www.pwc.se Inger Andersson Daniel Johansson Johanna Ihme April 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Falkenbergs kommun 'M pwc
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2. Inledning 4 2.1. Bakgrund 4 2.2. Revisionsfråga och metod 4 2.3. Revisionskriterier 5 3. Granskningsresultat 7 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 7 3.1.1. Förvaltningsberättelse 7 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten 7 3.1.1.2. Investeringsredovisning 9 3.1.1.3. Driftredovisning 9 3.1.1.4. Bokslutsprognoser och utfall 9 3.1.2. Balanskrav 10 3.1.3. God ekonomisk hushållning 11 3.1.3.1. Mål för verksamheten 11 3.1.3.2. Finansiella mål 13 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag 14 3.2. Rättvisande räkenskaper 15 3.2.1. Resultaträkning...15 3.2.2. Balansräkning 16 3.2.3. Kassaflödesanalys 16 3.2.4. Sammanställd redovisning 16 3.2.5. Tilläggsupplysningar 16
l. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen med reservation för nästa stycke. Falkenbergs kommun följer inte Lag om kommunal redovisning, kapitel 5 4, vad gäller pensioner. Under åren 2008-2010 har - i strid mot gällande lagstiftning - extra pensionsavsättning om 181 mnkr gjorts. Posten redovisas som avsättning i balansräkningen, i stället för som en upplysning utanför balansräkningen. Eftersom felet är av betydande storlek bedömer vi att räkenskaperna inte ger en rättvisande bild och därför bör rättas innan de fastställs av fullmäktige. Årsredovisningen innehåller även avsättningar om 45,7 mnkr avseende företrädesvis gymnasieskolan. Avsättningen påbörjades 2011 och saknar stöd i gällande lagstiftning. Förvaltningsberättelsen saknar en samlad utvärdering av kommunens ekonomiska ställning (KRL 4:5). Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5 a-b). Vid avstämning mot balanskravet har vi utgått från det resultat som kommunen redovisar. Noteras bör våra iakttagelser kring redovisningsfrågor, vilket påverkar detta resultat om korrigering sker. Resultatet för 2014 blev 42 mnkr. Realisationsvinster om 3,3 mnkr har korrekt exlduderats, varför resultat gentemot avstämning av balanskrav uppgår till 38,7 mnkr. Kommunen har inget negativt resultat att återställa. Kommunfullmäktige har fastställt tre finansiella målsättningar som anger ambitionsnivån vad gäller den ekonomiska utvecklingen. Kommunens finansiella mål är Gällande budgetramar ska hållas. Verksamheten i kommunen ska präglas av hög produktivitet och effektivitet. Kommunens ekonomi ska planeras långsiktigt och vara i balans. Vi bedömer att Falkenbergs kommun uppfyller ett av de tre finansiella målen för god ekonomisk hushållning. Årets resultat uppgår till 42 mnkr gentemot budget 45,1 mnkr. Budgetramen hålls inte på totalnivå, företrädesvis till följd av nedskrivning av gymnasieskolan 28,1 mnkr. Flera av nämnderna redovisar underskott. Sammantaget gör det att vi uppfattar att målet inte nås. För målet avseende produktivitet och effektivitet anges att sidan 13: "..ingen målnivå satt för standardkostnaden då det inte fanns presenterade vid budgettillfället. Innan detta görs avvaktas det nya utjämning systemet där särskilt 1 av 17
barnomsorgen kommer att påverkas. " Men hänsyn till ovanstående kan inte hellre vi ge någon bedömning avseende detta finansiella mål. För målet om att Falkenbergs kommuns ekonomi ska planeras långsiktigt och vara i balans anges att resultatet ska vara minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Målet uppnås då resultatet uppgår till 2 %. Kommunfullmäktiges övriga fyra målomområde: Medborgare Verksamhet Medarbetare Hållbarhet och tillväxt är att betrakta som god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv. Kommunstyrelsen ger inledningsvis en sammanfattande måluppfyllelse (sidan 7): "För en övergripande måluppfyllelse har tagits hänsyn till övergripande aktiviteter i budget för de övergripande målen, förvaltningarnas mål och undersökningen Kommunens kvalitet i Korthet. Kortfattat kan konstateras att måluppfyllelsen på ett övergripande plan är tillfredsställande. Nämnderna arbetar planmässigt för att uppfylla sina mål och de krav som stat och region ställer." Vår avstämning visar att måluppfyllelsen är tämligen låg. Vi har då endast tagit hänsyn till vad de övergripande målen visar. Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har vi dock ingen avvikande uppfattning gällande Kommunstyrelsens - som tagit hänsyn till fler variabler - bedömning av måluppfyllelsen. För att utveckla arbetet med verksamhetsmässiga mål, rekommenderar vi att det sker en tydligare koppling mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Under 2014 har ett arbete avseende en ny styrmodell påbörjats. Arbetet fortskrider under 2015 och den nya styrmodellen kommer att tillämpas från och med budget 2016. Falkenbergs kommun avviker i några fall från god redovisningssed avseende värderingsfrågor och tilläggsupplysningar. Vi vill framhålla följande avvikelser i samband med granskning av bokslutet. RKR 2.1 pensioner för förtroendevalda redovisas inte som en avsättning. RKR 7.1 upplysningar om pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Uppgifter i förvaltningsberättelsen behöver kompletteras. 2 av 17
Fullständig information enligt RKR 8.2 sammanställd redovisning lämnas inte. En sammanhållen förvaltningsberättelse bör utvecklas. RKR 10.2 avseende redovisning av avsättningar. Under åren 2008-2010 har - i strid mot KRL - extra pensionsavsättningar om 181 mnkr gjorts. Även avsättning för gymnasieskolan saknar stöd i KRL. Avvikelser finns även vad gäller tilläggsupplysningar och information i not till övriga avsättningar. RKR 11.4 avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar. Påbörjan av avskrivningar görs året efter att investeringen är gjord. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar. Under året har kommunen anpassat sin redovisning till detta krav med undantag av gator och vägar - vilket dock kommer att ske under 2015. RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal. 3 av 17
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3-8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inldusive drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning 4 av 17
sammanställd redovisning Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Vidare har vi också inom ramen för granskningen av årsredovisningen bedömt nämndernas redovisningar av hur de fullgjort sitt uppdrag från fullmäktige. Granskningen baseras på nämndernas rapportering till fullmäktige såsom den presenteras i årsredovisningen. Granskning av resultatsammanställning för VA-verksamheten omfattas inte av denna granskning. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Vårt uppdrag omfattar inte en granskning och prövning om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens kommunledningskontor. Granskningen har delvis utförts enligt god revisionssed med utgångspunkt i SKYREV:s utkast "Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting". Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis har följts beroende på om vägledningen har beaktats i årets revisionsplan. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning och granskning av räkenskapsmaterial. Vår granskning och våra synpunkter baseras företrädesvis på de utkast till årsredovisning som presenterades 2015-03-24, 2015-03-31 och 2015-04-02. Kommunstyrelsen fastställer årsredovisningen 2015-04-07. Rapportens innehåll har sakgranskats redovisningschef. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen och lag om kommunal redovisning 5 av 17
God redovisningssed och rekommendationer från Rådet för Kommunal redovisning Fullmäktigebeslut avseende god ekonomisk hushållning. 6 av 17
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse Vi bedömer att uppgifterna i årsredovisningen till övervägande del överensstämmer med kraven i KRL. 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Förvaltningsberättelsen saknar en samlad utvärdering av kommunens ekonomiska ställning (KRL 4:5). I den ekonomiska översikten beskrivs Falkenbergs kommuns finansiella ställning, resultat och utveckling huvudsakligen gentemot budget. I slutet av årsredovisningen finns en tabell "Finansiell analys" som redovisar ett antal nyckeltal från bokslut 2010-2014. Nyckeltalen utgår från de s. k. RK-modellen. Redovisningen ger en bild av kommunens ekonomiska utveckling, men kan med fördel kompletteras med kommentarer. Vi vill lyfta fram några väsentliga nyckeltal. Soliditeten, exldusive pensionsåtaganden intjänade före 1998 uppgår till 35 %. Det är en förbättring om 0,9 96-enheter gentemot föregående bokslut. Inkluderas pensionsåtagande intjänade före 1998 (upptagna som ansvarsförbindelse) är soliditeten 11,7 %. En ökning om 2,5 % -enheter sedan föregående bokslut. Tilläggas ska att Falkenbergs kommun gjort avsättning i strid mot lagstiftning om 181 mnkr. Avsättningar har gjorts under tidigare år. Vi förordar att avsättningarna återförs. Nettokostnaderna har ökat med 4,3 %. Noterbart är att kommunen under 2013 erhöll återbetalning från AFA med 35,4 mnkr. Exlduderas denna post är ökningen 2,5 %. Skatteintäkter och generella statsbidrag har ökat med 2,3 %. Förändringar i det nya skatteutjämningssystemet har fått till följd att Falkenberg har cirka 18 mnkr lägre avgift till kostnadsutjämningssystemet. Kommunen har fått ytterligare 14 mnkr i LSS-utjämningssystemet gentemot föregående år. Motsvarande siffror i 2013 års bokslut var en nettokostnadsökning med 2,7 respektive 2,4 % i ökning för skatteintäkter och generella statsbidrag. Falkenbergs kommun har omfattande investeringar framöver. För 2015 finns en budget om 257 mnkr och ytterligare 1 mdlcr för planperioden 2016-2019. Händelser av väsentlig betydelse I årsredovisningen- speciellt i Kommunstyrelsens ordförandes inledande kommentarer - anges väsentliga händelser som inträffat under räkenskapsåret. 7 av 17
Förväntad utveckling I förvaltningsberättelsen - speciellt i kommunchefens inledande kommentarer - framgår i viss omfattning den förväntade utvecklingen inom olika verksamheter. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har ökat med 0,2 %-enheter sedan föregående år och uppgår nu till 5,2 %. Även långtidssjukfrånvaron har ökat något och uppgår till 39,6 % av den totala sjukfrånvaron. I förvaltningsberättelsen avsnitt om målområde "Medarbetare" anges att attraktiv arbetsgivare, ledarutbildning, traineeprogrammet, morgondagens ledare, arbetsmiljö och önskad sysselsättningsgrad varit fokusområden 2014. De olika områdena kommenteras kortfattat. Gemensam förvaltningsberättelse I förvaltningsberättelsen saknas såväl en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation som särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretag i enlighet med RKR 8.2. Pensionsredovisning Förvaltningsberättelsen saknar i princip uppgift om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. Förvaltningsberättelsen ska innehålla en samlad redovisning av pensionsförpliktelserna och pensionsmedelsförvaltningen. Följande uppgifter ska återfinnas i förvaltningsberättelsen: Pensionsförvaltning Årets värde Föregående års värde 1 Avsättningar (inldusive särskild löneskatt) för pensioner och liknande förpliktelser 2 Ansvarsförbindelser (inklusive särskild löneskatt), dvs. pensionsförpliktelser som inte tagits upp bland avsättningarna 3 Totala pensionsförpliktelser =1+2 4 Finansiella placeringar avsedda för att finansiera framtida pensionsutbetalningar (såväl bokfört värde som marknadsvärde redovisas) 5 "Återlånade medel", vilka utgör skillnaden mellan punkterna 3 och 4 (marknadsvärde) 6 Följande information bör framgå: - Tillgångslag avseende 4 (finansiella placeringar) - Avkastning - Avstämning mot placeringspolicy + + a) +Bolcfört värde b) +Marknadsvärde =3-4b 8 av 17
I not till balansräkningen framgår en del uppgifter. Vi rekommenderar att upplysningar avseende pensionsförpliktelser redovisas mer samlat för att säkerställa att kraven i RKR 2:1, 7:1 och 17 uppfylls. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Förvaltningsberättelsen innehåller en redovisning av kommunens Kvalitet i Korthet. Jämförelse görs med 2013. Kommentarer saknas. Årsredovisningen innehåller även en tabell där olika verksamhetsnyckeltal redovisas med utfall 2012, 2013 och 2014. Kommentarer saknas och jämförelse med budget görs inte. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. I direkt anslutning till investeringsredovisningen saknas kommentarer. Dessa återfinns i avsnittet "Ekonomi". Det budgeterade utrymmet för investeringar år 2014 uppgår till 199,9 Hmkr. Utfallet uppgår till 140,7 mnkr, det vill säga ett utnyttjande av investeringsbudgeten om 70 96. Kommunens investeringsredovisning har förbättrats och svarar nu mot kraven i förarbetena till KRL (4 kap 2) då det gäller totalkalkyl för fleråriga projekt samt en prognos avseende färdigställande. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. 3.1.1.4. Bokslutsprognoser och utfall Falkenbergs kommun har redovisat två bokslutsprognoser baserade på april och augusti (delårsrapport) månads redovisning I tabellen nedan visas nämndernas budget, utfall, avvikelse samt prognostiserad avvikelse vid de olika prognostillfällena. 9 av 17
Nämnd (belopp i mnkr) Reviderad budget Utfall bokslut Avvikelse bokslut Prognosav. april Prognosav. aug Kommunstyrelsen 161,8 162,1-0,3-5,7-6,3 Revisionen 1,3 1/3 0,0 0,0 0,0 Bygglovsnämnden 6,2 8,2-2,0 0,0 0,0 Kultur- och fritidsnämnden 97,5 99,8-2,3-0,3-3,0 Barn- och utbildningsnämnden 891,6 891,5 0,1-4,0-2,3 Tekniska nämnden 40,6 69,3-28,7 2,8-0,2 Socialnämnden exkl försörjn.s 760,6 752,2 8,4 0,8 6,0 Soc. Försörjningsstöd 30,0 37,1-7,1-6,0-6,5 Miljö-o hälsoskyddsnämnden 7,2 7,2 0,0 0,0 0,0 Overförmyndarnämnd 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Summa nämnderna 1997,0 2 028,9-31,9-12,4-12,3 Prognoserna från april och augusti visade på stor samstämmighet på totalnivå - ett underskott om 12,4 respektive 12,3 mnkr. De olika nämnderna visade dock på diverse förändringar. Kultur- och fritidsnämndens ökade underskott, om 2,7 mnkr, angavs till stor del bero på flytten av parkverksamheten från Kristineslättområdet. Orsak till Tekniska nämndens förändring från plus 2,8 till ett underskott om 0,2 mnkr framgick inte. Socialnämnden, exklusive försörjningsstöd hade ökat sitt prognostiserade överskott från 0,8 till 6 mnkr. Av kommenterarna framgick dock att det för verksamhet som inte startats fanns ett överskott om 17,6 mnkr. Socialnämnden hade således i realiteten ett underskott om drygt 11 mnkr. Orsak till Kommunstyrelsens underskott förklarades endast till mindre del (1,1 mnkr) i aprilrapporten, varför det inte var möjligt att uttala sig om vari resultatförbättringen fanns. Underskottet på Elförsörjning vind- och vattenkraft uppgavs bero på lägre intäkter på grund av lågt elpris. Då årsredovisningen saknar nämndsredovisningar vet vi inte närmare orsak till förändringar i bokslutet. Vad vi erfarit har i samband med botelutet Tekniska nämnden belastats med 28,1 mnkr avseende nedskrivning av gymnasieskolan. Exkluderas denna post så redovisar Tekniska nämnden ett mindre underskott om 0,6 mnkr och nämnderna totalt ett budgetunderskott om 3,8 mnkr. I förvaltningsberättelsen anges att nämnderna redovisar ett budgetunderskott om 7 mnkr. I det beloppet är nedskrivningen om 28,1 mnkr samt reavinst om 3,3 mnkr exkluderade. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Vid avstämning mot balanskravet har vi utgått från det resultat som kommunen redovisar. Noteras bör våra iakttagelser kring redovisningsfrågor, vilket påverkar detta resultat om korrigering sker. Resultatet för 2014 blev 42 mnkr. Realisationsvinster om 3,3 mnkr har korrekt exlduderats, varför resultat gentemot avstämning av balanskrav uppgår till 38,7 mnkr. Kommunen har inget tidigare negativt resultat att återställa. 10 av 17
Fullmäktige har fattat beslut om avsättning till resultatutjämningsreserv. Under 2014 har reservering om 17,9 mnkr kunnat göras. Fonden uppgår nu till 158,2 mnkr. Årets balanskravsresultat uppgår till 20,8 mnkr. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Enligt Kommunallagen skall kommuner besluta om mål för god ekonomisk hushållning såväl ur ett finansiellt perspektiv som ur ett verksamhetsperspektiv. Kommunfullmäktige antog i juni 2007 en långsiktig vision för Falkenbergs kommun och fastställde övergripande mål. I april 2011 reviderades de övergripande målen som nu gäller 2011-2015. Det är fem olika områden - Medborgare, Verksamhet, Ekonomi, Medarbetare samt Hållbarhet och tillväxt - som i sin tur har 17 övergripande mål. I budget 2014, budgetramar 2015 & Kommunplan 2016 anges vad respektive styrelse/nämnd ska göra för att kommunen ska nå de övergripande målen. Falkenbergs kommun har inte ldart uttalat att dessa övergripande mål är att betrakta som god ekonomisk hushållning. Vi har dock i vår granskning utgått ifrån att dessa mål utgör fullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning. 3.I.3.I. Mål för verksamheten I förvaltningsberättelsen presenteras kommunen utifrån den fem målområdena. Kommunstyrelsen ger inledningsvis en sammanfattande måluppfyllelse (sidan 7): "För en övergripande måluppfyllelse har tagits hänsyn till övergripande mål, aktiviteter i budget för de övergripande målen, förvaltningarnas mål och undersökningen Kommunens kvalitet i Korthet. Kortfattat kan konstateras att måluppfyllelsen på ett övergripande plan är tillfredsställande. Nämnderna arbetar planmässigt för att uppfylla sina mål och de krav som stat och region ställer." Vid varje målområde finns en sammanfattande kommentar. Nedan redovisas respektive mål och vår tolkning/kommentar som endast baseras på uppgifterna i direkt anslutning till målet. Målområde 1 - Medborgare Vår tolkning 1. Deltagandet i de allmänna valen skall öka Uppnått. 2. Formerna för medborgarkontakter, information och Uppnått dialog ska ständigt vidareutvecklas i syfte att stärka den lokala demokratin. 3. Förutsättningarna för alla medborgares sociala Ej uppnått engagemang skall vara goda och ständigt förbättras. 4. Falkenberg skall vara och uppfattas som en trygg plats Uppnått att bo på och vistas i. 5. Folkhälsan i Falkenberg skall vara mycket god. Ej uppnått 11 av 17
Sammanfattande kommentar i årsredovisningen: Måluppfyllelsen är tillfredsställande. I delårsrapporten prognostiserades att samtliga mål skulle uppfyllas. Målområde 2 Verksamhet 6. De kommunala tjänsterna ska kännetecknas av hög kvalitet och vara lättillgängliga för brukarna. 7. De tjänster som kommunen tillhandahåller ska vara utformade så att brukarna är nöjda med service och bemötande. 8. Alternativa driftsformer skall uppmuntras och ständigt utvecklas och brukarnas valmöjligheter ska öka. Vår tolkning Ej uppnått Ej uppnått Kan inte presenteras förrän våren 2015. Bör dock kunna uttala sig huruvida valmöjligheterna ökat eller ej. På denna punkt sker ingen annan jämförelse än med kommunen själv. Sammanfattande kommentar i årsredovisningen: Måluppfyllelsen är blandad. I delårsrapporten prognostiserades att mål 6 och 7 inte skulle komma att uppfyllas, men att övriga mål inom perspektivet kommer att uppfyllas. Målområde 4 - Medarbetare 12. Medarbetarna skall kunna påverka sin arbetssituation, beträffande arbetstider, arbetssätt, utförande, innehåll m m. 13. Kommunens medarbetare skall uppleva att arbetsmiljön är god. 14. Kommunens medarbetare skall ha möjlighet till kompetensutveckling så att de ska ges goda förutsättningar att bidra till uppfyllande av kommunens och verksamhetens mål. Vår tolkning Ej mätt. Ej mätt. Ej mätt. Sammanfattande kommentar i årsredovisningen: De övergripande målen går inte att mäta. I delårsrapporten angavs att medarbetarundersökningen görs vartannat år (nästa 2015) och därför går det inte att göra någon prognos på måluppfyllelsen. Målområde 5 - Hållbarhet och tillväxt 15. Falkenberg ska vara en ledande miljökommun bl.a. i arbetet med förnybar energi och därigenom bidra till ekologisk balans så att kommande generationers handlingsutrymme i detta avseende inte minskar. 16. Företagsldimatet ska vara och ska uppfattas som gott och ska ytterligare förbättras så att det genererar flera företag och ökad inflyttning. Vår tolkning Målet uppnått. Målet uppnått. 12 av 17
17- Den allmänna kunskaps- och utbildningsnivån skall höjas. Uppfattar som att det inte är uppnått. Sammanfattande kommentar i årsredovisningen: Måluppfyllelsen är god. För mål 17 finns ingen målindikator satt. I budget anges ett mål om 16 % och att det mäts visa SCB. I årsredovisningen hänvisas till SKL öppna jämförelser. I delårsrapporten prognostiserades att målen inom perspektiven kommer att uppfyllas. Vår avstämning visar att måluppfyllelsen är tämligen låg. Vi har då endast tagit hänsyn till vad de övergripande målen visar. Med ledning av vad som framkommer i årsredovisningen har vi dock ingen avvikande uppfattning gällande Kommunstyrelsens - som tagit hänsyn till fler variabler - bedömning av måluppfyllelsen. För att utveckla arbetet med verksamhetsmässiga mål, rekommenderar vi att det sker en tydligare koppling mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Under 2014 har ett arbete avseende en ny styrmodell påbörjats. Arbetet fortskrider under 2015 och den nya styrmodellen kommer att tillämpas från och med budget 2016. Vi rekommenderar att det framöver kommer att vara möjligt att redovisa resultaten i årsredovisningen så att huruvida god ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv uppnås eller ej klart framgår. 3.I.3.2. Finansiella mål I förvaltningsberättelen kommenteras de finansiella mål som fastställts av fullmäktige. Finansiella mål, fastställda av Utfall i årsredovisning 2014 Måluppfyllelse fullmäktige i budget 2014, Kommunstyrelsens Budgetramar 2015 & bedömning Kommunplan 2016 Gällande budgetramar ska hållas. Budget för Falkenbergs Målet uppnås. kommun uppgår till 45,1 mnkr. Mäts via: årets resultat jämfört Utfallet är 42 mnkr. Exkluderas med budgeterat resultat. jämförelsestörande poster uppgår årets resultat till 66,8 mnkr. Kommunstyreslen, Bygglovsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden och Socialnämnden redovisar underskott. Verksamheten i kommunen ska präglas av hög produktivitet och effektivitet. Mäts via: Vad kostar verksamheten i din kommun tabell 11. Avvikelser från standard kostnader, fem delmål Ingen målnivå satt i avvaktan på det nya utjämningssystemet. Ingen bedömning ges. Kommenteras dock att för barnomsorgen har utfallet ändrats drastiskt jämfört med tidigare år (2013 jämförs med 2011 och 2012). 13 av 17
redovisas (barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg och individ/familjeomsorg). Kommunens ekonomi ska planeras långsiktigt och vara i balans. Mäts via: Resultatet ska uppgå till minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Skatteintäkter och generella stats- och utjämningsbidrag uppgår till 2 069,5 mnkr. 2 % är 41,4 mnkr att jämföra årets resultat om 42 mnkr. Målet uppnås. Vi instämmer i Kommunstyrelsens bedömning att Falkenbergs kommun uppfyller det finansiella målet om att kommunens ekonomi ska planeras långsiktigt och vara i balans. För 2014 anges att resultatet ska vara minst 2 % av skatteintäkter och statsbidrag. Målet uppnås då resultatet uppgår till 2 %. Beträffande målet avseende att budgetramar ska hållas, anser vi att det inte gjorts fullt ut. Såväl kommunen som helhet som flera av nämnderna redovisar budgetunderskott om än av mindre grad. Vi uppfattar det som oldart i vad mån nedskrivningen om 28,1 mnkr klassificeras som jämförelsestörande eller ej. För målet avseende produktivitet och effektivitet anges att sidan 13: "..ingen målnivå satt för standardkostnaden då det inte fanns presenterade vid budgettillfället. Innan detta görs avvaktas det nya utjämningsystemet där särskilt barnomsorgen kommer att påverkas. " Förändringar i utjämningssystemet gäller från 2014 och det är i princip enbart inom delmodell "Förskoleverksamhet och skolbarnomsorg" som förändringar skett. Noterbart är att det inte heller i kommunens budget för 2015 finns något måltal satt i avvaktan på det nya kostnadsutjämningssystemet. Vi anser att Kommunstyrelsen ska ta fram måltal som gör att fullmäktige kan få svar på huruvida verksamheten i kommunen präglas av hög produktivetet och effektivitet eller ej. Men hänsyn till ovanstående kan inte hellre vi ge någon bedömning avseende detta finansiella mål. 3.1.4. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag Av KL 3:15 framgår att nämnderna ska redovisa till fullmäktige hur de fullgjort sina uppdrag och fullmäktige beslutar om omfattningen av redovisningen och formerna för den. I årsredovisningen saknas redovisning av nämndernas uppdrag. Vi rekommenderar att kommande årsredovisning kompletteras med denna redovisning, alternativt hänvisning sker till nämndernas verksamhetsberättelser. 14 av 17
3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. Se dock undantag nedan avseende avsättningar. Resultaträkning (belopp i mnkr) Prognos Prognos Utfall Reviderad Avvikelse avvikelse avvikelse bokslut budget bokslut april augusti Verksamhetens intakter 326,4 326,0 0,4 Verksamhetens kostnader* -2 262,90-2 272,6 9,7-11,9-1,0 Avskrivningar -95,8-79,8-16,0 0,0 12,1 Verksamhetens nettokostnader -2 032,3-2 026,4-5,9-11,9 11,1 Skatteintäkter 1 573,7 1 575,4-1,7 5,9 7,5 Generella statsbidr 0 utjämning 495,8 498,0-2,2-0,8-0,8 Finansiella intäkter 27,2 41,5-14,3 0 0 Finansiella kostnader -22,4-43,4 21,0 0 0 Årets resultat 42,0 45,1 3,1-6,8 17,8 """inklusive intäkter i prognoserna Nedan följer några iakttagelser kring bokslut 2014. Förändringar mellan prognos i delår är till stor del hänförligt till posten "avskrivningar". I slutet av året gjordes en nedskrivning om 28,1 mnkr avseende gymnasieskolan. Fullständiga upplysningskrav enligt RKR 19 saknas. Noteras skall att endast 18,3 mnkr är angivna som utrangeringar i anläggningstillgångar. 10 mnkr har bokförts som avsättning. Balansräkningen innehåller avsättningar om 45,7 mnkr avseende företrädesvis gymnasieskolan. Avsättningen påbörjades 2011 och saknar stöd i gällande lagstiftning. Under 2014 har resultatet påverkats netto 14,7 mnkr. Noterbart är att här även ingår ovanstående 10 mnkr avseende nedskrivning av gymnasieskolan. Avsättning för pensioner för förtroendevalda sker inte. Det är oldart hur stort belopp som skulle påverka årets resultat. Vidare har finansnettot förbättrats med cirka 7 mnkr, medan däremot skatteintäkter och utjämningsbidrag försämrats med nästan motsvarande belopp. Skatter och fastighetsavgift har beräknats enligt gällande prognos per december från Sveriges kommuner och landsting. Slutavräkningar avseende skatteintäkter påverkar årets resultat negativt med netto 4,2 mnkr. Gentemot budget är dock avvikelse plus 3,9 mnkr. I bosldutet är statsbidrag för maxtaxa korrekt redovisad bland verksamhetens intäkter - tidigare under generella statsbidrag och utjämning. 15 av 17
3-2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen är uppställd enligt KRL. Balansräkningen innehåller en post om 181 mnkr benämnd "Extra avsättning avseende pensionsansvarsförbindelsen". Detta är i strid mot KRL 4:5. Eftersom felet är av betydande storlek bedömer vi att räkenskaperna inte ger en rättvisande bild. Balansräkningen innehåller även avsättningar om 45,7 mnkr avseende företrädesvis gymnasieskolan. Avsättningen påbörjades 2011 och saknar stöd i gällande lagstiftning. Avsättning för pensioner för förtroendevalda sker inte. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar. Under året har kommunen anpassat sin redovisning till detta krav med undantag av gator och vägar - vilket kommer att ske under 2015. Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna i övrigt är fullständigt redovisade, existerar, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Kassaflödesanalysen överensstämmer med motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Vi rekommenderar att noterna förbättras. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Konsolideringen av underliggande enheter har beskrivits på ett korrekt sätt. Vi bedömer att uppgifterna i koncernenheternas resultat- och balansräkningar har överförts korrekt till koncernredovisningen. Elimineringar har skett av interna poster. Sammanhållen förvaltningsberättelse och notupplysning om ekonomiska engagemang i enlighet med RKR 8.2 saknas. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Under rubriken "Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar" anges att Falkenbergs kommun i allt väsentligt följer Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Falkenbergs kommun avviker i några fall från god redovisningssed avseende värderingsfrågor och tilläggsupplysningar. Vi vill framhålla följande avvikelser i samband med granskning av bokslutet: 16 av 17
RKR 2.1 pensioner för förtroendevalda redovisas inte som en avsättning. RKR 10.2 avseende redovisning av avsättningar. Under åren 2008-2010 har - i strid mot KRL - extra pensionsavsättningar om 181 mnkr gjorts. Även avsättning för gymnasieskolan saknar stöd i vad som kan betraktas som god redovisningssed. Avvikelser finns även vad gäller tilläggsupplysningar och information i not till övriga avsättningarna. Fullständig information enligt RKR 8.2 sammanställd redovisning lämnas inte. En sammanhållen förvaltningsberättelse utvecklas. RKR 11.4 avseende redovisning av materiella anläggningstillgångar. Påbörjan av avskrivningar görs året efter att investeringen är gjord. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar. Under året har kommunen anpassat sin redovisning till detta krav med undantag av gator och vägar, vilket dock kommer att ske under 2015. RKR 13.2 Redovisning av hyres-/leasingavtal. Inger Andersson Pr oj ekiledare Wedrik Carlsson Uppdragsledare 17 av 17