AVSKILJARE. Man kan dela in avloppsvattnet i två huvudgrupper: vatten av hushållskvalitet övrigt vatten.

AVSKILJARE Det blir allt viktigare att ta till vara den energi och näring som finns i avloppsslam. I regeringens miljöpolitiska mål för avfallshantering anges att slam från avloppsreningsverk skall kunna utnyttjas inom bl.a. jordbruket. För att kunna lägga slammet på åkermark måste man garantera att det inte innehåller otillåtet höga halter av tungmetaller eller miljöfarliga organiska ämnen. Även processen i reningsverken kan ta skada eller i värsta fall slås ut av skadliga utsläpp. Spillvatten innehåller ofta oönskade ämnen som stör reningsprocesserna i avloppsreningsverken och som försämrar slammets kvalitet. Det är därför nödvändigt att installera utrustning som på ett tillfredsställande sätt kan rena avloppsvattnet till acceptabla nivåer innan det släpps till ledningsnätet. Allmänt Förorenande utsläpp faller under miljöbalken. I miljöbalken finns bestämmelser om tillståndsprövning och anmälningsskyldighet. Tillstånd söks hos Koncessionsnämnden eller Länsstyrelsen. Anmälan görs till tillsynsmyndigheten. Innan ett företag gör anmälan skall det samråda med huvudmannen för den allmänna avloppsanläggningen. Enligt ABVA gäller att den allmänna avloppsanläggningen inte får tillföras ämnen eller föremål som kan skada ledningsnätet, inverka skadligt på ledningsnätets funktion eller på reningsprocessen i avloppsreningsverket eller på annat sätt medföra skada eller olägenhet. Avloppsreningsverken har som uppgift att ta emot och rena avloppsvatten från hushåll. Olämpliga utsläpp kan ge upphov till olika typer av skador i: Ledningsnät Genom igensättning eller korrosion Man kan dela in avloppsvattnet i två huvudgrupper: vatten av hushållskvalitet övrigt vatten. Till övrigt vatten hör vatten med vegetabilisk och animalisk olja från t.ex. restauranger samt vatten med mineralolja från biltvättar, industrier etc. Enligt Naturvårdsverkets anslutningspolicy är inte avloppsreningverken skyldiga att ta emot övrigt spillvatten. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan dock tas emot under vissa förutsättningar. Myndighetskrav Lagen om allmänna vatten- och avloppsanläggningar Lagen om kemiska produkter Miljöbalken Reningsverket Genom försämrad rening eller förgiftning Recipienten Genom bioackumulering av skadliga ämnen Arbetsmiljön Hälsorisker orsakade av t.ex. svavelväte och allergiframkallande ämnen. 1

SVENSK STANDARD SS-EN 858 OCH SS-EN 1825 Europanormerna utarbetas av CEN (European Committee for Standardization). Europastandard EN 858 och EN 1825 gäller som svensk standard och anges som SS-EN 858-2 respektive SS-EN 1825. SS-EN 858 - oljeavskiljare Normen behandlar oljeavskiljare för lätta vätskor, dvs. petroeumbaserade produkter med densitet mindre än 95 g/cm 3. De vätskor som avskiljs får ej bilda stabila emulsioner. SS-EN 1825 - fettavskiljare Normen behandlar gravimetriska fettavskiljare för animaliska och vegetabiliska fetter med densitet mindre än 95 g/cm 3. Emulgerade fetter eller vattenlösliga fetter avhandlas ej. Normen tar inte upp biologisk nedbrytning av fett, dvs. med bakterier eller enzymer. SS-EN 858 SS-EN 1825 SS-EN 858-1 SS-EN 858-2 SS-EN 1825-1 SS-EN 1825-2 Definitioner Nominella storlekar Klassindelning Konstruktion Märkning Testning Kvalitetskontroll Dimensionering Installation Drift och underhåll 2

FETTAVSKILJARE Varför fettavskiljare? Många kommuner i Sverige har gamla avloppsledningar. Många av dessa är också underdimensionerade och i dåligt skick. Fett i avloppsvatten från fastigheter med livsmedelslokaler orsakar på många håll problem i avloppsledningar och pumpstationer. Igensättningar och ibland totala stopp kan leda till översvämning av avloppsvatten i källarutrymmen. Förutom att detta kan medföra miljöproblem kan det också orsaka stora kostnader för renspolningsåtgärder samt ersättning till drabbade fastighetsägare. Fett kan ge upphov till syrefria förhållanden med bildning av svavelväte som följd. Svavelväte ger frätskador på bl.a. betongledningar och utgör en risk ur arbetsmiljösynpunkt. Var skall fettavskiljare installeras? Exempel: Mottagningskök Catering Gatukök Charkuterier Restauranger Storkök Slakterier Fiskindustri Vilka typer av fettavskiljare finns det? Med separat slamfång enligt DIN 4040 Detta är bakgrunden till att de flesta kommuner idag kräver installation av fettavskiljare innan vattnet släpps till det kommunala nätet. Även vid utsläpp till infiltration är det att rekommendera för att minska belastningen. Avskiljarens funktion I en fettavskiljare separeras fettet från vattnet på gravimetrisk väg, dvs. på sin väg genom avskiljaren flyter fettet, som är lättare än vattnet, upp till ytan medan vattnet rinner rakt igenom. Med integrerat slamfång enligt SS-EN 1825 Till avskiljaren kommer inte bara fett och vatten, det kommer också slam i form av matrester. Detta lägger sig på botten av avskiljaren. Efter ett tag kommer dessa matrester i förruttnelse, varvid kraftig gasutveckling uppstår. Mindre och lättare slampartiklar knuffas uppåt. Man kommer därför inte att få helt klara skikt med frånseparerat vatten. I området mellan fettlagret på ytan och slamlagret på botten kommer det att finnas floterade anaerobt flytslam. För att undvika detta skall avskiljning av slam ske i en separat/integrerad slamavskiljardel före fettavskiljardelen. CEN-normen ger exempel på hur detta kan utformas. 3

Placering av fettavskiljare Markförlagd Projektering Myndighetskrav (kommuner, VA-verk): Godkänd, flödestestad fettavskiljare Övervakningslarm Skall installeras om inte lokala myndigheter medger annat. Luftningsledning Enligt BBR 1999 bör avskiljaren ha separat avluftning till ytterluften. Undvik anslutning till husets normala avloppsventilation. Vakuumventil får inte användas. Material - Betong - GAP - Syrafast rostfritt stål SS 2343 Inomhusplacerad Betäckningar, inspektionslock Skall vara odörtäta och låsbara. Placering Placera avskiljaren så att tömningsbilen lätt kommer åt att tömma. Slamsugning bör kunna utföras direkt genom avskiljarens inspektionslock. Om slamsugning ej kan utföras genom inspektionslocken kan ett fast tömningsrör monteras. Utrustning i fettavskiljarens utrymme Utrymmet bör vara försett med golvbrunn. Tappställe med varmvatten och slangställ bör finnas i närheten för renspolning av avskiljare och golv. Utrymmet skall vara försett med undertrycksventilation. Inkoppling av andra utslagsenheter Vattenklosett får inte kopplas till fettavskiljare (BFS 1998:38 kap. 6:6211). Material - GAP - Polyeten - Rostfritt stål SS 2333 Pumpning Pumpning till en fettavskiljare bör aldrig utföras. Anläggningen bör planeras så att pumpning kan utföras efter avskiljaren. Grundvatten eller dålig mark Om det finns risk att grundvatten kan lyfta avskiljaren måste denna förankras i en underliggande betongplatta eller med markankare. Tryckutjämningsplatta Om fordonstrafik skall gå över avskiljaren måste en armerad tryckutjämningsplatta installeras över avskiljaren. Gäller avskiljare av GAP eller PE. 4

Generella regler För att tillgodose krav från myndigheter och brukare av fettavskiljare har det utvecklats en rad funktioner och tillbehör till fettavskiljare. Generella myndighetskrav Locken på en fettavskiljare skall vara låsbara Avskiljaren skall alltid vara försedd med ventilation Lokala myndigheters krav Provtagningsbrunn Larm Fast tömningsanordning Tömningskontrakt Årlig besiktning Övriga tillbehör: Spoldysor, spolautomat, ventilationsluftrenare Anslutning till avloppssystem Anslutning av fettavskiljare till avloppssystemet skall utföras i enlighet med myndigheternas bestämmelser. För att förhindra ansamling av fett skall anslutande rörledningar förläggas med en lutning av minst 2. Ledningarna skall vara lätta att rensa. Om rörledningarna blir långa från brukare till avskiljare måste lämpliga anordningar vidtagas för att förhindra att fettavlagringar bildas i systemet. Övergång från stamledning till horisontell ledning skall utföras med två stycken 45 språng och ett mellanliggande kort rör på minst 250 mm. Efter detta skall följa en raksträcka på minst 10 gånger den nominella diametern. Utslagsställen, t.ex. golvbrunnar, skall ha vattenlås. Inlopp till slamavskiljardel från ovansidan är inte tillåtet. Provtagning Efter utloppet bör det beredas möjlighet till provtagning av utgående avloppsvatten. Detta bör utföras med en provtagningsbrunn anordnad så att ett vattenprov lätt kan uttagas. Vissa kommuner ställer redan idag krav på provtagningsmöjlighet för analys av utgående vatten. Provtagningsbrunn för markförlagda avskiljae Exempel på komplett inomhusinstallation 1. Inlopp 2. Avluftning 3. Ventilationluftrenare 4. Påfyllningsarmatur enl. EN 1717 5. Gastäta lock 6. Tömningsrör 7. Högrryckspump för oscillerande rengöringsdysor 8. Slamgivare 9. Nivålarm 10. Synglas 11. Utlopp 12. Provtagningsenhet 13. Pumpautomat 14. Tömningsskåp 2 min 250 KV DN 110 min 250 Avloppsstamledning OBS! 1500 mm lutning 20 3 1 5 min 250 9 lutning 20 4 10 11 DN 75 12 6 DN 75 DN 110 14 8 7 13 Avlopp 5

Dimensionering Det finns tre olika sätt att dimensionera en fettavskiljare för restauranger: Lathunden Sannolikhetskalkyl Typ av anläggning Denna tabell utgår från DIN 4040 och är en uppskattning som stämmer bra på mindre restauranger. Multiplicera antalet sittplatser med 3 = ~antal portioner/dag. Antal sittplatser Antal portioner Normstorlek l/s 66 x 3 200 2 100 x 3 300 3 133 x 3 400 4 233 x 3 700 7 333 x 3 1000 10 600 x 3 1500 15 666 x 3 2000 20 833 x 3 2500 25 För att beräkna lämplig storlek (NS) på avskiljare används en generell beräkningsformel: NS = Qs x Fd x Ft x Fr NS = Normstorlek som avskiljaren skall uppfylla, t.ex (2, 4, 7, 10, 15, 20, osv. l/s) Qs = Sannolikt flöde i l/s (från tabell över sannolika flöden). Fd = Densitetsfaktor, som är 1,0 för de fetter som normalt förekommer i köksavlopp. 1,5 för fett med densitet >0,94. Ft = Temperaturfaktor, som är 1,0 för temperaturer <60 och 1,3 för temperaturer >60 Fr = Rengöringsmedelsfaktor. 1,0 för spillvatten utan rengöringsmedel, 1,3 vid normaldosering och 1,5 vid specialfall, ex.vis sjukhus. Välj en avskiljare för det beräknade NS-talet eller närmast större, men överdimensionera inte. Slamdel Volymen av slamdelen skall normalt vara min. 100 x NS Stora slammängder, t.ex från slakterier och liknande verksamheter bör ha min. 200 x NS. 6

Dimensionering - spillvattenflöde Det dimensionerande spillvattenflödet beräknas som summan av det sannolika spillvattenflödet från de enheter som är anslutna till fettavskiljaren. Apparat Ansl. dim. Flöde l/s S annoliksfaktor vid antal, st 1 2 3 4 >5 Kokgryta 25 1,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Kokgryta 50 2,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Tippbar gryta, utlopp ø70 1,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Tippbar gryta, utlopp ø100 3,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Spollåda med vattenlås ø40 0,8 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Spollåda med vattenlås ø50 1,5 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Spollåda utan vattenlås ø40 2,5 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Spollåda utan vattenlås ø50 4,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Tippbart stekbord 1,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Fast stekbord 0,1 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Diskmaskin 2,0 0,65 0,50 0,40 0,34 0,3 Högtryckstvätt 2,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Tappventil DN15 0,5 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Tappventil DN20 1,0 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Tappventil DN25 1,7 0,45 0,31 0,25 0,21 0,2 Dimensionering - typ av anläggning Lämplig storlek på fettavskiljare kan också väljas med utgångspunkt från den verksamhet som genererar det fetthaltiga vattnet, ex.vis gourmetrestaurang, lunchrestaurang, sjukhus, catering, personalmatsal, etc. Max. spillvattenflöde för kök, l/s per 100 portioner/dygn Genomsnittlig drifttid tim./dygn Hotell Gourmetrest. Restaurang. Sjukhus Personalmatsal Catering - 24 tim./dygn 2 6,40 5,44 3,33 2,82 1,28 4 3,47 2,95 1,80 1,53 0,69 6 2,32 1,97 1,20 1,02 0,46 8 1,74 1,47 0,90 0,76 0,35 12 1,16 0,98 0,60 0,51 0,23 16 0,87 0,74 0,45 0,38 0,17 24 0,58 0,49 0,30 0,26 0,12 7

Dimensionering - special Charkuterier För dimensionering av charkuterier, slakterier och liknande verksamheter gäller särskilda regler. Speciella industriapplikationer För en del industriapplikationer som mejeri, glastillverkning, chokladtillverkning, etc. är det nödvändigt att ha en lång uppehållstid i avskiljaren, mellan 1-2 timmar. Eff.vol Beräkningsformel: Ut = ------------- Q Ut = uppehållstid i timmar Eff. vol = effektiv volym i m 3 Q = flöde i m 3 Fiskindustri Fettavskiljare som tillförs spillvatten med snabbt förruttnande ämnen, ex.vis spillvatten från fiskindustri, skall ha en silanordning före inloppet. Övningsexempel 1. En gourmetrestaurang (hotell) som serverar 600 portioner/dygn. Drifttid 12 timmar. Normal användning av diskmedel förutsätts. Beräkna fettavskiljarens normstorlek. Dimensionering 1 NS= Qs x fr x (antal port / 100) Qs = 1,16 (enl. tab. sid. 7: Hotell, drifttid 12 tim/dygn) fr = 1,3 (diskmedel används ibland eller alltid) Antal port / 100 = 6 (600 port/100 = 6) NS = 1,16 x 1,3 x 6 NS = 9,048 l/s SVAR: Välj en fettavskiljare med kapaciteten 10 l/s, dvs. närmast större än 9,048 l/s. 2. En bättre restaurang har följande utrustning i köket: 2 fasta kokgrytor med utlopp ansl. 25 1 tippbar kokgryta med utlopp 100 1 diskbänk ansl.50 utan vattenlås 5 diskbänkar med vattenlås ansl 50 2 diskmaskiner 1 tippbart stekbord Beräkna fettavskiljarens normstorlek vid normal användning av diskmedel och en uppskattad spillvattentemperatur på max 59 C. Dimensionering 2 NS= Qs x fd x ft x fr Antal x flöde x samtidighetsfaktor Kokgryta med utlopp 25 2 x 1,0 x 0,31 = 0,62 Tippbar kokgryta med utl. 100 1 x 3,0 x 0,45 = 1,35 Diskbänk ansl. 50 utan vattenlås 1 x 4,0 x 0,45 = 1,8 Diskbänk med vattenlås ansl. 50 5 x 1,5 x 0,20 = 1,3 Diskmaskin 2 x 2,0 x 0,50 = 2,0 Tippbart stekbord 1 x 1,0 x 0,45 = 0,45 8

Summa flöde Qs (l/s) = 0,62 + 1,35 + 1,8 + 1,5 + 2,0 + 0,45 = 7,72 l/s Qs = 7,72 l/s fd = 1 (normala fetter) fr = 1,3 (normal användning av diskmedel) ft = 1 (antag att temperaturen ej överstiger 60 C) NS = 7,72 x 1 x 1 x 1,3 NS = 10,0 l/s SVAR: Välj en fettavskiljare med kapaciteten 10 l/s. 3. Beräkna en fettavskiljares normstorlek för en restaurang med 200 sittplatser. Dimensionering 3 sittplatser x 3 200 x 3 NS = ----------------------------- = --------------------------- = 6 l/s 100 100 Om NS inte är exakt 2, 3, 4, 7, 10 eller 15, välj närmast större storlek. SVAR: NS = 6 l/s, välj närmast större storlek, dvs. 7 l/s. Dimensionering - uppehållstid 4. En industri har en process som genererar fetthaltigt vatten, vilket även kan innehålla emulsioner. Mätningar har visat på ett genomsnittligt flöde av 15 l/s i spillvattenledningen. Vi uppskattar att emulsionen separerar vid en uppehållstid på 20 minuter för denna typ av process. Beräkna den erforderliga effektiva volymen för fettavskiljaren. Eff.vol Ut = ------------- Q Ut = uppehållstid i timmar Eff.vol = effektiv volym i m 3 Q = flöde i m 3 Q = 15 l/s x 3,6 = 54 m 3 /h Ut = 0,33 tim Eff.volym = 0,33 x 54 = 17,8 m 3 SVAR: Standardsortimentet innehåller inte så stora avskiljare. Avskiljaren kommer därför att specialkonstrueras för objektet. 9

OLJEAVSKILJARE Allmänt Oljeförorenat spillvatten bör alltid ledas till oljeavskiljare innan det släpps till ledningsnätet. Olja kan förekomma i flera olika faser: fri olja dispergerad olja, mekanisk emulsion emulgerad olja, kemisk emulsion olja helt löst i vatten Anläggningar som skall vara utrustade med oljeavskiljare är t.ex. garage, verkstäder, biltvättar, industrier, bensinstationer m.fl. CEN-normen SS-EN 858 delar in avskiljare i två klasser: Klass I med max restinnehåll olja 5mg/l vid test. Klass II med max restinnehåll l00 mg/l vid test. En avskiljaranläggning definieras i SS-EN 858-1 och består av: Avskiljare klass I alt. klass II Slamkammare Provtagningsenhet Avskiljaren skall enligt SS-EN 858 alltid vara försedd med automatisk avstängningsventil och betäckning märkt med Avskiljare samt i de flesta fall med nivålarm. 1 SNV 1975:10 - äldre norm Den tidigare normen gällande dimensionering och installationskrav, SNV 1975:10, har ersatts av CENnormen EN 858. Avskiljningsgraden i SNV 1975:10 baserades på en beräknad uppehållstid och utgick från typen av verksamhet där avskiljaren installerades. Denna typ av avskiljare var inte försedda med koalesator. Detta resulterade i att SNV-avskiljarna måste vara mångdubbelt större än SS EN 858-avskiljare enligt klass I för att klara samma utsläppsnivåer. Oljeavskiljarens utförande Vilken oljeavskiljare som skall användas beror på flera faktorer, t.ex. vilken verksamhet som bedrivs och vilken fas oljan befinner sig i. När man vet verksamhets art, har konstaterat att oljan är separerbar och har gjort sin beräkning är det dags att välja typ av avskiljare. Oljeavskiljare klass II enligt CEN-normen. Oljeavskiljardel med separat eller integrerad slamavskiljardel och med krav på max. restinnehåll olja 100 mg/l vid test. Dessa avskiljare saknar oftast koalescensfilter. 2 5 3 4 Oljeavskiljare klass I enligt CEN-normen. Oljeavskiljardel med separat eller integrerad slam avskiljardel och med krav på max. restinnehåll olja 5 mg/l vid test. Dessa avskiljare är försedda med koalescensfilter. 1. Betäckning 2. Provtagningsenhet 3. Koalesator 3. Avstängningsventil 4. Nivålarm 10

Det finns olika typer av koalescensfilter: Filter av matta Filtret består av finmaskigt nät av polypropylen eller liknande. Används huvudsakligen när det primärt är olja som skall avskiljas. Den stora fördelen är att det är ett billigt filter, som är lätt att rengöra. Lamellfilter Lamellfilter är filter av plattor eller rör hopsatta i paket med ett inbördes avstånd som normalt är 10-30 mm. Principen är att oljedropparna bara behöver stiga en kort bit från den ena plattan till den andra. Här klumpar de ihop sig till större droppar som rullar på lamellplattan tills den tar slut. Då släpper droppen och stiger snabbt upp till ytan eftersom den nu har blivit stor. Denna typ av avskiljare används huvudsakligen vid avskiljning av suspenderat material (dvs. mycket små partiklar). Nackdelen är att filtren är dyra samt att rengöring och underhåll är komplicerat och kostsamt. Koalescensverken Lamellfilter Automatisk avstängningsventil För att uppfylla kraven i SS-EN 858-1 skall avskiljaren vara utrustad med automatisk avstängningsventil som stänger avskiljaren vid uppnådd maximal lagringsvolym. Normalläge Stat. vattennivå Flottör Flottörens läge vid halvt oljeskikt Stat. vattennivå Oljeskikt (tjocklek ca halva flottörens höjd) Stängd ventil. Max. oljelagringskapacitet Stat. vattennivå Max. oljeskikt Ventiltallrik Öppet utlopp Öppet utlopp Nivå- och dämningslarm Avskiljaren skall vara utrustad med automatiskt nivålarm om avskiljarens betäckning ligger på lägre nivå än närmast föregående brunn. Förutom larm som varnar vid för tjockt oljeskikt finns även larm som varnar vid dämning i avskiljaren. Dämning kan uppstå då den automatiska avstängningsventilen stänger utloppet när maximal lagringsvolym olja är uppnådd. 11

Luftning Oljeavskiljare bör förses med ventilationsledning enligt Boverkets Byggregler BBR 1999 kap. 6:6213: Spillvatteninstallationer för självfall skall vara utformade och luftade så att tryckförändringar som bryter vattenlås inte uppstår. Luftningsledningar skall anordnas så att olägenheter på grund av elak lukt eller fuktpåslag på byggnadsdelar inte uppstår. Luftning av spillvatteninstallationer får inte ske via byggnaders ventilationssystem. Råd: Avskiljare, som kan innehålla brandfarliga eller explosiva gaser, olja eller fett eller som kan utveckla övertryck, bör luftas genom separata luftningsledningar. Luftledning från markförlagd avskiljare Anläggningar som kräver oljeavskiljning Parkeringsgarage Om oljan förekommer i fri form, ex. vis från garage, kan man använda en enkel variant av avskiljare, eftersom det är lätt att avskilja fri olja. Att golvbrunnar behövs för att ta bort smältvatten och regnvatten från personbilar som står inomhus stämmer sällan. Att få en så kraftig golvlutning att det lilla vattnet kan rinna till golvbrunnen är inte möjligt. Visst blir golven våta, men heller inte mycket mer. Vattnet dunstar och/eller sugs in i betongen. Detta gäller dock inte för större fordon, typ lastbilar, som kan föra med sig stora mängder vatten, eller där mycket livlig trafik förekommer. Från verkstäder, biltvättar etc. får vi däremot räkna med att oljan är dispergerad och/eller emulgerad. Detta uppstår när man pumpar det oljeblandade vattnet, använder högtryckstvätt eller avfettningsmedel. Fordonstvättar Bilvårdsbranschens miljöproblem vad gäller användningen av olika tvättkemikalier och utsläpp till vatten är ett välkänt faktum. Flera studier från början av 90-talet visar att flödet från bilvårdsanläggningar svarade för 5-10 % av den totala inkommande mängden metaller till reningsverken, samtidigt som vattenflödet utgjorde mindre än 1 %. Utsläppen av bly, zink och kadmium samt belastning BOD 7 / COD är på vissa håll stor. Tillsammans med den ökade tensidmängden vintertid kan detta orsaka driftstörningar. Sammansättningen hos ett biltvättvatten varierar bl.a. beroende på årstid och val av rengöringsmedel. Mineralolja är den samlingsparameter som prioriterats, men också metaller som bly, krom, nickel, kadmium och zink samt kemisk och biologisk syreförbrukning finns angivna. Källor till föroreningarna är flera, bl.a. vägbeläggning, vägdriftmaterial, lastspill, fordon, däck, dubbar, drivoch rengöringsmedel. Vid tvätt bortförs även hydraul-, smörj- och motoroljor som läckt. För att vårda våra bilar använder vi också rostskydd, kylar- och spolvätskor samt schampo och avfettningsmedel när vi rengör dem. Fordonen är till största delen uppbyggda av metaller, vilka frigörs under fordonets hela livslängd, också vid tvätt. Stora utloppskällor när det gäller tungmetaller är förutom däck också bromsbelägg, underredsmassa, vägfärg, asfalt och lackpigment. Stora flöden av föroreningar förs också från våra gator och vägar via dagvattensystem till olika recipienter (detta avhandlas under föroreningar i dagvatten). Under senare år har nya tvätt- och avfettningskemikalier kommit ut på marknaden samtidigt som ny reningsteknik introducerats som komplement till oljeavskiljare. Kallavfettningsmedel har i stor utsträckning ersatts av mikroavfettningsmedel, vilket minskat mängden petroleumkolväten, men samtidigt medfört en ökad tensidförbrukning. Detta har negativ inverkan på avskiljningsgraden i oljeavskiljaren. Lämpligare är att använda ett alkaliskt självspaltande rengöringsmedel. Det är viktigt att inte använda kemikalier som skapar stabila emulsioner samt att inte överdosera. 12

Viktigt vid val av reningsanläggning: Är detta en anläggning för enbart en oljeavskiljare eller krävs kompletterande rening? Är det enbart biltvätt eller finns också verkstad och/eller smörjhall? Vattnet från tvätthallen bör behandlas separat. Skall oljeavskiljaren placeras inomhus eller i mark? Kommer vattnet att rinna till avskiljaren eller skall det pumpas? Om vattnet skall pumpas måste man tänka på att man inte får pumpa mer än max. halva oljeavskiljarens kapacitet samt att val av pump är viktigt. En vanlig dränkbar centrifugalpump åstadkommer i sig dispersioner varför man bör använda en slangpump eller membranpump. Vilka markförhållanden har man? Skall avskiljaren placeras körbart? Har man en eller flera tvättplatser? Ibland förekommer tvättplatta utomhus. Viktigt är att tvättplattan lutar mot brunn eller ränna och är kopplad till spillvattenledning. Omgivande mark skall luta bort från plattan eftersom man annars kan få mycket stora flöden vid regn. Däck består till hälften av gummipolymerer. Gummipartiklar som slits bort från däcken innehåller 1,5-2,5 % zink, även kadmium och bly har påvisats. Zinkutsläpp från däckslitage motsvarar ca 10 % av de totala zinkutsläppen i landet. Som mjukgörare i gummiblandningar används s k HA-olja av högaromatisk typ. I Sverige förbrukar vi ca. 60.000 ton däck per år. Drygt 10.000 ton gummi slits varje år av på vägarna runt om i landet och av detta är 1.500 ton cancerogena oljor (polyaromatiska kolväten). Lyckligtvis är nytillverkade lastbilsdäck till större delen befriade från dessa oljor och på sikt kanske också personbilsdäck blir det. Recirkulationsanläggning Naturvårdsverket har upphävt två allmänna råd: AR 96:1 Fordonstvätt och RA 1975:10 Avloppsvattenbehandling vid bensinstationer och bilverkstäder. Detta innebär att recirkulation av tvättvattnet inte är nödvändigt. Om man ändå skall använda sig av recirkulation bör man beakta följande: Val av material i tak ock väggar samt anpassad material och utrustning i övrigt är en viktig fråga. Detta gäller inte bara vid automattvätt. Undvik stora ytor med förzinkat stål. Sörj för god ventilation då aerosoler kan vara farliga för känsliga personer. Dålig ventilation kan också medföra att torken blåser ut vattendimma på bilen när den torkas. Tvätta aldrig fordon som transporterat material innehållande bakterier. Var försiktig med tvätt av fordon från vissa industrier som kan ha stora mängder kvicksilver, asbest eller andra olämpliga produkter i däcken. Sådana fordon bör tvättas i separat tvätt. Recirkulation av tvättvatten vid manuell tvätt bör undvikas, eftersom detta kan medföra arbetsmiljöproblem. En recirkulationsanläggning kräver en viss volym för att fungera. Storleken varierar beroende på tillverkare. Gemensamt är dock att det krävs en betydligt större slamvolym än utan recirkulation. Viktigt att tänka på är att en recirkulationsanläggning inte är en produkt utan en funktion. Det är ett totalt samspel mellan avskiljare, reningsutrustning och kemikalier. En avskiljare är en fast investering medan reningsutrustningen utgör en löpande driftskostnad. Det innebär att om man installerar en avskiljare som har dålig avskiljningsgrad så måste reningsutrustningen göra merparten av jobbet och man får betala det i form av ökade driftskostnader och större risk för driftsproblem. 13

Verkstäder Verkstäder kan bestå av allt från montering av radioutrustning till renovering av skogsmaskiner. Man kan inte generellt säga hur behandlingen av spillvattnet skall ske utan detta får lösas från fall till fall. Vid dimensionering måste hänsyn tas till om vattnet innehåller fri olja eller dispergerad eller emulgerad olja. Här kan man använda allt från vanliga gravimetriska avskiljare till koalescensoljeavskiljare. Man måste också beakta att mängden slam kan variera högst avsevärt. Tvätthall med rening och recirkulation Industrier Mångfalden av industrier och variationen av utsläpp är så stor att man omöjligt kan ge en generell lösning. Lämpligast om man inte vet var vattnet kommer ifrån är att utföra en provtagning för att ta reda på sammansättningen. Vattnet från en industri kan förutom mineralolja också innehålla olika typer av kemikalier eller syror, som kan försvåra eller omintetgöra avskiljningen eller t.o.m. förstöra avskiljaren. Vattnet kan också innehålla flytande partiklar som t.ex. pappers- eller träfibrer eller trögflytande material som kan orsaka igensättning om man använder filter i avskiljaren. När man vet vad vattnet innehåller kan man avgöra om man kan använda avskiljare med eller utan filter eller om det inte går att uppnå något resultat med oljeavskiljare. Skäroljelösningar som används som kyl- och smörjmedel i samband med slipning, borrning och skärning går inte att separera i en traditionell oljeavskiljare. Man måste inse att en oljeavskiljare inte är en universalprodukt som klarar att avskilja vad som helst. 14

Olja/vatten - separationsteknologi Olja kan finnas i vatten i följande former: Fri olja, inte löst eller emulgerad Denna kan behandlas i en enkel oljeavskiljare och är endast beroende av uppehållstid och gravitation. Små oljedroppar kan dock inte behandlas i denna typ av oljeavskiljare. Fri men emulgerad och/eller dispergerad olja En mekanisk emulsion, dvs. tillförande av energi till en vatten/oljeblandning genom pumpning, blandning, strypning eller med flöde under tryck kan bestå av så små oljedroppar att det kan kräva flera veckors uppehållstid för att avskilja partiklarna. En koalescensavskiljare eller avskiljare som använder ett andra behandlingssteg, eller flotationssystem kan klara detta. En kemisk emulsion uppträder vid närvaro av ytaktiva ämnen som tvål, rengöringsmedel, emulsionsbildare mm. Om en sådan emulsion är mycket instabil kan en del av oljan avskiljas i lamellavskiljare och resten i centrifug eller annan mekanisk utrustning. Extraktioner, absorption eller molekylara separationstekniker är de enda behandlingsmetoderna. Stoke s lag - gravimetri Separationsteorin baseras på Stoke s lag. Oljedropparnas individuella stighastigheter kan beräknas med Stoke s lag. Den beskriver också förhållandet mellan stighastighet, differensen i densitet mellan vatten och den förefintliga oljan, viskositeten av oljan och oljedroppens storlek. En partikel som följer med vattenströmmen i en rörledning och kommer till en oljeavskiljare stiger upp till vattenytan under vissa förutsättningar. En förutsättning är att vattenströmningen är laminär. I en oljeavskiljare kommer förutsättningen med laminär strömning sällan att vara uppfyld. Ju kraftigare strömning, desto längre kommer man i från de förutsättnningar under vilka Stoke s lag gäller. Ändå har man använt Stoke s lag för att beräkna uppstigningstider för oljedroppar av olika storlek under påståendet att, även om de beräknade talen inte är exakta, innebörden är rimlig och uppstigningstiderna under icke ideala förhållanden i alla fall inte är mindre än de beräknade. Olika stora oljedroppar i smådroppform med samma densitethar olika stighastighet. Lika stora oljedroppar i smådroppform med olika densitet har olika stighastighet Dimensionering oljeavskiljare Allmänt Dimensionering av oljeavskiljare för lätt vätska skall baseras på typen och kvantiteten av det flöde som skall behandlas. Följande skall beräknas: Spillvattenflöde. Dagvattenflöde. Den avskiljda produktens densitet. Substanser som kan försvåra avskiljningen. Anvisningarna tar inte hänsyn till speciella omständigheter. Storleken på oljeavskiljare skall beräknas enligt följande formel: För spillvatten NS = fx x fd x Qs NS = avskiljarens normstorlek i l/s fx = kategorifaktor fd = densiteetsfaktor Qs = dimensionerande spillvattenflöde i l/s Qr = dimensionerande dagvattenflöde i l/s Kategorifaktor (fx) Typ av Kategoriutsläpp faktor A Industriprocesser, biltvättar, verkstäder 2 B Oljeförorenat dagvatten 1 C Oljeutsläpp från omgivande ytor 1 Densitetsfaktor (fd) Densitet, g/cm 3 Upp till 0,85 0,85-0,90 0,90-0,95 Densitetsfaktor fd fd fd Avskiljare klass II inkl. provtagningsenhet 1 2 3 Avskiljare klass I inkl. provtagningsenhet 1* 1,5* 2* Avskiljare klass II och I inkl. provtaningsenhet 1** 1** 1** * För gravimetriska klass I-avskiljare används fd för klass II-avskiljare. ** För klass I- och klass II-avskiljare. 15

Rengöringsmedel Rengöringsmedel kan testas enligt annex D i SS- EN 858-2 Dag- och spillvatten från samma yta Om dag- och spillvatten från öppna ytor skall behandlas i samma avskiljare och förekomst av båda flödena inte förväntas samtidigt, skall dimensionerande flöde beräknas dels för dagvatten och dels för spillvatten och det största flödet blir det dimensionerande. Dimensionering av avskiljare för spillvatten Storleken på avskiljare för spillvatten skall beräknas enligt följande formel: NS= 2 x Qs x Fd (För dimesionering av dagvatteninstallationer, se Dimensionering av oljeavskiljare sid. 15) NS = Normstorlek direkt översättningsbart i liter/sekund Qs = Dimensionerande spillvattenflöde = summa spillvattenflöden från anslutna tappställen. Qs = Qs1 + Qs2 + Qs3 Qs1 = Flöde från tappventiler Qs2 = Flöde från högtrycksaggregat Qs3 = Föde från biltvättmaskin Fd = Densitetsfaktor Om det aktuella flödet Qs1 från ventiler inte kan beräknas genom mätning kan det beräknas med hjälp av nedanstående tabell Flöde från ventiler. Beräkning skall ske i sekvens från den större till den mindre. Flöde från ventiler (Qs) Nom. Flöde från ventil Qs1* i l/s dia. 1:a 2:a 3:e 4:e 5:e och följande DN 15 0,5 0,5 0,35 0,25 0,10 DN 20 1,0 1,0 0,70 0,50 0,20 DN 25 1,7 1,7 1,20 0,85 0,30 * Angivna värden avser tryck 4-5 bar. Andra tryck kan ge andra Qs-värden Exempel: Beräkning av Qs för 1 st ventil DN 15, 1 st DN 20 och 2 st DN 25. Beräkningen sker i följande ordning: 1:a ventil 1 st DN 25 = 1,7 l/s 2:a ventil 1 st DN 25 = 1.7 l/s 3:e ventil 1 st DN 20 = 0,7 l/s 4:e ventil 1 st DN 15 = 0,25 l/s Qs1 4,35 l/s Flöde från högtryckstvätt 2 l/s (oberoende av effektivt uttag). Om flera högtryckstvättar används samtidigt: 2 l/s för den första och 1 l/s för varje efterföljande. Slamavskiljare Oljeavskiljare skall alltid kombineras med slamavskiljare, som kan vara separat eller integrerad med oljeavskiljaren. Ju större slamfång, desto bättre resultat. Slamfångets storlek framgår av tabell Slamfångets volym enligt SS EN 858-2 på sid. 17. Densitetsfaktor för några ämnen Typ av olja Densitet vid 15-20 C Avskiljbar g/cm3 Amberolja 0,8 Ja Anisolja 1,0 Nej Bensen 0,88 Ja Bensin 0,68-0,79 Ja Dieselolja 0,84-0,85 Ja Eldningsolja lätt 0,87 Ja Eldningsolja tung 0,94-0,99 begränsad Glykol 1,1 Nej Hydraulolja 0,86-0,9 Ja Hydraulolja glykolbas >1 Nej Kreosotolja 0,86-0,88 Ja Kerosene 0,75-0,84 Ja Lignitolja-brunkol 0,85 Ja Motorolja 0,86-0,9 Ja Motorolja-syntet 0,91-0,94 Ja Paraffinolja 0,88-0,94 Ja Smörjolja 0,91 Ja Terpentinolja 0,87 Ja Transformatorolja 0,82 Ja Toluen 0,864 Ja Xylen 0,86 Ja Alkoholer = sprit är utspädbara i vatten och går ej att avskilja.de flesta estrar, butyrat och acetat är avskiljbara eller avskiljbara i begränsad omfattning. 16

Slamfångets volym enligt SS-EN 858-2 Beteckning Uppskattad slamvolym för ex.vis: Min. slamkammare, l N = Ingen Kondensat Krävs ej S = Liten (small) Processvatten med liten slamvolym Uppsamlingsytor för regnvatten med små mängder föroreningar från trafik, 100 x NS t ex parkeringsplatser. Invallade områden fd vid oljedepåer och påfyllningsplatser. Täckta bensionstationer. Ej för avskiljare mindre än NS 10, utom för täckt bilparkering. M = Normal Tankställen, manuella biltvättar, tvätt av (medium) maskindelar. Manuella busstvättar. Avloppsvatten från garage och parkeringsplatser. Kraftstationer, maskinhallar. Min. volym 600 liter. 200 x NS fd H = Stor (high) Tvättanläggningar för entreprenadfordon och lantbruksmaskiner. Lastbilstvättar. Busstvättar. Min. volym 600 liter. 300 x NS fd Automattvätthallar. Min. volym 5000 liter. 300 x NS fd Dimensioneringsexempel Parkeringsgarage - Parkeringsgarage för enbart uppställning av bilar under tak, där ytan är mindre än 4500 m 2 (där inget regnvatten kan tillföras eller fordonstvätt förekommer). Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 42-3M av polyester eller MIRI CSA 32-3M av betong. - Parkeringsgarage för enbart uppställning av bilar under tak, där ytan är större än 4500 m 2 (där inget regnvatten kan tillföras eller fordonstvätt förekommer). Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 42-6M av polyester eller MIRI CSA 32-6M av betong. Verkstadslokaler - Mindre verkstadslokal utan tvätt, avfettning eller renspolning av maskindelar där endast oavsiktligt spill eller läckage av olja kan förekomma. Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 42-3M av polyester eller MIRI CSA 32-3M av betong. - Verkstadslokal där spolning och rengöring av golvet med högtryckstvätt sker, vilket kan medföra mekaniskt emulgerad olja. I verkstadslokalen finns 2 st spolventiler DN 20 och 1 st högtryckstvätt Dimensionering: NS = 2 x Qs x fd fd = 1,5 (oljedensitet 0,85-0,90 g/cm 3 ) Klass 1 avskiljare Qs = (Qs1 + Qs 2 ) Qs1 = (1+1) = 2 l/s Qs2 = 2 l/s NS = 2 x (2+2) x 1,5 = 12 l/ Slamfångets minsta volym beräknas enligt S (small): 100 x NS / fd 100 x 12 / 1,5 = 800 liter Dimensionerande data: NS = 12 l/s och 800 liter slamfång. Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 41-15S av polyester eller MIRI CSA 31-15S av betong. 17

Fordonstvätt Dimensioneringsexemplen nedan följer SS-EN 858. Vid installation i fordonstvättanläggningar kan andra krav från myndigheter föreligga, vilket kan innebära annan utformning av avskiljaranläggningen. Exempel på krav: Naturvårdsverket SNV AR96:1 Lokala föreskrifter från Miljö- och Hälsoskyddskontoret Föreskrifter från Länstyrelsens Miljöenhet Efterbehandling med reningsverk - Handtvätt av personbilar utan högtryck och avfettning. Verksamheten ger inte mekaniskt emulgerad olja. I lokalen finns 1 st. spolventil DN 15. Dimensionering: NS = 2 x Qs x fd fd = 1,0 (oljedensitet 0,68-0,85 g/cm 3 ) Klass II avskiljare Qs = 0,5 l/s NS = 2 x 0,5 x 1,0 = 1 l/s Slamfångets minsta volym beräknas enligt S (small): 200 x NS / fd 200 x 1 / 1,0 = 200 liter. Min. krav 600 l. Dimensionerande data: NS = 1 l/s och 600 liter slamfång. Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 42-3M av polyester eller MIRI CSA 32-3M av betong. - Handtvätt av personbilar med högtryck och avfettning. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad olja. Om avfettningsmedel som bildar stabil emulsion används skall anläggningen kompletteras med emulsionsbrytare.i lokalen finns 1 st. högtryckstvätt. Dimensionering: NS = 2 x Qs x fd fd = 1,5 (oljedensitet 0,85-0,90 g/cm 3 : Klass I avskiljare Qs = 2 l/s NS = 2 x 2 x 1,5 = 6 l/s Slamfångets minsta volym beräknas enligt S (small): 200 x NS / fd 200 x 6 / 1,5 = 800 liter Dimensionerande data: NS = 6 l/s och 800 liter slamfång. Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 41-6M av polyester eller MIRI CSA 31-6M av betong. - Gör-det-själv-anläggning (GDS) med 5 tvättplatser. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad olja. Om avfettningsmedel som bildar stabil emulsion används skall anläggningen kompletteras med emulsionsbrytare. I anläggningen finns 5 st. högtryckstvättar som kan vara i drift samtidigt. Dimensionering: NS = 2 x Qs x fd fd = 1,5 (oljedensitet 0,85-0,90 g/cm 3 ) Klass I avskiljare Qs = 2 + 1 + 1 + 1 + 1 = 6 l/s NS = 2 x 6 x 1,5 = 18 l/s Slamfångets minsta volym beräknas enligt M (medium): 200 x NS / fd 200 x 18 / 1,5 = 2400 liter Dimensionerande data: NS = 18 l/s och 2400 liter slamfång. Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 41-20M av polyestereller MIRI CSA 31-20M av betong. 18

- Tvättanläggning för lastbilar, bussar och entreprenadmaskiner. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad olja. Om avfettningsmedel som bildar stabil emulsion används skall anläggningen kompletteras med emulsionsbrytare. I anläggningen finns 3 st. spolventiler DN 15 och 2 st. högtryckstvättar som kan vara i drift samtidigt. Dimensionering: NS = 2 x Qs x fd fd = 2 (oljedensitet 0,90-0,95 g/cm 3 ) Klass I avskiljare Qs = (Qs1 + Qs2) Qs1 = (0,5 + 0,5 + 0,35 ) = 1,35 l/s Qs2 = (2 + 1) = 3 l/s Qs = (1,35 + 3) = 4,35 l/s NS = 2 x 4,35 x 2 = 17,4 l/s Slamfångets minsta volym beräknas enligt H (high): 300 x NS / fd 300 x 17,4 / 2 = 2610 liter Dimensionerande data: NS = 17,4 l/s och 2610 liter slamfång. Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 41-20M av polyester eller MIRI CSA 31-20M av betong. - Automattvätt för personbilar. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad olja. Om avfettningsmedel som bildar stabil emulsion används skall anläggningen kompletteras med emulsionsbrytare. I anläggningen finns 1 st. tvättmaskin och 1 st. högtryckstvätt. Dimensionering: NS = 2 x Qs x fd fd = 1,5 (oljedensitet 0,85-0,90 g/cm 3 ) Klass 1 avskiljare Qs = (Qs1 + Qs2) Qs1 = 2 l/s Qs2 = 1 l/s Qs = (2 + 1) = 3 l/s NS = 2 x 3 x 1,5 = 7,5 l/s Slamfångets minsta volym beräknas enligt H (high): 300 x NS / fd 300 x 7,5 / 1,5 = 1500 liter. Min. krav 5000 l. Dimensionerande data: NS = 7,5 l/s och 5000 liter slamfång. Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 41-10M med förkopplad slamavskiljare MIRI SAM-13 av polyester. - Automattvätt för lastbilar, bussar och entreprenadmaskiner. Verksamheten kan ge mekaniskt emulgerad olja. Om avfettningsmedel som bildar tabil emulsion används skall anläggningenkompletteras med emulsionsbrytare. I anläggningen finns1 st. tvättmaskin och 2 st. högtryckstvättar. Dimensionering: NS = 2 x Qs x fd fd = 2 (oljedensitet 0,90-0,95 g/cm 3 ) Mekaniskt emulgerad olja: Klass I avskiljare Qs = (Qs1 + Qs2) Qs1 = 2 l/s Qs2 = (1 + 1) = 2 l/s Qs = (2 + 2) = 4 l/s NS = 2 x 4 x 2 = 16 l/s Välj: Oljeavskiljare MIRI OAM 41-20S med förkopplad slamavskiljare MIRI SAM-12 av polyester. MIRI OAM 41-20S, slamfång 2000 l MIRI SAM-13, slamfång 3480 l Anläggningen får flödesprestanda NS20 l/s > NS16 och slamfångskapacitet 5480 l 5000 l Slamfångets minsta volym beräknas enligt EN 858; H (high) Automattvätthallar: Min volym 5000 l 300 x NS / fd 300 x 16 / 2 = 2400 liter. Min. krav 5000 l (Enl. EN858) Dimensionerande data: Klass I avskiljare NS = 16 l/s och 5000 liter slamfång. eller MIRI CSA 31-10M med förkopplad slamavskiljare MIRI CSM 3000/200 av betong. MIRI CSA 31-20S, slamfång 2000 l MIRI CSM 3000/200, slamfång 3000 l Anläggningen får flödesprestanda NS20 l/s > NS16 och slamfångs kapacitet på 5000 l 5000 l. 19

DAGVATTEN Allmänt Med dagvatten menar vi i allmänhet vatten från ytor med smält snö eller där regn fallit. Dagvattnet förorenas mer eller mindre på sin väg över marken. Ett stort antal studier påvisar att föroreningen av dagvatten är betydande. Koncentrationen av bly, olja och suspenderande material är lika med eller högre än i spillvatten. Volymen av föroreningar är klart högre. Den årliga mängden föroreningar från tättbebyggt område är lika stor eller större än mängden från reningsverken. Flera studier, bl.a. av G. Chebbo, visar att föroreningar i dagvatten huvudsakligen består av suspenderande partiklar. Flytande ämnen utgör mer än 70 % och ibland ända upp till 99 % av de totala föroreningarna (sedimenterbara och flytande partiklar). Detta gäller med avseende på COD, BOD, olja, kväve och bly. Föroreningarna i vattnet kan vara av skilda slag och indelas i olika huvudkategorier: fysikaliska organiska oorganiska toxiska bakteriologiska Vilka ämnen skadar miljön mest? 1. Ämnen som inte förekommer naturligt i miljön. 2. Ämnen med lång nedbrytningstid. 3. Ämnen som tas upp av och koncentreras i levande organismer. Det finns ca. 10 miljoner kemiska föreningar beskrivna. I industriländer som Sverige används mellan 20 000 och 60 000 i kommersiellt bruk. Den samlade vattenvolymen på och i vår jord uppskattas till 1454 miljoner km 3, varav ca 94 % i havet, ca 2 % bundet i is och endast 4 % i form av sötvatten. Huvudparten sötvatten finns i form av grundvatten. Den mängd vatten som står till förfogande för kontinuerligt utnyttjande av människan motsvarar omsättningen av det kontinentala vattnet, ca 37000 m 3 per år, dvs. 0,0025 %. Med det perspektivet så förstår vi kanske att vi måste vara rädda om det dricksvatten vi har, även om vi här i Sverige har relativt gott om den varan. Olja Förekomsten av olja i dagvatten kan utgöra ett stort problem. Olja både syns, känns och luktar. Det behövs mycket små kvantiteter på en vattenyta för att åstadkomma synlig förorening. Olja kan ha hög toxicitet och kan vid utsläpp ställa till stora problem för djur och växtliv. Det är dessutom en estetisk fråga. Olja kan dock snabbt brytas ner i naturen. Ju större yta en given föroreningsmängd har, desto lättare kan den utsättas för mikroorganismer och oxidationsprocesser. Med andra ord; ju mer finfördelad oljan är desto snabbare nedbrytning. Emulgerad olja är emellertid många gånger giftigare än icke emulgerad olja, vilket i sin tur kan hämma nedbrytningsprocessen. Det fordras tillgång till syre för att nedbrytning skall ske. Syrehalten i vatten är högst närmast ytan. Olja som sjunkit till botten kan således inte brytas ned. Olja på en vattenytan försvårar vattnets gasutbyte med luften, varvid syrebrist uppstår. Ett större problem är olja i grundvatten. Grundvatten har låg biologisk aktivitet. En bidragande orsak är låg temperatur året runt samt överskott på koldioxid i vattnet. Grundvatten har alltså dålig självrenande förmåga.en liten mängd diesel kan förstöra en hel vattentäkt. 20