Internationella publikationer och citeringar under perioden 2000 2009 hos svenska professorer och docenter inom folkhälsovetenskap,

Internationella publikationer och citeringar under perioden 2000 2009 hos svenska professorer och docenter inom folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete och sociologi

Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det innebär att du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN 978-91-86585-57-0 Artikelnr 2010-10-6 Publicerad www.socialstyrelsen.se, november 2010 2

Förord Våren 2008 presenterades utredningen Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18). I den anges att en evidensbaserad praktik är det långsiktiga målet för socialtjänsten. Därefter har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting slutit en överenskommelse om ett gemensamt arbete för en evidensbaserad praktik. Socialstyrelsen ska enligt sin instruktion verka för att socialtjänsten ska bedriva sitt arbete enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. För att öka chanserna till goda resultat och minska riskerna för skadliga och verkningslösa insatser arbetar Socialstyrelsen för en evidensbaserad praktik. En förutsättning för en evidensbaserad praktik där att socialtjänsten har kunskap om vilka metoder och insatser som hjälper och vilka som saknar effekt eller kanske till och med gör mer skada än nytta. Därför behövs kunskap om vilka effekter socialtjänstens metoder har samt att metoder som har visat sig ha effekt också används. Socialstyrelsen ser därmed behovet av att effektutvärderingar genomförs, inte minst i en svensk miljö. Det är dock få svenska universitetsforskare som intresserat sig för att göra effektutvärderingar av hög kvalitet. Därför bedriver Socialstyrelsen på uppdrag av regeringen också viss forskning om insatsers effekter. Behovet av att analysera orsaken till den brist på effektutvärderingar som begränsat myndighetens arbete är bakgrunden till denna studie om svenska forskares publikationer i vetenskapliga internationella tidskrifter samt hur ofta dessa publikationer citeras av andra forskare. Ansvarig för studien är Knut Sundell vid Socialstyrelsen. I datainsamlingen har Emelie Engvall, Socialstyrelsen medverkat. Synpunkter på manuset har lämnats av nio professorer och tre docenter som valt att vara anonyma. Stockholm i september 2010 Anders Tegnell chef avdelningen för kunskapsstyrning 3

4

Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning 9 Citeringar som kvalitetsmått 9 Syfte och frågeställningar 11 Metod 12 Undersökningsgrupp 12 Genomförande och tillförlitlighet 13 Resultat 14 Publikationer 14 Citeringar 15 Skillnader mellan olika universitet och högskolor 16 Skillnader mellan manliga och kvinnliga forskare 17 Genomsnittligt antal citeringar per publikation 18 Diskussion 19 Sammanfattning av resultaten 19 Resultatens tillförlitlighet 20 Konsekvenser 20 Förklaringar till skillnaderna 21 Referenser 23 Bilaga 1. Institutioner som ingår i granskningen 24 Folkhälsovetenskap 24 Omvårdnadsvetenskap 25 Pedagogik 26 Psykologi 28 Socialt arbete 29 Sociologi 30 5

6

Sammanfattning Vetenskapens huvudregel är transparens, öppenhet. Resultat och metoder ska kunna granskas av alla. Det främsta sättet att säkra detta är genom att forskare publicerar sina vetenskapliga artiklar för en internationell publik. I den här rapporten beskrivs förekomsten av publikationer och citeringar under en tioårsperiod för 512 professorer och 446 docenter. Forskarna tillhör sex vetenskapliga discipliner med anknytning till socialtjänstens verksamheter: folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete samt sociologi. Resultaten bygger på sökningar i Web of Science (ISI Web of Knowledge) som är en databas för publikationer och citeringar med 700 miljoner referenser. Web of Science är inte en fullständig bibliografisk beskrivning av forskares vetenskapliga produktion eller hur ofta forskare citerar varandra. Men det ger en indikation på vilken betydelse som tillskrivs enskilda forskares vetenskapliga produktion i ett internationellt perspektiv. Resultaten visar på en påtaglig skillnad mellan de olika vetenskapliga disciplinerna; forskarna i folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och psykologi hade väsentligt fler publikationer i Web of Science än forskarna i sociologi, socialt arbete och pedagogik. Bland forskarna i pedagogik var det 48 procent som inte hade en enda publikation i Web of Science för tioårsperioden, i socialt arbete 28 procent och i sociologi 19 procent. I folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och psykologi var det mellan tre och sex procent som helt saknade publikationer i Web of Science. Forskarna i folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och psykologi citerades också betydligt oftare än forskarna i de tre andra disciplinerna. Andelen vars forskning inte har citerats av någon under tioårsperioden var 65 procent i pedagogik, 49 procent i socialt arbete, 36 procent i sociologi, 14 procent i psykologi och sex procent i folkhälso- och omvårdnadsvetenskap. Forskare på universitet hade något fler publikationer i Web of Science än forskarna på högskolor. I övrigt fanns få skillnader mellan olika universitet och högskolor. Tre institutioner utmärkte sig dock relativt övriga: i omvårdnadsvetenskap hade forskarna på Karolinska institutet i genomsnitt fler publikationer än forskarna vid de andra universiteten och högskolorna. När det gäller psykologi hade forskarna vid Karolinska institutet citerats oftare; i pedagogik hade forskare vid högskolan i Jönköping fler publikationer; i sociologi hade forskarna i Stockholm fler publikationer och citeringar. Professorer och män hade både fler publicerade vetenskapliga arbeten och citerades oftare än docenterna respektive kvinnorna. Resultaten kan tolkas som att forskarna i folkhälsovård, omvårdnadsvetenskap och psykologi har högre inflytande internationellt än forskarna i pedagogik, socialt arbete och sociologi. Att de senare disciplinerna i mindre utsträckning publicerat sig till det internationella vetenskapssamhället hotar en kollegial granskning. Utan kollegial granskning riskeras en kritisk distans 7

till det egna studieobjektet och därmed också forskningens kvalitet. Det gäller framför allt i ett litet forskarland som Sverige. Sökord Social Sciences Citation Index, publikationer, citeringar, jämförande studie, samhällsvetenskap, socialt arbete 8

Inledning Forskare ska tänka fritt och identifiera nya hypoteser som ska testas mot verkligheten. Den kunskap som vinns ska så långt möjligt komma till användning i samhället. I teorin är det enkelt men verkligheten är mer komplicerad. Det kan till exempel behövas lång tid för att avgöra om en hypotes stämmer eller inte eftersom effekter kan behöva lång tid för att visa sig. Det behövs också tid eftersom det centrala inte är att söka argument för att en hypotes är sann utan för att försäkra sig om att hypotesen inte kan motbevisas. Forskare har tränats i att tänka kritiskt. Samtidigt är de människor som kan vilseledas av tunnelseende att förtränga argument som talar mot hypotesen och bara se det som talar för. Karriärambitioner kan också bidra till att forskare tar miste. Viljan att hjälpa kan även leda fel. Om forskaren är övertygad om att han har upptäckt något som har stor betydelse kan det uppfattas som ansvarslöst att bedriva flera studier som innebär att människor inte får den hjälp de behöver. För att minska risken för ovanstående krävs att forskning är transparent så att alla ska kunna granska såväl resultat som de metoder som har använts. Det gäller framför allt andra forskare och de som har ett annat perspektiv. Därför är det viktigt att forskare delar med sig av sina vetenskapliga erfarenheter till det internationella vetenskapssamfundet och därmed utsätter sig för kollegial granskning. Normalt sett görs det genom att vetenskapliga artiklar publiceras i tidskrifter efter att ha genomgått ett så kallat peer-review förfarande. Det innebär att artiklar som tillsänts tidskrifter granskas av oberoende forskare innan de eventuellt accepteras för publikation. Granskningarna sker i allmänhet anonymt, det vill säga den forskare vars text ska granskas vet inte vilka som granskar den och granskarna vet inte heller namnet på författaren. Allt för att minska risken för vänskapskorruption. Andra vetenskapliga produkter som böcker (monografier) och tekniska rapporter granskas i allmänhet inte genom ett peer-review förfarande. Citeringar som kvalitetsmått Ett sätt att studera forskares vetenskapliga produktion och inflytande är med hjälp av citeringsindex. Det förmodligen mest omfattande citeringsindexet är Web of Science (ISI Web of Knowledge). Web of Science består av sju relevanta databaser och innehåller information från mer än 10 000 vetenskapliga tidskrifter samt publicerade bidrag från 120 000 konferenser. Web of Science finns sedan 1961 och omfattar cirka 700 miljoner referenser. Web of Science är inte en heltäckande databas över alla vetenskapliga tidskrifter. Däremot innehåller den de viktigaste tidskrifterna med hög så kal- 9

lad impact factor 1 inom sina respektive områden. Enligt Web of Science är det relativt få vetenskapliga tidskrifter som publicerar huvudparten av de viktiga vetenskapliga resultaten; 300 tidskrifter representerar 50 procent av allt som citeras och 3 000 tidskrifter 90 procent. 2 Antalet indexerade tidskrifter i Web of Science är föränderligt; vissa tidskrifter försvinner och andra tillkommer. Cirka 2 000 nya tidskrifter bedöms årligen och 10 12 procent väljs ut och inkluderas i databasen. För att en tidskrift ska inkluderas i databasen krävs att utgivningen är regelbunden, att den har en väldokumenterad och genomförd policy för det redaktionella arbetet och för refereegranskningen av insända manuskript, att titlar, abstracts och keywords finns på engelska samt att artiklar i tidskriften citeras ofta. Vidare eftersträvas en geografisk representation för både författare och citeringar. Under det senaste decenniet har Web of Science geografiska och ämnesmässiga täckning förbättrats avsevärt 3. I Web of Science finns bland annat 195 tidskrifter om Education & educational research, 50 om Educational psychology, 36 om Special education, 76 om Applied psychology, 60 om Social psychology, 121 om Public, environmental & occupational health, 88 om Nursing, 60 om Rehabilitation, 29 om Gerontology, 46 om Criminology & penology, 39 om Family studies, 26 om Substance abuse, 41 om Social work, 36 om Social issues, 35 om Women studies och 138 om Sociology 4. Vissa nordiska tidskrifter finns med i databasen, till exempel Nordisk psykologi, Sociologisk forskning och Scandinavian Journal of Educational Research. Däremot ingår inte exempelvis Socialvetenskaplig tidskrift och Pedagogisk forskning i Sverige. Det finns områden, främst humanistisk forskning, som missgynnas av citeringsanalys 5 eftersom den mindre ofta är kumulativ, vilket gör att dess forskare inte lika ofta hänvisar till kolleger som i andra discipliner. I stället är de inriktade på att skapa nya tolkningar av kulturella fenomen. De är heller inte lika inriktade på att snabbt publicera sina artiklar i tidskrifter eftersom de förutsätter att deras egna tolkningar är unika och lägger större vikt vid publikationer i form av monografier. Web of Science har kritiserats för bristande trovärdighet 6, bland annat för att forskare inte citerar alla viktiga influenser (t.ex., att tidigare mentorer är överrepresenterade bland referenser), att fel referenser citeras (t.ex., på grund av att författaren läst en artikel slarvigt) eller att referenser citeras felaktigt (t.ex., att författarens namn stavas fel), att alla citeringar betraktas som likvärdiga (Web of Science särskiljer inte mellan positiva och negativa citeringar), att självciteringar (att forskare citerar sina egna publikationer) förvrider resultaten samt att vetenskapliga discipliner har olika standards för 1 Impact factor avser det genomsnittliga antalet citeringar till artiklar i en viss tidskrift som publicerades under de två föregående åren. 2 http://wokinfo.com/benefits/essays/journalselection/ 3 Sandström & Sandström, 2008. 4 http://scientific.thomsonreuters.com/cgi-bin/jrnlst/jlresults.cgi?pc=ss&sc=hi 5 Hicks, 1999. 6 T.ex., Baird & Oppenheim, 1994; MacRoberts & MacRoberts, 1988; 2010. 10

hur många de citerar, vilket skapar ojämnvikt mellan olika vetenskapliga discipliner 7. Web of Science är således inte en fullständig bibliografisk beskrivning av forskares vetenskapliga produktion eller hur ofta forskare citerar varandra. Men det ger en indikation på vilken betydelse som tillskrivs enskilda forskares vetenskapliga produktion i ett internationellt perspektiv. Enligt Baird och Oppenheim (1994) samvarierar antalet citeringar i Web of Science med andra mått på vetenskaplig kvalitet. Om det stämmer betyder det att en forskare som inte citeras alls förmodligen har mindre inflytande inom sitt forskningsområde medan en forskare som citeras av många sannolikt har en ledande ställning. Enligt Högskoleverket blir mycket av den kritik som riktats mot Web of Science mindre relevant vid analyser av aggregerade data: Idiosynkrasier, personliga aversioner och sympatier ligger självklart bakom valet att citera eller inte citera, men har knappast någon effekt på universitetsnivå. Citeringsanalysen kan alltså användas för att skilja ut universitet som bättre än andra lyckas med att bidra till att forskningsfronterna flyttas inom de områden där man är aktiv. Citeringsindikatorn ger utslag därför att de artiklar som gett substantiella bidrag till områdets utveckling blir mer citerade än andra artiklar 8. Sammanfattningsvis kan citeringsanalys vara en relevant metod för att jämföra olika universitet, vetenskapliga discipliner och liknande för att granska vilka som främst bidrar till att forskningsfronterna flyttas inom det egna området. Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att redogöra för antalet internationella publiceringar och citeringar hos svenska forskare med anknytning till socialt arbete. Mer specifikt handlar frågeställningarna om publiceringar och citeringar varierar mellan (1) vetenskapliga discipliner, (2) universitet och högskolor, (3) professorer och docenter, samt (4) manliga och kvinnliga forskare. 7 För en diskussion om det teoretiska och empiriska stödet för citeringar som kvalitetsmått, se Sandström & Sandström, 2008, s. 11 14. 8 Sandström & Sandström, 2008, s. 12. 11

Metod Undersökningsgrupp Granskningen omfattar sex vetenskapliga discipliner med anknytning till socialtjänstens verksamheter: folkhälsovetenskap (socialmedicin), omvårdnadsvetenskap (vårdvetenskap), pedagogik (didaktik), psykologi, socialt arbete samt sociologi. Samtliga universitets- och högskoleinstitutioner inom ovanstående discipliner som enligt Högskoleverket hade personal med forskarexamen under 2009 har granskats. Undersökningen omfattar endast docenter och professorer som var knutna till dessa institutioner i början av 2010 och oberoende av till vilken institution forskaren tidigare varit knuten, inom vilken disciplin som forskaren disputerat och vilken titel forskaren tidigare haft. Det innebär att publikationer och citeringar har medräknats för forskare som tidigare varit knuten till en annan institution i Sverige eller utomlands. Detsamma gäller för publikationer och citeringar som tillkommit innan forskaren uppnått sin nuvarande titel. Det betyder också att forskare som disputerat i dessa discipliner, men som är verksamma vid institutioner tillhörande andra vetenskapliga discipliner än de sex granskade, inte ingår i studien. Sammanlagt ingår 99 institutioner eller motsvarande från 27 universitet och högskolor (bilaga 1). Namn på docenter och professorer har hämtats från institutionernas hemsidor eller via kontakt med institutionsföreträdare. Adjungerade professorer 9 har medtagits men inte pensionerade professor (emeritus/emerita) 10 eller gästprofessorer. Ett antal forskare har samtidigt tillhört två olika institutioner (t.ex. både folkhälsovetenskapliga och omvårdnadsvetenskapliga institutioner). I dessa fall har den institution valts som bäst passat in på forskarens vetenskapliga verksamhet som den framställts på institutionernas hemsidor. I de fall institutioner inkluderar flera discipliner (t.ex., Institutionen för beteendevetenskap och lärande i Linköping och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap i Uppsala) och det inte varit tydligt vilken disciplin respektive forskare tillhört har forskarna fördelats på respektive disciplin enligt institutionsföreträdares uppgifter. Undersökningsgruppen omfattar totalt 958 forskare, varav 512 (53%) professorer och 446 (47%) docenter (tabell 1). Av forskarna var 419 (44%) kvinnor och 539 män (56%). Andelen kvinnliga forskare var lägre i sociologi (32%), psykologi (34%), folkhälsovetenskap (36%) och socialt arbete (38%) samt högre i pedagogik (51%) och omvårdnadsvetenskap (57%). 9 Det fanns inte någon säkerställd skillnad i antal referenser, F(1,511) = 0,20, eller citeringar, F(1,511) = 0, 09, mellan de 480 professorerna och 25 adjungerade professorerna. 10 Vissa pensionerade professorer har många publikationer och citeringar. I socialt arbete har exempelvis professor emeritus Kjell Hansson väsentligt fler referenser och citeringar än den i övrigt mest meriterade forskaren i socialt arbete. 12

Tabell 1. Undersökningsgrupp Prof Prof Doc Doc Totalt kvinnor män kvinnor män Folkhälsovetenskap 23 59 21 19 122 Omvårdnadsvetenskap 64 48 87 66 265 Pedagogik 53 65 36 22 176 Psykologi 17 56 36 47 156 Socialt arbete 10 30 24 25 89 Sociologi 23 64 25 38 150 Totalt 190 322 229 217 958 Genomförande och tillförlitlighet Information har hämtats om publikationer och citeringar från Web of Science (ISI Web of Knowledge) för åren 2000 till 2009. Sökningarna i Web of Science gjordes under perioden januari till maj 2010. Självciteringar (att forskare citerat sig själva) har inte särbehandlats, inte heller skillnaden mellan primärforskning, översiktsartiklar, ledare (editorials) och publicerade konferensbidrag 11. För att kontrollera att rätt information inhämtats från Web of Science valdes 200 docenter och professorer ut slumpvis och granskades ytterligare en gång av en oberoende granskare. Vad gäller antalet publikationer var resultaten lika i 194 av 200 fall (97%). För fem av sex med differerande resultat var skillnaden en publikation och för den sjätte två. För antalet citeringar fanns en större skillnad. När överensstämmelsegranskningen genomfördes under juni 2010 hade antalet citeringar ökat i 20 (10%) av de 200 granskningarna. Det handlar i de flesta fall om någon enstaka ytterligare citering jämfört med den första sökningen. För tre hade dock antalet citeringar ökat med mellan fem och 20. Eftersom antalet publikationer stämde väl antyder det att Web of Science information inte var fullständigt inrapporterade den första januari 2010 utan att citeringar från vissa tidskrifter adderats därefter. Sammantaget betyder det att resultaten om antalet publikationer har hög överensstämmelse medan det finns vissa frågetecken kring antalet citeringar. Eftersom datainsamlingen genomförts under en kortare period och för de olika disciplinerna parallellt bedöms dock jämförelser mellan disciplinerna vara relevanta. 11 De tre senare typerna av publikationer är ovanliga för de granskade forskarna. 13

Resultat Publikationer Det genomsnittliga antalet publikationer per forskare under tioårsperioden skilde sig åt signifikant mellan de sex vetenskapliga disciplinerna 12. Flest hade forskare från omvårdnadsvetenskap, 27,7 (median 16) och folkhälsovetenskap, 27,3 (median 21). Därnäst följer psykologi, 18,6 (median 13) och sociologi, 6,6 (median 4). Minst antal publikationer under tioårsperioden hade forskare i socialt arbete, 3,2 (median 1) och pedagogik, 2,0 (median 0). Det genomsnittliga antalet publikationer var högre för professorer än för docenter 13 för samtliga discipliner (figur 1). 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Docenter Professorer Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik Figur 1. Genomsnittligt antal publikationer i ICI uppdelat på docenter och professorer 2000 2009 Bland forskarna i folkhälsovetenskap hade 19 procent fler än 40 publikationer, i omvårdnadsvetenskap 13 procent, i psykologi 11 procent. Inom sociologi var motsvarande andel två procent medan det helt saknades forskare i socialt arbete och pedagogik med så många publikationer (figur 2). Bland pedagogerna hade 48 procent inte någon publikation i Web of Science, bland forskarna i socialt arbete 28 procent, inom sociologi 19 procent och bland de tre andra disciplinerna mellan tre och sex procent. 12 F(1,957) = 21,25, p <.0001. Test av enkla huvudeffekter visar att det inte fanns någon säkerställd skillnad mellan folkhälsovetenskap och omvårdnadsvetenskap, respektive mellan pedagogik, socialt arbete och sociologi. I övrigt fanns säkerställda skillnader mellan de olika disciplinerna. 13 F(1,957) = 14,19, p <.0001. 14

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik 41-31-40 21-30 11-20 1-10 0 Figur 2. Antal publikationer i ICI sammanslaget för docenter och professorer 2000 2009 Citeringar Det genomsnittliga antalet citeringar under tioårsperioden skilde sig också åt signifikant mellan de sex vetenskapliga disciplinerna 14. Flest, 324, fanns för forskarna inom omvårdnadsvetenskap (median 108). Därnäst kom forskare i folkhälsovetenskap, 259 (median 160), psykologi, 177 (median 64), sociologi, 35 (median = 4), socialt arbete, 12 (median 0) och lägst genomsnittligt antal hade forskarna i pedagogik, sju (median = 0). Liksom för antalet publikationer fanns en säkerställd skillnad mellan docenter och professorer 15 (figur 3). 600 500 400 Docenter Professorer 300 200 100 0 Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik Figur 3. Genomsnittligt antal citeringar för docenter resp. professorer 2000 2009 14 F(1,957) = 14,85, p <.0001. Test av enkla huvudeffekter visar att det inte fanns någon säkerställd skillnad mellan folkhälsovetenskap och omvårdnadsvetenskap, respektive mellan pedagogik, socialt arbete och sociologi. I övrigt fanns säkerställda skillnader mellan de olika disciplinerna. 15 F(1,957) = 9,11, p <.01. 15

Andelen som citerats mer än 200 gånger var högst inom folkhälsovetenskap (39%), därnäst omvårdnadsvetenskap (31%) och psykologi (23%). Bland forskare i sociologi fanns fyra procent med mer än 200 citeringar medan ingen forskare i pedagogik och socialt arbete citerats i den omfattningen. Av forskarna i pedagogik hade 65 procent inte citerats en enda gång under tio år. Motsvarande andel bland dem i socialt arbete var 49 procent, i sociologi 36 procent och bland dem i psykologi 14 procent. Bland forskarna i omvårdnadsvetenskap och folkhälsovetenskap saknade sex procent helt citeringar (figur 4). 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik 201-101-200 51-100 11-50 1-10 0 Figur 4. Genomsnittligt antal gånger som docenter och professorer citerats 2000 2009 Skillnader mellan olika universitet och högskolor Forskare på universiteten hade i genomsnitt (M = 16,8 ) något fler publikationer i Web of Science än forskarna på högskolor (M = 10,1) 16. Däremot fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad i citeringar. För fyra av de sex disciplinerna fanns det en statistiskt säkerställd skillnad mellan olika universitet i genomsnittligt antal publikationer eller citeringar 17. I omvårdnadsvetenskap hade forskarna på Karolinska institutet fler publikationer (M = 65,4) än forskarna i Göteborg, Linköping, Linné, Lund, Malmö, Mälardalen Umeå och Uppsala (15,4<=M<=25,4) 18. Test av enkla huvudeffekter visade att det inte fanns några statistiska skillnader mellan forskarna på de andra universiteten och högskolorna (dvs. Göteborg, Linné, Linköping, Lund, Malmö, Mälardalen, Umeå och Uppsala). Forskarna i pedagogik vid högskolan i Jönköping hade fler publikationer (M = 6,0) än forskarna i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm och Uppsala (0,7<=M<=3,5) 19. Test av enkla huvudeffekter visade att Jönköping skilde sig från övriga högskolor och universitet förutom Linköping (som även skilde sig signifikant från Malmö). 16 F(1,945) = 4,37, p <.05. 17 I analyserna exkluderades institutioner med färre än tio forskare. 18 F(8,224) = 2,27, p <.05. 19 F(5,129) = 3,17, p <.01. 16

Forskarna i psykologi på Karolinska institutet hade oftare citerats (M = 497) än forskarna i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå och Uppsala (65<=M<=227) 20. Inte heller här fanns det någon statistiskt säkerställd skillnad mellan de andra universiteten och högskolorna. För disciplinen sociologi hade forskarna i Stockholm fler publikationer (M = 11,1) än de i Göteborg, Lund, Umeå och Uppsala (2,9<=M<=6,5) 21, liksom också i genomsnitt fler citeringar (M = 79) än de andra (3<=M<=18) 22. Ingen säkerställd skillnad fanns mellan de senare universiteten och högskolorna. Sju högskolor eller universitet hade tvärvetenskapliga institutioner där minst två av de sex discipliner som undersökts ingår. De 56 forskare i pedagogik som fanns på tvärvetenskapliga institutioner hade något fler publikationer (M = 2,9) än de övriga 120 forskarna i pedagogik (M = 1,6) 23, och hade också citerats oftare (M = 12) än övriga pedagogiska forskare (M = 4) 24. De 19 forskare i folkhälsovetenskap som fanns på tvärvetenskapliga institutioner (utöver omvårdnadsvetenskap) hade däremot citerats mindre ofta (M = 120) än övriga 103 forskare i folkhälsovetenskap (M = 285) 25. I övrigt fanns inte några signifikanta skillnader. Skillnader mellan manliga och kvinnliga forskare Män hade i genomsnitt fler publikationer (M = 19,2) än kvinnor (M = 11,6) (figur 5) 26. Män hade också fler citeringar för tioårsperioden (M = 198) än kvinnor (M = 109) (figur 6) 27. 60 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik doc kvinna doc man prof kvinna prof man Figur 5. Genomsnittligt antal publikationer för manliga och kvinnliga docenter och professorer 2000 2009 20 F(6,134) = 2,48, p <.05. 21 F(4,129) = 5,78, p <.001. 22 F(4,129) = 6,49, p <.0001. 23 F(1,175) = 4,72, p <.05. 24 F(1,175) = 5,57, p <.05. 25 F(1,121) = 4,37, p <.05. 26 F(1,957) = 7,88, p <.01. 27 F(1,957) = 6,29, p <.01 17

800 700 600 500 400 300 200 100 0 Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik doc kvinna doc man prof kvinna prof man Figur 6. Genomsnittligt antal citeringar för manliga och kvinnliga docenter och professorer 2000 2009 Genomsnittligt antal citeringar per publikation Antalet genomsnittliga citeringar per publikation var 11,7 för omvårdnadsvetenskap, 9,5 för psykologi och folkhälsovetenskap, 5,2 för sociologi, 3,8 för socialt arbete och 3,3 för pedagogik. För fyra av disciplinerna var det genomsnittliga antalet citeringar per publikation ungefär samma för docenter som för professorer (figur 7). Undantagen avser omvårdnad och pedagogik där professorerna hade fler citeringar per publikation. 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Docenter Professorer Omvårdn Folkhälso Psykologi Sociologi Socialt arb Pedagogik Figur 7. Genomsnittligt antal citeringar per publikation för docenter och professorer 2000 2009 18

Diskussion Sammanfattning av resultaten Granskningen visar på en påtaglig skillnad mellan olika vetenskapliga discipliner; forskarna i folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och psykologi hade väsentligt fler publikationer i Web of Science än forskarna i sociologi, socialt arbete och pedagogik (frågeställning 1). Forskarna i folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och psykologi citerades också betydligt oftare än forskarna i de tre andra disciplinerna. Bland forskarna i pedagogik hade 48 procent inte en enda publikation i Web of Science, i socialt arbete 28 procent och i sociologi 19 procent. I folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap och psykologi var det mellan tre och sex procent som helt saknade publikationer i Web of Science. Andelen forskare vars publikationer i Web of Science inte hade citerats av någon var 65 procent i pedagogik, 49 procent i socialt arbete, 36 procent i sociologi, 14 procent i psykologi och sex procent i folkhälso- och omvårdnadsvetenskap. Forskare på universitet hade något fler publikationer i Web of Science än forskarna på högskolor (frågeställning 2). I fem fall fanns signifikanta skillnader mellan olika universitet: i omvårdnadsvetenskap hade forskarna på Karolinska institutet fler publikationer, i pedagogik hade forskare vid högskolan i Jönköping fler publikationer, i psykologi hade forskarna på Karolinska institutet citerats oftare och i sociologi hade forskarna i Stockholm fler publikationer och hade citerats oftare än på de andra universiteten och högskolorna. Professorer hade både fler publicerade vetenskapliga arbeten och citerades oftare än docenterna (frågeställning 3) vilket är rimligt med tanke på att professor är den främsta lärarbefattningen vid högskolor och universitet. Det går dock inte lika lätt att förstå varför kvinnliga professorer och docenter hade färre publikationer i Web of Science och citerades mindre ofta än sina manliga kollegor (frågeställning 4). Att forskarna inom sociologi, socialt arbete och pedagogik inte har citerats av andra i högre utsträckning kan inte enbart förklaras av att färre publikationer ger färre möjligheter att citeras utan beror också på att antalet citeringar per publikation är lägre för dessa discipliner. För att använda Högskoleverkets 28 formulering så talar resultaten för att forskarna i folkhälsovård, omvårdnadsvetenskap och psykologi i större utsträckning bidrar till att forskningsfronten flyttas inom sina egna vetenskapsområden, i jämförelse med forskarna i pedagogik, socialt arbete och sociologi. 28 Sandström & Sandström, 2008, s. 12. 19

Resultatens tillförlitlighet Den här studien redogör inte för forskarnas fullständiga vetenskapliga produktion, endast den del som ingår i Web of Science. En granskning av ett 30-tal professorers vetenskapliga produktion som den framställs på hemsidor på internet visar att det inom alla de sex undersökta disciplinerna finns peer-review artiklar som inte är indexerade i Web of Science 29. Det gäller även för disciplinerna omvårdnadsvetenskap, folkhälsovetenskap och psykologi. Att inte alla peer-review tidskrifter ingår i Web of Science reser således frågetecken om resultatens relevans. Samtidigt ska det betonas att de främsta tidskrifterna, med hög impact factor inom sina respektive områden ingår. Med reservation för att det är svårt att exakt hänföra vetenskapliga tidskrifter till vetenskapliga discipliner så inkluderar Web of Science cirka 300 tidskrifter för forskare i pedagogik och 200 vardera för övriga fem discipliner. Tillgången på tidskrifter att publicera sig i förefaller således inte skilja sig så dramatiskt mellan de sex disciplinerna. Skillnaderna kan således inte enkelt förklaras av att vissa discipliner missgynnats av att Web of Science inkluderar färre vetenskapliga tidskrifter som vänder sig till dessa discipliner. På grund av de svårigheter som finns att med säkerhet kunna hänföra vetenskapliga tidskrifter till disciplinerna gjordes inget försök att justera resultaten med hänsyn till tillgången på tidskrifter. Studien handlar inte om forskningens kvalitet eller relevans. För att avgöra det krävs en granskning i fulltext av forskarnas vetenskapliga produktion. Kvalitet och relevans är dessutom komplexa begrepp med olika vetenskapsteoretiska synsätt. Ett alternativ som används i denna studie är att granska forskares inflytande över kollegor som är verksamma inom samma forskningsområde, exempelvis med hjälp av citeringsindex Invändningar mot Web of Science, som att citeringarna inte är kompletta eller korrekta, bedöms ha mindre betydelse vid en jämförelse av vetenskapliga discipliner. De fel som finns (t.ex., att doktorander överciterar sina handledare eller att forskare citerar sig själva) kan antas vara jämt fördelade mellan olika vetenskapliga discipliner. Kritiken om att citeringsindex inte skiljer mellan positiva och negativa citeringar är mindre relevant eftersom det inom forskning är viktigt att ha fel på ett intressant sätt då det utmanar andra forskares sätt att tänka och därmed driver forskningen framåt. En forskare som har fel på ett trivialt sätt blir inte citerad. Konsekvenser Sverige är ett litet forskarland. Att inte publicera sig internationellt innebär att stora delar av forskarvärlden utestängs från den svenska forskningen. Därmed hotas den kollegiala granskning som är all vetenskaps grundbult. Det är ett allvarligt problem när en disciplin är vetenskapsteoretiskt homogen, något som tycks gälla för de båda disciplinerna pedagogik och socialt 29 Ambitionen var att granska ett slumpvis urval av professorer. Försöket avbröts eftersom få professorer hade publikationslistor tillgängliga på internet och eftersom det var oklart om de redovisade publikationslistorna var kompletta. 20

arbete 30. Om så är fallet kan ett grundläggande krav på kritisk distans till det egna studieobjektet försvinna i en konstruerad samstämmighet. Förekomsten av problemet har redan identifierats i en utvärdering från Vetenskapsrådet av svensk utbildningsvetenskaplig forskning om demokratiska värderingar, genus och medborgarskap. Utvärderarna drar slutsatsen att det funnits en normativ forskningstradition ( lärarutbildningens slutna värld ) som haft konsekvenser för forskningens kvalitet: Många av de forskare panelen mötte verkade oförberedda på frågor som rör teoretisk ram, metodologi, forskningsdesign, val av undersökningsobjekt/-grupper, dataanalys, reliabilitet och giltighet. / / En utbredd publiceringsideologi är att man först skall forska och sedan publicera, i första hand för en svensk publik (främst lärarutbildare, lärarstudenter och myndigheter). Enligt panelens mening bör publicering vara bättre planerad och ske också under forskningens gång. Högre grad av internationell publicering bör eftersträvas 31. Förklaringar till skillnaderna Studien ger inget svar på bakgrunden till skillnaderna i antal publikationer. En möjlig förklaring är att svensk forskning inom disciplinerna pedagogik, socialt arbete och sociologi är mindre konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv, det vill säga att forskarna försökt men inte förmått konkurrera med internationella forskare när det gäller publiceringar. En annan förklaring är att det inte är meriterande inom dessa discipliner i Sverige att publicera sig i internationella peer-review tidskrifter och att man därför inte försökt; att det finns en publiceringskultur som innebär att forskare ställer sig utanför den internationella forskarvärlden. Något som talar för den förklaringen är att det finns professorer inom sociologi, socialt arbete och pedagogik som har en omfattande publikationslista för den granskade tioårsperioden, dock inte i peer-review tidskrifter eller riktad till en internationell publik (dvs. författad på engelska eller andra internationella språk). Ett stort antal publikationer i form av böcker eller bokkapitel på svenska antyder att dessa professorer prioriterat publikationer riktade till svenska studenter och professionella. Det är en mycket viktig uppgift att nå ut med vetenskaplig kunskap till praktiskt verksamma, exempelvis svenska lärare och socialarbetare. Det finns dock knappast någon motsättning mellan att både publicera peer-review artiklar och populärvetenskapliga skrifter parallellt. Det vore önskvärt med kompletterande studier av total vetenskaplig produktion (inkl., peer-review granskade artiklar som inte indexeras i Web of Science, monografier, tekniska rapporter, populärvetenskapliga dokument) för professorer och docenter från de sex disciplinerna. En granskning av detta slag skulle kunna vara ett första steg till en genomlysning av sociologi, socialt arbete och pedagogik enligt den form som Vetenskapsrådet redan 30 Dellgran & Höjer, 2000; 2010; Eklund, 2000. 31 Arnot, Hopmann, & Molander, 2007, s. 75. 21

gjort av svensk utbildningsvetenskaplig forskning om demokratiska värderingar, genus och medborgarskap. 22

Referenser Arnot, M., Hopmann, S. T. & Molander, B. (2007). International Evaluation in Educational Sciences Democratic Values, Gender and Citizenship (Vetenskapsrådets rapportserier 2007:4). Stockholm: Vetenskapsrådet. Baird, L. M. & Oppenheim, C. (1994). Do citations matter? Journal of Information Science 20, 2 15. Dellgran, P. & Höjer, S. (2000). Kunskapsbildning, akademisering och professionalisering i socialt arbete. Göteborgs universitet: institutionen för socialt arbete. Dellgran, P. & Höjer, S. (2010). Doktorsavhandlingar i socialt arbete. En kartläggning av former och innehåll 1980 2009 (opublicerat manus). Göteborgs universitet: institutionen för socialt arbete. Eklund, H. (2000). Vart är pedagogikforskningen på väg? Ämnesområden och forskningsmönster i svenska doktorsavhandlingar under en femårsperiod. Pedagogisk forskning i Sverige, 5, 131 150. Hicks, D. (1999). The difficulty of achieving full coverage of international social science literature and the bibliometric consequences. Scientometrics, 44, 193 215. MacRoberts, M. H. & MacRoberts, B. R. (1988). Problems of citation analysis: A critical review. Journal of the American Society for Information Science, 5,342 349. MacRoberts, M. H. & MacRoberts, B. R. (2010). Problems of citation analysis: A study of uncited and seldom-cited influences. Journal of the American Society for Information Science and technology, 61,1 13. Sandström, U. & Sandström, E. (2008). Resurser för citeringar (Högskoleverkets rapportserie 2008:18 R). Stockholm: Högskoleverket. 23

Bilaga 1. Institutioner som ingår i granskningen (inom parentes anges i förekommande fall de sektioner eller motsvarande som inkluderats) Folkhälsovetenskap Blekinge högskola Sektionen för Hälsa Göteborgs universitet Institutionen för medicin Nordiska hälsohögskolan för folkhälsovetenskap Högskolan i Gävle Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Kristianstad Människa Hälsa Samhälle Karlstad universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Institutionen för kvinnors och barns hälsa Institutet för miljömedicin Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Linköpings universitet Institutionen för hälsa och samhälle Institutionen för klinisk och experimentell medicin Institutionen för molekylär och klinisk medicin Institutionen för socialmedicin och folkhälsovetenskap Lunds universitet Institutionen för hälsa vård och samhälle (Klinisk alkoholforskning) Malmö högskola Institutionen för hälsa och samhälle 24

Mittuniversitetet Institutionen för hälsovetenskap Mälardalens högskola Hälsa och välfärd Umeå universitet Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin (Epidemiologi och global hälsa; Yrkes- och miljömedicin) Uppsala universitet Institutionen för kvinnors och barns hälsa Omvårdnadsvetenskap Ersta sköndals högskola Institutionen för vårdvetenskap Göteborgs universitet Institutionen för vårdpedagogik Högskolan i Borås Institutionen för vårdvetenskap Högskolan Dalarna Hälsa, livskvalitet, välfärd Högskolan i Halmstad Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott Högskolan i Jönköping Hälsohögskolan Högskolan i Kristianstad Forskargruppen för klinisk patientnära forskning Forskningsplattformen för utveckling av närsjukvård Högskolan väst Vård och hälsovetenskap Högskolan i Skövde Karlstad universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Hälsoakademin Karolinska Institutet 25

Institutionen för neurobiologi vårdvetenskap och samhälle (Arbetsterapi; Aging Research Center; Omvårdnad; Sjukgymnastik) Linköpings universitet Institutionen för medicin och hälsa (Hälsa och Samhälle; Omvårdnad; Sjukgymnastik; Samhällsmedicin) Institutionen för samhälls- och välfärdsstudie Linnéuniversitetet (f.d. Växjö universitet / Kalmar högskola) Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap (avdelningen för omvårdnad; avdelningen för hälsa och rehabilitering) Lunds universitet Institutionen för hälsa, vård och samhälle (avdelningen för arbetsterapi och gerontologi; avdelningen för geriatrik; avdelningen för hälsoekonomi och rättsmedicin; avdelningen för omvårdnad; avdelningen för sjukgymnastik; Centrum för Evidensbaserade Psykosociala Insatser; Vårdalstiftelsen) Malmö högskola Institutionen för hälsa och samhälle Mittuniversitetet Institutionen för hälsovetenskap (Idrottsvetenskap; Kriminologi; Omvårdnad; Rehabiliteringsvetenskap) Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Umeå universitet Institutionen för omvårdnad Uppsala universitet Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Institutionen för kvinnors och barns hälsa Sophiahemmets högskola Pedagogik Göteborgs universitet Pedagogik, kommunikation och lärande Pedagogik och specialpedagogik Högskolan i Borås 26

Institutionen för pedagogik Högskolan i Gävle Akademi för hälsa och arbetsliv Högskolan i Halmstad Forskning om utbildning och lärande inom lärarutbildningen Samhällsförändring, lärande och sociala relationer Högskolan i Jönköping Högskolan för lärande och kommunikation (CHILD, Livslångt lärande, Skolnära forskning) Högskolan i Kristianstad Specialpedagogisk forskningsmiljö Arbete i skolan Högskolan i väst Kollegiet för barn och ungdomsforskning Karlstads universitet Institutionen för utbildningsvetenskap Linnéuniversitetet (f.d. Växjö universitet / Kalmar högskola) Institutionen för pedagogik psykologi och idrottsvetenskap Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Luleå tekniska universitet Institutionen för lärarutbildning Lunds universitet Pedagogiska institutionen Malmö högskola Institutionen för pedagogik och specialmetodik Mittuniversitetet Tema livskvalitet och välfärd Mälardalens högskola Akademin för utbildning, kultur och kommunikation (Barnpedagogiskt kollegium; Mälardalens utvärderingsakademi; Studier i intersubjektivitet och skillnad i pedagogisk verksamhet; specialpedagogisk forskning; Värderingar, identitet, praktik) 27

Stockholms universitet Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för didaktik och pedagogisk arbete Institutionen för utbildningsvetenskap Pedagogiska institutionen Specialpedagogiska institutionen Södertörns högskola Institutionen för kultur och kommunikation Umeå universitet Lärarutbildningen Pedagogiska institutionen Uppsala universitet Institutionen för didaktik Institutionen för utbildning kultur och medier Pedagogiska institutionen Örebro universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Psykologi Försvarshögskolan Institutionen för ledarskap och management Göteborgs universitet Psykologiska institutionen Högskolan i Gävle Akademi för hälsa och arbetsliv Högskolan i Jönköping Hälsohögskolan Högskolan i Kristianstad Forskningsmiljön ForFame Högskolan i väst Kollegiet för barn och ungdomsforskning Karolinska institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap (sektion för psykologi) Karlstads universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper 28

Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Lunds universitet Institutionen för psykologi Stockholms universitet Psykologiska institutionen Umeå universitet Institutionen för psykologi Uppsala universitet Institutionen för psykologi Örebro universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Socialt arbete Ersta sköndals högskola Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Institutionen för socialt arbete Högskolan i Gävle Akademi för hälsa och arbetsliv Högskolan väst Forskargruppen lärande i och för det nya arbetslivet Socialpedagogik och arbetsintegrerat lärande Kollegiet för barn och ungdomsforskning Högskolan i Halmstad Samhällsförändring, lärande och sociala relationer Högskolan i Jönköping Hälsohögskolan Karlstads universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Linnéuniversitetet (f.d. Växjö universitet / Kalmar högskola) Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Lunds universitet Socialhögskolan 29

Malmö högskola Fakulteten för hälsa och samhälle Mittuniversitetet Institutionen för socialt arbete Mälardalens högskola Hälsa och välfärd Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Umeå universitet Institutionen för socialt arbete Örebro universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Sociologi Göteborgs universitet Sociologiska institutionen Högskolan i Gävle Akademi för hälsa och arbetsliv Högskolan i Halmstad Samhällsförändring, lärande och sociala relationer Högskolan i Skövde Karlstad universitet Institutionen för samhällsvetenskap Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linnéuniversitetet (f.d. Växjö universitet / Kalmar högskola) Sociologiska institutionen Lunds universitet Sociologiska institutionen 30

Mittuniversitetet Institutionen för hälsovetenskap Mälardalens högskola Hälsa och välfärd Stockholms universitet Centre for Health and Equity Studies (CHESS) Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SORAD) Institutet för social forskning (SOFI) Sociologiska institutionen Södertörns högskola Institutionen för samhällsvetenskaper Umeå universitet Sociologiska institutionen Uppsala universitet Sociologiska institutionen Örebro universitet Institutionen för samhällsvetenskap 31