Klimatpolitik i perspektivet 2050 hinder och möjligheter Kommentarer av Anders Wijkman vid Hur får vi ett klimatneutralt Gävleborg? i Gävle 25 januari 2012
Vi lever över våra tillgångar i penningekonomin och i naturen Inga generationer har lånat så mycket av framtiden: både stater och enskilda hushåll Akuta krisen dominerar, men där finns en parallell problematik som är lika farlig - miljö- och resursutrymmet som krymper: - Klimatförändringen - 2/3 av viktigaste ekosystemen överutnyttjas - Planetens Gränsvillkor - Peak oil, Peak fosfor, Peak rare earths
From: Steffen et al. 2004 The Great Acceleration the great acceleration CO 2, N 2 O, CH 4 of the human concentrations entreprise, Professor Overfishing Will Steffen Land degradation Loss Biodiversity.. 2010-2020 1900 1950 2000
Biogeochemical loading: Global N & P Cycles Limit industrial fixation of N 2 to 35 Tg N yr -1 (25 % of natural fixation) (25%-35%) P < 10 natural weathering inflow to Oceans (10 100 ) Climate Change < 350 ppm CO 2 < 1W m 2 (350 500 ppm CO 2 ; Rate of Biodiversity Loss < 10 E/MSY (< 10 - < 1000 E/MSY) 1-1.5 W m 2 ) Land System Change 15 % of land under crops (15-20%) Planetary Boundaries Ozone depletion < 5 % of Pre-Industrial 290 DU (5-10%) Atmospheric Aerosol Loading To be determined Chemical Pollution Plastics, Endocrine Desruptors, Nuclear Waste Emitted globally To be determined Ocean acidification Aragonite saturation ratio > 80 % above preindustrial levels (> 80% - > 70 %) Global Freshwater Use <4000 km 3 /yr (4000 6000 km 3 /yr)
Real commodity prices, 1980-2011* 300 250 200 150 100 50 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 Energy Metals & Minerals Agriculture Note: 2011 is Jan-Feb average
5 4 3 2 1 0
Humanity most likely committed to 2 Degrees Masking by air pollution Warming of oceans Ecosystem sink
Uncertain Climate uncertainty Sensitivity 3 ºC 6 ºC 9
Interactions among Planetary Boundaries Gt Carbon/yr 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 land ocean atmosphere Resilience of the Earth system Adapted from Canadell et al., 2007
Photo: CC Jason Auch / Azote
Photo: S Zeff / Azote
IEA:s senaste rapport World Energy Outlook 2011 Trenden f n är att utsläppen ökar och resulterar i en uppvärmning på 3-4 grader Med nuvarande trend i investeringar kommer utrymmet för CO2-utsläpp att vara intecknat locked in från 2017 och framåt för att klara 2 -gradersmålet med rimlig säkerhet Därefter måste alla investeringar i kraftverk, fabriker och byggnader vara av typen 0-utsläpp. Hur sannolikt är det? OBS sambandet mellan klimatet, haven och ekosystemen på land
IEA:s förslag för 2 -gradersmålet Förnybar energi + kärnkraft ersätter fossilt Energieffektivisering ÖVERALLT CCS El- och elhybridfordon Biobränslen (2nd generation) Bränsleceller Effektivare djurhantering - biogas
80-95 % minskning av GHG EU:s mål för 2050 1 % årligen till 2020, 1,5 % till 2030 och därefter 2 % årligen Strategin anpassas efter världen i övrigt/ oljepriser mm Strategin = kombination av investering i alternativ energi, ökad energieffektivisering, stärkt FoU, teknikutveckling, ökad resurseffektivitet, minskad påverkan från jordbruket, avskaffande av fossilsubventioner m m El kommer att få ökad betydelse Konsumtion och livsstil nämns, men inga direkta initiativ ännu Målet enklare nå ju snabbare minskningen påbörjas alltså helt rätt öka ambitionen fr 20 % till 30 % reduktion år 2020 Eurokrisen gjort att klimatstrategin kommit i kläm; Ex Förslaget till energieffektivisering möter starkt motstånd från många medlemsstater bl a Sverige
Global emission pathways in compliance with a 2 ºC guardrail (WBGU 2009)
CLIMATE CHANGE (UNFCCC) RESILIENCE BIODIVERSITY & ECOSYSTEM SERVICES (UN CBD, UN MA and IPBES) DEVELOPMENT (UN MDGs)
The common global climate development challenge Figure 4. The red line shows a global 350 pathway, the blue line shows industrialized (Annex 1) countries emissions declining more than 50% below 1990 levels by 2020, and to zero by 2050. The green line shows, by subtraction, the severely restricted emissions path that would remain for the developing countries.
Sveriges målbild Netto nollutsläpp av GHG 2050 Oklart hur netto skall tolkas - skall sänkorna expandera? svår metodik - skall internationella CO2-krediter utnyttjas? carbon trading har många brister idag Ambitiöst mål men inte tillräckligt för 350 ppm Märk att målet grundas på fysiska utsläppen i Sverige om importen inkluderas blir bilden en helt annan Märk också att inte ens om vi räknar fysiska utsläpp i Sverige så har sambandet ekonomisk tillväxt klimatpåverkan brutits; Utsläppen ökade rejält 2010
Sektorsvisa förutsättningar enligt Naturvårdsverkets prel bedömning Möjligheterna goda för fossilfritt 2050 - elproduktion, fjärrvärme, uppvärmning - industriproduktion vissa branscher kan gå Möjligheterna mindre självklara - transporter, om lyckas förutsätter max utveckling av elfordon och klimatanpassad samhällsplanering - jordbruket med matproduktion följer utsläpp! - järn- och stål, omöjligt utan stor utbyggnad av CCS - övrig industri halvering av industriutsläppen till 2050 för de industrier som är med i ETS, men övriga? Föruts goda för effektivisering! - byggandet nollutsläpp för cement? bygga i trä? För netto nollutsläpp totalt krävs u a f CCS med biomassa Men långt mer aktiv politik helt nödvändig över hela linjen Kritisk fråga är utbyggnad av infrastrukturen, konsumtionskulturen OBS CCS osäkert kort
Gävleborgs speciella situation Stor andel av utsläppen inom industri och transporter Bebyggelsen också viktig men där är CO2- andelen redan låg en följd av CO2-skatten Dock viktigt använda all energi effektivt! Skogens roll viktig Stor utmaning klara långsiktiga målet Samarbeta med andra län Hur gå fram? Sätt upp långsiktigt mål och använd backcasting för att ta fram handlingsplan
Stor omställning förestår Inte bara klimat Resursanvändningen i stort Industriproduktionen Affärsmodeller Livsstil och konsumtionsvanor
Decoupling en utmaning Att bryta kopplingen mellan tillväxt och resursförbrukning har varit målet alltsedan Bruntlandrapporten Relativ decoupling har skett, men vinsterna äts snabbt upp när tillväxten ökar Som att jaga sin egen svans, enligt Christer Sanne Om decoupling skall fungera behövs starka styrmedel
Vad göra? Utbildning av människor HUR allting hänger ihop samt HUR ohållbar konsumtion kan ersättas av hållbar sådan Reformera ekonomisk-politiska modellen - Beyond GDP - ge naturkapitalet ett värde - inför strikta normer för energi- och resurseffektivitet - skapa incitament för resurseffektivitet - som tex med skatter, avgifter samt för investeringar i förnybar energi - mångdubbling av forskningen på energi- och resursområdet - mångdubbling av investeringen i förnybart och effektivisering Nya affärsmodeller Reformera finansiella systemet
Innovation och tekniksprång Ökad energi- och resurseffektivitet Sluta kretsloppen from cradle to cradle Restprodukter inte ses som avfall istället resurser för nya produkter o tjänster Biomimicry lära av naturen Jordbruk stärka eko-tjänster + binda kol i marken Bioraffinaderier Energilagring ICT för att underlätta hållbara lösningar Systemsyn Transformativa lösningar Forskningen inriktas på sustainable solutions 32
Transformativa lösningar behövs Just nu är fokus på Stegvisa förbättringar, oftast inom ramen för befintlig teknik Räcker ej Tekniksprång och Beteendeförändringar behövs Prismat bör vara: Allt som byggs och produceras skall klara en värld med 9 miljarder människor Ej bara direkta klimatutsläpp berörs Hela produktionskedjan Cirkulär ekonomi skulle minska energi- och materialanvändningen med c:a 50 % eller mer Förutsätter Nya Affärsmodeller Markanvändningen både skogs- och jordbruk Byggandet bygg i trä
Transformativa lösningar Ex: Nettoenergihus (och passivhus) Bredbandsutbyggnad som hjälper till ersätta fysiska möten och resor, transporter och underlättar arbete från hemmet Dematerialisering läsa böcker på nätet mm e-health, e-education, e-governance Smarta elnät Bygg om Miljonprogrammet Radikalt OBS stuprör i beslutsfattandet idag! Ändrade matvanor gör vegetariskt till huvudalternativ Järnväg + elektrifiering av långtradarkorridorer Cirkulär ekonomi från produktförsäljning till funktionsförsäljning
Från produkt- till funktionsförsäljning Fokus på användningen, ej produktionen; internaliserar risk och avfall; ökar livslängden Återbruk, återvinning och rekonditionering Skatteväxling o ändrade avdragsregler Minska materialflödena; Studie i England tyder på 30-40% lägre CO2 Skapar många nya jobb lokalt OBS att beräkningar i Tyskland visar att energi och material utgör 40 % av kostnaden inom tillverkningsindustrin arbetskraften bara 20 %
Ex på funktionsförsäljning Rolls Royce hyr ut jetmotorer Xerox offererar kopieringstjänster Michelin hyr ut bildäck Interface hyr ut heltäckningsmattor I samtliga dessa fall har användningen av energi, CO2 o material reducerats kraftigt Nu har turen kommit till B2C datorer, mobiler, bilar, hushållsmaskiner, textilier
Labour productivity has increased twentyfold since 1850. It is not utopian to think of resource productivity increasing tenfold in 100 years and fivefold in 50 years! For that to happen, policy frameworks must change and Business Models undergo significant change, giving real priority to alternative energy as well as energy and resource efficicency