Förord Allt fler engagerar sig i frågan om hur ett medvetet strategiskt arbete med energi- och klimatfrågor kan minska miljöbelastningen i samhället. Sätten är många, och åsikterna är inte alltid överens om enskilda åtgärder. Däremot är enigheten stor om behovet av att arbeta efter tydliga mål. Allt förändringsarbete startar lokalt hos individer, företag och organisationer och det är därför viktigt att kommunen fungerar som en förebild. Hörby kommun har under en tid arbetat med att ta fram en energi- och klimatstrategi, som utarbetats i en dialog mellan representanter från kommunfullmäktiges partier med början 2006. Syftet är att visa vad Hörby kommun kan göra för att ta ansvar för att minska negativa miljöeffekter och vara en energieffektiv kommun. Arbetet slutar inte med denna strategi. Tvärtom skall strategin ses som ett instrument för att klimat- och energifrågor skall vara en naturlig del i det dagliga arbetet under den närmaste femårsperioden. Lars Ahlkvist (m) Kommunstyrelsens ordförande.
Sammanfattning Hörby kommun är belägen i mellersta delarna av Skåne. Kommunen är 423 kvadratkilometer stor till ytan och har 14 584 invånare (2007). År 2006 användes 419 GWh till Hörby kommun. Det innebär 28,8 MWh per person vilket är ett lägre jämförelsetal än för både Skåne och Sverige. Jämfört med 1990 har den använda energin ökat med 5 % per person. Bensin och diesel är det största energislaget och stod för 40 % av total använd energi år 2006. Elkraft är det näst största med 38 %. Övriga energislag är biobränsle och eldningsoljor. Den största delen av den använda energin i kommunen används i transportsektorn, 38 % av tillförd energi. Näst största sektor är hushållssektorn med 28 % av total använd energi. Bilinnehavet per 1000 invånare var 556 bilar år 2006. Det är ett högre jämförelsetal än riket. Andelen nyregistrerade miljöbilar var 1,1 % år 2006. Det är ett lägre jämförelsetal än riket. Den mest trafikerade vägen i kommunen är Europaväg 22 (E22). Sedan år 1993 har personbilstrafiken på E22 ökat med cirka 1/3 och den tunga trafiken med cirka 2/3. Resandet med kollektivtrafik har ökat markant mellan år 1990 till 2006. I Hörby tätort finns ett fjärrvärmenät som försörjs med värme från ett värmeverk som eldas med flis. Uppskattningsvis eldas en lika stor mängd biobränsle, som i värmeverket, i småhus belägna runt om i kommunen. I november 2007 fanns ett vindkraftverk i Hörby kommun. Under 2007 har en tankstation etablerat en pump med det alternativa fordonsbränslet E85 (etanol). Använd förnybar energi i kommun uppgick totalt till 16,7 % och 3,6 % av använt fordonsbränsle. Utsläppet av växthusgasen koldioxid har minskat med 3 % totalt och 10 % per person i kommunen mellan år 1990 och 2006. Utsläpp av samtliga växthusgaser har minskat med 8 % totalt och 15 % per person mellan år 1990 och 2006. Hörby kommun har som övergripande mål till år 2020 att: Minst 20 % av använd energi i Hörby kommun ska komma från förnyelsebara källor. Minst 10 % av fordonsbränslet i Hörby kommun ska komma från förnyelsebara källor. Den specifika energianvändningen i kommunägda lokaler ska vara minst 20 % lägre jämfört med år 2005. Utsläppen av växthusgaser ska vara minst 20 % lägre per invånare i kommunen jämfört med år 1990. För att nå ställda mål har Hörby kommun upprättat en handlingsplan. Den innehåller tre prioriterade inriktningsmål för den närmsta femårsperioden (2009-2013). Till varje inriktningsmål har det formulerats ett antal resultatmål med tillhörande åtgärder. De förslag till åtgärder som redovisas i energi- och klimatstrategin bedöms inte medföra betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken.
Innehållsförteckning A Informativ del 1. Bakgrund... 1 1.1 Syfte... 1 1.2 Projektorganisation... 2 2. Presentation av Hörby kommun... 3 3.1 Energi... 6 3.1.1 Använd energi totalt... 6 3.1.2 Använd energi fördelat på energislag... 7 3.1.3 Energianvändning fördelat på sektorer... 9 3.1.4 Oljeleveranser... 11 3.1.5 Energibalans... 13 41... 14 GWh... 14 3.2 Transporter... 15 3.2.1 Vägtrafik... 15 3.2.2 Kollektivtrafik... 17 3.3 Byggnader... 19 3.3.1 Småhus... 20 3.3.2 Kommunala fastigheter... 21 3.4 Jordbruk och skogsbruk... 23 3.5 Industri... 23 3.6 Förnybar energi... 24 3.6.1 Förnybar energi allmänt... 24 3.6.2 Förnybar energi i Hörby kommun... 26 3.7 Fjärrvärme... 29 3.8 Eldistribution... 29 4. Utsläpp av växthusgaser... 30 4.1 Växthusgaser i Sverige... 30 4.2 Växthusgaser i Hörby kommun... 33 4.2.1 Koldioxid, CO 2... 33 4.2.2 Totalt utsläpp av växthusgaser i Hörby kommun... 34 5. Strategisk analys... 36 5.1 Analys av energiläget i kommunen... 36 5.2 Strategiska frågor... 36 6. Nationella, regionala och lokala mål samt riktlinjer... 39 6.1 Europeiska Unionens mål på energiområdet... 39 6.2 Nationella mål och riktlinjer... 40 6.2.1 Sveriges klimatstrategi... 40 6.2.2 Kommissionen mot oljeberoende... 40 6.2.3 Regeringens energipolitik... 41 6.2.4 Nationella miljökvalitetsmål... 42 6.3 Lokala mål och riktlinjer... 42 7. Styrmedel och statliga bidrag... 43 7.1 Styrmedel... 43 7.2 Statliga bidrag... 44
8. Energimål i Hörby kommun... 45 8.1 Övergipande mål... 45 8.2 Inriktningsmål för energiplanen 2009-2013... 45 9. Handlingsplan i Hörby kommun... 50 9.1 Fysisk planering... 50 9.2 Byggnader... 51 9.2.1 Kommunalägda lokaler... 51 9.2.2 Kommunalägda bostäder... 56 9.2.3 Privata bostäder och lokaler... 58 9.3 Transporter... 59 9.4 Jordbruk... 62 Industri... 63 Övrigt... 64 10. Uppföljning och kommunikation... 67 10.1 Uppföljning... 67 10.1.1 Nyckeltal... 67 10.2 Kommunikation... 68 Bilagor Bilaga 1: Beräkning av utsläppta växthusgaser Bilaga 2: Miljömål som berör energi Bilaga 3: Uppvärmning småhus Bilaga 4: Fjärrvärmekarta Bilaga 5: Samrådredovisning
Ordlista Biobränsle: produkter som kommer från växtriket CH 4 : metan, vilket är en växthusgas CO 2 : koldioxid, vilket är en växthusgas CO 2 -ekvivalent: den mängd koldioxid som ger samma klimatpåverkan som respektive växthusgas Eldningsolja 1: vanlig eldningsolja som exempelvis villaägare använder Eldningsolja 2-5: tjock trögflytande olja som används i större anläggningar Graddagskorrigerad: Innebär att värden för uppvärmning är korrigerade efter en normalårsmall. Om det under ett år är kallare än normalt, kommer mer energi än normalt krävas för uppvärmning. Om det tvärtom är mycket varmare än normalt, kommer mindre energi än normalt användas till uppvärmning. Ett graddagskorrigerat uppvärmningsvärde är justerat enligt en mall för normalårs värden för att enklare kunna jämföras mellan olika år. GWh: gigawattimme, energiåtgången är 1 miljard W på en timme HFC: fluorklorväten, vilket är en växthusgas kwh: kilowattimme, energiåtgången är 1000 W på en timme Miljöbilar: bilar som uppfyller kraven för att klassas miljöbilar enligt vägverkets definition för statlig upphandling MWh: megawattimme, energiåtgången 1 miljon W på en timme N 2 O: dikväveoxid (lustgas), vilket är en växthusgas Småhus: en- och tvåfamiljshus Växthusgaser: gasformiga föreningar i atmosfären som absorberar jordens långvågiga värmestrålning och på så sätt ökar temperaturen i atmosfären. De vanligaste växthusgaserna som släpps ut genom mänskliga aktivitet är koldioxid, metan, dikväveoxid, perfluorkarboner, fluorklorväten och svavelhexafluorid. Watt: (W) är en enhet i vilken flödet av energi mäts (Joule/s)
A- Informativ del 1. Bakgrund 1.1 Syfte Energi- och klimatfrågorna är med sin påverkan på miljö och hälsa en betydande aspekt som både Hörby kommun och dess omgivning måste ta i beaktande. Energi- och klimatstrategin ska visa hur Hörby kommun vill ta ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, uppkomna från användandet av energi och transporter, den närmaste femårsperioden år 2009-2013. Den utgör Hörby kommuns lokala strategi, med mål och åtgärder för arbetet med att uppnå de nationella och regionala miljökvalitetsmålen inom energi och klimatområdet. Med denna energi- och klimatstrategi anser Hörby kommun att man uppfyller lag (1977:439) om kommunal energiplanering. I den stadgas att i varje kommun ska finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi. Vidare ska kommunen i sin planering främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillräcklig energitillförsel. Energi- och klimatstrategin är indelad i två delar, en informationsdel och en beslutsdel. Informationsdelen innehåller bakgrundsinformation samt en nulägesbeskrivning och strategisk analys av energiläget i kommunen. Den andra delen utgör beslutsdel och beskriver kommunens viljeinriktning inom energi och klimatområdet och hur kommunen ska arbeta för att nå uppsatta mål. Beslutsdelen sammanfattar Hörby kommuns övergripande mål och visioner samt de viktigaste åtgärderna för att nå fram till dessa mål. Därefter redovisas hur uppföljning och utvärdering ska ske. Detta är den första strategin för energi- och klimatfrågor som upprättats i Hörby kommun och kommer att ge en värdefull grund och nödvändig draghjälp för fortsatt klimatarbete. - 1 -
1.2 Projektorganisation Arbetet med energi- och klimatstrategin startades år 2005 på förslag av miljönämnden. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslöt att ge Samhällbyggnadsförvaltningen i uppdrag att upprätta en energi- och klimatstrategi för Hörby kommun. Som ett första steg upprättades en intern organisation bestående av en arbetsgrupp samt en styrgrupp. Arbetsgruppen bestod av olika sakkunniga personer inom områden som bl.a. fastigheter, energi, transporter samt miljö. Projektet förankrades politiskt i styrgruppen, bestående av aktiva politiker i kommunen. Styrgruppen angav även resursramar för projektet. Våren 2006 fick Per-Johan Wik från Energikontoret Skåne i uppdrag att ta fram ett förslag till energi- och klimatstrategi i nära samarbete med arbetsgrupp och styrgrupp. Samma höst ansökte Hörby kommun om och kom med i projekt Klimatcoachning stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. Projektet drivs av nätverket Klimatkommunerna (KIK) och finansieras av Naturvårdsverket. Medlemmar i arbetsgruppen: Hörby kommun: Maria Persson (miljösamordnare), Sonja Jones (miljösamordnare), Christer Thuresson (fastighetschef), Ida Persson (miljöchef) och Anna-Karin Nilsgart (energirådgivare). Konsult: Per-Johan Wik (Energikontoret Skåne) Medlemmar i Styrgruppen: KSAU: Lars Ahlkvist (m), Åke Hansson (s), Brita Larson (fp), Kjell-Åke Persson (c) och Per- Olof Skerup (m) Miljönämndens presidium: Anita Hansson (s), Louise Hedlund (m) och Birger Larsson (fp), Övriga partier: Ruben Ström (kd), Björn Åvik (spi) och Sven Sövgren (hp) Ett utkast till energi- och klimatstrategi har i januari månad 2008 remitterats till kommunens nämnder och styrelser. En sammanfattning av inkomna yttranden finns i bilaga 5.Slutlig utformning av förslaget till energi- och klimatstrategi har Per-Johan Wik från Energikontoret Skåne samt miljösamordnare Sonja Jones på tekniska kontoret ansvarat för. Styrgruppen godkände förslaget 2008-08-21. Kommunfullmäktige fastställde Energi- och klimatstrategin 2008-12-15, samt beslutade att de förslag till åtgärder som redovisas i energi- och klimatstrategin får genomföras i den takt som ekonomin tillåter. - 2 -
2. Presentation av Hörby kommun Figur 1: Karta över Hörby kommun. Källa: GeoData Skånekarta, Kommunförbundet Skåne, 2007 Hörby kommun är belägen i mellersta delarna av Skåne och är omgiven av kommunerna Hässleholm, Kristianstad, Tomelilla, Sjöbo, Eslöv och Höör, räknat från nordost till nordväst (Figur 1). Den 31 december 2007 var 14 584 personer folkbokförda i Hörby kommun. Till ytan är kommunen 423 kvadratkilometer stor, varav 39 % utgörs av åkermark. I de östra och norra delarna i kommunen finns större skogsarealer. Målet för kommunens näringslivspolitik är att skapa lokal tillväxt och fler arbetstillfällen. Mellan 2005 och 2006 ökade antalet sysselsatta med nästan 3 %. Största branscherna i näringslivet är vård och omsorg (19 %), handel, transport och kommunikation (17 %) samt tillverkningsindustri (16 %). I Hörby startades flest nya företag i Skåne per tusen invånare under första halvåret år 2005 (Nyföretagarbarometern). - 3 -
3. Nuläge energitillförsel till Hörby kommun Några ord om den använda statistiken Vid energiplaneringen i Hörby kommun har i huvudsak statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) använts. Nedan följer en beskrivning från SCB om statistiken. Källor Källorna till statistiken från SCB kan delas in i tre grupper. Dels finns statistik baserad på uppgifter från producenter och distributörer av energivaror (s.k. leverantörsstatistik), dels finns statistik baserad på uppgifter från energianvändare, t ex företag eller fastighetsägare (s k användarstatistik) och till sist modellberäkningar. I SCB:s material har statistik inhämtats från leverantörer när det gäller alla oljor i slutlig användning förutom industrin och diesel till jordbruk. Även all elanvändning och fjärrvärmeanvändning har inhämtats från leverantörer. Till grund för industrins bränsleanvändning utnyttjas statistik direkt av användarna. Även den bränsleinsats, produktion och egenanvändning som sker i energisektorn (el och fjärrvärmeproducenter) insamlas direkt från användarna. Modeller har använts för att beräkna biobränslen till hushåll, dieselanvändningen inom jordbruket och el till uppvärmning inom småhus. Felkällor Vissa felkällor kan förekomma i framförallt leveransstatistiken när det gäller fördelning på förbrukargrupper eftersom en del företag saknar underlag för korrekt klassificering av kunderna. Problemet är större när det gäller leveransstatistiken för oljor, eftersom det finns möjlighet att lagra produkten. Köpare kan också själv transportera produkterna från uppköpsort till förbrukningsort belägen i en annan kommun. Användarstatistiken för industrin och energiföretagen får anses vara bra och har totalundersökts aktuella år. Undersökningarna har relativt lågt bortfall. Modellerna som använts för beräkning av biobränsle i hushållssektorn bygger främst på sotarnas pannregister. Pannregistret har problem eftersom inte alla sotardistrikt lämnar in statistiken till räddningsverket. Fastighetstaxeringen täcker inte alla bostäder belägna på orten. Diesel till jordbruk är framtagen med hjälp av statistik på odlade grödor. Förhållande mellan odlad åkermark gröda och dieselförbrukning är inte helt tillförlitligt. El för uppvärmning till småhus bygger på ytorna i fastighetstaxeringsregistret och statistiken från småhusägare. - 4 -
Tillförd och använd energi I dokumentet används begreppet använd energi, då uppdelningen mellan tillförd och använd energi är komplicerad. En del tillgänglig statistik, exempelvis för eldningsolja, bensin och diesel, lämnar uppgift om levererad mängd energimängd per år till kommunen som geografiskt område, alltså tillförd energi. För andra energislag, redovisas använd mängd energi, exempelvis för fjärrvärme och elenergi. Det är svårt att göra en komplett analys över tillförd mängd energi för samtliga energislag i kommunen, räkna bort förluster och redovisa mängden använd energi i olika sektorer då statistikunderlaget inte medger detta. I SCB:s energibalanser redovisas levererad mängd eldningsolja, bensin och diesel som använd energi. Redovisningen sker på samma sätt i detta dokument. Statistiken är inte graddagskorrigerad, om inte så uppges. Kompletteringar Då SCB inte givit ut några uppdateringar av sin statistik sedan år 2004 har statistik från annat håll inhämtats, för att komplettera och uppdatera statistiken ifrån SCB. Detta har gjorts genom att: 1. Kontrollera vilka elnätsägare som finns i kommunen. 2. Be få ut elnätsstatistik för år efter 2004 i kommunen från elnätsägarna. 3. Lista elanvändningen i kommunen efter kategorierna; hushåll, industri, jordbruk, övriga tjänster, (transporter). 4. Ta kontakt med SCB och be att få ut oljeleveranser för din kommun fördelat på sektorer för din kommun, för de år du önskar efter år 2004. 5. Ta kontakt med kommunens sotare och be att få ut statistik över antalet villapannor i kommunen (olja, pellets, ved, eldstäder). Räkna på schablon/uppskattad förbrukning av biobränsle i respektive panna och eldstad. 6. Kontakta kommunens bostadsbolag och få ut energistatistik för energianvändningen i kommunens lokaler och flerbostadshus samt vilka energislag som används. Jämför med hittills sammanfattande uppgifter. 7. Kontakta fjärrvärmebolag i kommunen och be att få ut statistik om energianvändning i kommunen och fjärrvärmebolagets bränslemix. Med ovanstående uppgifter går det att sammanställa en relativt bra energibalans för kommunen, både total och fördelat på sektorer. Det finns givetvis brister i detta sätt, men ovanstående metod kan utföras med en rimlig arbetsinsats och möjlighet att jämföra data historiskt med SCB:s energibalanser. En aspekt som ovanstående metod inte tar hänsyn till är det egentliga transportarbetet. Det som redovisas är levererad bensin och diesel till kommunen. Det är samma metod som i SCB:s energibalanser. För att beräkna koldioxidutsläppen multipliceras omvandlingsfaktorer med fossilbränsleanvändning i respektive sektor och på så sätt fås fossilt koldioxidutsläpp, både totalt och per sektor. - 5 -
3.1 Energi 3.1.1 Använd energi totalt Totalt användes 419 GWh år 2006 i Hörby kommun. Det innebär att energianvändningen per person var 28,8 MWh år 2006. För Skåne var motsvarande siffra 34,9 MWh och riket 45,1 MWh år 2005. År 1990 var använd energi per person 27,5 MWh i Hörby kommun. Sedan år 1990 till år 2006 har använd energi alltså ökat med 5 % per person i kommunen. Den totala användningen av energi har ökat med 13 % ifrån 372 GWh år 1990 till 419 GWh år 2006 (Figur 2). Under samma period har befolkningen ökat med 7 % (Figur 3). Total energianvändning i Hörby kommun 1990-2006 500000 450000 MWh 400000 Tot energi 350000 300000 1990 1995 2000 2005 År Figur 2: Diagrammet visar hur den totala energianvändning i Hörby kommun har utvecklats från år 1990 till år 2006 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för 1991-1994 och 1996-1999. Källa: SCB, 2007, E.ON, 2007, Ringsjö Energi, 2007 och Rindi Energi, 2007. Befolkningutveckling i Hörby kommun 1990-2006 15 000 14 500 Personer 14 000 13 500 13 000 Befolkning 12 500 12 000 1990 1995 2000 2005 År Figur 3. Diagrammet visar befolkningsutveckling i antal personer bosatta i Hörby kommun från år 1990 till år 2006. Källa: SCB, 2007-6 -
Kommentar Förklaringen till att den totala energianvändningen har minskat på senare år, trots att befolkningen har ökat går att utläsa i figur 5. Levererad mängd eldningsolja samt bensin och diesel har minskat rejält på senare år. Förklaringen till minskade leveranser av eldningsolja kan exempelvis bero på att oljepannor bytts ut till värmepumpar i småhus. En annan förklaring är minskade leveranser av eldningsolja till industrin. Svårare att förklara är minskade leveranser av bensin och diesel till kommunen. Direkt fossila bränslen i form av eldningsoljor, samt bensin och diesel utgjorde 50 % av den använda energin i kommunen år 2006 (Figur 4). Bensin är det enskilt största fossila bränsle som används i kommunen och stod för cirka 1/5 av energianvändningen år 2006. 3.1.2 Använd energi fördelat på energislag I Hörby kommun står huvudsakligen fyra energislag för tillförsel av energi i kommunen, om bensin och diesel räknas som ett energislag. Dessa är bensin och diesel, elkraft, biobränsle och eldningsoljor i nämnd storleksordning (Figur 4). Använd energi år 2006 Eldningsoljor 10% Elkraft 38% 40% Bensin och diesel 12% Biobränsle Figur 4. Cirkeldiagrammet visar fördelningen av använda energislag i Hörby kommun år 2006. Källa: SCB, 2007, E.O.N., 2007, Ringsjöenergi, 2007 och Rindi Energi, 2007. Elkraft, som till största delen härstammar från vattenkraft respektive kärnkraft, stod för drygt en tredjedel av energianvändningen. Med hjälp av uppgifter ifrån kommunens fjärrvärmebolag och uppskattning av biobränsleanvändning i småhus beräknas att biobränsle stod för 10 % av energianvändningen i kommunen år 2006. Kommentar Den redovisade mängden bensin och diesel är levererad mängd bränsle till tankstationerna i Hörby kommun. Det innebär att den angivna mängden inte nödvändigtvis speglar den totalt använda mängden bensin och diesel inom kommunens gränser då trafikanter, vilka färdas genom kommunen och inte tankar inom kommunen, inte finns med i statistiken. Å andra sidan är det osannolikt att de trafikanter som tankat i Hörby kommun enbart har kört innanför - 7 -
kommunens gränser. Dessa olikheter väger till en viss del upp varandra. Att få en exakt bild av mängd använd bensin och diesel i en kommun är nästintill omöjligt men eftersom statistiken är uppbyggd på samma sätt för samtliga år kan man se om trenden av använd bensin och diesel ökar eller minskar i kommunen. Den redovisade mängden biobränsle bygger på redovisad mängd biobränsle ifrån fjärrvärmeverket plus en uppskattning av använd mängd biobränsle utifrån antal ved- och pelletspannor samt eldstäder i småhus i kommunen. Uppgifter om energidata rörande fjärrvärmeverket kommer att redovisas separat i ett kapitel 3.6. Använda energislag i Hörby kommun år 1990-2006 250000 MWh 200000 150000 100000 50000 Bensin och diesel Biobränsle Elkraft Eldningsoljor 0 1990 1995 2000 2005 År Figur 5. Diagrammet visar utvecklingen av använda energislag i Hörby kommun från år 1990 till år 2006 uttryckt i MWh. Interpolerade värden för 1991-1994 och 1996-1999. Källa: SCB, 2007, E.O.N., 2007, Ringsjöenergi, 2007 och Rindi Energi, 2007. I jämförelse med 1990 har tillförseln av bensin och diesel ökat med ca 20 % till år 2006. Tillförseln av elkraft har ökat med ca 15 % samtidigt som leveranser av eldningsoljor har minskat med nära en 1/3 under samma period. Tillförseln av biobränsle har ökat markant sedan etableringen av det biobränsleeldade fjärrvärmeverket. Kommentar Vad beträffar användningen av biobränsle över tiden, är statistiken bristfällig. Det är inte rimligt att användningen av biobränsle minskar under perioden år 1990 till 2000 då det kan antas att flera hushåll installerat pelletsbrännare, kaminer och dylikt. - 8 -
3.1.3 Energianvändning fördelat på sektorer Energianvändningen i hushållssektorn har minskat med ca 10 % från år 2006 jämfört med 1990 (Figur 6). Under samma period har energianvändningen ökat med 40 % i transportsektorn. Energianvändningen i sektorerna jordbruk och industri har fluktuerat kraftigt under perioden. I industrin är den använda energin dubbelt så stor år 2006 som 1990 medan den har minskat något i jordbruket. I sektorn offentlig verksamhet har använd energi också minskat något. Energianvändningen i sektorn övriga tjänster har också fluktuerat kraftigt under perioden och har ökat med 50 % till år 2006. I sektorn övriga tjänster är affärer, kontor, och annan privat verksamhet inräknad. Energianvändning fördelat per sektor 1990-2006 250000 MWh 200000 150000 100000 50000 Jordbruk m.m Industri m.m Offentlig verksamhet Transporter Hushåll Övriga tjänster 0 1990 1995 2000 2005 År Figur 6. Diagrammet visar utvecklingen av använd energi i olika sektorer i Hörby kommun från år 1990 till år 2006 mätt i MWh. Interpolerade värden 1991-1994 och 1996-1999. Källa: SCB, 2007, E.ON, 2007, Ringsjö Energi, 2007. Kommentar Åkerinäringen är en viktig och utmärkande näringslivsgren i kommunen och kan ha viss del i den relativt höga energianvändningen i transportsektorn. Europaväg 22 löper genom kommunen med ett tankställe beläget precis intill vilket också till viss del förklarar energianvändningen i transportsektorn. - 9 -
Hörby är en jordbruksintensiv kommun med en hårt trafikerad Europaväg som går genom kommun. Därför skiljer sig fördelningen av energi i olika sektorer inom kommunen jämfört med Skåne och Sverige av naturliga skäl (Figur 7). Fördelningen av energi till industrin är betydligt större för både Skåne och riket än motsvarande fördelning i Hörby kommun. Fördelningen av energi för transporter är större i Hörby än motsvarande fördelning i riket. Till hushållssektorn fördelas ungefär lika stor del energi som i jämförelse med Skåne vilket är något mer än riket som helhet. Även inom sektorerna offentlig verksamhet och övriga tjänster fördelas energin likvärdigt. I Hörby kommun fördelas en större del av energin till jordbruket än i Skåne och i Sverige. Jämförelse av använd energi mellan Hörby, Skåne och Sverige år 2004 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Övriga tjänster Hushåll Transporter Offentlig verksamhet Industri m m Jordbruk m m 20% 10% 0% Hörby Skåne Sverige Figur 7. Diagrammet visar använd energi fördelat på sektorer för Hörby kommun, Skåne och Sverige år 2004. Källa: SCB, 2007. - 10 -
3.1.4 Oljeleveranser Statistiska centralbyrån har statistik på leveranser av petroleumprodukter, fördelat på förbrukarkategorier i respektive kommun. Nedan presenteras först ett diagram för samtliga förbrukarkategorier (Figur 8) och sedan ett diagram utan transportsektorn (Figur 9), då denna står för en så stor del av oljeleveranserna, att övriga kategorier blir svåra att utläsa. Oljeleveranser till Hörby kommun, år 2006 10 000 8 000 m3 6 000 4 000 2 000 Bensin Diesel Eo1 Eo2-5 0 Jordbruk Industri Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster Transporter Figur 8. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer i Hörby kommun år 2006. Källa: SCB, 2007. Oljeleveranser exklusive transporter, Hörby kommun år 2006 1 000 800 m3 600 400 Diesel Eo1 Eo2-5 200 0 Jordbruk Industri Offentlig verk Hushåll Övriga tjänster Figur 9. Diagrammet visar leverans av oljor till olika sektorer, exklusive transportsektorn, i Hörby kommun år 2006. Källa: SCB, 2007. Kommentar En stor del av levererad olja i kommunen går till transportsektorn, men det är också en sektor där det är svårt för kommunen att på egen hand fasa ut det fossila bränslet. Även att fasa ut dieselanvändning i jordbrukssektorn för att driva jordbruksmaskiner är ett svårt område för - 11 -
kommunen att arbeta med. Enklare är då att fasa ut eldningsolja för uppvärmning i sina bostäder och lokaler samt informera kommuninvånare, företag och organisationer om möjligheten till att använda alternativa uppvärmningssätt. Detta sker idag genom energirådgivningen. Uppgifter om mängden levererad olja till sektorn offentlig verksamhet verkar stämma dåligt överens med den faktiska användningen. I de lokaler kommunen förvaltar användes år 2006 ca 150 m 3 eldningsolja 1. Att övriga offentliga verksamheter, skulle använda ca 700 m 3 olja, varav 330 m 3 eldningsolja 2-5 verkar orimligt. Eftersom värdena i diagrammen är hämtade från SCB:s officiella oljeleveransstatistik får de stå kvar för att kunna jämföras med värden för kommande år. Exempelvis kan nämnas att kyrkorna i kommunen använder en liten mängd eldningsolja. Läsaren bör notera att värdena är uppenbart märkliga. Enligt Rindi Energi är större andelen av privata lokaler i centrala delarna i Hörby tätort anslutna till fjärrvärme. Enligt oljeleveransstatistiken levererades ca 1 000 m 3 olja till sektorn övriga tjänster (affärs-, service-, lagerlokaler, hotell och restaurang, banker, etc). Även denna siffra verkar hög, men får stå kvar för jämförelse med senare år. I hushållssektorn används ca 1 000 m 3 eldningsolja 1. En ungefärlig uppskattning är att cirka hälften används i småhus och hälften i flerbostadshus. - 12 -
3.1.5 Energibalans I kommunen tillfördes det totalt 419 GWh energi under år 2006. Denna energi tillfördes i form av fyra energislag. Dessa energislag är i nämnd storleksordning bensin och diesel (40 %), elkraft (38 %), bioenergi (12 %) och eldningsoljor (10 %). Flödesschemat, som beskrivs nedan, och visas på nästa sida beskriver tillförd energi utan att överföringsförluster är medräknade. Den tillförda energin används inom sex olika sektorer. Dessa är transporter, hushåll, industri och byggverksamhet, jordbruk och skogsbruk, offentlig verksamhet och övriga tjänster. Transporter är den sektor som det tillfördes mest energi till i Hörby kommun, 38 % av total tillförd energi i sektorn. Bensin och diesel utgjorde ungefär hälften var av tillförseln. Den näst största sektorn är hushållssektorn (28 %). Inom hushållssektorn tillfördes år 2006 elkraft till största delen, vilket innebär 59 % av total tillförd energi i sektorn. I övrigt tillfördes till största delen biobränsle och en liten del eldningsoljor. Sedan följer tre sektorer som det tillfördes i princip lika mycket energi till, jordbruket, övriga tjänster och offentlig verksamhet. Inom jordbruket (9 %) tillfördes 67 % elkraft och 19 % diesel och resterande del eldningsolja. I sektorn övriga tjänster (9 %), stod elkraft för 70 % och eldningsolja för 30 % av tillförseln. I sektorn offentlig verksamhet (9 %) stod elkraft för hälften och eldningsolja samt biobränsle för cirka en fjärde del var av tillförseln. Den minsta sektorn är industri (7 %). I den stod el för ca 59 % av energitillförseln och eldningsolja för resterande tillförsel. I figuren på nästa sida illustreras energiflödet i kommunen. Överst i figuren redovisas den tillförda energin i form av fyra energislag med hjälp av fyra färgade fält. Nedanför fälten med energislagen visas hur energin fördelas i olika sektorer i kommunen. I den nedre delen av figuren presenteras de sex sektorerna med hjälp av boxar. Varje box innehåller en sektor. I den översta delen av varje box är sektorns rubrik (transporter) och storlek angiven. I den nedre delen av boxen presenteras vilka energislag som används (bensin och diesel) inom den aktuella sektorn och hur stor del av energin till sektorn som de tillför. - 13 -
Energiöversikt för Hörby kommun år 2004 Använd energi 419 GWh år 2006 Elkraft 158 GWh Bioenergi 51 GWh Bensin och diesel 169 GWh Eldnings oljor 41 GWh Transporter 38 % Hushåll 28 % Jordbruk 9 % Övrig Tj. 9 % Off. Verk. 9 % Industri 7 % Energianvändning i sektorer Transporter 38 % Hushåll 28 % Bensin 52 % Diesel 48 % El 59 % Bio 35% 6 % Jordbruk 9 % Övriga tjänster 9 % El 67 % Diesel 19 % E.o. 14 % El 70 % E.o. 30 % Offentlig verk. 9 % Industri 7 % El 50% Bio. 27 % E.o. 23 % El 59 % 6 % E.o. 35 % - 14 -
3.2 Transporter 3.2.1 Vägtrafik Personbilar År 2006 fanns det 556 bilar i trafik per 1000 invånare i Hörby kommun (Tabell 1). Sett till riket är det en relativt hög siffra då genomsnittet var 461 bilar per 1000 invånare år 2006. Hörby kommun 1990 1995 2000 2006 Antal bilar per 1000- invånare 485 493 548 556 Tabell 1. Tabellen visar antal bilar per tusen invånare i Hörby kommun år 1990, 1995, 2000 och 2006. Källa: SCB, 2007. Körsträckan år 2006 var igenomsnitt 1 511 mil per bil och 894 mil per invånare (Tabell 2). Detta kan jämföras med 1 396 mil per bil och 694 mil per invånare för Skåne år 2006. För riket är motsvarande värden 1 439 mil per bil och 702 mil per invånare för samma år. Hörby kommun 1998 2000 2006 Genomsnittlig körsträcka per bil (mil) 1 444 1 419 1 511 Tabell 2. Tabellen visar genomsnittlig körsträcka i mil per bil för år 1998, 2000 och 2005 i Hörby kommun. Källa: SCB, 2007 Bensinbilarna dominerar i kommunen. Dieselbilarna har dock ökat ifrån 1990 till 2005. År 1990 var 3,5 % dieselbilar mot 6,8 % år 2005 (Figur 10). Genomsnittlig förbrukning av bensin för personbilar var 8,6 liter/100 km och 6,9 liter/100 km för dieselbilar år 2006 i Hörby kommun. Genomsnittlig förbrukningen för riket år 2006 var 8,6 liter/100 km för bensinbilar och 7,1 liter/100km för dieselbilar. Andelen nyregistrerade miljöbilar i Hörby kommun var 1,1 % vid slutet av år 2006. Motsvarande siffra för riket var 9,3 % och Skåne 5,8 %. Kommentar Värt att notera är att beräkningen av körsträckan är gjord genom att använda Bilprovningens statistik vid besiktningar då mätarställningen registreras. Därmed finns det ingen möjlighet att se var körningen av bilen har ägt rum, om det är i kommunen, länet, riket eller utomlands. - 15 -