Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 1 av 10 Anvisningar för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildmätning - fast avstånd till kameror 1 INLEDNING... 2 2 KOMPETENSKONTROLL... 2 3 DAGLIG TILLSYN AV UTRUSTNING FÖR BILDSTÖDD MÄTNING... 2 3.1 SERVICE OCH UNDERHÅLL... 2 3.2 DAGLIG TILLSYN - ALLMÄNT... 2 3.3 DAGLIG TILLSYN AV KALIBRERING... 3 4 MÄTNINGSTEKNISKT TEST OCH INSTALLATIONSGODKÄNNANDE... 3 4.1 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODKÄNNANDETEST OCH ALLMÄNT OM KALIBRERING... 3 4.2 KONTROLL OCH MÄRKNING AV FAST MONTERADE REFERENSRAMAR... 5 4.3 MÄTOBJEKT/REFERENSPUNKTER VID KALIBRERING... 5 4.4 GENOMFÖRANDE AV KALIBRERING... 7 4.5 ÖVRIGA KONTROLLPUNKTER... 7 4.6 UTRUSTNING SOM MÖJLIGGÖR ÖVERVAKNING AV LOSSNING AV STICKPROV & KONTROLLTRAVAR... 7 5 PERIODISK KONTROLL... 8 6 KONTROLL AV UTFÖRD MÄTNING... 8 7 BEGÄRD KONTROLL... 8 8 REVISIONSHISTORIK... 8 BILAGA 1 EXEMPEL PÅ TRANSPORTÖRSINSTRUKTION... 10

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 2 av 10 1 Inledning Detta dokument fastställer riktlinjer för godkännande och kontroll av fotoriggar för bildstödd mätning då dessa används för ersättningsgrundande mätning utförd av ett VMK-auktoriserat virkesmätande företag. Med bildstödd mätning menas här fotografering av rundvirkestravar för manuell mätning och bedömning av kvantitet respektive kvalitet i bilderna samt identitetskontroller. Dessa anvisningar avser system utan automatisk bildkompensation eller kalibrering för varierande avstånd till mätobjekten. För andra, mer automatiserade system beträffande bildkompensation, gäller tills vidare ändå de delar av anvisningarna som behandlar kontrollförfaranden och tidsintervaller för dessa samt tillåtna avvikelser på mätobjekten. VMK-auktoriserat virkesmätande företags användning av utrustningen förutsätter att anvisningarna i detta dokument följs. Utrustning för bildstödd mätning som ett auktoriserat mätande företag använder för ersättningsgrundande mätning (för virkeslikvid) ska vara typgodkänd. Detta innebär att den ska vara mätningstekniskt godkänd samt funktionalitetsgodkänd. Detta dokument behandlar inte de funktionalitetstekniska aspekterna. Enskild mätutrustning ska också installationsgodkännas av det mätande företaget (se vidare avsnitt 4). 2 Kompetenskontroll Det mätande företaget ska via organiserad kompetenskontroll visa att personer som handhar utrustningen: Till fullo förstår och kan tillämpa den manual och de övriga instruktioner som rör bildstödd mätning med den aktuella utrustningen. Kan utföra daglig tillsyn enligt avsnitt 3. Personer som utför installationsgodkännande och periodisk kontroll ska dessutom ha tillräcklig kännedom om genomförande av kontroller och kalibrering enligt avsnitt 4. Personer som utför service och underhåll ska ha tillräckliga kunskaper för genomförande av dessa arbetsuppgifter. 3 Daglig tillsyn av utrustning för bildstödd mätning 3.1 Service och underhåll Tillverkarens råd och anvisningar för skötsel, rengöring, underhåll och brukande ska följas. 3.2 Daglig tillsyn - allmänt När utrustningen är i bruk ska en daglig tillsyn utföras genom okulär besiktning av eventuellt uppkomna skador eller förändringar på viktiga komponenter som exempelvis referensramar, belysning och kameror, markeringar för positionering av fordon m.m. Om så är möjligt kan denna tillsyn göras via utrustning för övervakning eller granskning i nytagna bilder. Om vitala delar av anläggningen är skadade eller behäftade med andra fel som påverkar mätresultatet, ska ägaren eller ansvarigt ombud underrättas och utrustningen får inte användas för ersättningsgrundande mätning. Efter att felen åtgärdats ska en tillsyn av kalibrering göras enligt avsnitt 3.3 innan mätningen får återupptas.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 3 av 10 Reservmetod om referensramarna är skadade är att en spårbart kalibrerad mätribba anbringas på en virkesbil och mäts i bild för att säkerställa att systemets kalibrering är korrekt (se avsnitt 3.3). 3.3 Daglig tillsyn av kalibrering När utrustningen är i bruk ska minst dagligen: 1. Mätsystemets kalibreringsinställningar jämföras med vad som fastställts vid installationsgodkännandet (t ex cm/pixel eller motsvarande). Ev. justeringar ska dokumenteras. 2. Samtliga referensramar mätas horisontellt (mitt på ramen) och vertikalt (hörn till hörn). Mätning görs från markeringarnas ytterkanter. Mätresultaten ska jämföras med de kalibrerade mått 1 som fastställts vid installationsgodkännandet. Mätresultatet ska dokumenteras. Jämförelser enligt p. 2 ovan ska utföras i nyligen tagna bilder 2. Vid tillsynstillfället upprepade avvikelser (tre stycken) större än 3 cm, eller om avvikelsen i samma riktning vid fyra av de fem senaste tillsynstillfällena överstiger 2 cm, 3 ska ägare eller ansvarigt ombud samt arbetsledning informeras, och utrustningen får inte användas för ersättningsgrundande mätning. 4 Mätningstekniskt test och installationsgodkännande Innan ett nytt fabrikat, eller tekniskt väsentligt förändrad modell av utrustningen, tas i bruk för ersättningsgrundande mätning ska ett mätningstekniskt test utföras. Enskild utrustning ska dessutom installationstestas. Även efter mer omfattande reparationer eller ombyggnationer där mätningsresultatet kan komma att påverkas, ska nytt installationsgodkännandetest genomföras före ny driftsättning. Exempel på sådana åtgärder är: - Byte av kamera eller kameralins. - Ompositionering av kamera. - Ombyggnad av fästen för kalibreringsramar. Noggrannhetskraven för godkännande är desamma för både mätningstekniskt test och installationsgodkännande enligt avsnitt 4.4. 4.1 Förutsättningar för godkännandetest och allmänt om kalibrering Nedanstående beskrivning avser utrustning för mätning i bilder som är tagna med fast avstånd mellan kameror och mätobjekt, samt där referensramar används för tillsyn av kalibrering. En ytterligare förutsättning är att kamerorna ger bilder med så låg skalförvrängning inom det aktuella mätområdet att förutsättning finns att uppnå tillräcklig mätnoggrannhet för de travepositioner som är aktuella (se figur 1 och tabell 1). Ett grundkrav vid travmätning är att avståndet mellan travar eller mot framstam ska vara minst 30 cm. Om detta inte är möjligt, ska det ändå finnas ett tydligt mellanrum. Om enstaka stockar måste ligga omlott, bör dessa inte placeras vid travens ytterkanter (d.v.s. mot stakar eller i översta lagren). Om mätning ändå inte kan utföras med tillräcklig säkerhet kan omlastning krävas. 1 Detta är inte referensramens fysikaliska mått. Se förklaring i figur 2. 2 Bilderna för jämförelser får inte vara äldre än från senaste ersättningsgrundande mätningstillfälle eller ett dygn. 3 3 cm motsvarar 1,8 %, och 2 cm motsvarar 1,2 % på en ram med 170 cm sidor.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 4 av 10 Vid samtliga kontrollmätningar av referensramar, mätobjekt och avstånd i denna anvisning ska spårbart kalibrerade mätverktyg användas. Genomförande av kalibrering enligt avsnitt 4.3 och 4.4 kräver samverkan mellan personal där fotoriggarna är uppställda och den personal som befinner sig där bildmätningen utförs. Figur 1. Schematisk bild av kameraplaceringar med referensramar mitt för travarna. Figuren visar fordon med tre travar. Andra travekombinationer framgår av tabell 1. Testet består till stor del av en kalibrering av utrustningen för att mätobjekten (travar, måttribbor eller kalibreringsställning) ska erhålla korrekta mått i systemets mätverktyg. Detta görs genom att fastställa en kalibreringsfaktor (t.ex. cm/pixel som i Fotoweb/SDC-rigg). De fast monterade referensramarna som står närmare kameran än mätobjektet (se figur 2 nedan), och som används vid den dagliga tillsynen, kommer i mätverktyget att erhålla större dimensioner än vad de har i verkligheten. En annan del av testet/kontrollen går därför ut på att bestämma/kontrollera de kalibrerade mått som referensramarna ska erhålla (för att simulera att de befinner sig vid traven). Figur 2. Tillsyn av kalibrering utförs mot en fast monterad referensram. Avståndet X i bilden illustrerar den skillnad som uppstår vid mätning i bilder där mätobjekt befinner sig på olika avstånd från kameran. För referensramen ska därför ett kalibrerat mått som är större än det verkliga, bestämmas för den dagliga tillsynen.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 5 av 10 4.2 Kontroll och märkning av fast monterade referensramar 1. Inledningsvis kontrolleras att samtliga referensramar är stadigt monterade parallellt med uppställningsplatsen för virkesbilen samt lodräta, och placerade i den del av respektive kameras bildfång där en trave normalt befinner sig. 2. Hörnen på referensramarna ska vara vinkelräta. Detta kontrolleras enklast genom uppmätning av de diagonala avstånden mellan motstående hörn, vilka ska vara lika långa (max ± 1 cm). 3. Därefter bestäms och markeras de punkter i hörnen samt på halva höjden på referensramarna som daglig tillsyn av kalibrering ska utföras mot. Punkterna markeras med väl synlig samt beständig färg eller tape. 4. Ramarna ska vara identitetsmärkta med beständig text och måtten dokumenterade. 5. Uppmätning och dokumentering av ramarnas kalibrerade mått 4 ska sedan utföras efter att kalibrering enligt avsnitt 4.4. utförts. Det vågräta måttet mäts på ramens halva höjd och det lodräta från hörn till hörn på den del av ramen som är närmast bildcentrum 5. Se exempel i figur 3 nedan. Figur 3. Exempel på montering av referensram. Bestämning av referensmått för daglig tillsyn av det vågräta måttet görs på ramens halva höjd, medan det lodräta måttet bestäms på den del av ramen som är närmast bildcentrum. 4.3 Mätobjekt/referenspunkter vid kalibrering Mätobjekt kan utgöras av virkesbil med de travekombinationer anläggningen ska godkännas för (se tabell 1). På sidan av varje trave, på varje virkesbil, monteras en mätribba vågrätt på mitten av traven. Måttställena ska ligga i linje med stakarnas insida. 4 Det är dessa mått som jämförelser senare ska ske mot vid mätning vid daglig tillsyn. 5 Sträckans mått avser ytterkant på markeringarna.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 6 av 10 Tabell 1. Alternativa travekombinationer för 24 m-fordon (bil + släp) och vilken kamera som används för mätning av respektive trave. Numrering från förarhytt och bakåt. 6 Antal travar på 24 m- Kamera 1 Kamera 2 Kamera 3 fordon (bil + släp) Tre Trave 1 Trave 2 Trave 3 Fyra (två på bil, två på Trave 1, 2 Trave 3 Trave 4 släp) Fem Trave 1, 2 Trave 3, 4 Trave 5 Sex Trave 1, 2 Trave 3, 4 Trave 5, 6 Alternativt kan en särskild kalibreringsställning tillverkas (se exempel i figur 4 nedan) och ställas upp där virkestravarnas närmaste sida ska befinna sig vid fotografering, d.v.s. i bildcentrum. En sådan ställning måste också riggas upp så att mätribban befinner sig på halva den höjd som en normal virkestrave ligger lastad på ett fordon. Avståndet mellan referensramen och mätobjektet ska dokumenteras för att förenkla senare kontroller. På mätribban eller kalibreringsställningen görs väl synliga markeringar för en vågrät sträcka av 4 205 mm 7 för travar med fallande längder respektive 3 005 mm för travar med kortare 8 virke av standardlängd. Figur 4. Exempel på kalibreringsställning med uppmärkta horisontella och vertikala avståndsmarkeringar. Ska anläggningen godkännas för olika travekombinationer, se tabell 1, krävs en kalibreringsställning för varje kombination. 6 För ett 30-meters ETT-fordon med fyra travar är fyra kameror (en kamera per trave) möjligt. 7 Sträckans mått avser ytterkant på markeringarna. 8 Maximalt 350 cm.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 7 av 10 4.4 Genomförande av kalibrering En kalibrering av systemet utförs sedan i enlighet med tillverkarens instruktioner. Mätverktyget ska justeras så att den i bild uppmätta längden överensstämmer med de mått som anges i avsnitt 4.3. Skillnaden mellan markeringarnas avstånd på mätobjektet och det i bilderna uppmätta avståndet, får vara maximalt 2,5 cm. Om det skiljer mer så ska ny kalibrering utföras. Om avvikelsen efter upprepade försök är för stor ska ägaren till utrustningen eller dess ombud, samt ansvarig på det mätande företaget kontaktas för beslut om åtgärd, och utrustningen får inte användas för ersättningsgrundande mätning. Kalibreringen ska utföras för samtliga kameror, och samtliga travekombinationer, varifrån mätning utförs, d.v.s. de kameror som fotograferar sidan på traven. Resultaten från genomförda tester samt den kalibreringsfaktor som erhållits ska dokumenteras. Efter att kalibrering är utförd med godkänt resultat kan uppmätning av referensramarna ske enligt avsnitt 4.2. 4.5 Övriga kontrollpunkter Följande punkter ska också kontrolleras vid mätningstekniskt test och installationstest: 1. Lägesanvisningar eller barriärer för positionering av virkesbilarna ska vara tydliga och beständiga. Fordonets avstånd till kamerorna ska inte kunna variera med mer än ± 1 % (motsvarar ± 15 cm vid 15 meters avstånd) 9. 2. Masterna för kameror ska vara stabila och ordentligt fastsatta. 3. Kameror för fotografering av ändytor ska vara inställda för att ge en optimal bildkvalitet och bildutsnitt. 4. Att belysning och bildkvalitet är fullgod kontrolleras genom testfotografering i olika ljusförhållanden, och exempelvis på virke av olika sortiment, trädslag, längd och lastning. 5. Virkets identitet ska kunna fastställas. Exempel på teknik för detta är identifiering via bild eller RFID-tagg. 6. Markörer för delade travar ska vara väl synliga i bilderna. I de fall det mätande företaget inte har personal på mottagningsplatsen som kan övervaka lossning (och om det mätande företaget så beslutar även märkning) av utfallna stickprov och kontrolltravar, ska utrustning som möjliggör övervakning i stället finnas på plats 10. Denna utrustning ska vara så utformad att det är möjligt att övervaka hanteringen av utfallna stickprov och kontrolltravar. Samtliga kontrollpunkter enligt ovan ska dokumenteras. 4.6 Utrustning som möjliggör övervakning av lossning av stickprov & kontrolltravar När mätning utförs efter mottagningskontroll ska utfall av stickprov och kontrolltravar ske utan ordinarie mätares vetskap. Därför ska behörighet till utrustning som möjliggör övervakning begränsas till särskild utsedd personal. Övervakning av prov- och kontrolltravehantering får i dessa fall ske stickprovsmässigt och ska dokumenteras. 9 Om anläggningen är monterad i kombination med en normalbred (3 m) upphöjd fordonsvåg innebär detta i normala fall att kravet är tillgodosett. 10 Övervakning kan vid behov göras av bemyndigad personal som sköter lossning.

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 8 av 10 5 Periodisk kontroll En periodisk kontroll ska utföras minst två gånger om året. Kontrollen omfattar en inspektion vid mottagningsplatsen av att: 1. Masterna för kamerorna är oskadade, stabila och ordentligt fastsatta. 2. Lägesanvisningar för positionering av virkesbilarna inte är skadade eller felplacerade. 3. Referensramarna är vertikala och parallella med uppställningsplatsen, att de är oskadade samt att de har rätt identitet och mått. Skulle något mått vid den periodiska kontrollen avvika från de mått som uppmättes vid installationsgodkännandetestet, ska det nya måttet meddelas berörd bildmätningscentral samt noteras i det mätande företagets handlingar ämnade för detta ändamål. Färg- eller tapemarkeringar ska vara väl synliga. 4. Belysningsarmaturer och eventuell utrustning för övervakning fungerar. Om barriärer/lägesanvisningar har skadats får ersättningsgrundande mätning inte utföras förrän skadorna reparerats. Ny kalibrering enligt avsnitt 4 ska utföras om avståndet mellan kameror och travar befaras ha ändrats sedan den senaste kalibreringen, exv. krökta kamerastolpar eller om positionering av fordonet ändras p.g.a. markarbeten e.dyl. Samtliga kontrollpunkter och ev. utförda reparationer eller förändringar enligt ovan ska dokumenteras. 6 Kontroll av utförd mätning Kontroll av utförd mätning utförs i enlighet med anvisningar i Nationella instruktioner för virkesmätning: Travmätning av rundvirke samt instruktionerna för kvalitetsbestämning av respektive sortiment. 7 Begärd kontroll Begärd kontroll utförs enligt Nationella instruktioner för virkesmätning: Normer för kontroll av virkesmätning och virkesredovisning. Eftersom transportörens förfarande för att kunna begära kontrollmätning vid s.k. mottagningskontroll med efterhandmätning avviker något från rutinen vid bemannad bryggmätning, har ett exempel på nationell transportörsinstruktion utformats och återfinns i bilaga 1. 8 Revisionshistorik Version/Datum Kommentar Signatur 2016-09-29 Godkänd av RMR och antagen av VMK-nämnden. HR/JJ 2017-05-18 Avsnitt 4.1 och 4.3-4.5. Anpassning till att även kunna mäta 4-6- travesfordon med tre kameror för mätning. Baseras på att det finns kameror med tillräckligt liten skalförvrängning inom mätområdet. 2017-10-06 Avsnitt 4.3. Måttställena ska ligga i linje med stakarnas insida. Avsnitt 4.5 punkt 7 har kompletterats med en inledande mening om övervakningskameror. LB/HR HR

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 9 av 10 2017-12-08 Avsnitt 4.5 punkt 5 har öppnats för identifiering via RFID-tagg. Punkt 5 och 6 har delats. VMK Avsnitt 4.6 är ändrad så att övervakningskameror ersatts med utrustning som möjliggör övervakning enligt önskemål från RMR. Avsnitt 5 punkt 3 är utökad. 2018-04-04 Avsnitt 4.2. Förtydliganden avseende placering av referensram för daglig tillsyn inkl. bildexempel i figur 3. VMK 2018-10-17 Avsnitt 4.4. Noggrannhetskrav 2,5 cm istället för 0,5 %. VMK 2018-12-07 Avsnitt 4.1. Tillägg om åtskillnad mellan travar vid lastning för all form av travmätning. VMK

Nationella instruktioner för virkesmätning Sida 10 av 10 BILAGA 1 Exempel på transportörsinstruktion TRANSPORTÖRSINSTRUKTION FÖR BEGÄRD KONTROLL VID EFTERHANDSMÄTNING I SAMBAND MED BILDMÄTNING Denna instruktion beskriver hur transportör ska gå tillväga i de fall denne för egen del begär, eller för köpares eller säljares räkning har uppdraget att begära kontroll av mätning, som därefter ska utföras av mätande företag med obemannad bildstödd mottagningsmätning (efterhandsmätning). Eftersom mätningen i detta fall utförs vid en senare tidpunkt än då bilen ankommer till mottagningsplatsen, ska begäran om kontrollmätning ske enligt nedanstående: 1. Fyll i alla uppgifter i blanketten BEGÄRAN OM KONTROLLMÄTNING som förvaras i pärmen Begärd kontroll på mottagningsplatsen. Lägg den ifyllda blanketten i ett av de redan adresserade kuvert som också återfinns i nämnda pärm. Klistra igen kuvertet, och lägg det därefter i plastfickan under fliken Begärda kontroller i samma pärm. OBS! Det är mycket viktigt att alla kontaktuppgifter fylls i noggrant! 2. Lägg av virket tydligt åtskilt från annat virke på den plats som anvisas av traktorförare eller i separat mätplatsinstruktion som också återfinns i pärmen Begärd kontroll. OBS! Det är viktigt att varje trave/deltrave i lasten särhålls (med exv. mellanlägg) 1. 3. Fäst en skylt PROVTRAVE/KONTROLLTRAVE på varje trave/deltrave som ingår i leveransen. Skriv det redovisningsnummer mätningen erhållit på baksidan av provtraveskylten. Provtraveskyltar finns i plastficka under fliken Provtraveskyltar i pärmen Begärd kontroll. 4. Ring till det mätande företagets kontrollansvarige och meddela att kontroll har begärts. Kontaktuppgifter finns i mätplatsinstruktionen. Begäran om kontrollmätning kommer att vidarebefordras till VMK som ansvarar för vidare hantering. Samtliga parter som berörs av kontrollmätningen har rätt att närvara vid kontrollmätningen, och VMK informerar om tid för kontrollmätningen. Begär transportör kontrollmätning för egen räkning, avser kontrollen alltid bruttokvantitet och kontrollenheten är hel fordonslast, d.v.s. bil + eventuellt släp. Begärs kontrollen för leverantörs eller köpares räkning avser kontrollen normalt både bruttokvantitet och virkesvärde. Minsta kontrollenhet är fordonslast eller vid samlastning del av fordonslast med samma sortiment. 1 Mellanlägg ska alltid tillhöra den föregående undre traven.