Historiografisk påbyggnadskurs (HISS27) Vårterminen 2016 Litteraturlista 1. Introduktion Daston, Lorraine, Objectivity and Impartiality: Epistemic Virtues in the Humanities, i Rens Bod, Jaap Maat & Thijs Weststeijn (red.), The Making of the Humanities: The Modern Humanities (Amsterdam: Amsterdam University Press, 2014), s. 27 41. Challenge (Hanover, N.H.: Wesleyan University Press, 2005), s. 1 19. Torstendahl, Rolf, I svensk tappning svenska historiker under utländsk påverkan, i Ragnar Björk & Alf W. Johansson (red.), Svenska historiker: Från medeltiden till våra dagar (Stockholm: Norstedt, 2009), s. 31 44. 2. Historismen och dess kriser Paul, Herman, Who Suffered From the Crisis of Historicism? A Dutch Example, History and Theory, 49:2 (2010), s. 169 193. Challenge (Hanover, N.H.: Wesleyan University Press, 2005), s. 23 47. Megill, Allan, Why was There a Crisis of Historicism?, History and Theory, 36:3 (1997), s. 416 429. Persson, Mats, Upplysningen och historismen: Utsikt över ett forskningsläge, Lychnos, 2000, s. 59 105. Ranke, Leopold von, The Epochs of Modern History, i Leopold von Ranke, The Secret of World History: Selected Writings on the Art and Science of History, red. och övers. Roger Wines (New York: Fordham University Press, 1981), s. 156 164. 3. Arkivet och professionens infrastruktur Mehl, Margaret, The European Model and the Archive in Japan: Inspiration or Legitimation?, History of the Human Sciences, 26:4 (2013), s. 107 127. Ottner, Christine, The Professionalization of the Historical Discipline: Austrian Scholarly
Periodicals, 1840 1900, i Rens Bod, Jaap Maat & Thijs Weststeijn (red.), The Making of the Humanities: The Modern Humanities (Amsterdam: Amsterdam University Press, 2014), s. 157 169. Paul, Herman, The Heroic Study of Records: The Contested Persona of the Archival Historian, History of the Human Sciences, 26:4 (2013), s. 67 83. Risbjerg Eskildsen, Kasper, Leopold Ranke s Archival Turn: Location and Evidence in Modern Historiography, Modern Intellectual History, 5:3 (2008), s. 425 453. Torstendahl, Rolf, From All-Round to Professional Education: How Young Historians Became Members of An Academic Community in the Nineteenth Century, Leidschrift, 25 (2010), s. 17 31. 4. Nationens historia Berger, Stefan (red.), Writing the Nation: A Global Perspective (Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2015), 256 s. 5. Weibullskolan i perspektiv Boëthius, Bertil, Principfrågor, Historisk tidskrift, 1951, s. 55 64. Larsson, Simon, Intelligensaristokrater och arkivmartyrer: Normerna för vetenskaplig skicklighet i svensk historieforskning 1900 1945 (Hedemora: Gidlund, 2010), 339 s. Lönnroth, Erik, Är Sveriges historia oföränderlig?, Historisk tidskrift, 1950, s. 380 391. Persson, Mats, Historikers ideal och principer 1900 1945, Historisk tidskrift, 131:3 (2011), s. 678 684. 6. Historia och samhällsvetenskaperna Hobsbawm, Eric J., From Social History to the History of Society, Daedalus, 100:1 (1971), s. 20 45. Challenge (Hanover, N.H.: Wesleyan University Press, 2005), s. 51 94. Jarlbrink, Johan, Historievetenskapens mediehantering, i Mats Hyvönen, Pelle Snickars & Per Vesterlund (red.), Massmedieproblem: Mediestudiets formering (Lund: Mediehistoria, Lunds universitet, 2015), s. 225 247. Odén, Birgitta, Historiens plats i samfundsforskningen, Statsvetenskaplig tidskrift, 71:1 (1968), s. 25 46.
Salomon, Kim, Historievetenskapens flirt med statsvetenskapen, Statsvetenskaplig tidskrift, 112:5 (2010), s. 301 315. Thompson, E. P., Time, Work-Discipline, and Industrial Capitalism, Past & Present, 38 (1967), s. 56 97. 7. Historiker och nationella trauman: tyska exempel Frei, Norbert, German Zeitgeschichte and Generation, or How to Explain the Belated Career of the Nazi Volksgemeinschaft, Social Research: An International Quarterly, 81:3 (2014), s. 571 584. Glans, Kay, Förflutet som förflyttar sig: Historikerstriden i Tyskland, i Lennart Berntson & Svante Nordin (red.), I historiens skruvstäd: Berättelser om Europas 1900-tal (Stockholm: Atlantis, 2008), s. 161 180. Grimmer-Solem, Erik, National Identity in the Vanquished State: German and Japanese Postwar Historiography from a Transnational Perspective, History and Theory, 51:2 (2012), s. 280 291. Petzold, Stephan, The Social Making of a Historian: Fritz Fischer s Distancing From Bourgeois-Conservative Historiography, 1930 60, Journal of Contemporary History, 48:2 (2013), s. 271 289. Östling, Johan, Tysklands väg mot moderniteten: Hans-Ulrich Wehler och Sonderweg-tesen, i Lennart Berntson & Svante Nordin (red.), I historiens skruvstäd: Berättelser om Europas 1900- tal (Stockholm: Atlantis, 2008), s. 55 74. 8. Språkliga och kulturella vändningar Cook, James, The Kids Are All Right: On the Turning of Cultural History, The American Historical Review, 117:3 (2012), s. 746 771. Davis, Natalie Zemon, The Reasons of Misrule: Youth Groups and Charivaris in Sixteenth- Century France, Past & Present, 50:1 (1971), s. 41 75. Hunt, Lynn, Introduction: History, Culture, and Text, i Lynn Hunt (red.), The New Cultural History (Berkeley: University of California Press, 1989), s. 1 22 Challenge (Hanover, N.H.: Wesleyan University Press, 2005), s. 97 147. Scott, Joan W., Gender: A Useful Category of Historical Analysis, The American Historical Review, 91:5 (1986), s. 1053 1075. Surkis, Judith, When was the Linguistic Turn? A Genealogy, The American Historical Review,
117:3 (2012), s. 700 722. 9. Genus, makt, minne: svenska tendenser omkring år 2000 Edenheim, Sara, The queer disappearance of Butler : När Judith Butler introducerades i svensk feministisk forskning, 1990 2002, Lychnos, 2008, s. 145 173. Eklöf Amirell, Stefan, Den internationella historiens uppgång och fall: Trender inom svensk och internationell historieforskning 1950 2005, Historisk tidskrift, 126:2 (2006), s. 257 278. Karlsson, Klas-Göran, Förintelsen som historiekulturellt fenomen en översikt, Historisk tidskrift, 125:4 (2005), s. 721 733. Nilsson, Roddy, Foucault, historien och historikern: Receptionen av Foucault inom svensk historisk forskning, Lychnos, 2008, s. 121 144. Ågren, Maria, Genus och arbete i det tidigmoderna Sverige, Historisk tidskrift, 132:1 (2012), s. 55 64. Österberg, Eva, Kultur, kvinnor och historia: Mitt liv som forskare, i Kirsti Niskanen & Christina Florin (red.), Föregångarna: Kvinnliga professorer om liv, makt och vetenskap (Stockholm: SNS förlag, 2010), s. 327 357. 10. Samtida strömningar Ghosh, Durba, Another Set of Imperial Turns?, The American Historical Review, 117:3 (2012), s. 772 793. Hunt, Lynn, AHR Roundtable: The Self and Its History, The American Historical Review, 119:5 (2014), s. 1576 1586. Challenge (Hanover, N.H.: Wesleyan University Press, 2005), s. 149 160. Jordheim, Helge, Introduction: Multiple Times and the Work of Synchronization, History and Theory, 53:4 (2014), s. 498 518. Michel, Jean-Baptiste et al., Quantitative Analysis of Culture Using Millions of Digitized Books, Science, 331 (2011), s. 176 182. Summa: ca 1410 s.
Kommentar till ny kurslitteratur för Historiografisk påbyggnadskurs (HISS27) Min överordnade ambition har varit att föra in aktuell historiografisk forskning, gärna av internationellt snitt, i kursen. Jämfört med hur kursen såg ut tidigare har andelen vetenskapliga studier följaktligen ökat kraftigt på bekostnad av andelen källtexter. Inspirerad av samtida historiografisk forskning har jag inte minst inlemmat kultur-, medie- och vetenskapshistoriska undersökningar av historikerna och deras verksamhet. Därutöver har jag strävat efter att vidga det geografiska rummet bortom Lund, Sverige och Europa. Möjligen har en viss kronologisk tyngdpunktsförskjutning framåt skett, men grundläggningen av den moderna historievetenskapen under 1800-talet får en fyllig behandling. De professionella historikerna står alltjämt i centrum, men gränsdragningar mot andra discipliner uppmärksammas liksom historikernas roll i politiken. Målsättningen har varit att komponera en uppdaterad litteraturlista som både är balanserad och allsidig. Utöver översikter och nyare studier har jag även tagit med programmatiska inlägg och källtexter. Jag har i möjligaste mån försökt att skapa mångfald bland författarna med avseende på kön, generation, vetenskaplig inriktning, geografisk och kulturell hemvist etc. Samtidigt skall det sägas att historiografi som fält fortfarande domineras av väletablerade forskare vid europeiska och nordamerikanska lärosäten. Det är en realitet som också återspeglas i den tillgängliga litteraturen. Johan Östling