Bilagor 1 Arbetsgång 2 Observationsprotokoll 3 Webb- post- och tidningsenkät 4 Barnenkät 5 Intervjuguide 6:1 Sociotopkarta: ex kartbild 6:2 Sociotopkarta: teckenförklaring 6:3 Sociotopkarta: ex kvalitetstabell 6:4 Sociotopkarta: Stadsdelarnas friytetillgång 6:5 Sociotopkarta: Stadsdelarnas strandtillgång och friyterekommendationer 7 Kvalitetskartor 8 GIS-analys: friytetillgång och potentiellt friytetryck 9 GIS-analys MKB: friytetillgång och potentiellt friytetryck 10 Friyteempiri 11 Litteratur 47
48
Bilaga 1 Arbetsgång SOCIOTOPTEORI FRIYTE- IDENTIFIERING PLANERAR VÄRDERING BRUKAR VÄRDERING SYNTES OCH REFLEXION KARTERING SAMHÄLLSPLANERING I DIALOG TEORI Litteratur och forskarsamtal FRIYTETYPOLOGI Friområdens delar (från biotopkartan) Friytor (från byggnadsordningen) Bebyggd mark (från J. Rådberg) SOCIOTOPKVALITETER Identitet, socialisering, pedagogik, trygghet, rekreation, delaktighet, försörjning, tid, rum (fritt efter Hall, Grahn och Berglund) FRIYTEAVGRÄNSNING OCH NAMNSÄTTNING utifrån friytetypologin m.h.a. baskarta, turistkartor, biotopkartor, ortofoto och fältkontroll EXPERTGRUPPER Kulturmiljö (Stadsmuseet, GFK, Nolin, Flinck), landskapsarkitektur, trafik (GFK), ekologi (SBK), buller (MF) OBSERVATIONSDATABAS sociotopkvaliteter bedöms med protokoll i friytor och friområdens delar Bebyggelseområdenas relativa tillgång bedöms separat. Läggs i datab. MARKNADSFÖRING AV DIALOG Lokaltidningar, planscher, Internet, föreningsliv DIALOG djupintervjuer m.h.a. Intervjuguide Öppna möten och grupper Enkät webb, post, tidning Särskild barnenkät Allt informationsmaterial syntetiseras och reflekteras utifrån syfte och nya kunskaper KVALITETSDATABAS Kvaliteter från observationsdatabas kollas med ENKÄTDATABAS Alla enkäter matas in och analyseras Enkätrapport (LM) SOCIOTOPKARTAN SOM GIS PARKGUIDE STHLM Sökbar Internettjänst WEBBKARTOR Kartago och KartagoWebb PAPPERSKARTOR Liknande ytterstaden Med beskrivning ÖVRIG STADSPLANERING ÖP, FÖP, DP, Områdesprogram, Naturreservat, Sektorplaner (trafik) BROSCHYR Om innerstadens park- och stadsliv GRÖNKARTOR (sociotopkarta+biotopkarta) GRÖNPLANER (utveckling och skötsel) GIS-ANALYSER för t.ex. MKB Friytestatistik för stadsdelarna Kvalitetskartor Friytetillgång på områdesnivå Friytetryck på områdesnivå 49
Bilaga 2 Observationsprotokoll 50
Bilaga 3 51
52
Bilaga 4 BARNENKÄT riktad till företrädare för barn mellan 1-12 år (av USK 1997) Bakgrundsuppgifter Daghem Dagmamma Fritidshem Parklek Skola/lärare... Föreningsverksamhet... ADRESS:... TELEFONNUMMER:... KONTAKTPERSON:... ANTAL BARN: ------------ Frågeblankett 1 Har barnen en gård att vistas på? Ja Nej gå vidare till fråga 4. OM JA: Beskriv kortfattat vad gården duger till. Nämn om det finns terräng som kan utnyttjas för barnens lek, ex.vis liten backe som används vintertid för att åka pulka i, en skogsdunge som barnen leker vid etc.. 2 Vilka fördelar har gården?............... 3 Vilka nackdelar har gården?............... 53
Försök också göra en bedömning hur ofta barnen brukar vara på den egna gården - vinter, höst/vår och sommar 4 Hur ofta brukar barnen vara på gården...? Årstid Flera ggr/ 1 gång/ 2-3 ggr/ 1 gång/ Mer vecka vecka månad månad sällan/aldrig Vinter Höst/vår Sommar Här ber vi Dig skriva ner de mest besökta platserna för utomhusaktiviteter, både i närområdet och om ni med barnen tar er utanför stadsdelen. Barn har ibland egna benämningar på olika skogspartier, grönområden, vilka vi gärna vill ta del av. För att hjälpa oss att lokalisera dessa, skickar vi med en flygbildskarta över området. Sätt ett kryss eller ringa in de områden som du nämner här nedan i formuläret. Förutom namn på favoritplats vill vi gärna också ha reda på ungefär hur ofta, vilken typ av aktivitet som utförs (pulkaåkning t.ex.) och om ni tar er lite längre bort än i närområde, hur ni brukar ta er dit (cykel, promenad, buss etc). 5 Vilka är barnens mest besökta favoritplatser för utomhusaktiviteter VINTERTID? Favoritplats VINTER Hur ofta? Aktivitet/Verksamhet/Transportsätt (pulka, skidor t.ex./buss, cykel etc) 1....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 2....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 3....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 4....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 54
6 Vilka är barnens mest besökta favoritplatser för utomhusaktiviteter HÖST/VÅR? Favoritplats HÖST/VÅR Hur ofta? Aktivitet/Verksamhet/Transportsätt (pulka, skidor t.ex./buss, cykel etc) 1....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 2....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 3....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 4....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 7 Vilka är barnens mest besökta favoritplatser för utomhusaktiviteter SOMMAR? Favoritplats SOMMAR Hur ofta? Aktivitet/Verksamhet/Transportsätt (pulka, skidor t.ex./buss, cykel etc) 1....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 2....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 3....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 4....... flera ggr/vecka en gång/vecka 2-3 ggr/månad en gång/månad mer sällan/aldrig 55
8 När ni går ut tillsammans med barnen - finns det någon/några gator (eller andra barriärer) som upplevs som besvärliga att ta sig över? Ja, i så fall vilken/vilka? ---------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Nej 9 När ni går ut tillsammans med barnen - finns det då några park- och naturområden som ni brukar undvika? Ja, vilket/vilka och i så fall varför? Områden Varför? --------------------------------------------------- --------------------------------------------------------- --------------------------------------------------- --------------------------------------------------------- --------------------------------------------------- --------------------------------------------------------- Nej 10 Har Du några egna förslag till förbättringar i utomhusmiljön för barnen i stadsdelen som Du tycker bör åtgärdas? Ja, följande förbättringar... ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Nej 56
Bilaga 5 Tyck om dina parker! I n t e r v j u g u i d e GUIDE FÖR INTERVJUER OM PARKER OCH PLAT- SER I STOCKHOLMS INNERSTAD MED PERSONER I OLIKA ÅLDRAR barn, ungdomar, vuxna och äldre Syftet med intervjuerna Syftet med intervjuerna är att få ett underlag till Grönkartan och att göra det möjligt att ställa samman en översikt över hur olika grupper använder platser och parker i Stockholms innerstad. Svaren på intervjuerna kommer troligen också att användas för framtida forskning om parker och stadsplanering. Användning, erfarenheter och upplevelser är viktiga att få kännedom om inriktningen på frågorna i intervjun är på den intervjuade personens vistelse utomhus i stadsdelen, användning av parker och grönområden och upplevelser av dessa. Det är bra om man av svaren på frågorna kan få en bild av hur personens vardag ser ut och hur utevistelsen ingår som en del i den. Det är viktigt att personen så klart som möjligt pekar ut och talar om platser som han/hon själv använder och som har betydelse för just honom/henne. Allmänna uppfattningar om vad som är bra, fint, fult eller dåligt är inte viktigt i denna intervju exempelvis vad andra tycker make, vänner, barn, föräldrar utan vad just den här personen tycker och varför. Vilka är platserna personen talar om? Det är också viktigt att få veta vilka platser det är som den intervjuade personen talar om kanske har han/hon ibland inga namn på dessa eller egna namn men då kanske personen kan komplettera med kända intilliggande platsers namn eller ange gator eller andra orienteringspunkter. Årstiden är betydelsefull för var man vistas, vad man gör och hur mycket man är ute. Årstiden spelar självklart stor roll för hur mycket man är ute, var man är någonstans och vad man gör. Att fråga om en annan tid än den som är när intervjun genomförs kan kanske vara lite besvärligt. Men om man kan få personen tänka efter vad han/hon brukar göra utomhus vid olika årstider kan det underlätta. Några frågor handlar om utevistelse på egen hand och några handlar om utevistelse tillsammans med andra personer. Det är troligen mycket olika situationer och värdefullt att få veta vad som gäller för de olika situationerna. Låt intervjupersonen få god tid på sig att ge sitt svar. Det är bra om den intervjuade ges god tid att besvara frågorna. Man får kanske utgå från att han/hon inte tidigare har blivit tillfrågad om sin utevistelse på detta sätt och att han/hon inte heller reflekterat över detta själv. Därför är det viktigt att låta honom/henne få tid att fundera på sina svar, när dessa inte infinner sig spontant och snabbt. 57
Tänk på att lyssna på svaren och skriv ner dessa direkt. Eftersom en intervju ibland kan stimulera människor att tala mycket är det viktigt att tänka på att ens egen roll som intervjuare är att få svar på de frågor man ställer och inte att vara en samtalspartner eller debattör. Om personen blir mycket ordrik kan man vänligt be honom/henne sammanfatta sitt svar lite och skriva ner detta. Anteckna kontinuerligt och noga. Skriv ner svaren direkt, annars kanske Du glömmer vad personen sa. Skriv svaren efter varje fråga så blir det lätt att bearbeta svaren efteråt. Kopiera alltså inför varje intervjutillfälle papprena med frågorna och fyll i efterhand som frågorna besvaras. Om det är något Du inte förstår som intervjupersonen säger fråga vänligt en gång till. Skicka in intervjusvaren. Skicka intervjusvaren till Anders Sandberg på Strategiska avdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Box 8314, 104 20 Stockholm. Om Du har frågor om intervjuerna kan Du kontakta Anders på email: anders.sandberg@sbk.stockholm.se eller på telefon: 508 268 62. Lycka till! 58
Intervjufrågor till barn 6/7-12 år: ange ålder pojke/flicka: ange kön stadsdel: ange stadsdel tid för intervjun: år månad dag För unga barn kan det vara svårt att svara på frågor om något som de inte ser framför sig. Därför kan det vara bra att tillsammans med barnet göra en liten promenad så att han/hon kan visa de platser han talar om och på dessa platser peka ut vad som är bra eller dåligt och försöka tala om varför han/hon tycker det. På vilken gata bor Du? gatans namn: Vad heter Din skola? skolans namn: Tar Du Dig till skolan på egen hand eller har Du sällskap med någon annan? klasskamrat, annan skolkamrat, syskon, förälder? Hur kommer Du till skolan? till fots, med cykel, åker buss, får skjuts i bil eller övrigt (som ex. både en bit till fots och med buss eller på något annat sätt). Brukar Du stanna till på några ställen på väg till skolan? ja/nej Var brukar Du stanna till? namnge platserna eller peka ut platserna Varför stannar Du till där? Är biltrafiken besvärlig längs vägen till skolan? Var och på vilket sätt? peka ut och beskriv Brukar Du leka på skolgården före och efter skolan? före: efter: Vad brukar Du göra på skolgården? leker: gör annat: Går Du på fritids? ja/nej Vad heter Ditt fritids? namn på fritids: Går Du till parkleken ibland? var? Om Du går på mer än en parklek? Vilka olika går Du till? Är Du utomhus och leker eller bara är varje dag? När du är ute /och leker/ var är Du då? Varför är Du där? 59
Vilken är Din favoritplats utomhus? Varför är den bra? Har Du flera favoritplatser? Vilka? Varför är de bra? Hur ska en bra plats vara? Finns det platser som Du tycker är dåliga att leka på? Vilka? Hur skulle de kunna göras bättre? Cyklar Du omkring mycket i Dina kvarter? Var? Åker Du inlines och/eller skateboard var? Har Du hund som Du tar hand om och går ut med? Var brukar Du gå med hunden? Vad gör Du och Din familj på sommaren? Har Du och Din familj ett fritidsställe/kolonilott? När brukar Ni vara där? Vad är bra med Ditt fritidsställe/kolonilott? Intervjufrågor till ungdomar 13 18/19 år: ange ålder pojke/flicka: ange kön stadsdel: ange stadsdel tid för intervjun: år månad dag På vilken gata bor Du? I vilken skola går Du? Hur tar Du Dig till skolan? Kan Du beskriva Din skolväg? Är skolan bra att vara på under skoltiden och efteråt? Vad gör Du efter skolans slut? Ägnar Du Dig åt någon sport som gör att Du vistas ute mycket? Vilken? Var är Du då? Om Du cyklar, var cyklar Du? Om Du åker inlines, var åker Du inlines? Om Du åker skateboard, var åker Du då? Bor Dina kompisar nära Dig? Bor de i stadsdelen eller var? Hur tar Du Dig till dem? När Du träffar Dina kompisar är Ni då utomhus eller träffas Ni hemma hos varandra eller på ungdomsgård, sporthall, café? Om Ni träffas utomhus på vilka platser brukar Ni vara? Vad är bra med de platserna? Tycker Du om att vara utomhus på egen hand? Vad gör du då? Var brukar Du vara? 60
Har Du hund som Du går ut med? Hur ofta då? Hur länge är Du ute med hunden? Var brukar Du gå med hunden? Gör du olika saker utomhus på våren, sommaren, hösten och vintern? Vad gör Du på våren? På sommaren? På hösten? På vintern? Vistas Du på olika platser utomhus på olika årstider? Var brukar Du mest vara på våren? På sommaren? På hösten? På vintern? Vad brukar Du göra på sommarlovet? Om Du har ett fritidsställe/kolonilott vad är bra med det? Vilka platser finns det i Din stadsdel som Du gillar särskilt mycket? Varför gillar Du dem? Vad gör Du när Du är där? Hur ofta är Du där? Finns det platser i Din stadsdel som Du inte gillar eller undviker? Vilka? Varför? Är det farligt att vara utomhus ibland? Var? Varför? Finns det något som skulle kunna bli bättre utomhus så att Du fick lust att vara ute mera? Växte Du upp där Du bor nu? Minns Du att Du brukade vara utomhus när Du var yngre? Var brukade Du vara någonstans? Skulle Du vilja bo kvar i Din stadsdel också när Du blivit vuxen? Varför? Intervjufrågor till vuxna 20 65 år: ange ålder man/kvinna: ange kön stadsdel: ange stadsdel tid för intervjun: år månad dag På vilken gata bor Du? Vardagslivet Var studerar/arbetar Du? Hur tar Du Dig till skolan/arbetet? Handlar Du mat i Din stadsdel? Hur tar Du Dig till affärerna? promenerar, cyklar eller kör Du bil? Barn Har Du barn? Hur gamla är Dina barn? 61
Vad är bra för barn där Du och Din familj bor? Var finns det bra platser för barn att vistas på utomhus i Din stadsdel? Är detta en bra uppväxtmiljö för Dina barn? Varför? Var brukar Dina barn vara när de är ute? Ungefär hur länge brukar de vara ute? På vintern/sommaren? Går de själva ut eller måste Du gå ut med dem? Varför? Finns det platser som inte alls är bra för barn i Din stadsdel? Vilka? Hur skulle de kunna förbättras? Hund Har Du hund som Du går ut med? Var brukar Du gå med hunden? Balkong Har Du balkong? Vad använder Du den till? Utsikt Har Du fin utsikt från Dina fönster? Vad ser Du? Är utsikten från Dina fönster viktig för Din trivsel hemma? Bostadsgården Vistas Du på gården som tillhör Ditt hus? Hur ofta är du där? på sommaren, våren, hösten? Varför tycker Du om att vara där? Träffar Du Dina grannar på gården ibland? Sitter Ni på gården tillsammans och pratar? på sommaren, våren, hösten Fina platser Finns det platser utomhus som Du gärna går till vid speciella tillfällen som exempelvis platser där man kan se de första vårblommorna? Var finns dessa platser? Finns det platser Du gärna går till för att det är en lugn oas eller för att Du där möter bekanta eller upplever folkliv där? Var finns dessa platser? Vilka andra fina platser finns det i Din stadsdel? Varför är de fina? Vad gör Du när Du är där? Hur ofta är Du där på sommaren, våren, hösten, vintern? Hur länge brukar Du vara där åt gången? 62
Favoritplats Har Du en särskild favoritplats utomhus i Din stadsdel? Vilken? Varför vistas Du gärna på denna plats? annat: den är en grön oas den är rofylld och ger avkoppling där är liv och rörelse den ligger nära andra platser som min arbetsplats, affärer jag handlar i, buss/t-bana där finns bra sittplatser där finns fin växtlighet med vackra träd och mycket blommor man kan stämma träff och möta sina vänner där man kan följa årstidsväxlingarna där den ger avskildhet det är en trygg plats man kan sporta där barn tycker om att leka där det är en bra plats att rasta hunden på man ser människor där det är snyggt och prydligt man är nära vatten man kan bada och plaska där finns vackra skulpturer, konstverk, fontäner man kan promenera eller motionera kan man sitta eller ligga och sola där finns fin utsikt Fritid Promenerar Du ofta i Din stadsdel? Ungefär hur länge brukar Du vara ute? en halvtimma, en timma eller mer? Vart går Du? Motionerar Du på annat sätt i Ditt bostadsområde/stadsdel - var? Hur ofta på sommaren, våren, hösten, vintern? Åker Du ofta till större naturområden utanför innerstaden? Vilka? Har Du sommar/fritidsställe/kolonilott? Var ligger det? Vad är fint med att vara där? Bakgrundsförhållanden och uppväxt Hur länge har Du bott i stadsdelen? Var är Du uppvuxen? Om Du jämför Din uppväxtmiljö med där Du nu bor, vad är bättre och sämre här? Problem Är det otryggt att vara utomhus ibland? Var? Varför kan det vara farligt där? Finns det mörka platser i Din stadsdel? Vilka? Undviker Du dem? Alltid? På kvällen? Finns det något som skulle kunna bli bättre utomhus så att Du fick lust att vara ute mera? 63
Framtiden Tror Du att Du kommer bo kvar här framöver? Vad är bra med att bo här? Om Du skulle välja en annan plats att bo på i Stockholm och kunde välja vad Du ville, vilken skulle Du då välja? Varför? Intervjufrågor till äldre 65 år och äldre: ange ålder man/kvinna: ange kön stadsdel: ange stadsdel tid för intervjun: år månad dag På vilken gata bor Du? Vardagslivet Arbetar Du? hur mycket? Hur tar Du Dig till arbetet? Handlar Du mat i Din stadsdel? Hur tar Du Dig till affärerna - promenerar, cyklar eller kör Du bil? Hund och barnbarn Har Du hund som Du går ut med? Var brukar Du gå med hunden? Har Du barnbarn, som Du går ut med i Din stadsdel? Var brukar Du gå med barnbarnen? Balkong och fönster Har Du balkong? Hur använder Du den? Har Du fin utsikt från Dina fönster? Vad ser Du? Är utsikten från Dina fönster viktig för Din trivsel hemma? Bostadsgården Vistas Du på gården som tillhör Ditt hus? Hur ofta är du där på sommaren, våren, hösten? Varför tycker Du om att vara där? Träffar Du ibland Dina grannar på gården? Sitter Ni tillsammans på gården och pratar? På sommaren, våren, hösten? 64
Fina platser Finns det platser utomhus som Du gärna går till vid speciella tillfällen som exempelvis platser där man kan se de första vårblommorna? Var finns dessa platser? Finns det platser Du gärna går till för att det är en lugn oas eller för att Du där möter bekanta eller upplever folkliv där? Var finns dessa platser? Vilka andra fina platser finns det i Din stadsdel? Varför är de fina? Vad gör Du när Du är där? Hur ofta är Du där på sommaren, våren, hösten, vintern? Hur länge brukar Du vara där åt gången? Favoritplats Har Du en särskild favoritplats utomhus i Din stadsdel? Vilken? Varför vistas Du gärna på denna plats? den är en grön oas den är rofylld och ger avkoppling där är liv och rörelse den ligger nära andra platser som min arbetsplats, affärer jag handlar i, buss/t-bana där finns bra sittplatser där finns fin växtlighet med vackra träd och mycket blommor man kan stämma träff och möta sina vänner där man kan följa årstidsväxlingarna där den ger avskildhet det är en trygg plats man kan sporta där barn tycker om att leka där det är en bra plats att rasta hunden på man ser människor där det är snyggt och prydligt man är nära vatten man kan bada och plaska där finns vackra skulpturer, konstverk, fontäner man kan promenera eller motionera kan man sitta eller ligga och sola där finns fin utsikt annat: Fritid Promenerar Du ofta i Din stadsdel? Ungefär hur länge brukar Du vara ute? En halvtimma, en timma eller mer? 65
Vart går Du? Motionerar Du på annat sätt i Ditt bostadsområde/stadsdel - var? Hur ofta på sommaren, våren, hösten, vintern? Åker Du ofta till större naturområden utanför innerstaden? Vilka? Har Du sommar/fritidsställe/kolonilott? Var ligger det? Vad är fint med att vara där? Promenader Promenerar Du ofta i Din stadsdel? Ungefär hur länge brukar Du vara ute? En halvtimma, en timma eller mer? På sommaren, våren, hösten? Går Du olika promenader under olika årstider? Var? Vilka gångstråk tycker Du bäst om i Din stadsdel? Varför? Vilka tycker Du är dåliga? Varför? Slår du Dig ner på en bänk ibland? Varför för att vila benen, titta på folk som går förbi, njuta av utsikten? Går Du ensam eller har Du sällskap? Bakgrundsförhållanden och uppväxt Hur länge har Du bott i stadsdelen? Var är Du uppvuxen? Om Du jämför Din uppväxtmiljö med där Du nu bor, vad är bättre och sämre här? Problem Är det farligt att vara utomhus ibland? Var? Varför kan det vara farligt där? Finns det mörka platser i Din stadsdel? Var? Undviker Du att vistas där? Alltid? På kvällen? Finns det något som skulle kunna bli bättre utomhus så att Du fick lust att vara ute mera? Framtiden Kommer Du att bo kvar här framöver? Vad är bra med att bo här? Om Du skulle välja en annan plats att bo på i Stockholm och kunde välja vad Du ville, vilken skulle Du då välja? Varför? 66
Bilaga 6:1 Utsnitt ur Kungsholmens sociotopkarta (NV Kungsholmen) 67
Bilaga 6:2 UNDERLAGSKARTA TILL STOCKHOLMS GRÖNKARTA Del 1 Sociotopkarta ÖVERSIKTLIG REDOVISNING AV FRIYTORNAS SOCIALA OCH KULTURELLA VäRDEN Stadsdelsområde VÄRDEFULLA FRIYTOR Friytor med stora sociala och kulturella värden Dessa områden bör förbli friytor och obebyggda. Intrång får endast ske i undantagsfall, och endast då för andra viktiga samhällsintressen som saknar lokaliseringsalternativ. Intrång skall kompenseras kvalitativt. Kvaliteterna i dessa friytor ska vårdas och utvecklas och vid planläggning skyddas med hjälp av gällande lagstiftning. Värdefulla friytor i andra stadsdelsområden och kommuner Vattenområde Dessa områden har en avgörande betydelse för Stockholms speciella landskap och karaktär. Samma huvudprincip gäller här som för friytorna ovan. GOD FRIYTETILLGåNG >75 % av området har socialt och kulturellt värdefulla friytor 50 75 % av området har socialt och kulturellt värdefulla friytor Kvaliteterna i områdenas friytor ska bevaras, vårdas och utvecklas i en för stadsdelen rimlig och karaktäristisk omfattning. Värdena skyddas vid planläggning med PBL. Områdena kan kompletteringsbebyggas om hänsyn tas till områdeskaraktären och stadsdelens övriga friytetillgång. BEGRÄNSAD FRIYTETILLGÅNG 25 50 % av området har socialt och kulturellt värdefulla friytor < 25 % av området har socialt och kulturellt värdefulla friytor Kvaliteterna i områdenas friytor ska skyddas och utvecklas vid planering till en för området ändamålsenlig och mångfunktionell friytestruktur. SOCIALA OCH KULTURELLA VÄRDEN (Markeras endast i enskilda friytor) * kulturmiljö 1, friytan ingår i område av riksintresse för kulturminnesvården (Enligt kulturhistorisk klassificering Stockholms innerstad) samt Nationalstadsparken. Behöver ytterligare utredning. Samtliga vattenområden ingår i k1 men markeras ej i kartbilden. * kulturmiljö 2, friytan är av särskild betydelse för Stockholms park- och stadsbyggnadshistoria. Behöver ytterligare utredning. (Kulturmiljö innebär i stort en miljö, i detta fall en friyta, som är värdefull för sin representation av en betydelsefull äldre politisk eller kulturell idé eller aktivitet.) * landform, av stor betydelse för upplevelsen av Stockholmslandskapets naturkaraktär och grönstruktur (ex. förkastningsbranter, dalgångar, åsar, stränder, bergsryggar). Samtliga vattenområden är landformer men markeras ej i kartbilden. Bad * bad, friytan är värdefull för bad och vattenlek (ex. stränder, pooler). 68
Bl Bo F G L N P R U * * * * blomprakt, friytan är värdefull för upplevelsen av blommor och trädgårdsodling. (ex. större blomplanteringar, koloniträdgårdar, handelsträdgårdar, botaniska trädgårdar) bollspel, friytan är värdefull för bollspel och bollek (ex. grus-, gräs- och konstgräsplaner) folkliv, friytan är värdefull för upplevelsen av många människor och myllrande folkliv (ex. torg, gågator, populära parker) grön oas, friytan är värdefull för upplevelsen av ett rum med grönskande golv och väggar (ex. parker, trädgårdar, skogar) lek, friytan är värdefull för lek främst för barn (ex. friområden, större parker, lekparker) vild natur, friytan är värdefull för upplevelsen av naturens vildhet och artrikedom (ex. våtmarker, gamla skogar, sumpskogar, naturstränder, öppna vatten) picknick, friytan är värdefull för samvaro i mindre sällskap, ofta i samband med solbad (ex. stora gräsplaner, hagar, park- och klippstränder) ro, friytan är värdefull för möjligheten till avkoppling och upplevelsen av tystnad och avskildhet (ex. parker, större friområden) utsikt, friytan är värdefull för överblick över landskapet samt känslan av rymd (ex. höjder, kajer, stränder) gångstråk av stor betydelse för möjligheten att använda och uppleva stadens friytor och grönstruktur. UTVECKLING Område där friytor behöver utvecklas för sina sociala och kulturella värden på grund av sitt läge i eller samband med staden Värdefull friyta som är detaljplanelagd för annat ändamål, eller icke planlagd mark. Område för terminal- eller transportändamål som utgör barriär mellan stadens friytor samt vägar och gator med mer än 8000 fordon/dygn. Nytt gångstråk föreslås skapas. FLER VäRDEN I TABELLEN båtliv (ex. kajer, småbåtshamnar) * djurhållning upplevelsen av aktiv husdjurshållning (ex. beteshagar, 4H) evenemang förekomst av teater- musik- och motionsevenemang eller festivaler (ex. friluftsteatrar, stora löpträning parklek promenader pulkaåkning ridning skogskänsla skridskoåkning torghandel uteservering vattenkontakt * * * gräsplaner, torg) förekomst av ett iordningställt och belyst motionsspår förekomst av en bemannad lekplats flanerande, strövande, hundrastning och joggning (ex. större parker, stränder, esplanader, gator) (ex. öppen brant grässlänt) (ex. ridbanor, större friområden) upplevelsen av stor tyst skog (ex. större skogsområden) (ex. idrottsplatser, isbanor) (ex. torg) förekomst av café eller kiosk med uteservering (ex. torg) friytan är värdefull för kontakten med större vattenyta. (ex. strandpark, kaj) LÄSANVISNING 1. Färgytor visar om en friyta eller delar av ett bebyggt område är värdefull som sociotop. 2. Blå symboler och markeringar beskriver hur en enskild friyta är värdefull, de sociala och kulturella värdena. * Markerar värde som ofta har regionalt värde. De röda markeringar handlar om utveckling. Gäller ej bebyggda områden. 3. I tabellen beskrivs friytorna utförligare med fler kvaliteter samt med storlek i hektar. 69
Bilaga 6:3 70
71
Bilaga 6:4 Stadsdelarnas friytetillgång (Ös) Östermalm (Ös) Norra Djurgården (Ös) Ladugårdsgärdet (Ös) Hjorthagen (Ös) Djurgården (No) Vasastan (No) Skeppsholmen (No) Norrmalm (MG) Södermalm (MG) Reimersholme (MG) Långholmen (MG) Gamla stan (Ku) Stora Essingen (Ku) Stadshagen (Ku) Marieberg (Ku) Lilla Essingen (Ku) Kungsholmen (Ku) Kristineberg (Ku) Fredhäll (KS) Södra Hamarbyh... (KS) Södermalm Östermalm (Ös) Norrmalm (No) Maria-Gamla stan (MG) Kungsholmen (Ku) Katarina-Sofia (KS) Hela innerstaden Värdefulla friytor >75% 75-50% 50-25% <25% 100% 80% 60% 40% 20% 0% Stadsdelarnas strandtillgång km 40 35 (Ös) Östermalm (Ös) Norra Djurgården (Ös) Ladugårdsgärdet (Ös) Hjorthagen (Ös) Djurgården (No) Vasastan (No) Skeppsholmen (No) Norrmalm (MG) Södermalm (MG) Reimersholme (MG) Långholmen (MG) Gamla stan (Ku) Stora Essingen tillgänglig strand (Ku) Stadshagen (Ku) Marieberg (Ku) Lilla Essingen (Ku) Kungsholmen (Ku) Kristineberg (Ku) Fredhäll (KS) Södra Hamarbyhamnen otillgänglig strand (KS) Södermalm Östermalm (Ös) Norrmalm (No) Maria-Gamla stan (MG) Kungsholmen (Ku) Katarina-Sofia (KS) 30 25 20 15 10 5 0 72
Bilaga 6:5 DEFINITIONER En friyta är ett obebyggt mark- och vattenområde, som inte har transport- eller terminalfunktioner. En sociotop är en friyta värderad som livsrum för människor, den beskriver platsens sociala och kulturella värden. SOCIOTOPKARTANS ANVÄNDNING Utgångspunkt för diskussioner om friyteutveckling. Prioritering av skötsel och investeringar. Redskap för planering av ny friytestruktur. Argument för skydd av värdefulla friytor som sociotoper. Redskap för MKB och SMB. Uppföljning av kommunens miljöprogram. REKOMMENDATIONER FÖR FRIYTEPLANERING En friyta skall som sociotop planeras i dialog med berörda och med hänsyn till trygghet (överblickbarhet, belysning, trafiksäkerhet, kriminalitet m m), tillgänglighet (för olika grupper som barn, äldre, handikappade m m), trivsamhet (skötsel, underhåll, lokalklimat m m). Friområden >50 ha bör nås inom 800 m, trafikled med mer än 8000 fordon/dygn betraktas som barriär. Parker inom stadsdelen 1 50 ha bör ha bra lokalklimat, bör vara fria från miljöstörningar och ha en bullernivå under 55dB(A), bör vara lämpliga för lek, motion, avkoppling och samvaro, bör inneha platser för möten och evenemang, en mångfunktionell friyta på minst 5 ha bör nås inom 500 m, trafikled med mer än 5000 fordon/dygn betraktas som barriär. Torg, förgårdar och småparker inom stadsdelen <1 ha bör vara solbelysta och ha bra lokalklimat, bör vara fria från miljöstörningar och ha en bullernivå under 55dB(A), bör vara lämpliga för lek, avkoppling och samvaro, friytor på sammantaget minst 1 ha bör nås inom 300 m, trafikled med mer än 3000 fordon/dygn betraktas som barriär. LAGSTIFTNING GÄLLANDE SKYDD OCH HÄNSYN Miljöbalken: 1 kap. 1, 3kap. 3 och 6, 7 kap. 4, 9, 13 och 16. Plan- och bygglagen (PBL): 2 kap. 2 och 4, 3 kap. 15, 5 kap. 7. Kulturminneslagen: 1kap. 1. VÄGLEDANDE DOKUMENT Stockholms Översiktsplan 99 grönstrukturdelen, Stockholms byggnadsordning (1997), Stockholms parker (Asker), Sociotop som redskap inom grönområdesplanering (SBK 2000:4) 73
Bilaga 7 Sociala och kulturella värden friytors sociotopkvaliteter 74
75
Sociala och kulturella värden friytors sociotopkvaliteter 76
77
Sociala och kulturella värden friytors sociotopkvaliteter 78
79
Sociala och kulturella värden friytors sociotopkvaliteter 80
81
Sociala och kulturella värden friytors sociotopkvaliteter 82
83
Sociala och kulturella värden friytors sociotopkvaliteter 84
85
Sociala och kulturella värden friytors sociotopkvaliteter 86
Bilaga 8 GIS-analys Friytetillgång: Kvarterens tillgång på värdefulla friytor (m 2 ) inom 400 meter Potentiellt besökstryck: Friytans potentiella besökstryck av antal boende och arbetande inom 400 meter. Analysområde Kungsholmen-Norrmalm 87
Bilaga 9 GIS-analys MKB Friytetillgång: Kvarterens tillgång på värdefulla friytor (m 2 ) inom 400 meter Potentiellt besökstryck: Friytans potentiella besökstryck av antal boende och arbetande inom 400 meter. Sabbatsberg med omgivningar efter förtätning Sabbatsberg med omgivningar före förtätning 88
Bilaga 10 89
90
Bilaga 11 Litteratur om parker, friytor, grönstruktur och samhällsplanering Aura, S. 1984. Inför morgondagens stad. Miljöpsykologi för en mänskligare samhällsplanering. Svensk Byggtjänst. Stockholm. Badura, B. 1986. Social networks and the quality of life. I: Frick (ed): The Quality of urban life. New York. Bengtsson, J. 1994. Arkitektur och fenomenologi Om Norberg-Schutz platsfenomenologi. Nordisk arkitekturforskning volym 7, nr 1, 1994. Berggren-Bärring A-M. & Grahn, P. 1995. Grönstrukturens betydelse för användningen. Landskapsplanering rapport 95:3. Alnarp Berglund, U. & Jergeby, U. 1998. Stadsrum människorum. Byggforskningsrådet T8:1998. Svensk byggtjänst. Stockholm. Berglund, U. & Jergeby, U. 1992. Ute i staden. Byggforskningsrådet R31:1992. Svensk byggtjänst. Solna. Berglund, U. m.fl.. 1985. Ute till vardags. Byggforskningsrådet R101:1985. Bergsjö, A. & Nilsson, K. 1983. Begrepp för utemiljö. Begreppsanvändning i planering, projektering, byggande och förvaltning. Stad och land Rapport nr 13. Alnarp Bollnow, O.F. 1963. Mench ont Raum. Kohlhammer, Stuttgart. Bondestam, M. 1978. Upplevelsearkitektur. Kustanus Bysantti förlag. Helsingfors. Boverket. 1996b.1996. Boken om översiktsplan, del III. Boverket. Karlskrona. Boverket. 1994. Stadens parker och natur. Rapport 1994:12. Boverket. Karlskrona. Byggforskningsrådet. 1995. Stadsförnyelse som kulturellt projekt. Rapport G7:1995. Byggforskningsrådet. Stockholm. Cooper Marcus, C. & Francis, C. 1990. People places. Design Guidelines for Urban Open Space. Van Nostrand Reinhold. New York. Edberg, G. 1975. Metoder för rumsanalys. Statens råd för byggnadsforskning : Tekniska högskolan i Stockholm. Avdelningen för formlära. Stockholm. Falk, I. 1998. Min natur är staden. Utgiven av Stockholms läns hembygdsförbund i samarbete med hembygdsföreningen å Norrmalm. Forman, T.T. 1995. Land Mosaics. The ecology of landscapes and regions. Cambridge University Press. Cambridge. Forsman, M. 1989. Entreér och nödutgångar. Rum och rörelser. Om ungas inre och yttre livsrum. Byggforskningsrådet, rapport T6:1986. Svensk byggtjänst. Solna. Gehl, I. 1971. Bo-miljö. SBI. København. Gehl, J. 1980. Livet mellem husene. Arkitektens forlag. København. Grahn. P. & Ottosson, j. 1998. Utemiljöns betydelse för äldre med stort vårdbehov. STAD & LAND nr 155. SLU. Alnarp Grahn, P. 1985. Människans behov av parker, grönska och rekreation. SLU, Institutionen för landskapsplanering 85:7. SLU. Alnarp Grahn, P. 1991. Om parkers betydelse. STAD & LAND nr 93. SLU. Alnarp Grahn, P. 1992. Människans behov av parker. STAD & LAND nr. 107. SLU. Alnarp 91
Grahn, P. et. al. 1997. Ute på dagis. STAD & LAND nr 145. SLU. Alnarp Hall, E. 1966. The hidden dimension. Anchor books. New York. Hall, E. 1959. The silent language. Anchor books. New York. Hellevik, O. 1984. Forskningsmetoder i sociologi och stasvetenskap. Natur och kultur. Stockholm. Hillier, B. 1984. The social logic of space. Cambridge Univ. Press. Cambridge. Hillier, B. 1996. Space is the machine. Cambridge Univ. Press. Cambridge. Kaplan, R. & Kaplan, S. 19889. The Experience of Nature. A Psychological Perspective. Cambridge University Press. Cambridge Kardell, L. 1998. Anteckningar om friluftslivet på Norra Djurgården 1975 1996. Institutionen för skoglig landskapsvård, Rapport 75.1998. SLU. Uppsala. Lynch, K. 1960. The image of the city. M.I.T. Press. Cambridge. Lynch, K. 1987. A thery of good city form. M.I.T. Press. Cambridge. Löfvenhaft, N. & Ihse, M. 1998. Biologisk mångfald och fysisk planering. Rapport nr 108. Naturgeografiska institutionen, Stockholms universitet. Stockholm. Malmberg, T. 1983. Räkna med revir. LiberFörlag. Stockholm. Mead, G. H. 1934 Mind Self and Society. University of Chicago Press. Chicago. STAD & LAND Nr 77. SlU. Alnarp Norberg-Schultz, C. 1986. Et sted å väre. Gyldendal cop. Oslo. Nordström, M. 1986. Platsens psykologi. Om att tillägna sig sin miljö. Statens inst. för byggnadsforskning. Svensk byggtjänst. Gävle. Ohlsson, T. et al. 1998. Människans natur. Byggforskningsrådet. Svensk byggtjänst. Stockholm. prop. 1997/98:45. Miljöbalk Del 1. Regeringens proposition 1997/98:45. prop. 1997/98:145. Svenska miljömål. Miljöpolitik för ett hållbart Sverige. Regeringens proposition 1997/98:145. Rapaport, A. 1986. The use and design of open spaces in urban neighbourhoods. I: Frick (ed): The Quality of urban life, de Gruyter. New York. Seamon, D. 1993. The life of the place. Nordisk arkitekturforskning volym 7, nr 1, 1994. Göteborg Sörlin, S. 1991. Naturkontraktet. Carlsson. Stockholm. Thorman, S. (red.) 1998. Staden himmel eller helvete tankar om människan i staden. Informationsförlaget. Stockholm. Ulrich, R. S. 1985. Aesthetic and emotional influences of vegetation. Swedish Council for Building Research (Statens råd för byggnadsforskning) D22:1985. Svensk byggtjänst. Stockholm. Waldenfels, B. 1994. Gångar genom landskapet. Nordisk arkitekturforskning volym 7, nr 1, 1994. Göteborg Wessén, E. 1973. Våra ord deras uttal och ursprung. Norstedts ordbok. Stockholm. Westin, A. 1970. Privacy and freedom. Bodley head. London. Winnicot, D. W. 1981. Lek och verklighet. Natur och kultur. Stockholm. 92