Vårdens framtida informationssystem vision i form av en demonstrator

Vårdens framtida informationssystem vision i form av en demonstrator Av Hanife Krasniqi, Rose-Mharie Åhlfeldt Institutionen för kommunikation och information, Högskolan i Skövde Sverige Abstrakt. IT-användningen i vården har hittills gett en rad positiva effekter men systemen är långtifrån tillfredsställande. Många av de IT-stöd som införts i sjukvården används endast för en del av de uppgifter som de skulle kunna användas för och har därutöver begränsningar i samspelet med andra IT-stöd. För att lösa sjukvårdens IT-relaterade begränsningar har ett stort antal projekt initierats, på nationell och regional nivå. Projektet Vårdens framtida informationssystem - visionen i form av en demonstrator är ett forskningsprojekt med visionen att vårdgivare ska ha tillgång till effektiva samverkande informationssystem som stödjer en processorienterad vård där patienten är en tydlig och aktiv medaktör. Projektets resultat så här långt visar att ett processtöd skapar nya förutsättningar att organisera och samordna vården. Resultatet visar även på helt nya utmaningar som måste hanteras för att fördelarna med processtödet, men även med andra typer av informationssystem som delar processtödets vision, ska kunna utnyttjas. Nyckelord. Informationssystem inom hälso- och sjukvården, begränsningar, säkerhet, standardisering, information. Introduktion Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen enligt 2 i hälso- och sjukvårdslagen. En väl fungerande vård och omsorg har stor betydelse både för den enskildes hälsa, trygghet och välbefinnande och för befolkningens tilltro till samhällets förmåga att tillgodose grundläggande behov. Användningen av informationssystem (IS) utgör ett viktigt inslag i sammanhanget. ITanvändningen i vården har hittills gett en rad positiva effekter, men förväntningarna har sällan helt infriats. Sjukvårdens IT-relaterade begränsningar är många och den nuvarande situationen är långt ifrån tillfredsställande. I den nationella IT-strategin för

hälso- och sjukvården framgår det att IT inte har utnyttjas till sin fulla potential till följd av en avgränsad IT-hantering. Många av de IT-stöd som införts på sjukhus, i primärvård och i kommunal vård används endast för en del av de uppgifter som de skulle kunna användas för och har därutöver begränsningar i samspelet med andra ITstöd 123. Systemen hindrar således en effektiv kommunikation mellan professioner och vårdgivande organisationer. Situationen är densamma även när det gäller system som används inom en och samma vårdgivande organisation. Ett effektivt samspel i informationsförsörjning är en av många viktiga förutsättningar för att säkra patientsäkerheten. När informationen inte följer patienten genom geografiska avstånd och nivåer i vård och omsorgsverksamheten försvåras inte endast utbytet av information, utan även dubbellagring av information ökar och därmed även potentiellt motstridig information, varför patientsäkerheten riskeras. Det finns ett stort antal exempel på vårdskador som uppstått därför att informationsutbytet mellan olika aktörer i vårdprocessen inte fungerat på ett tillfredställande sätt. En undersökning visar att 10 % av de som ligger på sjukhus får skador pga. bristande informationshantering 4. Vårdens suboptimala informationssystem medför även ökade krav på vårdpersonalens IT-mässiga kvalifikationer, då de måste kunna hantera system med olika gränssnitt. Systemen orsakar även suboptimal resursförbrukning, då vårdpersonalen måste lägga alltför mycket tid på att skicka och utbyta information mellan olika behandlingsslag istället för att ägna sin tid och kompetens till omsorgstagarna 5. När informationen inte följer patienten både geografiskt och inom olika nivåer i vård och omsorgsverksamheten ökar också belastningen på individen som blir en informationsbärare. Patienten tvingas upprepa samma information till olika vårdgivare varav risken för en osammanhängande och motstridig vårdbild ökar, men det kanske mest allvarliga är att det sätter insatserna i fokus snarare än patientens behov. Ett mer processorienterat synsätt, med stödjande IT-system, skulle kunna innebära ett mer effektivt resursutnyttjande. Resursvinsterna är inte endast relaterade till det offentliga vårdsystemet, utan de kommer även den enskilde patienten till del genom bl.a. kortare väntetider, ökad vårdkvalité och mindre lidande. 1 Regeringskansliet. (2006) [Elektronisk]. Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/96/62/abac6cb0.pdf [Hämtad 10.03.10]. 2 Bicer, V., Laleci, G.B., Dogac, A. & Kabak, Y. (2005). Artemis message exchange framework: Semantic interoperability of exchanged messages in the healthcare domain. ACM Sigmond Record, 34 (3), 71-76. 3 Chou, D. C. & Chou, A. Y. (2002). Healthcare information portal: a web technology for the healthcare community. Technology in Society, 24, (3), 317-330. 4 Åhlfeldt R., Nohlberg, M. & Jonsson, P. (2009) [Elektronisk]. Vårdens framtida informationssystem - Patientmötet: Rapport 1 Nulägesanalys. Högskolan Skövde. Tillgänglig på Internet: http://www.his.se/forskning/forskningscentrum/informationsteknologi/informationsystems/vardens-framtida-informationssystem/ [Hämtad 10.03.24]. 5 Dahlgren, L., Lundgren, G. & Stigberg, L. (2003). Öka nyttan av IT inom vården: Att skapa och värdera nytta i verksamheten med hjälp av peng modellen. Stockholm: Ekerlids Förlag.

För att vård- och omsorgsprocessen ska få avsedd effekt krävs inte bara att själva vården och omsorgen är effektiv utan också att informationsflödet mellan olika aktiviteter och aktörer i processen fungerar på ett tillfredsställande sätt. Projektet Vårdens framtida informationssystem - visionen i form av en demonstrator är ett forskningsprojekt med visionen att vårdgivare ska ha tillgång till effektiva samverkande informationssystem som stödjer en processorienterad vård där patienten är en tydlig och aktiv medaktör. Att systemen samverkar ur ett helhetsperspektiv är således en förutsättning för att få en effektiv verksamhet. Projektet syftar till att utveckla ett processtöd som visualiserar hur sjukvården kan arbeta utifrån ett processorienterat sätt där patientens aktiva deltagande och effektiv kommunikation mellan olika aktörer är centralt. Projektet syftar även till att visa hur processer på olika nivåer kan samverka för att uppnå vinster/positiva effekter av olika slag. Ökad kvalitet t.ex. med avseende på bättre beslutsstöd, optimerad enskild vårdinsats, optimerad verksamhet är exempel på sådana vinster. Projektet finansieras av VGRs Regionutvecklingsråd, Strategiska IT-avdelningen VGR samt Högskolan Skövde. Som det framgår är sjukvårdens IT-relaterade begränsningar många, varför en tydlig avgränsning av projektet har varit av stor betydelse. Efter diskussion inom projektkonsortiet har projektet avgränsats till att primärt fokusera på patientmötet (det traditionella mottagningsbesöket) och dess kringliggande processer. Grunden till avgränsningen är att mottagningsbesöket (patientmötet) är en komplicerad kontakt mellan patient läkare- och andra professioner samt olika vårdnivåer som för med sig ett ökat behov av tillgång på viktig information och kommunikation mellan olika professioner och vårdgivare. Det bör poängteras att det utvecklade processtödet inte kommer att vara ett färdigutvecklat system avsett att direkt införas i verksamheten utan bör ses som en skiss över ett framtida system där verksamhetens och patientens behov när det gäller informationsförsörjning lyfts fram. Mer specifikt är målet att processtödet skall: Ge underlag för framtagande av en övergripande realistisk målbeskrivning för vårdens informationssystem. Ge underlag för beskrivning av kvalitativa vinster med det föreslagna arbetssättet. Ge underlag för identifiering av behov när det gäller vidareutveckling/anpassning av nuvarande vårdrelaterade informationssystem. Ge underlag för beräkning av kvantifierbara vinster med det föreslagna synsättet. Ge underlag för identifiering av behov när det gäller utveckling av nya och innovativa vårdrelaterade informationssystem. Ge underlag för framtagande av en generell systemdesign för framtiden informationssystem inom vården, vilket skulle skapa mycket goda möjligheter till tillväxt för/inom regionens IT-sektor. Syftet med denna artikel är att ge en beskrivning av projektets mål, vision, tillvägagångssätt samt det nuvarande resultatet av genomförda studier

1. Metod Utvecklingen av processtödet har utgått från ett användarfokus med en aktiv användarmedverkan. Att förstå de tilltänkta användarna, deras arbetsuppgifter och organisation har varit en viktig aspekt i utvecklingsprocessen. För att förstå användarna och deras uppgifter har ett antal observationer, intervjuer och workshops genomförts med läkare, sjuksköterskor samt administrativ och IT-personal (se figur 1). Observationerna har fungerat som ett komplement till övriga aktiviteter i projektet och gett en bild av vilka nuvarande arbetsuppgifter som vårdpersonalen utför med hjälp av datoriserade och manuella system, eventuella brister och problem vid utförandet av uppgifterna samt vilken information som processtödet bör omfatta i framtiden. Resultatet av undersökningarna beskriver problem med nuvarande IS och rutiner samt identifierade förändringar och behov som vårdpersonalen efterfrågar. I syfte att erhålla en fördjupad förståelse av patienternas upplevelse av patientmötet har dessutom ett antal patientintervjuer genomförts. Resultatet från de olika undersökningarna har resulterat i processmodeller som beskriver dels patientmötet i ett nuläge samt patientmötet i ett framtidsperspektiv. Arbetet har även resulterat i utformning av gränssnittsbilder med tillhörande informationsinnehåll. Seminarier har genomförts tillsammans med användarna i syfte att erhålla kontinuerlig feedback på modellerna, gränssnittsbilderna och informationsinnehållet. Från genomförda intervjuer och observationer har också en riskanalys som fokuserar på de dagsaktuella organisatoriska riskerna tagits fram. Risk- och konsekvensanalysen av framtidsläget är under bearbetning. I syfte att identifiera mål med framtidens IS genomfördes även ett antal workshops. Här fick användarna till uppgift att diskutera fram mål och idéer om hur en ideal process runt patientmötet ska fungera i framtiden samt vad som krävs för att åstadkomma målen. Idéerna och målen har varit en viktig utgångspunkt för utvecklingen av processtödet. Ytterligare grupper som intervjuats är personer från patientnämnd och andra vårdgivare i Västra Götalandsregionen. Figur 1: Arbetssätt i projektet

2. Resultat 2.1. Identifierade problem i den nuvarande situationen Vid projektets start genomfördes en analys med målsättningen att kartlägga den nuvarande problematiken med avseende på patientmötet. Denna övergripande bild av nuläget har varit ett stabilt fundament att vila projektet på. Nulägesanalysen har genomförts i ett samarbete med vårdgivare, patienter och verksamhetsexperter på ortopedmottagningen samt kardiolog- och ögonmottagningen vid Södra Älvsborgs sjukhus. Resultatet av nulägesanalysen har påvisat att det föreligger en komplexitet i informationshanteringen vid ett patientbesök. Resultatet som presenteras nedan är endast en kortfattad beskrivning av de problem som identifierats. För mer detaljerad information se rapporten Vårdens framtida informationssystem - Patientmötet: Rapport 1 Nulägesanalys av Åhlfeldt, Nohlberg och Jonsson (2009) 6. Det som tydligt har framkommit som tydliga problem i nulägesanalysen är följande områden: 2.1.1. Verksamhetens perspektiv Avsaknad av helhetstänkande Sjukvårdens suboptimala informationssystem försvårar inte endast utbytet av information mellan delsystem, de tvingar även fram ett ineffektivt arbetsflöde. Avsaknaden av helhetsfokus vid införskaffandet av IT-system har resulterat i en mångfald av system som försvårar vårdpersonalens vardagliga arbete. För att införskaffa bakgrundsinformation innan ett patientbesök måste till exempel en läkare använda ett stort antal olika system. Trots att ett flertal olika system används kan det inte garanteras att läkaren har fått med all viktig information. Samordningsproblem för många vägar för att nå samma mål Vårdpersonalen fattar dagligen beslut som har en betydande inverkan på patientens hälsa. Kliniskt beslutsfattande kräver att vårdpersonalen har tillgång till korrekt och aktuell information vid varje beslutspunkt. Enkel tillgång till aktuell information är nödvändigt för att kunna fatta rätt beslut. Eftersom patientjournalerna inte är strukturerade försvåras överblicken av patientens aktuella behandlingar, medicineringar och sjukdomshistoria, varför vårdpersonalen inte snabbt och effektivt kan hitta den information som efterfrågas. 6 Åhlfeldt R., Nohlberg, M. & Jonsson, P. (2009) [Elektronisk]. Vårdens framtida informationssystem - Patientmötet: Rapport 1 Nulägesanalys. Högskolan Skövde. Tillgänglig på Internet: http://www.his.se/forskning/forskningscentrum/informationsteknologi/informationsystems/vardens-framtida-informationssystem/ [Hämtad 10.03.24].

Inkommande information ofullständig Ett återkommande problem idag är att en inkommande vårdbegäran saknar viktig information för handläggning. Bristerna skapar merarbete för vårdpersonalen, och kanske mest allvarligt, patienten blir försenad i sin vårdprocess Komplext informationsflöde Sjukvården är en kunskaps- och informationsintensiv verksamhet med ett stort antal komplexa informationsflöden, varför det är en utmaning för vårdpersonalen att orientera sig i dessa. Idag är det ofta svårt för personalen att få en överblick över var informationen kommer in, och vart den tar vägen. I syfte att hantera informationsflödet, används både manuella sätt att hantera information och datoriserade IS. Risken med arbetssättet är att viktig information kan förbises, varför patienten kan ta skada. Pappersbaserad information manuell hantering av information En stor del av informationen som hanteras i vårdprocessen är manuell, d.v.s. pappersbaserad eller rent av muntlig. System med manuellt förda och lagrade uppgifter utgör stora säkerhetsrisker. Manuell hantering av information kan ge effektivitetsvinster i stunden för vårdpersonal men risken för misstolkning, missad information samt att professionerna fokuserar på sina delar i vårdkedjan och inte på helheten, ökar. Systemkomplexitet Brister i systemintegrationen ger mycket klickande, dubbeldokumentation och i vissa fall även trippeldokumentation. Detta suboptimala informationssystem medför även suboptimala resursanvändning. Risken finns också att ytterligare manuell hantering av information uppstår som ett sätt att anpassa systemet till verksamhetens arbetsflöden. Bristande tekniskt stöd i vardagsarbetet Ett genomgående önskemål tycks vara att systemen skall vara anpassade efter vårdpersonalens arbetsmetoder. I dagens digitaliserade system finns det inget stöd för samtidig visning av flera informationstyper. Till exempel är det inte möjligt för en läkare att se journalen och samtidigt se röntgenbilder. Istället måste läkaren växla mellan röntgenbilder och journal på samma skärm. Granskningen blir på detta sätt en långsam och, i vissa avseenden, en komplex process i form av ökad kognitiv belastning, då läkare måste hålla viktig information i huvudet. Tidsbrist och tidsåtgång för datorrelaterade problem och oväsentligheter Ett viktigt intryck från denna undersökning men även från den nationella ITstrategin för vård och omsorg är att vårdpersonalen spenderar allt mindre tid med patienten, och allt mer tid med arbete i olika system. Våra resultat visar att 38 olika systemtransaktioner används för ett patientbesök, vilket bland annat leder till att den värdeskapande tiden är mindre än 20 % av ett patientbesök. Nya rutiner behövs för effektivisering och kvalitetssäkring Nuvarande rutiner som finns i verksamheterna är inte utvecklade för att stödja existerande lagkrav. Bristande kunskaper om helheten i verksamhetsprocesserna bland de som utformar rutiner leder till komplexa problem i verksamheten. Det finns tydliga direktiv om rutiner som personalen måste följa men eftersom rutinerna är illa anpassade

till verkligheten ställs orimliga krav på vårdpersonalen. Till exempel finns det tydliga krav på signering av journalanteckningar men samtidigt är det vanligt förekommande att journalerna signeras dagar eller veckor efter diktering. I dessa situationer kan det diskuteras huruvida signeringen är nödvändig, då det nästan är omöjligt att med minnets hjälp avgöra om informationen är korrekt. 2.1.2. Patientens perspektiv Man måste vara frisk för att vara sjuk Ett mycket viktigt intryck från intervjuerna med patienterna är att en aktiv och engagerad patient är en nödvändig förutsättning för att kunna erhålla en god vård. Oavsett om patienten är sjuk eller frisk förväntas individen själv ta kontakt med sjukvården för att erhålla information om väntetider, få tid till återbesök, få information om provsvar och i vissa fall till och med själv ta reda på om det finns någon annan vårdgivare som kan erbjuda vårdgaranti. Det är alltså krävande att vara sjuk, då mycket i dagens system är baserat på en aktiv och engagerad patient. Information om varför saknas Den information som patienten erhåller från sjukvården upplevs oftast som bristfällig. Orsaken är att det läggs stor fokus på behandlingen av en viss åkomma men förklaringen till varför det blivit så här och vilka konsekvenser det kommer få, är allt annat än optimal. Som patient vill man få ett bra bemötande och när patientens frågor inte besvaras leder det till misstolkningar och frustration. Avsaknad av helhetstänkande alla tänker enbart på sin del Samverkan mellan patient, läkare, specialist och exempelvis försäkringskassan är en viktig men ofta komplex företeelse. Patienterna upplever att vårdgivaren ofta koncentreras sig på sin del, utan att beakta samverkan med övriga aktörer som är involverad i patientens vård. Dessutom upplever patienterna att det ligger på deras ansvar att driva den komplexa processen med samverkan mellan försäkringskassa, läkare och specialist. Varför måste allt ta så lång tid? Patienterna upplever det som svårt att komma i kontakt med sjukvården på ett effektivt och enkelt sätt. De tjänster som finns är antingen svåra att använda och/eller ineffektiva. Långa väntetider i telefonkö är ofta förekommande. Detta kräver stort engagemang från patientens sida, särskilt då problemet upprepas löpande vid nästan varje vårdkontakt, och stundtals måste patienten ta många kontakter. Eftersom det är tidskrävande att ta nya kontakter med sjukvården blir svaga patienter utelämnade, och de starkare patienterna frustrerade och arga. Arbetsföra patienter däremot upplever att det inte finns effektiva tjänster för att komma i kontakt med vården. In- och ut mentalitet Patienterna upplever sig ofta utlämnade eftersom de inte får något djupare engagemang från läkare. Det anses finnas ett tydligt fokus på behandling, och inget utrymme för att diskutera patientens frågor. Dessutom upplever patienterna att de snabbt får behandling för att därefter omedelbart skickas vidare till en ny vårdgivare. Eftersom ett övergripande ansvar saknas tvingas patienten själv hantera och förstå sin

egen vårdprocess, vilket gör att de upplever att de går miste om möjligheter och rättigheter. Språksvårigheter Patienterna upplever svårigheter med att förstå den information som ges av läkaren. I vissa fall beror problemet på att diagnoserna är komplexa och att läkarna talar ett medicinskt fackspråk. Andra orsaker kan vara att läkare har bristfälliga kunskaper i det svenska språket. Problematiken resulterar i att patienten känner sig åsidosatta och förtroendet för vården minskar. Brist på inflytande Delaktigheten i den egna vården upplevs oftast som begränsad, varför patienter upplever sig utelämnade och att de måste acceptera det de erbjudits. Till exempel upplever patienter att de inte har möjlighet att påverka behandlingstider, vilket ger dem problem i sin vardag. Varierande läkarkompetens Patienter upplever att det är lite av ett lotteri att få en kompetent läkare. Dessutom upplever patienterna att de blir dåligt bemötta och att de själva måste arbeta med att säkerställa att de erhåller rätt vård. 2.2. Framtidsläget - identifierade förbättringsförslag Utifrån arbetet med processmodellerna och feedback från användarna har ett antal förbättringar identifierats och implementerats i form av ett processtöd. Resultatet som framkommit skall endast ses som ett underlag för utveckling av framtida IS. De förbättringar som processtödet visar på är endast exempel på hur det skulle kunna se ut i framtiden. Det är viktigt att betona att resultaten nedan är det som framkommit så här långt. Projektet pågår fram till slutet av oktober 2010. Patienten i fokus Processtödet fokuserar på patientens väg genom vårdkedjan och på flödet av information både medicinsk och administrativ - mellan kedjans olika aktörer. I processtödet är det möjligt för patienten att via sin patientvy (där patienten är säkert autentiserad och auktoriserad), skicka vårdbegäran, välja läkare och boka ett besök samt ange förväntningar på mötet. När patienten till exempel befinner sig på primärvården och en vårbegäran skall skickas vidare till en specialist är det möjligt för patienten att tillsammans med läkaren boka preliminära tider för besöket hos specialisten och/eller ange önskemål om tider som är mer respektive mindre lämpliga. Mottagaren av vårdbegäran har dock möjlighet att omprioritera tiden. Processtödet ger även möjlighet för läkaren att under patientmötet dokumentera relevant information till patienten som patienten får med sig hem efter mötet. Dokumentationen innehåller förenklad information om patientens sjukdom, vilka åtgärder som vidtagits, medicinlista, samt kontaktinformation. För att öka patientens kunskaper om hälsofrågor, sjukdomar, läkemedel och egenvård kan läkaren i dokumentationen även ange länkar som patienten kan använda för att inhämta ytterligare information. Informationen kan även skickas till patientvyn. Information om sjukdomar, egenvård symptom och osv. kan även skickas till patienten redan under prioriteringen av inkommen vårdbegäran. Genom att skicka relevant information till patienten innan

mötet ökar individens möjlighet att vara delaktig i den egna vården och fatta egna beslut. Vidare har patienten möjlighet att från sin egen vy följa vad som händer med vårdbegäran och därmed bli mer delaktig i processen. Patientens deltagande i den egna vården och möjligheten att fatta egna beslut är två mycket centrala delar som betonas i den nationella IT-strategin för hälso- och sjukvård. Behandling och undersökningar bokas elektroniskt Processtödet möjliggör effektiv bokning och samordning av patientens behandlingar och undersökningar. Detta ligger även i linje med den nationella ITstrategin för hälso- och sjukvåden som slår fast att bokning och samordning av undersökningar samt behandlingar inte fungerar, varför sjukvården snabbt måste förbättra och bredda möjligheterna i dessa aktiviteter 7. Genom processtödet kan en läkare elektroniskt boka återbesök, provtagningar och behandlingar samt elektroniskt utfärda en sjukskrivning. Läkaren kan även effektivt koppla provtagningar, undersökningar samt sjukskrivning till ett återbesök. Idag förkommer det att patienten kommer till ett återbesök trots att planerade provtagningar och/eller undersökningar inte är genomförda. Processtödet kan minimera risken genom att den möjliggör för läkaren att själv boka tider för olika patientrelaterade aktiviteter (t.ex. bokning av blodprover). Bokningen av undersökningar och behandlingar kan även ske av andra individer som ingår i vårdteamet som t.ex. en sjuksköterska. Bokningsaktiviteten är således inte bunden till läkarprofessionen. Effektiva informationsflöden En utmaning för vårdpersonalen idag är att navigera i de informationsflöden som krävs. Processtödet håller ordning på informationen och säkerställer att personalen arbetar med rätt saker vid olika tidpunkter, genom att det driver processen framåt. Processtödet kontrollerar och signalerar när olika uppgifter, relaterade till patientmötet, skall genomföras. Vidare kan processödet även stödja att patientens förväntningar blir bemötta. Gemensam målbild inför besök Bemötandet är en viktig del i en god vård. Från intervjuerna med patienterna framgår det att bristen på tydliga besked och information är påtaglig. Patienterna upplever att det stundtals finns för stort fokus på lösningen/behandlingen, varför de inte erhåller information eller förklaring till varför det blivit så här, och vilka konsekvenser det kommer få. När mötet mellan patient och vårdpersonal inte fungerar blir det lätt missförstånd som i värsta fall kan det leda till att patienten drabbas av allvarliga skador. Processtödet minimerar problemet genom att den möjliggör för patienten att ange förväntningar på mötet i vårdbegäran och/eller hälsodeklarationen. Exempel på förväntningar som patienten kan ange är; Jag vill få information om egenvård av diabetes, jag vill få en förklaring till min ryggsmärta. För att patientens förväntningar skall bli bemötta kan processtödet påminna läkaren att kontrollera att förväntningarna 7 Regeringskansliet. (2006) [Elektronisk]. Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/96/62/abac6cb0.pdf [Hämtad 10.03.10].

diskuterats i mötet. Även om processtödet ger stöd för att kontrollera förväntningarna, är det på varje läkares ansvar att kontrollera om huruvida patientens förväntningar på mötet har blivit bemötta. Rätt information vid rätt tidpunkt till rätt plats och rätt person Tillgången till rätt information, vid rätt tidpunkt, till rätt plats och rätt person är viktigt för patientsäkerheten. Processtödet möjliggör denna vision genom strukturerade arbetsflöden och effektivare informationshantering. Processtödet ger möjlighet till att relevant patientinformation följer med under hela vårdförloppet vilket gör det möjligt att rätt information finns till hands vid rätt tidpunkt och plats. Processtödet säkerställer att rätt kompetens används genom att den t.ex. styr frågeställningen i vårdbegäran till kompetensen. Därmed minskar risken för att vårdbegäran skickas till fel mottagare. Processtödet arbetar alltså med standardiserad information. Standardiseringen är ett sätt att kvalitetssäkra att rätt information fångas upp och dokumenteras i olika delar av processen. Standardiseringen av information gör det också möjligt att göra uppföljningar, t.ex. i nationella kvalitetsregister samt att vårdpersonal kan fokusera mer på det som är speciellt i varje patientsituation. Ökad samordning och tillgänglighet Både patienter och personal upplever problem med tillgänglighet och samordning. Denna brist består till stor del på bristande systemstöd. Processtödet kan skapa nya förutsättningar för att organisera och samordna vården, på ett sätt som idag inte är möjligt. Processtödet kan öka samordningen genom integration med övriga IT-system. Integrationen möjliggörs dels genom nationella lösningar som t.ex. NPÖ, dels på processnivå i processtödet. De nya förutsättningarna skapar således möjligheter för båda vårdpersonal och patienter. Genom samverkande IT-system får vårdpersonalen tillgång till aktuell patientinformation, varför vårdpersonal har bättre underlag att basera beslut på. När tillgången på nödvändig information finns att tillgå på ett effektivt och säkert sätt ökar även kvalitén på den vård patienten erhåller. När informationen görs tillgänglig på samtliga ställen som den behövs, ökar möjligheten till att patienten snabbare får den vård hon/han behöver. Vidare kommer integrationen med övriga IT-system att underlätta personalens dagliga arbete i form av minskad administrativa uppgifter och ökad tid för patientmötet, vilket ger mervärde för både personal och patient i patientmötet. Samtliga av de ovannämnda fördelarna ligger i linje med den nationella IT-strategin för hälso- och sjukvården 8. Elektroniskt informationsutbyte mellan olika intressenter Processtödet ger möjlighet till effektiv eftervårdsplanering genom att elektroniskt initiera en kontakt med t.ex. hemsjukvården. Vid sjukskrivning är det möjligt för läkaren att elektroniskt utfärda och skicka blanketten till försäkringskassan. Processtödet möjliggör även effektiv elektroniskt informationsutbyte med andra externa intressenter som är kopplade till ett patientmöte som t.ex. Apoteket AB och försäkringsbolag. 8 Regeringskansliet. (2006) [Elektronisk]. Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/96/62/abac6cb0.pdf [Hämtad 10.03.10].

Komplett information blir en självklarhet Ett återkommande problem som skapar merarbete för vårdpersonalen och riskerar att patientens vårdprocess förlängs är att en icke komplett vårdbegäran kan skickas till en specialist, utan att remittenten förvarnas om att viktig information saknas. Processtödet kommer att hantera problemet genom att den inte tillåter ofullständiga remisser att skickas iväg. Vårdbegäran kommer att vara kopplad till specifika mallar (standardvårdplan) som styrs av orsaken till vårdbegäran dvs. frågeställningen. För varje mall skall det finnas ett antal förutbestämda krav om informationsinnehåll som måste uppfyllas. Om krav inte uppfylls finns det inte möjlighet att skicka vårdbegäran vidare. När vårdbegäran hanteras av processtödet är det sannolikt att onödiga patientbesök och väntetider minskar. Det är även troligt att merarbetet för vårdpersonalen kommer att minska. Vidare kan patienten redan på vårdbegäran samtycka till behandlig av personuppgifter. Effektivare återanvändning av information Enligt den nationella IT-strategin finns ett behov av återanvändning av registrerad information 9. Processtödet möjliggör användning av information som en långsiktig och gemensam resurs. Vidare ger processtödet möjlighet till verksamhetsuppföljning samt sökmöjligheter för statistisk data genom att informationen i möjligaste mån är standardiserad. Effektivare återanvändning ger både kostnadsbesparingar och kvalitetssäkring i vårdprocessen. Förbättrad säkerhet Processtödet utgår från nationella system för säker identifiering och behörighetskontroller som t.ex. samarta kort och plattformar med säker infrastruktur. Genom säkra system för identifiering och behörighetskontroll är det möjligt för vårdpersonal, efter att patienten samtyckt, få tillgång till information om patienten. Lösningen för inloggning bygger på att processtödet kommunicerar direkt med övriga system, varpå personalen inte behöver arbeta med flera olika inloggningar. En stor säkerhetsvinst som kommer från detta arbete, är höjningen av patientsäkerheten. 2.2.1. Framtida utmaningar Processtödet skapar nya förutsättningar att samordna och tillgängliggöra vården, vilket ligger i linje med den nationella IT-strategin för hälso- och sjukvården 10. Samtidigt som processtödet skapar nya förutsättningar och möjligheter, skapar den även nya 9 Regeringskansliet. (2006) [Elektronisk]. Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/96/62/abac6cb0.pdf [Hämtad 10.03.10]. 10 Regeringskansliet. (2006) [Elektronisk]. Nationell IT-strategi för vård och omsorg. Tillgänglig på Internet: http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/96/62/abac6cb0.pdf [Hämtad 10.03.10].

utmaningar. De största utmaningarna är inte tekniken utan sjukvården som organisation och attityder bland vårdpersonalen. En viktig framtida utmaning är standardiseringen av information i standardvårdplaner (mallar). I processtödet är vårdbegäran styrd efter en mall. För varje mall finnas det ett antal förutbestämda krav om informationsinnehåll som måste uppfyllas. En avgörande fråga är vem som ställer kraven på informationsinnehåll samt vem som har det övergripande ansvaret för utvecklingen av standardvårdplaner? Ytterligare en utmaning är de diffusa organisatoriska gränserna. En återkommande diskussion bland anställda i verksamheterna har varit om huruvida det är primärvården eller specialistvården som skall genomföra vissa specifika undersökningar och behandlingar. Specialistvården hävdar att en patient som remitteras till denna vårdnivå måste vara färdigutredd och medicinskt optimalt förberedd, men det verkar finnas en oenighet i vad detta innebär. Processtödet ställer krav på att både primärvården och specialistvården utför vissa undersökningar som bedöms likvärdiga med den kompetens och resurser som finns att tillgå inom respektive vårdnivå. För att minska negativa attityder och eventuella motstånd till processtödet är det viktigt att det skapas ett samverkansdokument där det tydligt framgår regler för kontakt mellan vårdnivåerna samt att det finnas klara regler om vem som har ansvar för vad i varje vårdnivå. En annan utmaning är att processtödet ställer krav på förändringar av relationen till patienten. Det är mycket sannolikt att framtidens patienter, kommer att vara aktiva, i större utsträckning än idag, i den egna vården och därmed även ställa högre krav på sjukvården. Processtödet lägger tyngdpunkten på patientens delaktighet och betonar värdet av att patienten är en tydlig och aktiv medaktör. Förändringen innebär att patienterna får mer inflytande och att sjukvården inte länge utvecklas utifrån vårdpersonalens värdering, varför det kan skapa motstånd i verksamheterna. 3. Slutsatser De slutsatser som kan dras från projektets resultat så här långt är att ett processtöd av den beskrivna typen skapar nya förutsättningar att organisera och samordna vården. För patienter innebär detta ökad delaktighet och bättre möjligheter att påverka den egna vården. Vårdansvarig får bl.a. enklare tillgång till information om patienten, varpå det administrativa arbetet kommer att minska och mer tid kan ägnas åt patientmötet. Processtödet skapar även helt nya utmaningar som måste hanteras för att fördelarna skall kunna realiseras. Till exempel är det viktigt att det fastställs vilka patientrelaterade aktiviteter i form av undersökningar och behandlingar, varje vårdnivå ansvarar för. Genom att skapa tydliga riktlinjer för samverkan och informationsöverföring minskar risken för att patienten hamnar i kläm mellan vårdnivåerna. Lika viktigt är det att det finns tydliga regler om vem som tar ansvar för standardiseringen av information i standardvårdplaner. Detta är väsentligt för att få en enhetlig och gemensam struktur i framtida informationssystem och som stödjer patientsäkerheten. Vidare är det viktigt att betona att patienten är den viktigaste aktören i hälso- och sjukvården. Om vi menar något med patientdelaktighet är det dags att sätta ner foten och strukturera upp förutsättningarna för en effektiv och hållbar hälso- och sjukvård. Allt för länge har man trott att detta kan göras genom enbart tekniska system. Resultaten från vårt arbete visar tydligt att tekniken bara är en del i detta arbete. Om de

positiva effekterna som projektet påvisar ska kunna utnyttjas i framtiden måste framförallt de organisatoriska och administrativa frågorna lösas i första hand. Visionen som präglar processtödet men också den framtida IT-utvecklingen förutsätter förändringar i en verksamhet. Användarnas reaktioner på förändringarna spelar en viktig roll i skillnaden mellan ett lyckat och misslyckat initiativ. Förändringsprocessen är alltså en kritisk faktor, varför det är viktigt att det finns en tydlig strategi för hur förändringarna i samband med implementeringen av framtida IS skall kommuniceras och genomföras i organisationen. Ytterligare en viktig faktor för att lyckas är ledningens engagemang i förändringsarbetet. Lika viktigt är det att det skapas incitament som pekar på patientnyttan och nyttan för varje användargrupp med användningen av processtödet. Detta är en förutsättning för att minska risken för motstånd bland användarna och för att kunna säkerställa att de positiva effekterna som projektet påvisar ska kunna utnyttjas i framtiden.