Kulturhus Skellefteå BILAGA 1 Lokaler

2015-05-08 Kulturhus Skellefteå BILAGA 1 Lokaler Samhällsutveckling Therese Bäckström Zidohli

Sammanfattning Det framtida kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och transformativt hus som även möjliggör för kongresser och möten. Det vill säga ett flexibelt hus där olika funktioner samnyttjar ytor och skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva och effektivare att använda. Byggnaden ska vara något unikt, ett landmärke för Skellefteå, och skapa en upplevelse samt vara en kulturbärare i sig. För att möta verksamheternas behov, och nå den ambitionsnivå och riktning som kulturhuset föreslås ha, planeras kulturhuset innehålla bland annat en stor gästscen (ca.1 200 sittplatser som kan utökas till 1 500 med ståplatser), en black box (ca 300 sittplatser), flera flexibla lokaler (ca 150-40 sittplatser), utställningsytor och verkstäder. Totalt föreslås kulturhuset att omfatta 12 000 m 2. En ny och intressant princip för kulturhuset beskriver ett nytt sätt att samordna verksamheter och lokaler i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan de under perioder låna ut lokaler någon vecka mot att de andra veckor får väsentligt mycket större ytor att arbeta på. Denna princip kallas 70/130-principen och föreslås vara vägledande för kulturhuset lokalplanering. Det fortsätta arbetet består av att färdigställa ett lokalprogram inför den planerade arkitekttävlingen. Lokalprogrammet ska beskriva de krav som ställs på lokalernas funktion, deras relation till varandra samt övrig information som är viktig. Sida 2 (16)

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 1.1 BAKGRUND... 4 1.2 GENOMFÖRANDE... 4 1.2.1 Organisation... 4 1.2.2 Processen... 5 2 LOKALER OCH YTOR... 7 2.1 ETT FLEXIBELT LOKALUTNYTTJANDE... 7 2.1.1 Gemensamma ytor... 7 2.1.2 Verksamhetsspecifika ytor... 8 2.1.3 Arbetsplatser och personalutrymmen... 9 2.1.4 Övriga ytor... 10 2.1.5 Ytor i anslutning till kulturhuset... 11 2.2 KONCEPT FÖR GESTALTNING... 11 2.2.1 Stadsbyggnad och formspråk... 12 2.2.2 Funktion... 12 2.2.3 Digital teknik... 12 2.2.4 Tillgänglighet... 12 2.2.5 Hållbarhet... 13 2.2.6 Säkerhet... 13 3 FORTSATT ARBETE... 14 4 REFERENSER... 15 Sida 3 (16)

1 Inledning Skellefteå kommun har en målsättning om att bli 80 000 invånare år 2030. Utvecklingsarbetet för att nå detta mål handlar om att Skellefteå ska utvecklas på ett sätt som ökar dess attraktionskraft och skapa bästa möjliga förutsättningar för invånarna till bra livsvillkor. I utvecklingsarbetet har kulturen en given plats. Därför har kommunledningskontoret fått i uppdrag att utreda lokalisering, innehåll, huvudmannaskap och finansiering av ett nytt kulturhus. Utredningen ska även omfatta frågan om lokalisering av biblioteksverksamheten. 1.1 Bakgrund Skellefteå kommuns kulturplan för 2011-2014 syftar till att visa på kulturens betydelse och mål samt vilka satsningar som ska göras. Ett prioriterat område i kulturplanen är byggandet av ett framtida kulturhus i centrum, ett hus framför allt för scenkonst. Planeringen för ett framtida kulturhus kräver inledningsvis ställningstaganden beträffande tre viktiga aspekter, aspekter som utgör basen i utredningen: Lokalisering Var ska ett kulturhus placeras? I den beslutade kulturplanen förutsätts kulturhuset ha ett centralt läge. Någon särskild tomt finns inte avsatt för ändamålet. Innehåll Kulturplanen anger att kulturhuset främst ska ha inriktning på scenkonst. Begreppet scenkonst måste förtydligas och kompletteras med vad som ytterligare ska inrymmas. Huvudmannaskap och finansiering Vem ska vara byggherre och fastighetsägare för kulturhuset? Ett ställningstagande måste göras kring ansvaret för anläggningen. Den medför nya investerings- och driftkostnader för byggnader. Nya verksamheter innebär också i sig ökade kostnader. Finansieringen av anläggningen och verksamheten måste tydliggöras inför fortsatt arbete. 1.2 Genomförande Nedan beskrivs hur arbetet har genomförts. 1.2.1 Organisation Projektledning: Therese Bäckström Zidohli, projektledare kommunledningskontoret Petra Liuski, kommunikationsstrateg förvaltningen för support och lokaler Sida 4 (16)

Styrgrupp: Styrgruppen bestod av kommunstyrelsens arbetsutskott samt ordförande i kulturnämnden. Projektledaren har träffat styrgruppen ungefär en gång per månad. Ledningsgrupp: Ledningsgruppen bestod av kommunens ledningsgrupp. Projektledaren har träffat ledningsgruppen vid enstaka tillfällen då behov uppstått. Operativ ledningsgrupp: Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Lars Hedqvist, planeringschef kommunledningskontoret Ingrid Thylin, avdelningschef kommunledningskontoret Samuel Lundkvist, ekonomichef kommunledningskontoret Anders Bergström, förvaltningschef skol- och kulturkontoret Robert Lindberg, vd Fastighets AB Polaris Projektledaren har träffat den operativa ledningsgruppen ungefär en gång per vecka. Projektgrupp: Anna Wallström, utvecklingsstrateg kommunledningskontoret Krister Gustafsson, chefscontroller kommunledningskontoret Harriet Wistemar, avdelningschef fysisk planering samhällsbyggnad Anna-Lena Lundmark, kulturutvecklare skol- och kulturkontoret Fransesca Quartey, teaterchef/vd Västerbottensteatern Susanne Sinclair, kulturchef skol- och kulturkontoret Anders Jansson, avdelningschef/curator MAN Projektledaren har träffat projektgruppen ungefär en varannan vecka. Arbetsgrupp: En arbetsgrupp bestående av representanter från förvaltningen för samhällsbyggnad och förvaltningen för support och lokaler samt samhällsutvecklingsavdelningen har arbetat med detta underlag. 1.2.2 Processen Berörda verksamheter fick i ett tidigt skede i projektet uppdraget att lämna in en sammanställning kring önskemål och framtida behov av lokaler i det framtida kulturhuset, se bilaga 5-8. Dessa sammanställningar och de önskemål som kommit in under invånardialoger överstiger de ramar som är möjliga vad som gäller antal kvadratmeter och på sikt även för driftskostnaderna. Därför har en viktig del i projektarbetet bestått i att hitta sätt för hur behovet av ytor skulle kunna minskas, t.ex. genom samordning, utan att varken påverka funktion och verksamheter. Sida 5 (16)

Utifrån tidigare underlag och utredningar samt råd från externa specialister, omvärldsbevakning och ett flertal studiebesök har ett förslag på lokaler för det framtida kulturhushet tagits fram. Detta förslag har sedan förankrats med de fyra kärnverksamheterna och styrgruppen vartefter vissa revideringar har genomförts. Resultatet presenteras i denna rapport. Sida 6 (16)

2 Lokaler och ytor Det framtida kulturhuset föreslås vara ett multifunktionellt och transformativt hus som även möjliggör för kongresser och möten, med placering i centrala staden. Alltså ett flexibelt hus där olika funktioner samnyttjar ytor, och skapar synergieffekter som gör huset lättare att driva och effektivare att använda. Kulturhusets bas kommer att vara de fyra kulturellt bärande kärnverksamheterna Västerbottensteatern, Skellefteå konsthall, Museum Anna Nordlander (MAN) och Stadsbiblioteket. Dessa verksamheter finns idag och bidrar aktivt till Skellefteås kulturliv, men står i behov av nya lokaler. Utöver dessa fyra kärnverksamheter inryms även olika typer av gästspel och uppvisningar föreningar, professionella, kommersiella, ideella som tar plats och berikar huset. En tydlig och förenande organisation, mötesverksamhet och ett vidbyggt hotell förstärker och kompletterar kulturhusets kärnverksamhet. Nedan beskrivs de lokaler och principer som föreslås gälla för kulturhuset. 2.1 Ett flexibelt lokalutnyttjande En ny och intressant princip för det framtida kulturhuset beskriver ett nytt sätt att samordna verksamheter i ett gemensamt hus. Genom ett flexibelt lokalutnyttjande och nära samspel mellan husets olika verksamheter kan de under perioder låna ut lokaler någon vecka mot att de andra veckor får väsentligt mycket mer ytor att arbeta på. Denna princip kallas för 70/130-principen och föreslås vara vägledande kulturhuset lokalplanering (se bilaga 3). För att möta verksamheternas behov samt för att nå den ambitionsnivå och riktning som kulturhuset föreslås ha planeras kulturhuset innehålla bland annat en stor gästscen, en black box, flera flexibla lokaler, utställningsytor, biblioteksytor och verkstäder. Totalt föreslås kulturhuset att omfatta ca 12 000 m 2. Nedan följer en specifikation över lokalerna och dess storlek. 2.1.1 Gemensamma ytor Dessa ytor är gemensamma för hela kulturhuset och kan nyttjas av både externa aktörer och arrangörer, både kommersiella och ideella, samt de fyra kärnverksamheterna. Ytorna ska vara flexibla och kunna anpassas utifrån det ändamål de ska användas till. Funktion Lokalyta Kommentar Gästscen 1400 m 2 En röd scen, s.k. A-scen som uppfyller Riksteaterns krav för stora scener, med en salong för 1200 sittplatser. Salongen ska kunna utökas till 1500 platser med hjälp av ståplatser. Lokalen ska kunna anpassas akustiskt för olika typer av arrangemang samt vara möjlig att dela in i flera mindre lokaler Sida 7 (16)

som kan användas parallellt. 1 st lokal 150 m 2 En flexibel lokal som kan anpassas utifrån olika ändamål, t.ex. uppträdande, möte, repetition, utställning, foajé. 3 st lokaler 240 m 2 3 st flexibla lokaler på 80 m 2 som kan anpassas utifrån olika ändamål, t.ex. uppträdande, möte, repetition, utställning, foajé. 2 st lokaler 80 m 2 2 st flexibla lokaler på 40 m 2 som kan anpassas utifrån olika ändamål, t.ex. uppträdande, möte, repetition, utställning, foajé. 6 st lokaler 50 m 2 6 st mindre flexibla rum som kan anpassas utifrån olika ändamål, t.ex. möte, repetition, utställning, foajé. Multimedia studio 50 m 2 En gemensam ljud-, bild- och mediastudio. Foajé 1 200 m 2 Foajéyta fördelat runt om i huset för att tillgodose de olika lokalernas förväntade besöksmängd. Foajéytorna ska kunna användas för olika typer av spontanaktiviter samt vid behov inrymma mobila barer. Loger för gäster 150 m 2 Delade loger för 35-40 personer med toaletter/duschar för gästande skådespelare och artister. Några av logerna bör vara s.k. viploger. Omklädningsrum för gäster 50 m 2 Omklädningsrum (herr/dam) för gästande kör, förening, balettkompani etc. till de gemensamma lokalerna. Artistfoajé 60 m 2 Ett uppsamlingsrum i anslutning till scenerna och logerna. Här samlas skådespelare och artister för gemensamma förberedelser inför och under föreställningen. WC/Dusch i korridor 50 m 2 8 wc + 4 duschar i anslutning till omklädningsrum och loger. Garderob till publik 200 m 2 Garderober dimensionerat för ca 1200 besökare fördelat runt om i huset. WC publika 70 m 2 40 st publika wc fördelat runt om i huset. Summa 3 750 m2 2.1.2 Verksamhetsspecifika ytor Dessa ytor är avsedda specifikt för de fyra kärnverksamheterna, men kan vid vissa tillfällen lånas ut till andra. Utifrån 70/130-principen bör lokalytorna ses som verksamheternas 70-läge. De bör därför också få möjligheten att vid vissa tillfällen utöka sin lokalyta genom att använda de gemensamma lokalerna som föreslås finnas i huset. Funktion Lokalyta Kommentar Sida 8 (16)

Blackbox stor 700 m 2 Västerbottensteaterns huvudscen. En flexibel blackbox med en salong för 300 sittplatser som även kan anpassas till en mindre publik. Black box liten 160 m 2 Barn- och ungdomsscen för UngHästen. En flexibel blackbox med en salong för 100 sittplatser. Lokalen ska vara möjlig att dela med en blockvägg eller ridåvägg så att en större grupp kan delas upp i två mindre. Repetitionslokal stor 160 m 2 Västerbottensteaterns repetitionslokal som vid enstaka tillfällen kan användas för publikuppspel med salong för ca 80 sittplatser. Lokalen ska vara möjlig att dela med en blockvägg eller ridåvägg så två repetitioner kan genomföras samtidigt. Repetitionslokal liten 80 m 2 Västerbottensteaterns repetitionslokal som vid enstaka tillfällen kan användas för publikuppspel med en mindre publik. Lokalen ska vara möjlig att dela med en blockvägg eller ridåvägg så två mindre repetitioner kan genomföras samtidigt. Den bör utformas med ett mjukare golv för att vara anpassad till dans- och akrobatikrepetitioner som behövs i olika föreställningar. Verkstäder och ateljéer 800 m 2 Västerbottensteaterns verkstäder och ateljéer som består av dekorverkstäder, syateljé, maskverkstad, ljud-ljusverkstad och musikrum. Samtliga lokaler bör vara flexibelt utformade för att ibland kunna nyttjas av de övriga verksamheterna i huset. Biblioteksytor 1 500 m 2 Stadsbibliotekets publika ytor. Minst 50 % av ytorna ska utgöras av verksamheten för barn och unga. 10 % av ytorna ska utgöras av verksamheten för ungdomar/unga vuxna. Utställningsytor 450 m 2 Utställningslokaler för MAN och Skellefteå konsthall. Lokalerna måste ha en hög säkerhetsklass och vara klimatanpassade. Delar av lokalerna ska vara anpassade för pedagogisk verksamhet. Summa 3 850 m2 2.1.3 Arbetsplatser och personalutrymmen Dessa ytor består av arbetsplatser och personalutrymmen för verksamheterna i kulturhuset. Funktion Lokalyta Kommentar Arbetsplatser för Västerbottensteatern 320 m 2 25st arbetsplatser för administrativ personal. 15st arbetsplatser i anslutning till verkstäder och ateljéer. En arbetsplats uppgår till 8 m 2, Sida 9 (16)

Arbetsplatser för Stadsbiblioteket varav 2 m 2 utgörs av gemensamma ytor så som wc, garderob, kök, spontana mindre mötesrum. 220 m 2 27st arbetsplatser. En arbetsplats uppgår till 8 m 2, varav 2 m 2 utgörs av gemensamma ytor så som wc, garderob, kök, spontana mindre mötesrum. Arbetsplatser för MAN 32 m 2 4st arbetsplatser. En arbetsplats uppgår till 8 m 2, varav 2 m 2 utgörs av gemensamma ytor så som wc, garderob, kök, spontana mindre mötesrum. Arbetsplatser för Skellefteå konsthall Arbetsplatser för kulturhusbolaget 16 m 2 2st arbetsplatser. En arbetsplats uppgår till 8 m 2, varav 2 m 2 utgörs av gemensamma ytor så som wc, garderob, kök, spontana mindre mötesrum. 80 m 2 10st arbetsplatser. En arbetsplats uppgår till 8 m 2, varav 2 m 2 utgörs av gemensamma ytor så som wc, garderob, kök, spontana mindre mötesrum. Extra arbetsplatser 40 m 2 5st arbetsplatser för tillfällig personal. En arbetsplats uppgår till 8 m 2, varav 2 m 2 utgörs av gemensamma ytor så som wc, garderob, kök, spontana mindre mötesrum. Administrativa ytor 70 m 2 Kontorsförråd, arkiv och kopiering. Loger för egen personal 100 m 2 Enskilda loger med toaletter/duschar för den fast engagerade personalen vid Västerbottenteatern. Omklädningsrum 40 m 2 Omklädningsrum (herr/dam) för Västerbottensteaterns personal i dekorverkstäder, ateljé, ljus-ljudverkstad. Dessa omklädningsrum kan även användas vid behov av kulturhusets övriga personal. Omklädningsrum 50 m 2 Omklädningsrum (herr/dam) för gästande kör, förening, balettkompani etc. hos Västerbottensteatern. Summa 968 m 2 2.1.4 Övriga ytor Dessa ytor består av back-office -ytor som krävs för att kulturhuset ska fungera. Funktion Lokalyta (kvm) Kommentar Förråd för Västerbottensteatern 250 m 2 Västerbottensteaterns förråd för förvaring av material, varav 50 m 2 består av närförråd i anslutning till blackbox för rangering av tillfälliga uppställningar, gårdagens föreställning, som de kan komma åt Sida 10 (16)

Förråd och magasin för biblioteket snabbare. Resterande behov av förråd lokaliseras utanför kulturhuset. 400 m 2 Förråd och magasin för Stadsbiblioteket inklusive återlämningsautomat. Förråd gästscen 60 m 2 Förråd i anslutning till gästscenen för tillfällig uppställning av material till föreställningar. Möbel- och närförråd 100 m 2 Möbel- och närförråd till gästscenen för lagring av bland annat möbler. Förråd och inlastning för utställningslokalerna 100 m 2 Förråd, uppackning och inlastning för MAN och Skellefteå konsthall. Lokalerna bör ha en hög säkerhetsklass och vara klimatanpassade. Inlastning 100 m 2 Gemensam inlastning för huset med tre lastbilsplatser som kan användas parallellt. Vaktmästeri, städ, avfall 400 m 2 Gemensamt vaktmästeri, städ och avfallshantering för huset. Teknik- och kommunikationsytor 1 990 m 2 Ytor för teknik, t.ex. el, vvs, fiber, utgör ca 12 % av en byggnads totala yta. Kommunikationsytor, t.ex. korridor, trappor, hissar, utgör ca 8 % av en byggnads totala yta. Summa 3 440 m 2 2.1.5 Ytor i anslutning till kulturhuset Dessa ytor är viktiga för helhetsupplevelsen av kulturhuset, och bör ägas och drivas av en kommersiell aktör i anslutning till huset. Restaurang med kapacitet för 1 200 gäster och övrig catering för evenemang i huset. Mobila barer som kan inrymmas i t.ex. foajéerna runt om i huset under olika typer av evenemang. Café med caféscen i anslutning till kulturhusets foajé eller bibliotek. Hotell med 200-300 rum. 2.2 Koncept för gestaltning Det framtida kulturhuset ska utgöra stadens hjärta och vara något unikt, minnesvärt och spektakulärt vad gäller form, upplevelse och funktion. Konceptet för gestaltningen tar därför sin utgångspunkt i flexibilitet och framtid för att också förankras med öppenhet, tillgänglighet och hållbarhet. Med ett sådant koncept gestaltas ett kulturhus som vågar. Sida 11 (16)

2.2.1 Stadsbyggnad och formspråk Det framtida kulturhuset ska vara något unikt, ett landmärke för Skellefteå. Det ska skapa en upplevelse och vara en kulturbärare i sig som byggnad. Det är viktigt att mångfald och dynamik ges en framträdande och naturlig plats i byggnaden samt att essensen av Skellefteå, kommunen och regionen fångas. Material och formspråk ska tydligt visa att siktet är inställt på framtiden där kärnvärdet för hela gestaltningen är långsiktig hållbarhet. Byggnaden och dess omgivning ska utgöra en grund för en framtidsorienterad och modern verksamhet. Byggnaden och utomhusmiljön bör vara gestaltade ur ett tillgängligt och inkluderande perspektiv, där gestaltningen skapar närhet, öppenhet och trygghet. Kulturhuset ska vara en nod i staden och knyta an till sin omgivning. Gestaltningen ska skapa livsrum, andrum och mötesrum med människan i centrum. 2.2.2 Funktion Det framtida kulturhuset bör konstrueras inifrån för att säkerställa att huset får en fullgod funktion i de lokaler och ytor det föreslås innehålla. Genom att konstruera huset med kunskap om 70/130-principen och de logistiska kraven från verksamheterna skapas ett flexibelt och levande hus. Flexibiliteten i huset ska möjliggöra för spontana aktiviter och uppträdanden som inte kräver organiserad publik eller inträde så att huset hålls levande även om huset inte fullbokat. Kulturhusets dynamik och funktion bör även inbjuda till en vardagsavkoppling för spontanbesökare. Den totala ytan som det framtida kulturhuset föreslås omfatta utgår från 70/130- principen. Förslaget är ett minimum för att säkerställa att de fyra kärnverksamheterna ska kunna bedriva sin verksamhet, parallellt med att huset ska kunna nyttjas av externa aktörer och arrangörer. Detta innebär att ytan inte kan reduceras utan negativ påverkan på funktionen vilket i sin tur kräver att något måste prioriteras bort. 2.2.3 Digital teknik För att kulturhuset ska kunna erbjuda ett attraktivt programutbud och att nå ambitionen att vara en levande mötesplats behöver den digitala tekniken få en uttalad plats. Oavsett om du är anställd, besökare, gästartist eller arrangör ska du få en känsla av att kulturhusets teknik lever upp till visionen om att vara ett kulturhus som vågar. Den digitala tekniken bör beaktas redan i arkitekttävlingen för att sedan utvecklas i nästa processfas. 2.2.4 Tillgänglighet I svensk bygglagstiftning regleras hur byggnader ska uppföras och vilka krav som kan och ska ställas på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelseeller orienteringsförmåga. Det är därför av största vikt att kulturhuset också har de funktionaliteter som innebär att alla kan använda byggnaden för dess ändamål. Sida 12 (16)

Ett kulturhus ska kunna användas av alla, på ett inkluderande sätt så att invånare, besökare och de som arbetar i huset ska känna delaktighet. Kulturhuset ska ges en karaktär där alla kan dra nytta av att byggnaden är tillgänglig och användbar. Det är ytterst viktigt att god tillgänglighet harmoniserar med byggnadens utformning. Tillgängligheten ska vara inkluderande och utgå ifrån samma flöden som övriga besökare, invånare och arbetstagare använder. Det ska kännas lustfyllt och säkert för alla att förflytta sig i huset och kunna använda byggnaden i alla dess delar. Tillgängligheten ska synas, ta plats och kännas naturlig. Det ska inte kännas begränsande eller utpekande att ha en funktionsnedsättning. 2.2.5 Hållbarhet Som en del i ett samhälle med sund resurshållning är god arkitektur, tekniskt nytänkande och ett hållbart byggande en god grund. I Skellefteå bygger vi för kommande generationer, och i utformningen av det framtida kulturhuset ska Skellefteå kommuns träbyggnadsstrategi och riktlinjer för hållbart byggande beaktas i arbetet med hänsyn till hållbarhet ur ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. 2.2.6 Säkerhet I och med kulturhusets omfattning, koncept och placering bör säkerhetsfrågor hanteras med noggrannhet. Det handlar om att beakta säkerhet på olika plan och dimensioner, såväl samhälleligt, konstruktionsmässigt som på individnivå. Säkerhetsfrågorna bör beaktas redan i ett tidigt skede under arkitekttävlingen för att sedan utvecklas i nästa processfas. Sida 13 (16)

3 Fortsatt arbete Det fortsätta arbetet består av att färdigställa ett lokalprogram inför den planerade arkitekttävlingen. Lokalprogrammet ska beskriva de krav som ställs på lokalernas funktion, deras relation till varandra samt övrig information som är viktig. Detta för skapa de bästa förutsättningarna för att de arkitekter som deltar i tävlingen ska kunna leverera ett kulturhus enligt våra önskemål och krav. Utöver detta ska en utredning genomföras kring den nytänkande scenlösningen som presenteras i rapporten Kultur-, evenemangs-, och möteshus i Skellefteå för att säkerställa dess genomförbarhet och lämplighet. Lokaliseringen av funktioner vars ytor inte finns med i förslaget för det framtida kulturhuset, t.ex. förråd, bokbussen, Museum Anna Nordlanders arkiv, Västerbottensteaterns fordon, bör utredas vidare. Sida 14 (16)

4 Referenser Skellefteå kommun (2013) Kulturhus Skellefteå Beslutsunderlag kulturellt innehåll, html: http://www.skelleftea.se/dokument/dokument/trafik%20och%20infrastruktur/kulturh us%20skellefte%c3%a5_beslutsunderlag%20kulturellt%20inneh%c3%a5ll%20(1).p df, Skellefteå Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå Utvecklingsplattform, html: http://www.skelleftea.se/dokument/dokument/trafik%20och%20infrastruktur/kulturh us%20skellefte%c3%a5_utvecklingsplattform%20.pdf, Skellefteå Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå bilaga 2 ekonomi och organisation Skellefteå Skellefteå kommun (2015) Kulturhus Skellefteå bilaga 3 sammanfattning av rapport Kultur-, evenemangs- och möteshus i Skellefteå, Skellefteå Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå bilaga 5 underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Museum Anna Nordlander, Skellefteå Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå bilaga 6 underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Skellefteå konsthall, Skellefteå Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå bilaga 7 underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Stadsbiblioteket, Skellefteå Skellefteå kommun (2014) Kulturhus Skellefteå bilaga 8 underlag till lokalprogram och tävlingsprogram från Västerbottensteatern, Skellefteå Skellefteå kommun (2015) Vad är Trästad Skellefteå?, html: http://www.skelleftea.se/trastad, Skellefteå Sida 15 (16)

Skellefteå kommun, Besöksadress: Trädgårdsgatan 6 Tel: 0910-73 50 00 E-post: @skelleftea.se Hemsida: http://www.skelleftea.se