KU-nämnden Protokoll 2014-06-11 Nr 2014:6 1 (5) KU-nämndens sammanträde 2014-06-11 NÄRVARANDE Lärarrepresentanter (med rösträtt) Ann Cathrine Andersson, prorektor, lektor, ordförande Kenneth Karlsson, lektor Sara Kristoffersson, gästprofessor ( 1-4, 9) Magnus Bärtås, professor ( 1-4, 6-9) Bella Rune, professor Studentrepresentanter (med rösträtt) Petra Bauer Tova Jertfelt Tjänstemän Carolina Boekel, UFA Marie-Thérèse Tricot, UFA Övriga Christina Zetterlund, 11 Catharina Gabrielsson, 11 Jan Lindstein, personalhandläggare, 12 FÖRHINDER Joel Hurlburt Johanna Lewengard, professor
KU-nämnden Protokoll 2014-06-11 Nr 2014:6 2 (5) ÄRENDE BESLUT / ÅTGÄRD 1 Mötets öppnande 2 Utseende av justeringsperson 3 Godkännande av föredragningslistan/dagordningen 4 Föregående protokoll 5 Utbildningsutvärderingar - Information efter besked från UKÄ Information Föredragande: Marie-Thérèse Tricot Ordförande förklarar mötet öppnat. Kenneth Karlsson utses att jämte ordföranden justera dagens protokoll. Dagordningen godkänns. Ärendenas kronologiska ordning förändras. Information från arbetsgrupperna Etiska rådet och Konstfack Collection under 14 utgår. 15 inkluderas i 10. Föregående protokoll godkänns och läggs till handlingarna. Marie-Thérèse informerade om utfallet efter UKÄs utbildningsutvärdering. Förslag finns om att en särskild grupp, utsedd av rektor, arbetar fram förbättringar inom kandidatprogram i design inför återrapporteringen till UKÄ. Under mötet uppstår fråga om hur man tänker hantera bedömargruppens synpunkter även i de utbildningar som har fått hög kvalitet. 6 Revidering av kandidatprogram Keramik och Glas, antagna H13 Beslut Föredragande: Marie-Thérèse Tricot 7 Revidering av kandidatprogram Industridesign, antagna H13 KU-nämnden beslutar att revidera utbildningsplanen för kandidatprogram Keramik och Glas, antagna H13, enligt bilaga 1. KU-nämnden beslutar
KU-nämnden Protokoll 2014-06-11 Nr 2014:6 3 (5) Beslut Föredragande: Marie-Thérèse Tricot att revidera utbildningsplanen för kandidatprogram Industridesign, antagna H13, enligt bilaga 2. 8 Nytt utbildningsplan för kandidatprogram i Textil Beslut Föredragande: Bella Rune KU-nämnden beslutar att fastställa utbildningsplanen för kandidatutbildningen i Textil att gälla från H14, enligt bilaga 3; Beslutet gäller under förutsättning att rektor fattar beslut om inrättande av utbildningen. att föreslå rektor att Kandidatutbildningen i Textil, huvudområde Konsthantverk, inrättas från H14. 9 Planeringsbidrag 14/15 Beslut Föredragande: Carolina Boekel KU-nämnden beslutar att bevilja följande ansökningar för planeringsbidrag: - Charles Stern, Mark Smith för Local Tech: Makerspace ideals as a model for institutional learning (100 000 kr) - Katarina Wadstein MacLeod för Att ha en räv bakom örat: Natur och landskap som kulturarv eller illusion i den posthumanistiska tidsåldern. (100 000 kr) - Andreas Gedin för Villa Göth en brutalistisk polyfoni (100 000 kr) - Ramia Mazé, Meike Schalk, Hélène Frichot för Utopia Now! Critical-Creative practices for Just Sustainable Development (100 000 kr). 10 Tillståndsansökan forskarexamen, lägesrapport Information Carolina lämnar en redovisning över vad som hittills har skett inom projektet och höstens kommande arbete. Under arbetsdagarna 19-20 augusti kommer
KU-nämnden Protokoll 2014-06-11 Nr 2014:6 4 (5) Föredragande: Carolina Boekel 11 KTD, lägesrapport Information Föredragande: Christina Zetterlund, Catharina Gabrielsson 12 Adjungerad professor i konsthantverk (inriktning mot utställningsproduktion) Beslut Föredragande: Jan Lindstein bl a frågor om forskarutbildningsämnen och forskningsämnen att diskuteras. Christina och Catharina informerar om att 234 personer har sökt doktorandtjänsterna samt informerar om det pågående urvalsarbetet. KU-nämnden beslutar - att föreslå till rektor att Agneta Linton anställs som adjungerad professor i konsthantverk. - att efterlysa en kartläggning av befintliga ämnesområden samt förslag till riktlinjer om hur nya ämnesområden ska benämnas och hanteras. 13 Kartläggning av kompetens inom ämnesområdena Rapportering från nämndens ledamöter Punkten bordläggs. Information Föredragande: Ann Cathrine Andersson 14 Uppföljning av KU-seminarierna och av masterarbetsdagarna Information Föredragande: Kenneth Karlsson 15 Inför arbetsmötet på Djurönäset 19/8 Kenneth rapporterar om KU-seminarier, som var relativt väl besökta. Det har delvis varit problematiskt att de redovisades under Vårutställningen utan att vara del av den. De frågor som uppstår överlämnas till det nyinrättade forskningsutskottet. Se 10. Information
KU-nämnden Protokoll 2014-06-11 Nr 2014:6 5 (5) Föredragande: Ann Cathrine Andersson 16 Övriga frågor 17 Mötets avslutande Datum för KU-nämndens möte under hösten är publicerade på Intranätet. I oktober blir det ett heldagsmöte. Ordförande förklarar mötet avslutat. Vid protokollet Justerat Justerat Marie-Thérèse Tricot Ann Cathrine Andersson Kenneth Karlsson
Bilaga 1 Utbildningsplan för Kandidatprogrammet Keramik och glas Fastställd av KU-nämnden 2007-07-01 Senast reviderad i KU-nämnden 2014-06-11 Gäller studenter antagna from höstterminen 2013 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning på grundnivå skall, i enlighet med de inledande bestämmelserna i 1 kap. 8 högskolelagen (2006:173) som träder i kraft 070101 utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmågan att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. 1.2 Särskilda mål Utöver de allmänna målen i 1 kap. 8 högskolelagen (2006:173) gäller, i enlighet med högskoleförordningens bilaga 2 (2006:1053) om examensordning, följande för kandidatexamen: Examensbeskrivning Konstnärlig kandidatexamen Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten: - visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten: - visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt
Bilaga 1 eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och - visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten: - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa förståelse av konstens roll i samhället, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. 2 UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING 2.1 Omfattning Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng vilket leder till en konstnärlig kandidatexamen. Med godkänd konstnärlig kandidatexamen från Konstfack, annan konstnärlig högskola i Sverige eller utomlands, eller motsvarande behörighet inom området, kan man söka till det tvååriga mastersprogrammet om 120 högskolepoäng. 2.2 Kandidatprogrammets innehåll Kandidatprogrammet, Keramik och Glas, ger grundläggande kunskaper för att verka som yrkesverksam inom området Konsthantverk, Keramik och Glas. De tre åren innebär en progression mot ett för studenten allt mer självständigt och komplext arbete, med fördjupning i det egna intresset inom huvudområdet. Fokus under de tre åren förflyttas från det första årets; material och teknik (praktik), via det andra årets; utblick och dialog (kontext), till det tredje årets; reflekterande praktik (komplexitet). Kandidatexamen utgörs av ett självständigt formulerat projekt bestående av 30,0 hp inom huvudområdet för utbildningen. Utbildningen ska genomsyras av självständigt kritiskt tänkande och ett medvetet och aktivt förhållningssätt till aktuell samhälls- och områdesspecifik diskurs som t.ex. estetik, genusperspektiv, postkolonialt perspektiv, makthierarkiskt perspektiv och material Culture studies samt sträva efter att förbereda studenterna för ett internationellt verksamhetsområde.
Bilaga 1 2.3 Kandidatprogrammets kurser Årskurs 1 Material och teknik (praktik) 1, 26,5 hp Material och teknik (praktik) 2, 26,5 hp Konst, design och konsthantverksteori 1 7,0 hp Årskurs 2 Utblick och dialog (kontext) 1, 27,5 hp Utblick och dialog (kontext) 2, 29 hp Konst, design och konsthantverksteori 2, 3,5 hp Årskurs 3 Reflekterande praktik (komplexitet) 1, 30 hp Reflekterande praktik (komplexitet) 2, 30 hp 180 hp 1. 3 ANTAGNING, BEHÖRIGHET OCH URVAL 2. 3.1 Antagning och behörighet För att bli antagen till kandidatprogrammet på institutionen för Keramik och glas krävs grundläggande behörighet. Om det finns särskilda skäl, får Konstfack besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren. (7 kap 2-3 SFS 2006:1053) 3.2 Urval Urval görs på konstnärlig grund genom bedömning av skriftlig motivering, inlämnade arbetsprover och intervjuer samt i vissa fall särskilda uppgifter. (7 kap 14 SFS 2006:1053) 1. 4 EXAMINATION 4.1 Betygsättning
Bilaga 1 Betyg sätts för kurs på sätt som anges i respektive kursplan. Generellt på Konstfack tillämpas en tvågradig betygsskala, antingen icke godkänt eller godkänt. För ytterligare upplysningar och eventuella avvikelser hänvisas till respektive kursplan. 4.2 Examensarbete I examensfordringarna för kandidatexamen ingår ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng. Examensarbetet skall ingå i huvudämnet. 1. 5 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER 2. 5.1 Tillgodoräknande Studenten har rätt att tillgodoräkna sig tidigare högskolestudier. Rätten att besluta om tillgodoräknande ligger på kursansvarig institution. 5.2 Förkunskaper för viss kurs Om särskilda förkunskapskrav gäller för antagning till viss kurs eller visst kursmoment, anges detta i kursplanen.
Bilaga 2 UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Industridesign, 180 högskolepoäng (hp) Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2013-02-13, reviderad 2014-06-11. Gäller studenter antagna from höstterminen 2013. 1 UTBILDNINGENS INRIKTNING OCH OMFATTNING 1.1 Behörighet För antagning till programmet krävs att den sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet för högskolestudier enligt Högskoleförordningens 7 kap 2 (SFS 2010:544). Om det finns särskilda skäl, får Konstfack besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap 2-3 SFS 2006:1053). För avgiftsskyldiga studenter är erläggande av anmälningsavgift och studieavgift ett villkor för att bli antagen till utbildningen. Detta i enlighet med SFS 2010:543 5 8. 1.2 Urval Urval görs på konstnärlig grund genom bedömning av skriftlig motivering, inlämnade arbetsprover och intervjuer samt i vissa fall särskilda uppgifter. (7 kap 14 SFS 2006:1053) 1.3 Programmets omfattning Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder till en konstnärlig kandidatexamen. Avlagd konstnärlig kandidatexamen ger behörighet till utbildning på avancerad nivå.
Bilaga 2 1.4 Mål för konstnärlig kandidatexamen enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa förståelse av konstens roll i samhället, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Lokala examensmål vid Konstfack Efter genomgången utbildning på kandidatprogrammet i Industridesign skall studenten även ha förmåga att: visa kunskap för att verka i ett internationellt verksamhetsområde, visa förståelse för designs roll i samhället, visa förståelse hur samhällsfrågor påverkar utvecklingen av design. 1.5 Självständigt arbete För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Ansvariga lärare kan, om det bedöms nödvändigt, uppmana student att examineras vid senare tillfälle. 2. KANDIDATPROGRAMMETS KURSER Ämneskurserna inom programmet omfattar totalt 166 hp. Utöver detta läses totalt 14 hp Konst-, design- och konsthantverkshistoria. År 1 Introduktion till industridesign Högskolepoäng 26,5 hp
Bilaga 2 Industridesigns grunder Konst-, design- och konsthantverkshistoria 26,5 hp 7 hp År 2 Breddning av industridesign Fördjupning av industridesign Konst-, design- och konsthantverkshistoria 27,5 hp 29 hp 3,5 hp År 3 Industridesign, utblick och förtrogenhet Industridesign, individuell fördjupning 30 hp 30 hp Totalt 180 hp 3. UTBILDNINGENS UPPLÄGGNING 3.1 Kandidatprogrammets innehåll Industridesignerns roll breddas kontinuerligt i takt med samhällets ökande utmaningar. Designprofessionen har nu större fokus på processer och en vidgad syn på vad nytta och upplevelse kan vara för användare och andra intressenter. Samtidens och framtidens potentiella komplexitet får inverkan på designerns sätt att utforska, gestalta, kommunicera och samverka med andra. På Industridesign, Konstfack utgör den konstnärliga grunden med en förmåga att väva samman olika perspektiv en självklar utgångspunkt för att anta dessa utmaningar. Utbildningens mål är att studenten ska kunna visa fördjupade praktiska och teoretiska aspekter av den kunskap som behövs för att arbeta kreativt, medvetet och relevant med industridesign i dagens och morgondagens samhälle. Studenten blir kunnig i designerns olika synsätt och arbetssätt som utgår från människors varierande förutsättningar och förmågor. Hon/han blir också kunnig i att gestalta designförslag med medveten estetisk kvalitet, integrerat med ett kritiskt och reflekterande förhållningssätt. Då designern har en mycket viktig roll att fylla i vår gemensamma strävan mot ett hållbart samhälle genomsyrar design för hållbar utveckling många delar av utbildningen och integreras i såväl kurser som projekt. Utbildningen ger också studenten möjlighet att utveckla kunskap om etik och likabehandling, samt förstå hur dessa frågor relaterar till ämnets utveckling. Undervisningen sker i form av seminarier, workshops, laborativa arbetsmoment och i studiobaserad form. Den sker också i projektform där studenternas arbetar enskilt eller i grupp, ofta i samverkan med företag och organisationer. På Konstfack finns välutrustade verkstäder för gestaltning och utforskning av material och idéer. I kurserna ges undervisning under erfaren handledning. Studenten stöds i sin
Bilaga 2 individuella utveckling under återkommande utvecklingssamtal. Tillsammans är vi aktiva i den samtida kunskapsutvecklingen inom designfältet. 3.2 Huvudsaklig uppläggning av studierna Termin 1. Introduktion till industridesign Den första terminen introduceras studenten i designämnet, där en bred syn på design och olika arbetssätt ingår. Grundläggande begrepp och metoder behandlas liksom grunderna i materialkunskap och modellteknik. För att kunna kommunicera och presentera sina idéer och designförslag läggs stor vikt vid att utveckla färdigheter i skiss- och presentationsteknik, samt aktuella verktyg för tvådimensionell och tredimensionell gestaltning. I det konstnärliga gestaltningsämnet introduceras studenten till formlärans abstraktioner och principer tillsammans med verktyg att experimentera med det i cad. Här görs laborationer med form, rum, färg och ljus. I design- och konsthistoria får studenten en bred historisk och teoretisk introduktion till konst, design och konsthantverk. Termin 2. Industridesigns grunder Förmågan att vara kreativ är grundläggande för en industridesigner. Att tänka självständigt, i nya banor och kunna ifrågasätta normer är en förutsättning för fungerande designprocesser. Flera kurser och projekt behandlar kreativitetens förutsättningar och ger möjlighet att utforska både egna och andras förhållningssätt. Även utifrån materialiseringsprocessens möjligheter prövar studenten och utökar sin repertoar av kreativa arbetssätt. Den konstnärliga processen undersöks närmare och studenterna introduceras även till grunderna i utställningsdesign. En fördjupning i konst- och designhistoria skapar en kontext till det egna arbetet. Studenten fortsätter att utveckla sin förmåga att visualisera och gestalta i två och tre dimensioner. Kunskapen utvecklas i olika projekt. Termin 3. Breddning av industridesign Kontextuella utforskningar handlar om att få verktyg för att utforska ett specifikt sammanhang med olika användare och andra intressenter, samt förstå kontextens betydelse för slutresultatet. Studenten tränas även i att förstå samspelet mellan användare och designförslag utifrån fysiska, emotionella och kognitiva dimensioner. Här kommer video som designverktyg in på olika sätt. Andra viktiga synsätt introduceras som ger ett breddat perspektiv på människors olika förutsättningar. Design för hållbar utveckling belyses på olika sätt vilket skapar en grund som sedan successivt utvecklas under utbildningens gång. Då flera av andra årets kurser och projekt görs som grupparbeten diskuteras och testas olika aspekter av samarbete. I en självständigt vald och genomförd konstnärlig gestaltning ges möjlighet att bredda förståelsen för den konstnärliga processen. Teoribildning är här en integrerad del av det egna arbetet. I design- och konsthistoria får studenten arbeta med en fördjupning inom det egna fältet. Termin 4. Fördjupning av industridesign Under fjärde terminen fördjupas kunskaperna i design för hållbar utveckling. Vartefter studenten blir mer självständig i sina val av angreppssätt kan ett hållbart perspektiv appliceras också på andra projekt i utbildningen. Här får studenten möjlighet att fördjupa reflektionen över sin konstnärliga process och dess resultat, kopplat till en förståelse av konstens roll i samhället. Praktiska estetiska övningar och begrepp sätts i relation till geometri, rum och människokroppen i syfte att utveckla gestaltningen av känslor, händelser och gester. Detta tillämpas i ett gestaltningsprojekt. Som designer behöver man förhålla till sin omvärld och förstå olika marknader och dess aktörer. Studenten måste förstå hur industridesign kan utgöra ett innovativt bidrag till företag och organisationer. Samtidigt
Bilaga 2 belyses etiska konsekvenser av marknadens villkor och det ansvar man som industridesigner har. I skärningspunkten mellan olika intressen skapar designern sitt förslag. Termin 5. Industridesign, utblick och förtrogenhet Denna fas i utbildningen präglas av en mer internationell utblick, här finns möjlighet till praktik och utlandsstudier. Undervisningen är öppen för utbytesstudenter och undervisningen sker på engelska. Komplexiteten blir högre och fler perspektiv integreras i projekten. Studenten får arbeta med professionella aspekter i flera kurser. En av de mest grundläggande är samverkan med andra discipliner; att få syn på sin kompetens och att kunna formulera den i ett professionellt sammanhang blir än viktigare i en tvärdisciplinär arbetsprocess. Olika kunskapsfält och praktiker integreras från idé till utvecklat förslag. Studenten tränar sig i ett kritiskt förhållningssätt. Produkter kan ha en stark påverkan på oss människor som förmedlare av budskap. Hur kan man genom själva gestaltningen förmedla vissa förutbestämda värden? Detta är något som studenten utmanas i att pröva och utveckla. Termin 6. Industridesign, individuell fördjupning Sista terminen utforskar studenten en individuell frågeställning och genomför ett självständigt arbete. Det professionella förhållningssättet och förmågan att på olika sätt presentera detta arbete utvecklas. Studenten visar också kapacitet att reflektera över arbetets relevans i samhället. 4. TRÖSKELREGLER Under utbildningens gång ska den studerande ha genomfört ett visst antal högskolepoäng eller en viss kurs för att kunna påbörja nästkommande termin. Följande tröskelregler gäller för studenter som läser enligt denna utbildningsplan: Ansökan om dispens kan göras vid särskilda skäl, till exempel sjukdom, föräldraledighet, sociala omständigheter eller problem relaterande till studiesituationen. Ansökan om dispens kan även beviljas då motsvarande förkunskaper erhållits på annat sätt. Som generell tröskelregel gäller att om det upprättats en individuell studieplan (se avsnitt 5.4) för en enskild student ska villkoren i den individuella studieplanen vara uppfyllda för att studenten ska beredas möjlighet till vidare studier inom programmet. 5. EXAMEN Utbildningen leder till en konstnärlig kandidatexamen i design. Av examensbeviset framgår vilken inriktning och vilka kurser som studenten har fullgjort. 6. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER 6.1 Tillgodoräknande Studenten har rätt att tillgodoräkna sig tidigare högskolestudier. Rätten att besluta om tillgodoräknande ligger på kursansvarig institution. Studerande som får tillgodoräkna ett ämne men saknar sammanhängande verksamhetsförlagd utbildning kopplad till studierna, ska genomföra motsvarande studier i kursen Ämnesdidaktik 15 hp. 6.2 Förkunskapskrav för viss kurs
Bilaga 2 Om särskilda förkunskapskrav gäller för antagning till viss kurs eller visst kursmoment, anges detta i respektive kursplan. Prefekten kan bevilja undantag om särskilda skäl föreligger. 6.3 Examination Om inte annat föreskrivs i kursplanen, ska betyg sättas på varje genomförd kurs/moment. Som betyg används Väl godkänt, Godkänt eller Underkänt. 6.4 Avvikande från studiegång/individuell studieplan Studerande, som antagits till programmet och inte slutfört det inom de planerade studieåren, kan begära att få slutföra programmet även efter det att utbildningsplanen upphört att gälla. Därvid gäller de begränsningar som anges i kursplanerna för de i utbildningen ingående kurserna. För alla studenter som avviker från den föreskrivna studiegången skall det upprättas en individuell studieplan.
Bilaga 3 UTBILDNINGSPLAN Utbildningsplan för Kandidatprogrammet Textil, 180 högskolepoäng (hp) Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2014-06-11. Gäller studenter antagna from höstterminen 2014. 1 Grundläggande programuppgifter 1.1 Programmets benämning på svenska och engelska Kandidatprogrammet Textil 1.2 Programmets omfattning Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder till en konstnärlig kandidatexamen. Avlagd konstnärlig kandidatexamen ger behörighet till utbildning på avancerad nivå. 1.3 Programkod 1.4 Behörighet För antagning till programmet krävs att den sökande uppfyller kraven för grundläggande behörighet för högskolestudier enligt Högskoleförordningens 7 kap 2 (SFS 2010:544). Om det finns särskilda skäl, får Konstfack besluta om undantag från något eller några behörighetsvillkor. En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren (7 kap 2-3 SFS 2006:1053). För avgiftsskyldiga studenter är erläggande av anmälningsavgift och studieavgift ett villkor för att bli antagen till utbildningen. Detta i enlighet med SFS 2010:543 5 8. 1.5 Urval Urval görs på konstnärlig grund genom bedömning av skriftlig motivering, inlämnade arbetsprover och intervjuer samt i vissa fall särskilda uppgifter. (7 kap 14 SFS 2006:1053)
Bilaga 3 1.6 Examen Konstnärlig kandidatexamen i konsthantverk med inriktning mot textil. Självständigt arbete För konstnärlig kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng i Konsthantverk i med inriktning mot textil. Ansvariga lärare kan, om det bedöms nödvändigt, uppmana student att examineras vid senare tillfälle. Efter avklarade studier på programmet och avklarade studier motsvarande de fordringar som finns angivna i Högskoleförordningens examensordning samt i den lokala examensordningen för Konstfack, kan studenten ansöka om Konstnärlig kandidatexamen i konsthantverk med inriktning mot textil. 1.7 Betygsskala U = Underkänt G = Godkänt 2 Nationella examensmål enligt högskoleförordningen Kunskap och förståelse För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets praktiska och teoretiska grund, kunskap om och erfarenhet av metod och processer samt fördjupning inom området. Färdighet och förmåga För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att beskriva, analysera och tolka form, teknik och innehåll samt kritiskt reflektera över sitt eget och andras konstnärliga förhållningssätt inom huvudområdet för utbildningen, visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen självständigt skapa, förverkliga och uttrycka egna idéer, identifiera, formulera och lösa konstnärliga och gestaltningsmässiga problem samt genomföra konstnärliga uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt eller på annat sätt redogöra för och diskutera sin verksamhet och konstnärliga frågeställningar med olika grupper, och visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Värderingsförmåga och förhållningssätt För konstnärlig kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta konstnärliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa förståelse av konstens roll i samhället, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 3 Programmets upplägg 3.1 Programbeskrivning Kandidatprogrammet Textil ger grundläggande kunskaper för att verka som professionell utövare inom de textila fälten. De tre åren innebär en progression mot ett för studenten allt mer självständigt och
Bilaga 3 komplext arbete, med fördjupning i ett eget projekt inom huvudområdet. Fokus under de tre åren förflyttas från det första årets praktikbaserade kurser med fokus på material och tekniker, vidare in i det andra årets kontextbaserade kurser till det tredje årets reflekterande praktik där förmågan att hantera en hög grad av komplexitet förväntas av studenterna. Kandidatexamen utgörs av ett självständigt formulerat projekt bestående av 30 hp inom huvudområdet för utbildningen. 3.2 Programöversikt Termin 1 Studenterna introduceras i de textila fälten, samtalen om textila utföranden, olika förhållningsätt, textil produktion, textila material, verktyg och metoder. Studenten förväntas få en överblick över kunskaper i olika textila praktiker och se sitt arbete i relation till detta. Gruppens viktiga funktion som samarbetsparter är central under den första terminen. Termin 2 Terminens kurser syftar till att studenten ska vidga sin insyn i de textila fälten: politiskt, kulturellt, arkitektoniskt, sensoriskt, etik och hållbarhetsmässigt. Studenten ska träna färdigheter, diskutera egna och andras arbeten, reflektera över det egna och andras konstnärliga uttryck. Studenten kommer att prova olika diskussions- och presentationsformer för detta. Termin 3 I det andra läsårets första termin ligger fokus på att självständigt ta ansvar för sin arbetsprocess, val av metod och resultat. Studenten reflekterar över val av metod, processer och hur arbeten kommunicerar. Utgångspunkten är textila referenser och kontexter. Termin 4 Studenten ska arbeta med gestaltning utifrån metoder utvecklade i den egna praktiken. Studenten skall formulera och leverera kritik och kunna ompröva egna val och metoder utifrån en kritisk dialog. Termin 5 Studenten omsätter den kunskap hen inhämtat under de första två åren i sin praktik genom gestaltning, teori och reflektion. Studenten ska kunna placera sitt arbete i relation till relevanta historieskrivningar och samtida praktiker. Termin 6 Under hela terminen arbetar studenten med ett eget projekt som utsätts för opposition och som redovisas för en publik. Terminen inleds med insamlande av referenser, nätverksbyggande, projektupplägg och avslutas med reflektion av projektets planering och genomförande, mottagande och reaktioner samt en plan för hur studenten ska påbörja sin verksamhet som professionell utövare. 3.3 Obligatoriska kurser med valbara moment Årskurs 1 Textila praktiker Undersökningar och laborationer genom textil Konst, design och konsthantverksteori 1 26.5 hp (HT) 26.5 hp (VT) 7,0 hp (3,5 HT, 3,5 VT) Årskurs 2
Bilaga 3 Metod och materialiserande Formulera och kommunicera Konst, design och konsthantverksteori 2 27,5 hp (HT) 29 hp (VT) 3,5 hp (2,5 HT, 1 VT) Årskurs 3 Ställningstagande och kritiska laborationer Examensarbete 30 hp (HT) 30 hp (VT) 180 hp