RESERVKRAFTDIESEL- ANLÄGGNINGAR

SVENSKA =. KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK. (T fr/ DATUM 2014-05-07 SAMRAD Q~*rjril, AFS, NS, DP, SB, AN A VAR BETECKNING TROl-18 TEKNISK RIKTLINJE UTGÅVA 3 FASTSTÄLLD RESERVKRAFTDIESEL- ANLÄGGNINGAR INLEDNING Dessa riktlinjer avser reservkraftanläggningar för reservmatning av lokalkraftanläg ningar i SvK:s stationer och optobodar. 1/21

Uppdateringar Utgåva Ändringsnot Datum A Första utgåvan 2009-02-05 2 Ny mall 2013-02-25 3 Mindre justeringar 2014-05-07 2/21

Innehåll 1 Allmänt... 5 1.1 Normativa hänvisningar... 6 1.1.1 Tillämpliga normer och riktlinjer... 6 2 Funktionskrav... 8 2.1 Övergripande funktionskrav... 8 2.2 Reservkraftfunktioner... 9 2.3 Övervakning av startorder... 10 3 Tekniska krav... 11 3.1 Allmänna tekniska krav... 11 3.2 Dieselgeneratoraggregat... 11 3.3 Dieselmotor... 11 3.4 Generator... 12 3.5 Bränsleförsörjning... 12 3.6 Kyla och ventilation för reservkraftaggregatet... 13 3.7 Avgassystem... 13 3.8 Reservkraftanläggningens hjälpkraftsystem... 14 3.9 Generatorskydd och brytarfunktioner... 14 3.10 Skydd mot överspänningar... 14 3.11 Miljökrav... 15 3.12 Byggkrav för stationära aggregat... 15 3.13 Byggkrav för stationära containeraggregat... 15 4 Utformning... 17 4.1 Effektsammanställning reservkraftmatade laster... 17 4.2 Systemjordning och potentialutjämning... 18 4.3 Styr och övervakning reservkraft... 18 4.3.1 Styr och övervakningsfunktioner... 18 4.4 Larmhantering... 18 4.5 Ställverk och centraler för reservkraft... 20 4.6 Mobil reservkraft... 20 3/21

4.7 Planering av ställverk, apparatskåp mm... 20 4.8 Märkning... 20 4.9 Instruktioner... 20 4.10 Provning... 20 5 Dokumentation, programmering mm... 21 5.1 Allmänt... 21 4/21

1 Allmänt Dessa riktlinjer ska användas vid byggande av reservkraftanläggningar för Svenska kraftnäts stationer av typ dieselgeneratoraggregat inbyggd i container eller stationärt aggregat i byggnad. Med reservkraftsystem (RK-system) avses i dokumentet reservkraftanläggning med tillhörande reservkraftställverk (RKHC). Med reservkraftanläggning avses i detta dokument reservkraftsystem med tillhörande utrustning såsom avgassystem, bränslesystem, system för ventilation kyla, styr och övervakning m.m. Motivet för reservkraftsystem är att säkerställa hjälpkraftens uthållighet genom att reservkraftmata lokalkraftanläggningens växelströmssystem (VHC-system) som normalt matas från lokaltransformatorer (LT) och därmed säkra kontrollanläggningens funktion vid ett längre elavbrott i det matande lokalnätet. I ett normalt hjälpkraftsystem i stamnätsstationer ingår följande delar: > Lokaltransformatorer (normalt 2 st t.ex. LT1 och LT2) > Dieselgenerator (normalt 1 st) > Likriktare för batterisystem (LS-system) > Batterier > Växelriktare för avbrottsfri kraft (UPS-system) > Omkopplingsautomatik för lokalkraft. Reservkraftanläggningar ska i första hand byggas upp i form av fritt uppställda containeraggregat om fri tomtyta finns disponibel, i andra hand i form av stationära reservkraftaggregat permanent installerade inomhus. I bägge fallen ska finnas möjlighet till inkoppling av mobila reservkraftaggregat. För optobodar eller repeateranläggningar i container, där lasterna är små, är det oftast lämpligt att installera ett mindre kompaktaggregat. Riktlinjen förutsätter att reservkraftanläggningen är placerad på lägre höjd över havet än 1000 m. 5/21

1.1 Normativa hänvisningar Vid utformning av reservkraftsystemet med tillhörande styr- och övervakningsutrustning gäller följande publikationer i senaste utgåva. 1.1.1 Tillämpliga normer och riktlinjer ELSÄK-FS Elsäkerhetsverkets föreskrifter SS 4364000 SS-EN 60034 ISO 3046 ISO 8528 Svensk Energi SS 4080110 SS 4211811 SS 4210501 SS-EN 6043-3 SEN 360311 SS-EN 418 SS 436 21 04 SS-EN 60034-5 SS-EN 60073 SS-EN 60439-1 SS-EN 60529 SS-EN 60445 SS-EN 61000-6-1 Elinstallationsreglerna med tillhörande guide Roterande elektriska maskiner Reciprocating internal combustion engines Driven alternating current generating sets Stationära reservkraftanläggningar. Anvisningar för säker drift Laddningsbara batterier Spänningsgodhet i lågspänningsnät Standardspänning för överföring och distribution av energi Kopplingsutrustningar för lågspänning Märkning av ledningar Maskinsäkerhet nödstoppsutrustningar Nödöppnare för dörrar till ställverksrum Kapslingsklasser för elektriska maskiner Färger på signallampor och tryckknappar Kopplingsutrustningar för högst 1000 V Kapslingsklasser för elmaterial Uttagsmärkning av ledare Generic standard SS-ENV 1627 Fönster och dörrar - Inbrottsskydd Krav och klassindelning 6/21

SS-EN ISO 12944-2 IEC 1131-1 SBF 110:6 VDE 0871 Färg och lack - Korrosionsskydd av stålstrukturer genom målning Programmering Regler för automatisk brandlarmanläggning EMC 7/21

2 Funktionskrav 2.1 Övergripande funktionskrav De övergripande funktionskraven gäller för reservkraftaggregat av både normalutförande och kompaktutförande. Vid kompaktutförande inkluderas inte fjärrövervakning och provbelastning mot nät om inte detta angivits i förfrågan. Reservkraftsystemet ska vara helautomatiskt men även utfört för manuella driftvals- och provdriftsmöjligheter. Reservkraftaggregatet ska vara utfört för parallelldrift med nät. Återgång till nät efter elavbrott eller efter provdrifter ska ske med avbrott (med blink). Reservkraftaggregatet ska kunna fjärrövervakas på vissa funktioner och mätvärden, brytarlägen samt bränslemängd i dieseltank. Reservkraftanläggningen ska dimensioneras för fyra (4) dygns kontinuerlig drift vid 75 % last utan tillsyn. Ett reservelverk kan installeras i en befintlig eller en ny station och den kan användas för reserv- eller nödmatning. Med reservmatning täcks hela stationens lokalkraftbehov av reservelverk. I en station med nödmatning dimensioneras reservkraftanläggningen endast försörja de avbrottsfria lasterna (likriktarna) samt grundvärme i huset (+18 C). Huruvida en station ska förses med reserv- eller nödmatning bestäms av hur lokalkraftsystemet är utformat i stationen. Stationens lokalkraftförsörjning kan vara utförda i olika kombinationer via krafttransformatorers oklindning och lokalnät. Nya stationer reservkraftmatas om inte annat anges i Teknisk Beskrivning. I tabell 1 finns en vägledning för att bestämma om reservelverket ska dimensioneras för reserv- eller nödmatning. Tabell 1 Vägledning för reserv- eller nödmatning av stamnätsstation. Antal & typ av lokalkraftmatning OK L L och L OK och OK L och OK OK = Matning från Krafttransformators oklindning L = Matning från Lokalnät Reservelverket installeras för Reservmatning Reservmatning Reservmatning Nödmatning Nödmatning 8/21

2.2 Reservkraftfunktioner Reservkraftanläggningen ska förutom lokala driftformer och driftval även kunna fjärrövervakas. Reservkraftaggregat ska ha följande driftformer: > FRÅN > AUTO > HAND (manuell) > NÖDDRIFT Driftform FRÅN I driftval från är reservkraftaggregatet avställt. FRÅN-läge ska larmas. Driftform AUTO I driftval AUTO står reservkraftaggregaten klara (i standby) för automatisk start då nätövervakningsfunktionen indikerat onormalt nät, se avsnitt 2.3. Driftval HAND (manuell) I driftval HAND ska följande styrningar och testfunktioner kunna utföras manuellt lokalt på plats: > Startprov > Reservkraftprov Startprov Startprov innebär att aggregatet startas och tar upp rätt spänning och frekvens. Provet stoppas via aktivering AVBRYT PROV. Resevkraftprov Vid reservkraftprov simuleras nätfel varefter provförloppet är identiskt lika automatisk start enligt avsnitt 2.3. Provet stoppas via aktivering AVBRYT PROV. Reservkraftprovet utförs med avbrott (med blink) både vid prov och återgång prov. Prov mot nät Vid prov mot nät ska reservkraftsaggregatet starta och fasa in mot nät. Aggregatet ska automatiskt lasta på ca 10% av maximallast för att förhindra eventuell bakeffekt. Man ska under provet kunna välja vilken belastning som aggregatet skall ha vid belastningsprov. Denna funktion kräver ett vektorsprångskydd för att koppla bort aggregatet vid fel i anslutande nät. Provet stoppas via AVBRYT PROV. 9/21

Nöddrift Med nöddrift avses manuellt övertagande av styrning och övervakning då reservkraftaggregatets PLC eller egen styrpanel och övervakning är utslagen. Vid nöddrift ska aggregatet kunna startas och stoppas manuellt samt att tillhörande generatorbrytare, reservkraftbrytare och nätbrytare i ställverket ska kunna manuellt manövreras. Vid nöddrift ska dieselmotorn kunna varvtalsregleras (läs frekvens- och effektregleras) och generatorn kunna spänningsregleras manuellt via tryckknappar ÖKA-MINSKA. 2.3 Övervakning av startorder Automatisk start Aggregatet ska vara helautomatiskt och starta på impuls från 3-fasig nätvakt i VHC. Aggregatstart ska kunna fördröjas med inställbar tidsfördröjning (upp till ca 10 minuter). När någon eller bägge av lokalkraftnäten är godkända ska en av dessa vara inkopplat via inkopplingsautomatiken (se TR2-09-5). Om nätövervakningsfunktionen för övervakning av rätt spänning och frekvens registrerar fel (icke godkänt) för bägge ortsnäten ges signal för automatisk start av reservkraft. När reservkraftsystemet startat och uppnått rätt varvtal och spänning säkerställs bortkoppling av nätbrytarna och därefter sker inkoppling av generatorbrytaren och därefter inkoppling av eventuell reservkraftbrytare (RB). Order om nätåtergång När nätvakt(er) registerar återkommande nät som ligger inom det godkända intervallet för spänning (207-244 V) och frekvens (49,5-50,5 Hz) utgår order om återgång. Vid nätåtergång sker växlingen generatorkontaktor - nätkontaktor efter en inställbar tid normalt efter ca 3-4 minuter. Växlingen ska ske med avbrott. När någon eller bägge av lokalkraftnäten är godkända ska en av dessa vara inkopplat via inkopplingsautomatiken. 10/21

3 Tekniska krav 3.1 Allmänna tekniska krav Reservkraftaggregat ska dimensioneras i kapacitet efter de aktuella lasterna i stationen enligt avsnitt 4.1. Varvtalsregulatorn ska för aggregat dimensionerade för reservdrift uppfylla klass G3 enligt ISO8528-2 och ISO8528-5. För aggregat dimensionerade för nöddrift ska varvtalsregulatorn uppfylla klass G2. Spänningsregulatorns reglerfel får uppgå till högst +/- 1,5 % av generatorns nominella spänning vid belastningsändringar på aggregatet mellan tomgång och fullast och samtidiga ändringar av belastningens cos fi mellan 0,8 och 1,0. Reservkraftsystemet ska fungera i anläggningar med andelen olinjär last 60 % lastosymmetri 50 %. Spänningsdistorsion vid linjär last fas- och huvudspänning max 4 % THD Transienta spänningsvariationer <+/- 20 % max 0,5 s. 3.2 Dieselgeneratoraggregat Följande krav gäller för ett sammansatt dieselgeneratoraggregat: > Ska vara utförd för 400/230 V, 50 Hz, 4-ledarsystem (TN-C) eller 5-ledarsystem (TN-S). > Avgiven uteffekt ska anges i XX kva LTP enligt ISO 8528 t.ex. 150 kva LTP. > Uppbyggd på gemensam balkram och med påbyggd kylare och tryckande fläkt. > Aggregat ska beträffande vibrationssvängningar vara så utfört, att aggregatet inom området 80-120 % av märkvarvtalet ligger klart utanför karakteristiska kritiska varvtalet. > Aggregat ska vara försett med påbyggd styr- och instrumentskåp. > Generatorbrytare (GB) och nätbrytare (NB) placeras i ställverk (VHC). 3.3 Dieselmotor Följande grundkrav gäller för dieselmotorn: > Dieselmotorn ska vara vätskekyld med påbyggd tryckande fläkt > PRP-effekt XX kva vid cos φ =0,8, 1 500 varv/minut 11/21

> Uttagbar PRP-effekt med miljödiesel MK1 > Startmotor av typ elstart 24 V > Startbatteri av VR-typ, Long life +12 år enligt Eurobat 1999 samt typanpassad laddningslikriktare > Vibrationsdämpande upphängning > I balkramen placeras ett permanent rostfritt spilltråg under dieselmotorn för uppsamling av vätskor. > Motorn ska vara försedda med vakter för skydd av motorn. Se avsnitt 4.4. > Mekanisk skydd ska anordnas för heta ytor samt roterande delar. > Motorn ska vara försedd med motorvärmare. 3.4 Generator Följande grundkrav gäller för generatorn: > Utförande som 3-fas synkrongenerator, 400/230 V, 50 Hz. > Generatorn överdimensioneras med hänsyn till tålighet mot övertoner så att märkeffekt är lika dieselmotorns LTP-effekt + 20 % vid effektfaktor 0,8. > Generatorn ska vara utrustad med borstlöst permanentmagnetsiserat magnetiseringssystem som ger en stationär kortslutningsström om minst 3 ggr märkström under 10 sekunder. > Försedd med 3-fas RMS spänningsregulator av elektronisk typ. > Skyddsform lägst IP23, isolationsklass F (både stator och rotor). > Utdragen nollpunkt med strömtransformatorer i nollpunkten. > Generatorn ska förse med radiostörningsskydd enligt VDE 0875 kurva N. 3.5 Bränsleförsörjning Följande grundkrav gäller för bränsleförsörjning via förrådstank. Behov av förrådstank anges vid förfrågan. Vid kompaktaggregat med egen inbyggd tank i balkramsystemet används nedanstående punkter i tillämpbara delar: > Tank ska dimensioneras för 96 timmars drift med 75 % last. > I framledningen ska finnas avstängningsventil i returledningen backventil. > Tank ska ha 100 % invallning och eller vara dubbelmantlad. > Tank ska förses med bränslenivåmätare (mano- klock-mätare) graderad i liter samt nivåvakt för hög- och låg bränslenivå. 12/21

> Tank ska ha separata på- och avluftningsrör upp till tankskåpet. > Tankbilsanslutning mot tank ska ske utanför containervägg samt vara så att man kan stå på mark och ansluta anslutningsslang. > Överfyllnadsskydd anordnas samt uttag för jordning av tankbil. 3.6 Kyla och ventilation för reservkraftaggregatet Följande grundkrav gäller för kyla och ventilation: > Aggregatets påbyggda kylare dockas till avluftöppningen via luftkanal. > Inluftöppning anordnas som är ca 25 % större än avluftöppningen. > Motormanövrerade in- och avluftspjäll anordnas. Inluftspjället ska öppna direkt vid startorder. > För aggregat större än 10 kva ska avluftspjället ska vara av typ blandningsskåp med reglerbar återluft-/avluftfunktion. Avluftspjället regleras via rumstermostaten. > Ytterväggsgaller ska vara av galvaniserat, ljuddämpande och inbrottssäkert utförande och invändigt försett med smådjursnät (8 mm). 3.7 Avgassystem Följande grundkrav gäller för avgassystem: > Utomhusdelen av avgassystem ska vara av rostfritt utförande. > Avgassystem ska innehålla avgasrör, ljuddämpare, upphängningsdon, kompensatorer, rörstosar, flexibla förbindningar, väggenomföringar, m.m. Aggregat större än 100 kva ska förses med oxidationskatalysator. > Aggregat större än 100 kva ska ljuddämpare vara av bredbandsljuddämpare och sitta så nära motorn som möjligt samt högfrekvensljudämpare i närheten av avgassystemets avslutning. > Aggregat större än 100 kva ska ha avgasröret förses med kondensavskiljare bestående av ett rör och avslutas med ventil ca 0,5 m från golv. > Aggregat större än 100 kva ska ha kondensvattenlås monterat vid anslutning av maskinrummets avgasrör till avgasrör förlagt utomhus. > Ljuddämpare och avgasrör värmeisoleras med metallklädd isolering som ska klara temperaturer upp till 700 C (Rockwool typ 433-00 eller likvärdigt). > Avgasrör som mynnar utanför fasad förses med galler och avskäres snett så att vatten och snö kan lägga sig i öppningen. 13/21

> Skydd mot oavsiktlig beröring ska finnas vid grenrör och oisolerade delar av avgassystemet såväl i aggregatrummet som utomhus. 3.8 Reservkraftanläggningens hjälpkraftsystem Kraftförsörjning av reservkraftanläggningens egen kringutrustning matas från lokalkraftställverket (VHC). PLC-system, operatörspanel e.d. ska fungera vid elavbrott och vid övergång mellan nät- och reservkraftdrift som sker med avbrott (blink). För sådana enheter används hjälpspänning 1-fas 230 V från stationens avbrottsfria VS-system. Lokal UPS alternativt motorns startbatteri kan användas vid mindre kompaktaggregat och anges då i förfrågan. 3.9 Generatorskydd och brytarfunktioner Reservkraftaggregatet ska ha de elektriska skyddsfunktioner och brytartyper som erfordras för singeldrift och parallelldrift med nät. Följande skyddsfunktioner ska ingå (3-fasiga om inte annat anges): > Överströmsskydd med inverttidskaraktär. > Under- och överspänningsskydd. > Under- och överfrekvensskydd. > Vektorsprångskydd (vid eventuell parallelldrift). > Bakeffektskydd (vid eventuell parallelldrift) I generator- och brytarfunktioner ska finnas erforderliga säkerhetsförreglingar, blockeringar mot felaktiga och för reservkraftanläggningen skadliga manövrar. 3.10 Skydd mot överspänningar Allt kablage på aggregatet ska vara av skärmat utförande och ledningsmantlar ska vara jordade i anslutningspunkterna. Mellan aggregatet och yttre enheter förläggs ledningar med metallmantlar. Utöver grundutförandet ska alla anslutningsplintar som är kopplade mot yttre anslutningsobjekt vara försedda med transientskydd typ mellanskydd, alt. finskydd. Systemet bygger på att grovskydd typ ventilavledare finns monterat i stationens eller optobodens huvudcentral. 14/21

3.11 Miljökrav Följande miljökrav gäller för ett dieselgeneratoraggregat och reservkraftanläggninng : > Bränsle ska vara av typ miljödiesel MK1. Inslag av rapsolja eller dylikt som medför sämre lagringshållbarhet än MK1 tillåts ej. > Ljudkraven utomhus är <70 db (A) på 7 meters avstånd från avgasrör och inluftsöppning. 3.12 Byggkrav för stationära aggregat Utrymmet ska utföras så att fri ståhöjd och säker åtkomlighet för betjäning av dieselaggregat och övrig utrustning tillgodoses. Utrymmet och dörrar utförs i brandklass min. EI60. Dörr görs tillräckligt bred för in- och uttransport av aggregat. Golv ska utgöras av dammbunden betong. Golv får ej innehålla avloppsbrunn. Reservkraftrummet ska förses med ljudabsorbenter av sträckmetalltyp med invändig ljudisolering monterade på tak och väggar. Fönster och dörrar till eventuellt kontrollrum och ska vara av ljuddämpande utförande. Nödstoppsknapp anordnas intill utrymningsdörren ca 150 cm över golv vid låssidan. Allt kablage på aggregatet ska vara av skärmat utförande och ledningsmantlar ska vara jordade i anslutningspunkterna. Mellan aggregatet och yttre enheter förläggs ledningar med metallmantlar 3.13 Byggkrav för stationära containeraggregat För containeraggregat gäller förutom dessa tilläggskrav de grundkrav som beskrivs i kapitel 1, 2 och 4 för motor, generator, avgassystem, bränslesystem, kyla och ventilation, styrning- och övervakning m.m. Container för inbyggnad av reservkraftaggregat ska vara i standardstorlek och utförd enligt TR1-01. Speciella krav för container är: > Utvändig ytbehandling av stål motsvarande korrosivitetsklass C3 enligt SS-EN ISO 12944-2 i kulör som anges vid beställning. > Invändig ytbehandling av stål motsvarande korrosivitetsklass C2 enligt SS-EN ISO 12944-2. > U-värde för väggar och tak enligt TR1-01. 15/21

> Förses med yttre lyftöglor. > Förses med sadeltak, hängrännor och stuprör. > Förses med separat dörr, panikregel, regntak över dörr och utvändiga trappsteg. > Utförs av vandalsäkert utförande samt att minimum MK 5 enligt SS-ENV 1627 uppfylls. > Öppningsbar gavel eller sidor för in- och urlyft av motorgenerator. > Förses med invändig ljudabsorberande vägg- och takbeklädnad typ perforerad galvaniserad plåt med invändig ljudisolering. > Förses med bärande golv av helsvetsad plåt med uppvikta kanter (även mot kabelintag) som samtidigt ska fungera som invallning för bränsletankens hela volym. > Förses med jordskena (PUS-skena) och invändig potentialutjämning. > Förses invändigt med elradiator för varmhållning. > Förses med 2 st 1-fas vägguttag och 1 st 3-fas CEE-uttag 16 A. > Nödstoppsknapp anordnas intill utrymningsdörren ca 150 cm över golv vid låssidan. 16/21

4 Utformning 4.1 Effektsammanställning reservkraftmatade laster I en kopplings- eller transformatoranläggning måste man göra en effektsammanställning och en bedömning av reservkraftbehovet. Med effektbehovet som underlag görs en dimensionering av reservkraftaggregatets märkeffekt. I en station måste man via objektens märkdata och sammanlagringsfaktorer räkna ut reservelverkets effektstorlek. Exempel på sammanlagringsfaktorer finns redovisade i tabellerna 2 och 3. Tabell 2 Sammanlagringsfaktorer för reservelverk för nödmatning Objekt Data Sammanlagringsfaktor Likriktare sub1 Märkeffekt 0,5-0,8 Likriktare sub2 Märkeffekt 0,5-0,8 Värme Märkeffekt 1,0 Övriga laster Märkeffekter Uppskattas Tabell 3 Sammanlagringsfaktorer för reservelverk för reservmatning Objekt Sammanlagringsfaktor Likriktare 0,5-0,8 Växelriktare 0,8-1,0 Belysning & Uttag kontroll/reläskåp 0,2 Motorvärmaruttag 0,5 Kraftuttag 0,3 Undercentral kontrollbyggnad 0,7 Belysning ute 1,0 Värme apparater 1,0 Ventilationsanläggning 0,8-1,0 Pumpar 0,5-0,8 Övriga centraler Väljs efter förnuft Kylutrustningar för Primära objekt 0,8-1,0 Verktygsmaskiner 0,5 17/21

4.2 Systemjordning och potentialutjämning Föreskriftsenligt jordtag för reservkraft anordnas. Normalt uppfylls föreskrifterna genom anslutning till stationsjordtaget för stationen. Reservkraftsystemets systemjordas lika stationens lokalktaftsystem och kan vara antingen TN-C-system eller TN-S-system. Generatorns nollpunkt ansluts till PEN-skenan i TN-C-system och systemjordas i och med anslutningen till PEN-skenan. Generatorns nollpunkt ansluts till N-skenan i TN- S-system och systemjordas via ställverkets hopkopplingspunkt mellan PE och N i inkommande fack. För containeraggregat anordnas ringjordlina runt containern som ansluts till containerns PUS-skena. Detta för att utjämna eventuellt uppkomna steg- och beröringsspänningar. 4.3 Styrning och övervakning av reservkraft 4.3.1 Styrnings- och övervakningsfunktioner I reservkraftanläggningen ska ingå en fullständig kontrollanläggning för de funktionskrav som anges under avsnitt 2.1. Styrning och övervakning hanteras via reservkraftaggregatets motorinstrumentskåp och via extern operatörspanel. Motorinstrumentskåp bestyckas med strömställare för de olika driftformerna AUTO och HAND. För driftform manuell ska även strömställare finnas för driftvalen STARTPROV, RE- SERVKRAFTPROV samt AVBRYT PROV. Från skåpet ska även generatorbrytaren, nätbrytarna och eventuell reservkraftbrytare kunna lokalt manövreras. I det fall reservkraftaggregat finns att tillgå för nöddrift anordnas nöddriftomkopplare på motorinstrumentskåpet. Motorinstrumentskåp bestyckas med instrument för avläsning av spänning, ström, frekvens, effekt, kylvattentemperatur, oljetryck och bränslenivå i tanken. 4.4 Larmhantering Larm ska dels presenteras i operatörspanelen för överföring till driftcentral via ordinarie driftövervakningssystem, dels till reservlarmsändare. 18/21

De larm som ska presenteras är de som är viktiga för reservkraftaggregatet samt tillhörande brytare i reservkraftställverk RHC. Följande lista är enbart ett exempel: Larmpunkter som är markerade med (S) ska medföra stopp av aggregat och (B) blockera och förhindra automatisk start. > Lågt smörjoljetryck (S) (B) > Övervarv (S) (B) > Låg bränslenivå > Låg kylvattennivå (S) (B) > Hög kylvattentemp (S) (B) > Startfel (B) > Frekvensfel (S) (B) > Spänningsfel (S) (B) > Överström (S) (B) > Batterifel > Utlöst brytare > Nödstopp (S) (B) > Bränsleläckage > Brytarfel (GB, NB, RB) > AUTO avställd Följande signaler ska finnas på plint för inkoppling till stationen: Till fjärrkontrollutrustning ska följande indikeringar införas: - DG idrift - DG inkopplad (ansluten och matar till VHC) Larm och fjärrkontrollutrustning ska kompletteras med följande felsignaler: - Brand reservelverk - Låg bränslenivå reservelverk - Stort larm reservelverk (A-larm) - Litet larm reservelverk (B-larm) Gruppering av Stort och Litet larm sker i reservkraftsaggregatet. Därutöver tillkommer erforderliga signaler mellan stationens omkopplingsautomatik och reservelverkets automatik. 19/21

4.5 Ställverk och centraler för reservkraft Ställverk och/eller huvudcentraler för distribution av reservkraft och för parallelldrift med nät är en integrerad del i reservkraftanläggningen och måste tekniskt anpassas och samordnas med reservkraftanläggningen för att uppnå ställda funktions-och säkerhetskrav. Ställverk och/eller central ska anpassas till växelströmssystemet TR02-09-5. 4.6 Mobil reservkraft För mobil reservkraft anordnas intag på utsidan av optobodar. Intaget ska bestå av 125 A väggintag typ CEE och ansluts till ACB- eller MCCB-brytare för inmatning av mobil reservkraft i ställverk eller central. Intaget förreglas via en GEN-0-NÄT-omkopplare dels för att förhindra inkoppling mot nät, dels för att av säkerhetsskäl inte spänningssätta stiften på intaget. Vid lägen GEN slås nätbrytaren först från varefter generatorbrytaren för mobilreservkraft slås till. Vid läge NÄT säkerställs att generatorbrytaren är från varefter nätbrytaren slås till. I läge 0 finns ingen inmatning alls. Till intaget dras även ut en jordlina med förbindelse till jordtag och avslutas med skruvklämma. 4.7 Planering av ställverk, apparatskåp m.m. Vid projektering av ställverk, centraler, apparatskåp mm se växelstömssystemet TR02-09-5. 4.8 Märkning Reservkraftanläggningens alla ingående apparater och komponenter inklusive integrerade ställverks- och centraldelar ska skyltas och märkas enligt TR8 och TR2-10. 4.9 Instruktioner Kortfattad inplastad instruktion ska upprättas för reservelverk och anslås vid respektive utrustning. 4.10 Provning Före leverans ska aggregaten provas i leverantörens provningsrum, varvid samtliga funktioner kontrolleras. Dessutom provas aggregaten med full belastning i sex timmar med varierande effektfaktor för aggregat större än 100 kva, för övriga aggregat gäller 2 timmar. Representanter för beställaren ska äga rätt att närvara. Program för provning upprättas av leverantören och sänds till beställaren minst fyra veckor före provning för godkännande. > I programmet för provning ska bland annat följande ingå: 20/21

> funktionsprov avseende funktioner och funktionssamband enligt kravspecifikation > isolationsprov > provning av vakter och skydd. Provningsprotokoll upprättas och ska ingå i dokumentationen till respektive reservkraftsanläggning. Provning vid drifttagning sker enligt TR2-09-5. 5 Dokumentation, programmering m.m. 5.1 Allmänt All dokumentation riktad till drift- och underhållspersonal ska vara på svenska. Övriga handlingar i första hand på svenska i annat fall på engelska. För dokumentationen gäller leverans av ritningar, scheman, apparatlistor m.m. enligt TR8 och TR2-10-1. 21/21