juni 2011 att ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att göra en utvärdering av effekterna av riksdagens beslut att utjämna elnätstarifferna mellan tätort och glesbygd. I denna rapport visar Energimarknadsinspektionen hur olika typkunder påverkats av tariffutjämningen beroende på om de bor i glesbygd eller i tätort. Energimarknadsinspektionen lämnar också förslag på hur regelverket kan förbättras för att mildra effekterna när en utjämning leder till kännbara tariffhöjningar för kunderna. Eskilstuna, april 2012 Yvonne Fredriksson Generaldirektör Johan Carlsson Projektledare

Innehåll 1 Inledning... 6 1.1 Uppdraget... 6 1.2 Avgränsning... 6 1.3 Projektorganisation... 7 2 Bakgrund och beskrivning av regelverket för samredovisning... 8 2.1 Allmän beskrivning av begreppen och sambanden mellan koncession, redovisningsområde och elnätsföretag... 8 2.2 Tidigare förutsättningar för samredovisning... 9 2.3 Nuvarande förutsättningar för samredovisning... 9 2.3.1 Obligatorisk samredovisning... 9 2.3.2 Geografisk närhet... 9 2.3.3 Ej olämpliga enheter... 10 2.3.4 Förutsättningar för beslut... 10 2.3.5 Utjämning inom fem år... 10 3 Analys av effekterna av kravet på samredovisning... 11 3.1 Redovisningsenheternas utveckling sedan 2002... 12 3.2 Effekterna av samredovisning... 13 3.2.1 Metod... 13 3.2.2 E.ON Elnät Sverige AB... 14 3.2.3 Fortum Distribution AB... 20 3.2.4 Vattenfall Eldistribution AB... 33 3.2.5 Sammanfattning E.ON, Fortum och Vattenfall... 37 3.3 En beskrivning av samhällsekonomiska effekter av tariffutjämning mellan glesbygd och tätort... 39 4 Sammanfattande analys, slutsatser och förslag... 41 4.1 Utjämningssystemet har inneburit en större höjning av tarifferna för tätortskunder i förhållande till tariffsänkningarna i glesbygden... 41 4.2 Regelverket behöver ändras för att lindra effekterna för kunderna och för fortsatt tariffutjämning... 42 4.2.1 Period för harmonisering av tariffer bör förlängas... 42 4.2.2 EI:s skyldighet att fatta beslut bör ändras för att minska den administrativa bördan... 42 4.2.3 Om fortsatt utjämning av elnättarifferna är önskvärd behöver ytterligare förändringar övervägas... 43 5 Författningsförslag... 44 5.1 Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)... 44 5.1.1 Författningskommentarer... 45 5.2 Konsekvensanalys... 45 5.2.1 Elanvändare... 45 5.2.2 Nätföretag... 45 5.2.3 Energimarknadsinspektionen... 46

Bilaga 1 Redovisningsenheternas tariffutveckling åren 2003-2012... i E.ON Elnät Sverige AB... i Fortum Distribution AB... vi Vattenfall Eldistribution AB... xi Bilaga 2 Karta över E.ON, Fortum och Vattenfalls samredovisningar åren 2003-2012... xvi

1 Inledning Riksdagen beslutade den 21 mars 2002 om en ny bestämmelse om obligatorisk samredovisning av koncessionsområden som ligger geografiskt nära varandra och som utgör en lämplig enhet. Bestämmelsen innebär att i princip alla koncessionsområden med samma nätkoncessionshavare som ligger geografiskt nära varandra ska samredovisas som en redovisningsenhet, i stället för att koncessionsområdena ska redovisas var för sig. Bakgrunden till beslutet var att riksdagen önskade främja en utjämning av elnätstarifferna mellan landsbygd och tätort. Detta innebär att en utjämning skulle ske mellan elanvändare som bor perifert inom området, där överföringskostnaderna är högre, och elanvändare som bor centralt inom området, där överföringskostnaden är lägre. 1.1 Uppdraget Regeringen beslutade den 16 juni 2011 att ge följande uppdrag till Energimarknadsinspektionen. Regeringen uppdrar åt Energimarknadsinspektionen att utreda och utvärdera effekterna av riksdagens tidigare beslut att utjämna elnätstarifferna mellan glesbygd och tätort genom införandet av bestämmelsen att elnätsföretagen ska samredovisa koncessionsområden. Utvärderingen ska innefatta en analys av både de samlade effekterna i landet och i olika delar av landet som en följd av beslutet. 1.2 Avgränsning Ett beslut om samredovisning innebär att nätkoncessionshavaren successivt ska justera sina nättariffer inom högst fem år och att en enhetlig nättariff därefter ska tillämpas inom det samredovisade området. Detta medför således att det inte är möjligt att fullt ut analysera effekterna av de samredovisningsbeslut som är fattade på senare tid och inte är fullt genomförda eftersom tarifferna i de fallen ännu inte har harmoniserats. Analysen avgränsas därför till att omfatta de samredovisningsbeslut som är beslutade med stöd av 3 kap. 3 ellagen (1997:857) efter den 1 januari 2003 då regeln om samredovisning trädde ikraft samt är helt genomförda. För att kunna genomföra en analys av de samlade effekterna har det varit nödvändigt för EI att samla in ytterligare material från elnätsföretagen. Med anledning av den mycket stora omfattningen av dessa data har analysen av effekten för olika kundgrupper avgränsats till E.ON, Fortum och Vattenfalls kunder. Dessa elnätsföretag har en stor andel av landets områdeskoncessioner och är de nätföretag som i störst utsträckning har berörts av regelverket och därmed har genomfört tariffutjämningar. 6

1.3 Projektorganisation Projektledare har varit Pia Nurmi och Johan Carlsson. Utöver detta har även Sanela Cehic, Dennis Jonsson och Jens Lundgren deltagit i arbetet. Genom en referensgrupp har branschföreträdare och berörda intresseorganisationer getts möjlighet att följa arbetet och lämna synpunkter. Referensgruppen har haft följande sammansättning: E.ON Elnät Sverige AB, Rune Nilsson Fastighetsägarna, Per Forsling Fortum Distribution AB, Leif Boström Lantbrukarnas Riksförbund, Björn Galant SABO, Per Holm Svensk Energi, Anders Pettersson Vattenfall Eldistribution AB, Bo Olsson Villaägarna, Jakob Eliasson 7

2 Bakgrund och beskrivning av regelverket för samredovisning Diskussionen kring utjämning av nättariffer mellan glesbygd och tätort pågick redan före elmarknaden omreglerades 1996. Orsaken till diskussionen var en politisk vilja att elanvändare i glesbygd ska ha tillgång till el på rimliga villkor. I ett förslag till riksdagen om ny lagstiftning på elområdet 1 angavs också att det skulle vara en särskild uppgift för nätmyndigheten att se till att en omreglering av elmarknaden inte skulle leda till försämrade villkor vad gäller överföring av el för kunder i glesbygd. Bakgrunden till den politiska inriktningen var vetskapen att kostnaderna per kund är högre i glesbygdsnät 2 och att tarifferna där riskerade att öka om inte särskilda åtgärder skulle vidtas. En åtgärd för att säkerställa glesbygdskundernas kostnader för överföring av el inte blev orimligt höga var att införa regler som innebar att överföringskostnaderna för el utjämnas mellan tätorts- och glesbygdskunder. Initialt diskuterades ett system där hopslagning av koncessionsområden skulle ske och därmed en utjämning av nättarifferna. Genom elnätsutredningen 3 och påföljande proposition 4 föreslogs istället en skyldighet att samredovisa koncessionsområden som ligger geografiskt nära varandra. Sammantaget kan det sägas att samredovisning är ett politiskt verktyg för att värna om elanvändare i glesbygd och se till att de har tillgång till el på rimliga villkor. 2.1 Allmän beskrivning av begreppen och sambanden mellan koncession, redovisningsområde och elnätsföretag Elnätsföretag bedriver nätverksamhet, vilket innebär att företaget äger elnätet och ansvarar för distributionen av el. Enligt ellagen 5 krävs tillstånd (nätkoncession) för att bygga eller använda starkströmsledningar. Det är Energimarknadsinspektionen som prövar och meddelar tillstånd för lokal-, regional- och stamnät. Det finns två typer av nätkoncessioner. Nätkoncession för linje avser en ledning med en i huvudsak bestämd sträckning. Nätkoncession för område avser en rätt för innehavaren att inom ett angivet område bygga och använda ledningar upp till en viss elektrisk spänning. En nätkoncession för område får bara meddelas om området utgör en för nätverksamheten lämplig enhet enligt 2 kap. 9 ellagen. Med 1 Prop. 1993/94:162 s. 63 2 Prop. 1994/95:222, s. 50 Ett koncessionsområdes sammansättning av tätort- och glesbygdskunder kan ha stor betydelse för tariffens nivå. Även i Elnätsutredningen (SOU 2000:90) kunde man konstatera att tariffnivån för kunder i glesbygd generellt sett är högre än i tätort 3 SOU 2000:90 4 Prop. 2001/02:56 5 2 kap. 1 ellagen (1997:857) 8

detta menas att området ska vara tillräckligt stort för att medge en utjämning mellan kunder som medför såväl höga som låga överföringskostnader. 6 En nätkoncession för område får inte meddelas för ett område som helt eller delvis sammanfaller med ett annat koncessionsområde. Ett elnätsföretag kan ha en eller flera redovisningsenheter. Varje redovisningsenhet består i sin tur av en eller flera områdes- eller linjekoncessioner. Som ovan beskrivits följer det av 3 kap. 3 ellagen att EI ska besluta att en nätkoncessionshavares samtliga områden som ligger geografiskt nära varandra ska redovisas samlat, om inte områdena sammantagna utgör en för nätverksamhet olämplig enhet. De närmare förutsättningarna för ett sådant beslut följer nedan. I Sverige finns det fyra regionnätsföretag med totalt fem redovisningsenheter och 163 lokalnätsföretag med totalt 168 redovisningsenheter. Antalet redovisningsenheter har under åren minskat, framför allt när det gäller de tre stora elnätsföretagen, E.ON Elnät Sverige AB, Fortum Distribution AB och Vattenfall Eldistribution AB. 2.2 Tidigare förutsättningar för samredovisning Innan dagens system för samredovisning av nätverksamhet infördes hade nätföretaget möjlighet att ansöka om att få samredovisa två eller flera av dess områden. Villkoren för att få samredovisa var att de berörda områdena låg geografiskt nära varandra och att de sammantaget utgjorde en för nätverksamhet lämplig enhet (jfr 2 kap. 9 ellagen). Regeringen ansåg dock inte att systemet med frivillig ansökan ledde till den grad av utjämning som ansågs önskvärd och beslutade att införa dagens system med obligatorisk samredovisning. 2.3 Nuvarande förutsättningar för samredovisning 2.3.1 Obligatorisk samredovisning Den tidigare möjligheten att redovisa flera områden tillsammans är sedan 2003 ersatt med en skyldighet att samredovisa flera områden om förutsättningarna nedan är uppfyllda. Skyldigheten gäller dock bara enskilda företag, inte koncerner eller företagsgrupper. Utformningen av bolagsstrukturen inom en koncern som bedriver elnätverksamhet är således avgörande för om de omfattas av kravet på samredovisning eller ej. 2.3.2 Geografisk närhet För att omfattas av kravet på samredovisning krävs att redovisningsenheterna ligger geografiskt nära varandra. Kravet på geografisk närhet innebär dock inte att de olika koncessionsområdena måste gränsa direkt till varandra. Enligt förarbetena till bestämmelsen ska det inte finnas möjlighet till en gemensam redovisning för alla områden som en koncessionshavare har om dessa ligger i helt skilda delar av landet och som skulle leda till en total tariffutjämning. 7 Av förarbetena framgår inte närmare vilka avväganden som bör ligga till grund för en bedömning av vad som utgör geografisk närhet utan detta har fått avgöras i praxis. 6 Prop. 1996/97 :136 s. 124 7 Prop. 1994/95:222 s. 89, prop. 1996/97:136 s. 138 9

2.3.3 Ej olämpliga enheter Den tidigare bestämmelsen stadgade att samredovisning fick ske om områdena utgjorde en för nätverksamhet lämplig enhet. Bestämmelsen ändrades och av den nuvarande bestämmelsen framgår istället att enheter som inte är olämpliga får samredovisas. I förarbetena till bestämmelsen utvecklas vad begreppet olämplig enhet innebär. En olämplig enhet utgörs av områden där det finns en olämplig balans mellan olika typer av kunder eller där det finns en olämplig blandning mellan glesbygd och tätort, vilket kan leda till mycket drastiska tariffhöjningar i ett eller flera av de berörda områdena. 8 2.3.4 Förutsättningar för beslut Energimarknadsinspektionen är skyldig att fatta beslut om samredovisning när det föreligger ett lagakraftvunnet beslut i vissa typer av ärenden i ellagen. Dessa är meddelande av en nätkoncession enligt 2 kap. 1, ändring av gränserna för en nätkoncession för område enligt 2 kap. 12, förlängning av giltighetstiden för en nätkoncession enligt 2 kap. 14, tillstånd till överlåtelse av en nätkoncession enligt 2 kap. 16 eller återkallelse av en nätkoncession enligt 2 kap. 18. Sådant beslut kan också fattas när i övrigt ändrade förhållanden föranleder det. 2.3.5 Utjämning inom fem år En konsekvens av att samredovisa flera områden är skyldigheten till utjämning av tarifferna. Av bestämmelsen följer att en enhetlig nättariff ska tillämpas i de områden som samredovisas. Om denna utjämning införs på en gång kan det medföra att vissa kunder får kännbara tariffhöjningar och för att mildra sådana effekter har det införts en möjlighet att successivt genomföra en harmonisering av tarifferna inom en tid av maximalt fem år. Nätmyndigheten bestämmer vilken tid som ska gälla i varje samredovisningsbeslut. 8 Prop 2001/02:56 s. 58 10

3 Analys av effekterna av kravet på samredovisning Det finns flera orsaker till att kundernas avgifter ändras i samband med att elnätsföretagen utjämnar tarifferna. Företagen ska harmonisera tarifferna inom högst fem år för de områden som ska samredovisas för att ingå i ett nytt gemensamt tariffområde. I samband med sammanslagningen behöver även områdenas tariffstrukturer ses över. Ofta skiljer sig avgiftsvillkoren och utbudet av tariffer mellan områdena. En omfördelning av dessa behöver därför ske för att skapa ett enhetligt tariffutbud med gemensamma villkor för att kunna uppfylla ellagens krav på icke-diskriminerande tariffer. Dessa förändringar genomförs ofta årligen. Utjämningen av avgifterna uppnås genom att kunderna som bor på landsbygden med högre avgifter får dessa sänkta medan tarifferna för kunder i tätort som har lägre tariffer höjs. Utöver dessa omstruktureringar sker även generella ar som påverkar samtliga kunders avgifter. Detta gör det svårt för en elanvändare att själv utvärdera effekterna av samredovisningen över en femårsperiod. Enligt ellagen ska geografiskt närliggande områden inom samma elnätsföretag ha lika avgiftsvillkor, det vill säga att hela området ska ha en prislista. Avgifterna ska bland annat täcka kostnader för drift, underhåll och investeringar i elnätet. I allmänhet är kostnaderna för att överföra el högre på landsbygden än i tätorter. Stora skillnader kan därför förekomma mellan nätavgifter för samma kundkategori beroende på var i landet kunden bor. Kostnadsskillnaderna gör att skillnaderna i avgiftsnivå mellan områden med hög respektive låg kundtäthet kan bli betydande. Oavsett om kunden bor i en stad eller på landsbygden där det generellt är dyrare att distribuera el, ska avgifterna efter en utjämning vara samma för samtliga kunder inom en kundkategori. I praktiken innebär det vanligvis att kunder i städer är med och betalar de högre kostnader som landsbygdsnäten genererar. När områden slås samman och utjämning av nättariffer sker påverkas kunderna olika, vissa får en sänkning av avgifterna medan andra får en höjning. För elnätsföretagen innebär utjämningen dock ingen förändring av intäkter då endast en omfördelning av nättarifferna sker. Däremot kan elnätsföretagen minska sina kostnader vid effektiviseringar som är relaterade till utjämningen, exempelvis så minskar den administrativa bördan för företaget. I samband med inspektionens beslut om samredovisning sker ingen skälighetsbedömning av avgifterna. Istället sker en skälighetsbedömning av redovisningsenheternas intäkter i samband med regleringen av företagens nätavgifter. Från och med den 1 januari 2012 sker detta genom en så kallad förhandsreglering vilket innebär att inspektionen i förväg fastställer vilka intäkter elnätsföretagen får ha för en tidsperiod på fyra år. Bedömningen avser dock företagets samlade intäkter och inte avgifterna för enskilda kunder. 11

3.1 Redovisningsenheternas utveckling sedan 2002 I slutet av 2002 innan bestämmelsen om obligatorisk samredovisning trädde ikraft fanns det 246 redovisningsenheter för lokalnäten i landet. Dessa har efter sammanslagningar minskat i antal till 168 stycken i början av 2012. Under perioden har redovisningsenheterna totalt minskat med 78 stycken. E.ON, Vattenfall och Fortum som närmare beskrivs nedan har minskat sina redovisningsenheter med totalt 57 stycken. Av figur 1 nedan framgår var E.ON Fortum och Vattenfalls redovisningsområden är belägna. Nämnda företag har sammanlagt genomfört elva samredovisningar. En karta över dessa samredovisningar framgår av bilaga 2. Figur1 E.ON, Fortum och Vattenfalls redovisningsområden KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 12

3.2 Effekterna av samredovisning För att utvärdera de samlade effekterna i landet som en följd av kravet på samredovisning har EI begärt in uppgifter från E.ON, Vattenfall och Fortum om hur samredovisningsbesluten påverkat olika typkunder. 3.2.1 Metod Uppgifterna som företagen lämnat beskriver deras nättariffer före utjämningsperioden, nättariffer efter utjämningsperioden och andelen av förändringen som orsakats av tariffutjämningen. en består dels av utjämning mellan de sammanslagna områdena och dels av de eventuella behov av strukturförändring som uppkommit när tarifferna i olika nätområden blir enhetliga. I beräkningarna redovisas den totala tariffutjämningen. Det insamlade materialet visar utvecklingen för fem typkunder under perioden 2003-2012. EI har valt att studera typkunder i nätområden istället för att studera nätområden som helhet för att se effekten för specifika kunder i olika områden och kunna jämföra dessa mellan de utvalda nätföretagen. De fem typkunder som används i beräkningarna är: 1. Lägenhet 16A, 2 000 kwh år 2. Villa 16A, 5 000 kwh år 3. Villa 20A, 20 000 kwh år 4. 125A, 125 000 kwh år 5. 160A, 350 000 kwh år När utjämningen har beräknats har utjämningsperioden avrundats till hela år. Denna förenkling är gjord med anledning av att tidpunkten för tariffutjämningen kan variera över tid och att tariffutjämningen oftast sker vid enstaka tillfällen och inte kontinuerligt över året. På så vis minimeras betydelsen av när på året utjämningen skett. Vid beräkning av den årliga tariffutjämningen har ingen hänsyn tagits till att utjämningen kan vara ojämnt fördelad över hela utjämningsperioden. För att kunna sammanställa insamlat material och samtidigt kunna utreda effekterna av tariffutjämningen mellan glesbygd och tätort har materialet aggregerats och kategoriserats. Kategoriseringen har baserats på nätområdenas kundtäthet. Kategoriseringen är hämtad från SOU 2000:90 Elnätsföretag - Regler och Tillsyn, som gjorts delvis för att titta på behovet av att främja en utjämning av nättariffer mellan kunder i tätort och glesbygd. Nätområdena delas in i tätort, blandad, landsbygd och glesbygd. Med tätort avses områden där ledningslängden per kund uppgår till högst 60 m. Vid blandad är ledningslängden i intervallet 60 90 m, vid landsbygd 90 125 och i glesbygden överstiger ledningslängden per kund 125 m. En sådan kategorisering visar endast den gensomsnittliga kunden i området, vilket innebär att kundtätheten kan variera över området. Med anledning av att antalet kunder varierar i företagens nätområden har materialet viktats mot antalet kunder per område och per typkund. För att möjliggöra kvantifiering av antalet kunder per typkund har säkringsstorlek och 13

tariffslag använts. Konsekvensen av viktningen blir att utjämning som skett i områden med stora kundgrupper får en större påverkan på resultatet. Nedan följer en redovisning av hur tariffutjämningen har påverkat de olika typkunderna. En mer detaljerad redogörelse över hur de enstaka områdena har påverkats återfinns i bilaga 1. 3.2.2 E.ON Elnät Sverige AB E.ON Elnät Sverige AB har sammanlagt genomfört tre samredovisningar sedan 2003. Den första samredovisningen genomfördes mellan nätområden i södra Sverige och medförde en tariffutjämning som pågick mellan åren 2004 och 2007. Den andra samredovisningen genomfördes mellan nätområden i norra Sverige som medförde en tariffutjämning som pågick åren 2006 2008. Den tredje samredovisning genomfördes i nätområden i södra Sverige och medförde en tariffutjämning som pågick åren 2007-2011. E.ON Syd 2004-2007 Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt 16 nätområden som alla var belägna i södra och mellersta Sverige. Samredovisningen skedde mellan två tätortsområden, fyra områden med blandad, två landsbygdsområden och åtta glesbygdsområden. en pågick under perioden 2004-2007. Konsekvensen av samredovisningen har varit att de kundtäta områdena fått en relativt kraftigt höjd tariff medan de glesbyggda områdena fått en relativt liten sänkt tariff. Det är framförallt lägenhetskunder i kundtäta områden som fått den största tariffhöjningen med en total höjning på 47,5 procent där 40,7 procent varit beroende av tariffutjämningen. Kunder i glesbygdsområden har fått de största tariffsänkningarna där villakunder med 16 A säkring, med 5 000 kwh förbrukning i glesbygdsområden fått en minskning av tarifferna med 9,1 procent, vilket motsvarar en årlig minskning med cirka 2,4 procent. En mer detaljerad redovisning av E.ON:s tariffutjämning i området syd åren 2004-2007 finns i tabell 1. 14

Tabell 1 E.ON, Syd 2004-2007 Övrig Övrig Total Total Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Tätort 40,7% 8,9% 6,8% 1,7% 47,5% 10,2% 38,0% 8,4% 6,7% 1,6% 44,7% 9,7% Landsbygd 1,8% 0,4% 4,9% 1,2% 6,7% 1,6% Glesbygd -2,9% -0,7% 4,7% 1,2% 1,8% 0,5% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort 27,5% 6,3% 7,2% 1,8% 34,7% 7,7% 1,5% 0,4% 5,7% 1,4% 7,2% 1,8% Landsbygd -5,4% -1,4% 5,3% 1,3% 0,0% 0,0% Glesbygd -9,1% -2,4% 5,1% 1,3% -4,0% -1,0% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort 26,8% 6,1% 10,9% 2,6% 37,7% 8,3% 11,4% 2,7% 9,6% 2,3% 21,0% 4,9% Landsbygd -1,3% -0,3% 8,5% 2,1% 7,2% 1,8% Glesbygd -2,8% -0,7% 8,4% 2,0% 5,5% 1,4% 125A, 125 000 kwh/år Tätort 2,5% 0,6% 8,1% 2,0% 10,6% 2,5% 2,2% 0,5% 8,1% 2,0% 10,3% 2,5% Landsbygd -4,8% -1,2% 7,5% 1,8% 2,7% 0,7% Glesbygd -13,7% -3,6% 6,8% 1,7% -6,8% -1,8% 160A, 350 000 kwh/år Tätort 18,8% 4,4% 13,4% 3,2% 32,2% 7,2% 37,3% 8,2% 15,5% 3,7% 52,8% 11,2% Landsbygd -4,2% -1,1% 10,8% 2,6% 6,6% 1,6% Glesbygd -6,8% -1,7% 10,5% 2,5% 3,7% 0,9% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 15

E.ON, Norr 2006-2008 Vid samredovisningen skedde en sammanslagning mellan två glesbygdsområden som båda var belägna i norra Sverige. en pågick under perioden 2006-2008. Eftersom samredovisningen skedde mellan två nätområden som båda klassas som glesbygdsområden visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Samredovisningen har bidragit till både tariffhöjningar och tariffsänkningar. Lägenhetskunder med en förbrukning på 2 000 kwh har exempelvis fått en ökning på 19,6 procent där 9,2 procent varit beroende av utjämningen. Villakunder med 16 A säkring, med en förbrukning på 5 000 kwh har på grund av utjämningen fått en tariffsänkning med 7,3 procent. En mer detaljerad redovisning av E.ON:s tariffutjämning i området norr åren 2006-2008 finns i tabell 2. 16

Tabell 2 E.ON, Norr 2006-2008 Övrig Övrig Total Total Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 9,2% 3,0% 10,3% 3,3% 19,6% 6,1% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -7,3% -2,5% 7,0% 2,3% -0,4% -0,1% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,3% 0,7% 9,4% 3,0% 11,6% 3,7% 125A, 125 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,6% 0,9% 9,3% 3,0% 11,9% 3,8% 160A, 350 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,7% 0,9% 12,5% 4,0% 15,3% 4,9% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 17

E.ON, Syd 2007-2011 Vid den tredje samredovisningen skedde en sammanslagning mellan tre nätområden: ett tätortsområde, ett landsbygdsområde och ett glesbygdsområde. Landsbygdsområdet är E.ON:s område i södra Sverige som tariffutjämnades under åren 2004-2007, se beskrivning ovan. Alla nätområden var belägna i södra och mellersta Sverige. en pågick under perioden 2007-2011. Konsekvensen av samredovisningen har varit att de kundtäta områdena fått kraftigt ökade tariffer medan de mer glest befolkade områdena fått relativt små minskningar. Det är framförallt lägenhetskunder i kundtäta områden som fått den största tariffhöjningen med en total höjning på 123,3 procent där 79,8 procent varit beroende av tariffutjämningen. Även i glesbygdsområdena har vissa typkunder fått höjda tariffer. Exempelvis har kunder med villa 20 A med en förbrukning på 20 000 kwh/år fått en tariffhöjning med 67 procent varav 33,9 procent varit beroende av tariffutjämningen. En mer detaljerad redovisning av E.ON:s tariffutjämning i området syd åren 2007-2011 finns i tabell 3. 18

Tabell 3 E.ON, Syd 2007-2011 Övrig Övrig Total Total Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Tätort 79,8% 12,5% 43,5% 7,5% 123,3% 17,4% Landsbygd -6,9% -1,4% 27,5% 5,0% 20,6% 3,8% Glesbygd 4,8% 0,9% 23,7% 4,4% 28,5% 5,1% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort 47,7% 8,1% 42,7% 7,4% 90,4% 13,7% Landsbygd 3,7% 0,7% 32,5% 5,8% 36,2% 6,4% Glesbygd 7,1% 1,4% 28,1% 5,1% 35,1% 6,2% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort 49,4% 8,4% 33,3% 5,9% 82,7% 12,8% Landsbygd -1,3% -0,3% 25,8% 4,7% 24,5% 4,5% Glesbygd 33,9% 6,0% 33,2% 5,9% 67,0% 10,8% 125A, 125 000 kwh/år Tätort 47,6% 8,1% 45,9% 7,8% 93,5% 14,1% Landsbygd -1,9% -0,4% 36,0% 6,3% 34,0% 6,0% Glesbygd 32,1% 5,7% 43,7% 7,5% 75,9% 12,0% 160A, 350 000 kwh/år Tätort 27,4% 5,0% 33,8% 6,0% 61,2% 10,0% Landsbygd -1,1% -0,2% 30,3% 5,4% 29,2% 5,3% Glesbygd 32,1% 5,7% 37,6% 6,6% 69,7% 11,2% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 19

E.ON, en sammanställning av den totala utjämningen En sammanställning över de tariffutjämningar som skett åren 2004-2007 visar att kundtäta områden på grund av utjämningen fått en tariffhöjning. Kunder som befinner sig i glesare områden har generellt fått en tariffsänkning som orsakats av utjämningen. Som tabell 4 visar så har dock ökningen procentuellt varit större i kundtäta områden än vad minskningen i mindre kundtäta områden varit. Tabell 4 E.ON, total utjämning 2003-2012 Lägenhet 16A, 2 000 kwh år Villa 16A, 5 000 kwh år Villa 20A, 125A, 125 000 160A, 350 000 20 000 kwh år kwh år kwh år Tätort 42,1% 28,0% 27,9% 3,8% 19,0% 38,0% 1,5% 11,4% 2,2% 37,3% Landsbygd -6,8% 3,1% -1,3% -2,0% -1,2% Glesbygd 0,0% -8,6% -0,7% -7,5% -2,8% ÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 3.2.3 Fortum Distribution AB Fortum Distribution AB har sammanlagt genomfört sex samredovisningar sedan 2003. Den första samredovisningen genomfördes mellan nätområden i västra Svealand och medförde en tariffutjämning som pågick åren 2003 2006. Den andra samredovisningen genomfördes mellan nätområden belägna vid västkusten och medförde en tariffutjämning som pågick åren 2003 2006. Den tredje samredovisningen genomfördes mellan nätområden i södra Norrland och medförde en tariffutjämning som pågick åren 2003-2007. Den fjärde samredovisningen genomfördes mellan nätområden i Stockholmsregionen och medförde en tariffutjämning som pågick åren 2008 2012. Den femte samredovisningen genomfördes mellan nätområden i västra Svealand och medförde en tariffutjämning som pågick åren 2008 2012. Den sjätte samredovisningen genomfördes mellan nätområden i södra Norrland och medförde en tariffutjämning som pågick åren 2009 2012. 20

Fortum, Västra Svealand 2003-2006 Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt fyra nätområden som alla var belägna i västra Svealand. Samredovisningen skedde uteslutande mellan glesbygdsområden. en pågick under perioden 2003-2006. Eftersom samredovisningen skedde mellan fyra nätområden som alla klassas som glesbygdsområde visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Lägenhetskunder med en förbrukning på 2 000 kwh har exempelvis fått en minskning på 9,8 procent beroende på utjämningen, vilket motsvarar en årlig minskning på 3,4 procent. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området västra Svealand åren 2003-2006 finns i tabell 5. 21

Tabell 5 Fortum, Västra Svealand 2003-2006 Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Tätort Landsbygd Övrig Övrig Total Total Glesbygd -9,8% -3,4% 11,0% 3,5% 1,2% 0,4% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,5% 0,8% 11,0% 3,5% 13,5% 4,3% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -2,2% -0,7% 11,0% 3,5% 8,8% 2,9% 125A, 125 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -4,9% -1,6% 11,0% 3,5% 6,1% 2,0% 160A, 350 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -2,9% -1,0% 11,0% 3,5% 8,1% 2,6% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 22

Fortum, Västkusten 2003-2006 Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt fem nätområden som alla var belägna på västkusten. Samredovisningen skedde mellan tre glesbygdsområden och två landsbygdsområden. en pågick under perioden 2003-2006. Konsekvensen av tariffutjämningen har varit att de mer kundtäta områdena har fått ökade tariffer medan de mer glesbefolkade områdena har fått minskade tariffer. Det är framförallt kunder med 125 A säkring, med en förbrukning på 125 000 kwh i de mer kundtäta områdena som fått den största tariffhöjningen. Höjningen har totalt blivit 22,1 procent där 11,4 procent varit beroende av prisutjämningen. Glesbygdsområdena har fått de största tariffsänkningarna. Lägenhetskunder med en förbrukning på 2 000 kwh har i glesbygdsområden på grund av tariffutjämningen fått en minskning av tarifferna med 17,7 procent vilket motsvarar en årlig minskning med cirka 6,3 procent. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området västkusten åren 2003-2006 finns i tabell 6. 23

Tabell 6 Fortum, Västkusten 2003-2006 Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Tätort Övrig Övrig Total Total Landsbygd 4,7% 1,5% 10,7% 3,4% 15,4% 4,9% Glesbygd -17,7% -6,3% 10,7% 3,4% -7,0% -2,4% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort Landsbygd 0,0% 0,0% 10,7% 3,4% 10,7% 3,5% Glesbygd -15,0% -5,3% 10,7% 3,4% -4,3% -2,2% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort Landsbygd 10,4% 3,3% 10,7% 3,4% 21,1% 6,6% Glesbygd -7,0% -2,4% 10,7% 3,4% 3,7% 1,2% 125A, 125 000 kwh/år Tätort Landsbygd 11,4% 3,7% 10,7% 3,4% 22,1% 6,9% Glesbygd -11,1% -3,8% 10,7% 3,4% -0,4% -0,1% 160A, 350 000 kwh/år Tätort Landsbygd 10,7% 3,4% 10,7% 3,4% 21,4% 6,7% Glesbygd -8,5% -2,9% 10,7% 3,4% 2,1% 0,7% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 24

Fortum, Södra Norrland 2003-2007 Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt tre nätområden som alla var belägna i södra Norrland. Samredovisningen skedde mellan två glesbygdsområden och ett tätortsområde. en pågick under perioden 2003-2007. Konsekvensen av samredovisningen har varit att de kundtäta områdena fått kraftigt ökade tariffer medan de glesbyggda områdena fått relativt små minskningar. Det är framförallt villakunder med 16 A säkring, med en förbrukning på 5 000 kwh i kundtäta områden som fått den största tariffhöjningen. Höjningen har totalt blivit 73,5 procent varav 57,7 procent varit beroende av prisutjämningen. Glesbygdsområdena har fått de största tariffsänkningarna. Villakunder med 20 A säkring, med en förbrukning på 20 000 kwh har, på grund av utjämningen, fått en minskning av tarifferna med 11,3 procent. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området södra Norrland åren 2003-2007 finns i tabell 7. 25

Tabell 7 Fortum, Södra Norrland 2003-2007 Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Övrig Övrig Total Total Tätort 42,9% 9,3% 15,8% 3,7% 58,7% 12,2% Landsbygd Glesbygd -3,8% -1,0% 15,8% 3,7% 12,0% 2,9% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort 57,7% 12,1% 15,8% 3,7% 73,5% 14,8% Landsbygd Glesbygd -3,7% -0,9% 15,8% 3,7% 12,1% 2,9% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort 44,1% 9,6% 15,8% 3,7% 59,9% 12,4% Landsbygd Glesbygd -11,3% -3,0% 15,8% 3,7% 4,5% 1,1% 125A, 125 000 kwh/år Tätort 46,4% 10,0% 15,8% 3,7% 62,2% 12,8% Landsbygd Glesbygd -2,3% -0,6% 15,8% 3,7% 13,4% 3,2% 160A, 350 000 kwh/år Tätort 28,1% 6,4% 15,8% 3,7% 43,9% 9,5% Landsbygd Glesbygd -3,8% -1,0% 15,8% 3,7% 12,0% 2,9% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 26

Fortum, Stockholm 2008-2012 Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt tre nätområden som alla var belägna i Stockholmsregionen. Samredovisningen skedde uteslutande mellan tätortsområden. en pågick under perioden 2008-2012. Eftersom samredovisningen skedde mellan tre nätområden som alla klassas som tätortsområden visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Lägenhetskunder med en förbrukning på 2 000 kwh har fått en ökning på 21,1 procent där 2,2 procent påverkats av utjämningen. Samtidigt har villakunder med 16 A säkring, med en förbrukning på 5 000 kwh fått en tariffökning på 17,3 procent där tariffutjämningen orsakat en tariffsänkning med 1,5 procent. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området Stockholm åren 2008-2012 finns i tabell 8. 27

Tabell 8 Fortum, Stockholm 2008-2012 Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Övrig Övrig Total Total Tätort 2,2% 0,6% 18,8% 4,4% 21,1% 4,9% Landsbygd Glesbygd Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort -1,5% -0,4% 18,8% 4,4% 17,3% 4,1% Landsbygd Glesbygd Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort 8,1% 2,0% 18,8% 4,4% 26,9% 6,1% Landsbygd Glesbygd 125A, 125 000 kwh/år 9 Tätort 26,9% 6,1% 18,8% 4,4% 45,7% 9,9% Landsbygd Glesbygd 160A, 350 000 kwh/år 10 Tätort 4,7% 1,2% 18,8% 4,4% 23,5% 5,4% Landsbygd Glesbygd KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 9-10 För typkunder med 125 och 160 A säkring har en strukturförändring skett i form av att överföringstariffer har ersatts av effekttariffer. Strukturförändringarna försvårar en jämförelse över tiden då en omräkning måste ske för att kunna anpassa effekttariffen med typkunder för överföringstariffer. Denna strukturförändring genomfördes 2008-2009, vilket har resulterat i att samredovisningar som genomförts under 2008-2009 har fått en stor påverkan på resultatet. 28

Fortum, Västra Svealand 2008-2012 Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av två nätområden som båda var belägna i västra Svealand. Samredovisningen skedde mellan ett glesbygdsområde och ett landsbygdsområde. Glesbygdsområdet är Fortums redovisningsområde västra Svealand som tidigare tariffutjämnats under åren 2003-2006. en pågick under perioden 2008-2012. Konsekvensen av samredovisningen har varit att de mer kundtäta områdena har fått kraftigt ökade tariffer medan de mer glest befolkade områdena har fått mindre ökade tariffer. Villakunder med 20 A säkring, med en förbrukning på 20 000 kwh i de mer kundtäta områdena har fått en tariffhöjning med totalt 79,4 procent där 69,3 procent varit beroende av tariffutjämningen. Även kunder i glesbygdsområden har fått tariffhöjningar. Lägenhetskunder med en förbrukning på 2 000 kwh i glesbygdsområden har fått en tariffökning med 56,9 procent, där 46,8 procent varit beroende av tariffutjämningen. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området västkusten åren 2008-2012 finns i tabell 9. 29

Tabell 9 Fortum, Västra Svealand 2008-2012 Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Tätort Övrig Övrig Total Total Landsbygd 46,8% 10,1% 10,1% 2,4% 56,9% 11,9% Glesbygd 15,4% 3,7% 10,1% 2,4% 25,5% 5,9% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort Landsbygd 61,0% 12,6% 10,1% 2,4% 71,1% 14,4% Glesbygd 14,3% 3,4% 10,1% 2,4% 24,4% 5,6% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort Landsbygd 69,3% 14,1% 10,1% 2,4% 79,4% 15,7% Glesbygd 14,2% 3,4% 10,1% 2,4% 24,3% 5,6% 125A, 125 000 kwh/år 11 Tätort Landsbygd 109,0% 20,2% 10,1% 2,4% 119,1% 21,7% Glesbygd 56,3% 11,8% 10,1% 2,4% 66,4% 13,6% 160A, 350 000 kwh/år 12 Tätort Landsbygd 13 Glesbygd 29,4% 6,7% 10,1% 2,4% 39,5% 8,7% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 11-12 För typkunder med 125 och 160 A säkring har en strukturförändring skett i form av att överföringstariffer har ersatts av effekttariffer. Strukturförändringarna försvårar en jämförelse över tiden då en omräkning måste ske för att kunna anpassa effekttariffen med typkunder för överföringstariffer. Denna strukturförändring genomfördes 2008-2009, vilket har resulterat i att samredovisningar som genomförts under 2008-2009 har fått en stor påverkan på resultatet. 13 Kundantalet med 160 A säkring i landsbygdsområdet är noll. 30

Fortum, Södra Norrland 2009-2012 Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt fyra nätområden som alla var belägna i södra Norrland. Samredovisningen skedde uteslutande mellan glesbygdsnät. en pågick under perioden 2009-2012. Eftersom samredovisningen skedde mellan fyra nätområden som alla klassas som glesbygdsområden visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Lägenhetskunder med en förbrukning på 2 000 kwh har exempelvis fått en ökning på 11,8 procent där 4 procent påverkats av utjämningen. Samtidigt har villakunder med 20 A säkring, med en förbrukning på 20 000 kwh fått en tariffökning på 14,1 procent där 6,2 procent varit beroende av tariffutjämningen. En mer detaljerad redovisning av Fortums tariffutjämning i området södra Norrland åren 2009-2012 finns i tabell 10. 31

Tabell 10 Fortum, Södra Norrland 2009-2012 Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Tätort Landsbygd Övrig Övrig Total Total Glesbygd 4,0% 1,3% 7,9% 2,6% 11,8% 3,8% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 4,1% 1,3% 7,9% 2,6% 12,0% 3,8% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 6,2% 2,0% 7,9% 2,6% 14,1% 4,5% 125A, 125 000 kwh/år 14 Tätort Landsbygd Glesbygd 35,5% 10,7% 7,9% 2,6% 43,4% 12,8% 160A, 350 000 kwh/år 15 Tätort Landsbygd Glesbygd 8,4% 2,7% 7,9% 2,6% 16,3% 5,2% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 14-15 För typkunder med 125 och 160 A säkring har en strukturförändring skett i form av att överföringstariffer har ersatts av effekttariffer. Strukturförändringarna försvårar en jämförelse över tiden då en omräkning måste ske för att kunna anpassa effekttariffen med typkunder för överföringstariffer. Denna strukturförändring genomfördes 2008-2009, vilket har resulterat i att samredovisningar som genomförts under 2008-2009 har fått en stor påverkan på resultatet. 32

Fortum, en sammanställning av den totala utjämningen En sammanställning över tariffutjämningarna mellan åren 2003 och 2012 visar att kunder i tätortsområden och landsbygdsområden generellt har fått den största tariffhöjningen på grund av tariffutjämningen. Kunder som befinner sig i glesbygdsområden har generellt fått en mindre tariffhöjning som orsakats av utjämningen, se tabell 11. För typkunder med 125 och 160 A säkring finns en större varians i resultatet. Detta har föranletts av att dessa två typkunder har genomgått en strukturförändring i form av att överföringstariffer har ersatts av effekttariffer. Strukturförändringarna försvårar en jämförelse över tiden då en omräkning måste ske för att kunna anpassa effekttariffen med överföringstariffen. Denna strukturförändring genomfördes 2008-2009, vilket har resulterat i att samredovisningar som genomförts under 2008-2009 har fått en stor påverkan på resultatet. Tabell 11 Fortum, Total utjämning 2003-2012 Lägenhet 16A, 2 000 kwh år Villa 16A, 5 000 kwh år Villa 20A, 20 000 kwh år 125A, 125 000 kwh år 160A, 350 000 kwh år Tätort 2,8% 7,5% 9,2% 27,3% 5,2% Landsbygd 6,1% 3,4% 11,1% 12,6% 10,7% Glesbygd 0,6% 4,5% 3,0% 21,0% 8,0% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 3.2.4 Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB har sammanlagt genomfört två samredovisningar sedan 2003. Den ena samredovisningen skedde mellan nätområden i södra och mellersta Sverige och medförde en tariffutjämning som pågick åren 2003-2007. Den andra samredovisningen genomfördes mellan nätområden i norra Sverige och medförde en tariffutjämning som pågick under åren 2003-2004. Vattenfall, Söder 2003-2007 Vid samredovisningen skedde en sammanslagning av totalt 29 nätområden som alla var belägna i södra och mellersta Sverige. Samredovisningen skedde mellan sex tätortsområden, fem blandande områden, åtta landsbygdsområden och tio glesbygdsområden. en pågick under perioden 2003-2007. Konsekvensen av samredovisningen har varit att de kundtäta områdena fått kraftigt ökade tariffer medan de mer glesbefolkade områdena fått en relativt liten minskad tariff. Villakunder 16 A, med en förbrukning på 5 000 kwh har i kundtäta områden på grund av utjämningen fått den högsta tariffhöjningen med en höjning på 25,9 procent. Kunder i glesbygdsområden har fått de största tariffsänkningarna där lägenhetskunder i glesbygdsområden på grund av tariffutjämningen fått en minskning av tarifferna med 15,9 procent. En mer detaljerad redovisning av Vattenfalls tariffutjämning i området södra Sverigeåren 2003-2007 finns i tabell 12. 33

Tabell 12 Vattenfall Söder 2003-2007 Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Övrig Övrig Total Total Tätort 17,4% 3,3% 3,9% 0,8% 21,3% 3,9% 6,8% 1,3% 3,9% 0,8% 10,7% 2,1% Landsbygd -10,5% -2,2% 3,9% 0,8% -6,6% -1,4% Glesbygd -15,9% -3,4% 3,9% 0,8% -12,0% -2,5% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort 25,9% 4,7% 3,9% 0,8% 29,8% 5,4% 10,7% 2,0% 3,9% 0,8% 14,6% 2,8% Landsbygd 2,2% 0,4% 3,9% 0,8% 6,1% 1,2% Glesbygd -12,4% -2,6% 3,9% 0,8% -8,5% -1,8% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort 19,4% 3,6% 3,9% 0,8% 23,3% 4,3% 10,4% 2,0% 3,9% 0,8% 14,3% 2,7% Landsbygd 2,7% 0,5% 3,9% 0,8% 6,6% 1,3% Glesbygd -11,6% -2,4% 3,9% 0,8% -7,7% -1,6% 125A, 125 000 kwh/år Tätort 19,2% 3,6% 3,9% 0,8% 23,1% 4,3% 10,8% 2,1% 3,9% 0,8% 14,7% 2,8% Landsbygd 0,7% 0,1% 3,9% 0,8% 4,6% 0,9% Glesbygd -10,8% -2,3% 3,9% 0,8% -6,9% -1,4% 160A, 350 000 kwh/år Tätort 18,3% 3,4% 3,9% 0,8% 22,2% 4,1% 11,8% 2,3% 3,9% 0,8% 15,7% 3,0% Landsbygd -0,1% 0,0% 3,9% 0,8% 3,8% 0,7% Glesbygd -10,1% -2,1% 3,9% 0,8% -6,2% -1,3% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 34

Vattenfall, Norr 2003-2004 Vid denna samredovisning skedde en sammanslagning mellan fyra glesbygdsområden som alla var belägna i norra Sverige. en pågick under perioden 2003-2004. Eftersom samredovisningen skedde mellan fyra nätområden som alla klassats som glesbygdsområde visar sammanställningen endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Samredovisningen har bidragit till både tariffhöjningar och tariffsänkningar. Lägenhetskunder med en förbrukning på 2 000 kwh har exempelvis på grund av utjämningen fått en minskad tariff med 16 procent. Villakunder med en förbrukning på 20 000 kwh har på grund av utjämningen fått en höjning med 2,1 procent. En mer detaljerad redovisning av Vattenfalls tariffutjämning i området norr åren 2003-2004 finns i tabell 13. 35

Tabell 13 Vattenfall, Norr 2003-2004 Lägenhet 16A, 2 000 kwh/år Tätort Landsbygd Övrig Övrig Total Total Glesbygd -16,0% -8,3% 3,9% 1,9% -12,1% -6,2% Villa 16A, 5 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -2,3% -1,1% 3,9% 1,9% 1,6% 0,8% Villa 20A, 20 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 2,1% 1,0% 3,9% 1,9% 6,0% 2,9% 125A, 125 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd -0,8% -0,4% 3,9% 1,9% 3,1% 1,5% 160A, 350 000 kwh/år Tätort Landsbygd Glesbygd 4,1% 2,0% 3,9% 1,9% 8,0% 3,9% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 36

Vattenfall, en sammanställning av den totala utjämningen En sammanställning över de samredovisningar som skett åren 2003-2007 visar att kunder i kundtäta områden på grund av utjämningen fått en tariffhöjning. Kunder som befinner sig i glesare kundområden har generellt fått en minskning av tarifferna, orsakad av utjämningen. Men som tabell 14 visar så har ökningen procentuellt varit större i kundtäta områden än vad minskningen varit i mindre kundtäta områden. Tabell 14, Vattenfall, total utjämning 2003-2012 Lägenhet 16A, 2 000 kwh år Villa 16A, 5 000 kwh år Villa 20A, 20 000 kwh år 125A, 125 000 kwh år 160A, 350 000 kwh år Tätort 17,4% 25,9% 19,4% 19,2% 18,3% 6,8% 10,7% 10,4% 10,8% 11,8% Landsbygd -10,5% 2,2% 2,7% 0,7% -0,1% Glesbygd -15,9% -9,8% -7,5% -8,6% -5,4% KÄLLA: ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN 3.2.5 Sammanfattning E.ON, Fortum och Vattenfall Nedan följer en sammanfattning över vad som har presenterats under avsnitt 3.2 Effekterna av samredovisning. E.ON För E.ON har två av totalt tre samredovisningar innefattat kunder som befinner sig i olika kundtäthetskategorier. Den tredje samredovisningen skedde mellan uteslutande glesbygdsområden. I sammanslagningen som skedde mellan de olika nätområdena har kunderna på grund av tariffutjämningen i de mer kundtäta områdena fått en kraftig höjning av tarifferna. Samtidigt har kunderna i de mer glesbyggda områdena fått en relativt liten sänkning. Orsaken till detta är att tätortsområdena varit betydligt färre än vad de mer glesbyggda områdena varit. I samredovisningen som genomfördes uteslutande mellan glesbygdsområden visas endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. Samredovisningen har bidragit till både tariffhöjningar och tariffsänkningar. Sammanfattningsvis så har effekten för den enstaka kunden varierat mellan de olika områdena och de olika typkunderna. Sammanställningen visar att de kundtäta områden generellt fått en relativt kraftig höjning av tariffen på grund av utjämningen samt att kunder som befinner sig i glesare kundområden på grund av utjämningen generellt fått en minskning av tarifferna. Minskningen av tarifferna i de mer glesbyggda områdena har varit förhållandevis marginell jämfört med tariffhöjningarna i de mer kundtäta områdena. Fortum För Fortum har tre av totalt sex samredovisningar innefattat kunder som befinner sig i olika kundtäthetskategorier. Två av de tre resterande samredovisningarna 37

skedde mellan uteslutande glesbygdsområden och den tredje samredovisningen skedde mellan uteslutande tätortsområden. I den samredovisning som skedde i södra Norrland mellan två glesbygdsområden och ett tätortsområde har de kundtäta områdena på grund av tariffutjämningen fått en kraftig höjning av tarifferna medan glesbygdsområdena fått en relativt liten tariffsänkning. I den samredovisning som skedde i västra Svealand mellan ett glesbygdsområde och ett landsbygdsområde har de kundtäta områdena på grund av tariffutjämningen fått en kraftig höjning av tarifferna samtidigt som glesbygdsområdena fått en mindre tariffhöjning. I samredovisningen som skedde på västkusten mellan tre glesbygdsområden och två landsbygdsområden har de kundtäta områdena på grund av tariffutjämningen fått en höjning av tarifferna medan glesbygdsområdena fått en tariffsänkning. För samredovisningen som skedde mellan tre tätortsnät i Stockholmsregionen har antalet kunder i de olika områdena varierat kraftigt. Ett av tätortsområdena är Stockholm som sett till de övriga områdena har betydligt fler kunder, vilket har resulterat i att tarifförändringen varit betydligt större i de mindre områdena. De övriga samredovisningarna genomfördes uteslutande mellan glesbygdsområden. Dessa samredovisningar har resulterat i att de mer kundtäta områdena fått tariffhöjningar medan de mindre kundtäta områden fått mindre tariffhöjningar alternativt tariffsänkningar. Den samlade effekten av Fortums samredovisningar har visat att kunder i tätortsområden och landsbygdsområden på grund av tariffutjämningen har fått den största tariffhöjningen. Kunder som befinner sig i glesbygdsområden har generellt på grund av utjämningen fått en mindre tariffhöjning. Vattenfall För Vattenfall har en av två samredovisningar innefattat både kunder i tätortsområden eller områden med blandad och landsbygdsområden eller glesbygdsområden. Den andra samredovisningen skedde mellan uteslutande glesbygdsområden. I sammanslagningen som skedde mellan de olika nätområdena har kunderna i de mer kundtäta områdena fått en kraftig höjning av tarifferna. Samtidigt har kunderna i de mer glest bebyggda områdena fått en relativt liten tariffsänkning på grund av tariffutjämningen. Orsaken till detta är att tätortsområdena varit betydligt färre än vad de mer glest byggda områdena varit. I samredovisningen som genomfördes uteslutande mellan glesbygdsområden visas endast konsekvensen för den sammanslagna redovisningsenheten. en har i denna sammanslagning bidragit till både tariffhöjningar och tariffsänkningar. Sammanfattningsvis så har effekten för den enstaka kunden varierat mellan de olika områdena och de olika typkunderna. Sammanställningen visar att kunder i kundtäta områden generellt fått en relativt kraftig höjning av tariffen på grund av 38

utjämningen samt att kunder som befinner sig i glesare kundområden fått en liten sänkning av tarifferna. Tariffsänkningen i de mer glesbyggda områdena har inte varit på samma nivå som tariffhöjningarna i de mer kundtäta områdena. 3.3 En beskrivning av samhällsekonomiska effekter av tariffutjämning mellan glesbygd och tätort Regleringen av nättarifferna baseras i stort på två principer, kostnadsriktighet som innebär att varje kund ska bära sina egna kostnader, och utjämning av tarifferna mellan framförallt tätort och glesbygd. Det kan konstateras att dessa två principer inte överensstämmer med varandra utan tvärtom är motstridiga, kostnadsriktighet driver mot diversifierade avgifter medan utjämning av tarifferna söker harmonisera avgifterna. Utjämning av tarifferna har ett politiskt syfte i och med att den huvudsakliga målsättningen är att värna om glesbygdskunderna. Detta kan ses som regionaleller glesbygdspolitik och innebär att resurser omfördelas från stad till glesbygd. Att utjämning av tarifferna innebär en omfördelning har att göra med de skillnader i kostnadsstruktur som finns mellan att bygga och driva elnät i stad och i glesbygd. Generellt sett så är stadsnät billigare än glesbygdsnät. 16 Det är flera faktorer som påverkar kostnaderna, men en av de mest kostnadsdrivande faktorerna är ledningslängd per elkund, dvs. hur långt det i genomsnitt är mellan varje kund. I stadsnät är det korta avstånd mellan kunderna(mindre än 60 meter) medan i glesbygdsnät är det betydligt längre (mer än 125 meter). Detta driver kostnaderna för elnät i glesbygd. Genom att låta samredovisa närliggande koncessionsområden med olika sammansättning av glesbygd och stadsnät kommer kostnaderna mellan glesbygd och stad att utjämnas. Vad som händer är att de dyrare glesbygdsnäten blir billigare då de subventioneras av stadsnäten, som i sin tur blir dyrare. Exakt hur stora de verkliga effekter blir för kunder i stad och glesbygd beror på hur tariffstrukturerna ser ut i de olika koncessionsområdena. Den andra delen av regleringens principer, kostnadsriktighet, innebär att varje kund ska bära sina egna kostnader. Vad detta betyder är helt enkelt att de kostnader som uppkommer av en enskild kunds utnyttjande av elnätet ska täckas av de avgifter denne kund betalar. För en kund i ett stadsnät med låga kostnader innebär kostnadsriktighet att denne ska ha en lägre avgifter än en kund i ett glesbygdsnät med högre kostnader. Här handlar det om vad man brukar kalla ekonomisk effektivitet. Lite förenklat kan effekterna av tariffutjämning utifrån ett rent effektivitetsperspektiv visas som i Figur 2 nedan. 16 SOU 2000:90,s. 123 39