Sammanträdesprotokoll 1 (12) Plats och tid Stadshuset, Kongsvinger, Ö:a Esplanaden 5, 671 81 Arvika, kl. 13.00 16.30 Beslutande ledamöter Övriga närvarande Aina Wåhlund (S), ordförande Henrik Axelsson (S), 1:e vice ordförande, ej 6, 9-12 Peter Joensuu (M), 2:e vice ordförande Carina Bönström (S) Stefan Jonsson (S), ej 6, 9-12 Carin Bengtsson (V) Jan Wettmark (M), ersätter Lisbeth Öjstrand (L) Per-Joel Sewelén, verksamhetschef Evelina Lilja, sekreterare Henrik Johannesson, controller, 5 Peter Kjellin, controller, 5 Carin Hedengård, gymnasiechef, 6 Justerare Peter Joensuu Justeringens plats och tid Kommunledningsstabens kansli den Paragrafer 5-12 Sekreterare Evelina Lilja Ordförande Aina Wåhlund Justerare Peter Joensuu ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ 2017-01-25 Datum då anslaget sätts upp Datum då anslaget tas ned Förvaringsplats för protokollet Närarkivet Underskrift Evelina Lilja
Sammanträdesprotokoll 2 (12) Innehåll Ärende Sida Tillsynsplan för den interna kontrollen, Lärande och stöd... 3 Regeringskansliet - Utbildningsdepartementet, dnr U2016/04660/GV - Remiss - Betänkandet, en gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77)... 4 Regeringskansliet - Socialdepartementet, dnr S2016/07755/SF - KOM (2016) 815 Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt förordning (EG) nr 987/20... 6 Medborgarförslag om högstadieskola... 8 Medborgarförslag om kompetensinventering bland nyanlända... 9 Motion om integration... 10 Anmälningsärenden... 11 Uppdrag till förvaltningen avseende förskoleorganisationen inför ht -17 och framåt.... 12
Sammanträdesprotokoll 3 (12) LoS 5 Dnr KS 2017/68-100 Tillsynsplan för den interna kontrollen, Lärande och stöd Utskottets förslag till Kommunstyrelsen föreslår Kommunstyrelsen att godkänna uppdaterad tillsynsplan för 2017-2018 avseende Lärande och stöd. Utskottets beslut godkänner genomförd internkontroll 2016 samt tar del av information kring uppdaterad tillsynsplan för 2017-2018 avseende Lärande och stöd. Enligt reglemente för intern kontroll ska respektive utskott för sin del svara för den interna kontrollen inom respektive ansvarsområde. Uppföljningen sker årligen utifrån en tillsynsplan där både risk och konsekvens/sannolikt för en händelse vägs samman. Verksamheten Lärande och stöd har upprättat en reviderad tillsynsplan för 2017 för godkännande i utskottet. Uppföljningen av tillsynsplan för 2016 har genomförts och inga större avvikelser kan rapporterats. Det har heller inte inträffat några allvarliga tillbud eller händelser. I granskningen ingår också genomförd kontroll av individ- och familjeomsorgen från Arbetsmiljöverket. Uppföljning av tillsynsplanen för den interna kontrollen 2016. Förslag till tillsynsplan med tillhörande risk- och väsentlighetsanalys för 2017-2018. Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 10 januari 2017. Beslutet skickas till Kommunstyrelsen Verksamhetschef Controller
Sammanträdesprotokoll 4 (12) LoS 6 Dnr KS 2016/1338-612 Regeringskansliet - Utbildningsdepartementet, dnr U2016/04660/GV - Remiss - Betänkandet, en gymnasieutbildning för alla - åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77) Utskottets förslag till Kommunstyrelsen föreslår Kommunstyrelsen besluta att godkänna upprättat förslag till yttrande. Utbildningsdepartementet har till Arvika kommun inkommit med en remissförfrågan angående betänkande, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning (SOU 2016:77). Gymnasieutredningen lägger fram ett tjugotal punkter där gymnasieskolan och gymnasiesärskolan föreslås en revidering från och med 2018. Det handlar i stora stycken om att vidareutveckla och förnya befintlig struktur. Förstärka och säkra upp stöd och garantanterad undervisningstid. Återinföra grundläggande behörighet till högskola och universitet på yrkesprogrammen samt förtydliga och säkerställa garanterad undervisning på Individuella programmet. Flera av punkterna välkomnas, inte minst att på sikt återinföra ämnesbetygen i gymnasieskolan. Gymnasieutredningen pekar på några fördyrande omständigheter med betänkandet, dock anser man att förstärkningen av stödet och utökningen undervisningstiden på sikt minskar behovet av vuxenutbildning samt att det Kommunala aktivitetsstödet inte längre kommer att ha samma omfattning som idag. Utbildningsdepartementets remiss den 29 november 2016. Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 26 januari 2017. Bedömning Enhetliga behörighetskrav till nationella program Utredningen framhåller att det är viktigt och nödvändigt med goda förkunskaper från grundskolan för att klara ett nationellt gymnasieprogram. Arvika kommun är helt ense med den tolkningen, dock anser vi att kravet på 12 godkända betyg för att påbörja en gymnasieutbildning oavsett inriktning
Sammanträdesprotokoll 5 (12) LoS 6 forts. kan slå onödigt hårt mot en del ungdomar som kämpar för att över huvud taget ta sig in. Bakgrunden till att behörighetskraven likställs till yrkesprogram och högskoleförberedande program anser vi i grunden är bra, men ställer oss ändå tveksamma till höjningen av behörighetskraven till yrkesprogrammen. Även att ju bättre förberedd du är i flera ämnen desto bättre klarar man ett gymnasieprogram är också något vi helt och hållet delar, dock kvarstår oron för att detta är en bra lösning på att få fler att påbörja och fullfölja ett gymnasieprogam. En viktig parameter i detta sammanhang är hur grundskolans kursmål står i relation till gymnasieskolans kurser. Vi har under en längre tid sett att eleverna från grundskolan har bra betyg i åk 9, har nått målen och klarat sina Nationella prov med höga betyg, likväl klarar de inte av de första kurserna i gymnasieskolan, oavsett yrkes- eller högskoleförberedande program. Skolformernas kurser hakar inte i varandra och då är det inte antalet godkända betyg som bör höjas utan snarare grundskolans kurskrav så att de bättre harmonierar med gymnasiets grundkurser. Ett mer varierat utbildningsinnehåll i introduktionsprogrammen Utredningen föreslår bl a att Undervisningen på språkintroduktionen får bedrivas i enbart svenska eller svenska som andraspråk i högst två månader om det inte finns synnerliga skäl. Arvika kommun är av samma åsikt att det är viktigt att få in fler ämnen/kurser inom språkintroduktionen, men att kräva denna begränsning på svenska och svenska som andraspråk i endast två månader, ställer vi oss frågande till. I vilket språk skall då de andra ämnena/kurserna bedrivas? Vi vet av erfarenhet att på två månader hinner ungdomarna inte plocka upp särskilt mycket svenska, i alla fall inte tillräckligt, för att börja läsa in samhällskunskap, historia, religion, kemi, fysik etcetera, utan kan göra det möjligen efter kanske sex månader med mycket stor hjälp. Menar utredningen, i så fall, att det ska bedrivas på ungdomarnas modersmål? Om så är fallet behöver det förstärkas rejält i budget från statligt håll då vi kommer att behöva inrätta flera olika grupper inom samma ämne eftersom ungdomarnas modersmål är allt annat än samma.
Sammanträdesprotokoll 6 (12) LoS 7 Dnr KS 2016/1481-750 Regeringskansliet - Socialdepartementet, dnr S2016/07755/SF - KOM (2016) 815 Förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen samt förordning (EG) nr 987/20 Utskottets förslag till Kommunstyrelsen föreslår Kommunstyrelsen besluta att inget finns att erinra om remissen. Socialdepartementet har till Arvika kommun inkommit med en remissförfrågan angående förslag om ändringar i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) om samordning av de sociala trygghetssystemen. Förslagets fyra fokusområden för koordination är: Ekonomiskt inaktiva medborgares möjlighet till sociala förmåner, långtidsberoendes stöd, arbetslöshetsersättning och föräldrapenning. Revisionen av förslaget vill klargöra förhållandena där en medlemsstat kan begränsa tillgången av sociala förmåner för ekonomiskt inaktiva medborgare, vidare vill man etablera en koherent styrning för koorditnation av långtidsförsörjning. Man vill också göra revision och nya arrangemang för koordination av arbetslöshetsersättning för gränsöverskridande fall, slutligen vill man även koordinera förlädrapenningen. Syftet med att klargöra i socialförsäkringssystemet är att subsidiaritetsprincipen ska gälla. Där socialförsäkringssystemet berör flera länder, gränsöverskrider, kan Unionen bättre agera än en enskild medlemsstat. EU:s koordinationslagstiftning ersätter flera bilaterala överenskommelser. Genom detta förslag underlättar man för gemensam förståelse och skydd av rättigheter för mobila EU-medborgare och deras familjer vilket inte kan åstadkommas av en enskild medlemsstat. Förslaget värnar också proportionalitet, regleringen går inte bortom vad som är nödvändigt för effektiv socialförsäkringskoordinering. Förslaget har ingen påverkan på EU:s budget och liten eller ingen ekonomisk effekt på de enskilda medlemsstaterna. Sammantaget är förslaget om samordning av de sociala försäkringssystemen i EU ett steg i rätt riktning för den enskilde EUmedborgarens fria rörlighet inom Unionen. Eventuella kostnader för samordningen bedöms att ligga ungefär som idag och i realiteten kommer det inte att ske några större ekonomiska förändringar genom förslaget för enskild medlemsstat.
Sammanträdesprotokoll 7 (12) LoS 7 forts. Det svårt att ur ett kommunalt perspektiv göra bedömning om vad som påverkas vid ett eventuellt vid ett genomförande. Socialdepartementets remiss den 16 december 2016. Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 17 januari 2017.
Sammanträdesprotokoll 8 (12) LoS 8 Dnr KS 2016/1252-008 Medborgarförslag om högstadieskola Utskottets förslag till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige konstaterar att de beslut som hittills fattats kring en framtida skolorganisation gjorts utifrån kriterierna, hög kvalitet, likvärdighet och en effektiv organisation. Att lokaliseringen av den nya skolan gjorts utifrån en noggrann geografisk urvalsprocess. Att skollagen och läroplanerna för både grundskola och gymnasieskola inte ger några nämnvärda möjligheter att bedriva försöksverksamheter. Erik Torstensson föreslår i ett medborgarförslag att fullmäktige avslår förslaget att bygga en högstadieskola i kvarteret Hjorten i Arvika, samt ger ett alternativt förslag. Förslagsställaren föreslår också att Arvika kommun blir en försökskommun för praktisk utbildning på högstadiet. Erik Torstenssons medborgarförslag den 14 november 2016. Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 4 januari 2017. Bedömning Att skapa en optimal grundskoleorganisation är komplext. Många faktorer påverkar och samspelar och medför olika konsekvenser beroende på vilka beslut som fattas. Utgångspunkten för vad som eftersträvas är; en skola som ger så bra förutsättningar som möjligt för samtliga elever i kommunen. Arbetet med framtidens skola fortsätter efter Kommunfullmäktiges beslut i november 2016. Lärande och stöd har fått i uppdrag att genomföra förändringar där Vikene skola omorganiseras till förskola och att högstadiet vid Järvenskolan avvecklas. Beslutet innehåller också ett utredningsuppdrag om att utreda en komplett skolenhet F-6 i området Jössefors - Sulvik inför höstterminen 2019. Förberedelser för en ändring av skolorganisationen mot en högstadieskola och arbete med att skapa kompletta skolenheter fortsätter. Lokaliseringen av en högstadieskola har utretts och ett antal geografiska placeringar har prioriterats, bl.a. Solviksområdet. Utredningen har kommit fram till att kvarteret Hjorten är den mest optimala placeringen. Vad gäller försöksverksamheter är kommunen som huvudmans möjligheter mycket begränsade då skolans innehåll tydligt regleras i läroplan och skollag.
Sammanträdesprotokoll 9 (12) LoS 9 Dnr KS 2016/1355-008 Medborgarförslag om kompetensinventering bland nyanlända Utskottets förslag till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige konstaterar att kommunens ansvar i integrationsarbetet vidtar då nyanlända får permanent uppehållstillstånd och kommunplacering. Att kommunen har ett väl upparbetat samarbete med Arbetsförmedlingen. Att arbetsförmedlingen ansvarar för praktik, inventering, försörjning och kommunen för utbildning och hjälp med bosättning. Att staten genom Migrationsverket har ansvaret innan nyanlända fått uppehållstillstånd. Att barn och unga börjar i förskola och skola innan de fått uppehållstillstånd. Sara Falkstad med flera föreslår följande i ett medborgarförslag: - Att kommunens integrations- och arbetsmarknadsenheter inventerar kompetenser och erfarenheter hos asylsökande och ordnar passande praktikplatser inom kommunens verksamheter. - Att praktiken kombineras med svenskundervisning och samhällsinformation redan från start. Sara Falkstad med fleras medborgarförslag den 6 december 2016. Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 12 januari 2017. Bedömning Arvika kommun har ett väl fungerande samarbete med Arbetsförmedlingen. Arvika kommun påbörjade under 2016 en arbetsmarknadssatsning med så kallade Nystartsjobb där många med uppehållstillstånd ges möjligheten till en visstidsanställning i kommunkoncernen. Att vuxenutbildningen arbetar aktivt med validering av nyanländas tidigare utbildningar. Att kommunens arbetsmarknadsenhet har ett nära samarbete med integrationsenheten. Arvika kommun genom Arvika Näringslivscentrum i samarbete med det lokala näringslivet och Arbetsförmedlingen bedriver projektet Arvikamodellen, där asylsökande får möjligheten till praktik på olika företag i kommunen.
Sammanträdesprotokoll 10 (12) LoS 10 Dnr KS 2016/1479-009 Motion om integration Utskottets förslag till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige konstaterar att integration är en viktig del i kommunens arbete, att organisationen efter hand utvecklas och utvecklingsinsatser inom området genomförs. Att Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att motionen därmed anses besvarad. Gert Raiml (V) föreslår följande i en motion: - Att Arvika kommun utreder möjligheterna att inrätta en övergripande samverkansgrupp för integration där samordning av olika aktiviteter kan diskuteras (förslagsvis deltagande från gymnasieskolan, musikskolan, SFI, socialtjänsten, HVB hem, flyktingenheten, arbetsmarknadsenheten, gode män och överförmyndarnämnden samt till exempel statliga myndigheter såsom Arbetsförmedlingen) - Att redan nu planera för ungdomarnas kommande sommaraktiviteter. Gert Raimls (V) motion den 19 december 2016. Lärande och stöds tjänsteskrivelse den 17 januari 2017. Bedömning Integrationsarbetet i Arvika kommun har efter hand utvecklats. Det finns ett väl fungerande samarbete mellan olika verksamheter inom och utom kommunen och samverkan sker på flera plan. Lärande och stöd har omorganiserat och förstärkt organisationen inom både skola och individ-och familjeomsorg. Integrationsenhetens arbetsfält har breddats och sker nu i nära samverkan med skolan och Arbetsmarknadsenheten. Kommunen tar ytterligare ett steg mot detta när Integrationscenter öppnar under våren 2017. Integrationscenter kommer att fungera som ett nav för den enskildes kontakter med myndigheter och där bl.a. Arbetsförmedlingen är med. En kommuncentral grupp kring bostadsförsörjning har bildats där integration finns med som en naturlig del. Planering för ungdomars fritid och sommaraktiviteter sker vid de olika HVB-hemmen. En fritidsansvarig finns inom organisationen, vars uppgift är att etablera kontakt med föreningslivet i Arvika och hjälpa nyanlända barn och ungdomar att få en mera meningsfull fritid.
Sammanträdesprotokoll 11 (12) LoS 11 Dnr KS 2017/14-100 Anmälningsärenden Utskottets beslut tar del av informationen och lägger den med godkännande till handlingarna. Listan med anmälningsärenden den 18 januari 2016
Sammanträdesprotokoll 12 (12) LoS 12 Uppdrag till förvaltningen avseende förskoleorganisationen inför ht -17 och framåt. Utskottets beslut uppdrar till förvaltningen att aktivt arbeta med förskoleorganisationen enligt nedanstående förslag. Uppdragsbeskrivning: Utarbeta en plan för långsiktig utveckling av förskoleverksamheten som innefattar lokallösningar, utökade behov av förskoleplatser, kompetensförsörjning, ledning och administration. Lämna förslag på olika lokallösningar för nya förskolor, ombyggnad av befintliga förskolor som behöver rustas och eventuellt byggas ut samt minimering av en-avdelningsförskolor, fördelat på kommunens olika områden. Ta fram en plan kring kompetensförsörjning till förskoleverksamheten. Uppföljning: Planering inför höstterminen ska vara klar innan mars månads utgång. Långtidsplanen ska vara klar så att den kan inarbetas i strategisk plan och budget 2018-2020. Kompetensförsörjningsplanen ska vara klar inför höstterminens start, och ska kopplas till budgetarbetet. -Återrapportering till 22/3. Beslutet skickas till Verksamhetschefen